52018IR6337

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52018IR6337 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52018IR6337

Yttrande från Europeiska regionkommittén om Socioekonomisk strukturomvandling av kolregioner i Europa

EUT C 39, 5.2.2020, p. 58–61 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

5.2.2020

Europeiska unionens officiella tidning

C 39/58

Yttrande från Europeiska regionkommittén om Socioekonomisk strukturomvandling av kolregioner i Europa

(2020/C 39/12)

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Stöd till klimatpolitiska mål

ReK välkomnar EU-medlemsstaternas klimatmål. Vid FN:s globala klimatkonferens i Paris i december 2015 kom 197 länder överens om ett globalt klimatavtal, som också ratificerades av EU:s medlemsstater. Däri förbinder sig länderna att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 °C jämfört med den förindustriella nivån och att sträva efter att begränsa ökningen av medeltemperaturen till 1,5 °C.

I sitt meddelande inför FN:s klimattoppmöte i Katowice angav kommissionen att EU måste uppnå klimatneutralitet senast 2050 om man vill vara en förebild för resten av världen. För att uppnå detta mål måste EU dock i slutändan i stor utsträckning sluta att förlita sig på fossila bränslen. Framför allt måste man kraftigt minska kolkraftsproduktionen.

Kommittén betonar att kol fortfarande bryts i 41 Nuts 2-regioner i 12 medlemsstater (inklusive Storbritannien). Gemensamt för dessa regioner är att kolsektorn och branscher som är kopplade till denna har stor ekonomisk betydelse när det handlar om att skapa mervärde och sysselsättning. Om man bortser från detta skiljer sig dessa regioner emellertid kraftigt åt, t.ex. när det gäller geografiskt läge, den ekonomiska utvecklingsnivån och de demografiska utsikterna.

För att uppnå de klimatpolitiska målen måste dessa regioner antingen ge upp eller ändra grundförutsättningarna för de värdekedjor som de hittills haft, vilka har baserat sig på kolbrytning. Dessutom måste de på kort, medellång eller lång sikt stänga kolgruvor och koldagbrott.

ReK insisterar på att den socioekonomiska strukturomvandlingen i Europas kolregioner ska ske mot bakgrund av de ökande insatserna över hela världen för att fasa ut kolförbrukningen. Kommittén uppmärksammar särskilt det nya normalläget i Kina, som konsumerar hälften av den globala kolproduktionen och står för en liknande andel av den globala importen, och där den inhemska efterfrågan på kol nu är på toppnivå, trots en massiv inhemsk överkapacitet i produktionen. ReK pekar även på ett domstolsbeslut i delstaten New South Wales i Australien, världens största kolexporterande land, som för första gången hindrade ett företag från att exploatera nya gruvor eftersom dess investering inte ansågs förenlig med Parisavtalet. Vi stöder därför internationellt samarbete med koppling till utfasningen av kol, t.ex. i Powering Past Coal Alliance, som bland annat samlar 30 nationella regeringar och 22 lokala och regionala myndigheter.

Lindra de socioekonomiska följderna av övergångsprocessen

ReK betonar att den planerade ytterligare minskningen av kolbrytningen och kolkraftsproduktionen kommer att åtföljas av en betydande omvandling av dessa regioners ekonomiska struktur, förenad med massiva sysselsättnings-, mervärdes- och köpkraftsförluster. De flesta kolregioner är traditionella industriområden där industrialiseringen kopplades till utnyttjandet av lokala mineraltillgångar. Regionerna är därmed huvudsakligen knutna till järn-, stål- och metallindustrin, den kemiska industrin och andra energiintensiva industrier. Målsättningen måste vara att utforma strukturomvandlingen i de berörda kolregionerna i riktning mot en mer diversifierad och koldioxidsnål ekonomi på ett sätt som är ekonomiskt lönsamt, miljömässigt hållbart och framför allt socialt acceptabelt.

ReK påminner om att 185 000 personer i Europa för närvarande är sysselsatta inom kolbrytning, och 52 000 till inom kolkraftsproduktion. Dessutom är kolindustrin indirekt kopplad till olika ekonomiska sektorer, såsom tillverkare av insatsvaror, utrustning, tjänster och konsumentvaror. Enligt uppskattningar i en studie från kommissionen är ytterligare 215 000 arbetstagare beroende av dessa förbindelser. Enligt denna studie skulle de nuvarande planerna på att fasa ut kolbrytningen och kolkraftsproduktionen senast 2030 kunna leda till att omkring 160 000 arbetstillfällen går förlorade.

EU:s medlemsstater har kommit överens om att gå i täten för den globala övergången till en koldioxidneutral och cirkulär ekonomi. Denna genomgripande omvandling av hela energisystemet kommer att ge upphov till både möjligheter och problem. Den pågående energiomställningen har redan skapat en mängd nya arbetstillfällen i Europa och bör med tanke på framtida behov fortsätta. Det är då viktigt att se till att även kolregionerna drar nytta av denna utveckling. I den europeiska strategin för att uppnå klimatmålen bör man ta hänsyn till konsekvenserna för regionerna.

Kommittén påpekar att erfarenheterna hittills i kolregionerna visar att denna typ av övergångsprocess tar lång tid. Man bör därför redan nu börja utveckla nya perspektiv för kolregionerna och vidta åtgärder. Detta kräver stora insatser på alla nivåer.

10.

ReK betonar att en lyckad omvandling av den ekonomiska strukturen också inbegriper att man erbjuder de berörda arbetstagarna inom kolindustrin nya utsikter. Där ingår att utbilda arbetstagarna för nya arbetsuppgifter. Tillgången till nya arbetstillfällen i regionen eller i angränsande regioner bör också underlättas.

Främja den socioekonomiska omvandlingen i kolregionerna

11.

Kommittén är övertygad om att den eftersträvade energiomställningen, och därmed även strukturomvandlingen i kolregionerna, är en uppgift för EU. Därför måste man ta ett helhetsgrepp om frågan, och framför allt inbegripa åtgärder för infrastrukturutveckling, innovation, forskning och vetenskap, företagsstöd och företagsutveckling, fortbildning av kvalificerad arbetskraft, marknadsföring, kultur och turism.

12.

Kommittén påpekar att man för en hållbar strukturomvandling i regionerna bör dra nytta av de styrkor som redan finns. De befintliga industri- och energistrukturerna bör bilda grunden för den framtida utvecklingen och beakta de befintliga industriella aktörernas innovations- och investeringscykler. Det är därför viktigt att knyta an till regionala industriella kluster och operativa färdigheter, arbetskraftens kompetens och den styrka som redan finns inom forskning och utveckling.

13.

På grund av detta utgångsläge finns det risk för att mycket likartade strategier för omvandlingsprocessen tas fram i de berörda regionerna. För att undvika ineffektivitet, till exempel genom parallella utvecklingar, bör det ske ett ömsesidigt utbyte på europeisk nivå.

14.

ReK välkomnar därför ”plattformen för kolregioner i övergång”, som lanserades av kommissionen och som hade sitt första sammanträde den 11 december 2017. Syftet med plattformen är att stödja 41 kolregioner i tolv EU-medlemsstater i deras ansträngningar att modernisera sina ekonomiska strukturer och förbereda dem inför den strukturella och tekniska omvandlingen. Detta arbete bör intensifieras ytterligare.

15.

ReK menar att denna plattform kan användas som ett mellanregionalt instrument för att tillhandahålla tekniskt stöd på EU-nivå genom erfarenhetsutbyte och samordnade kontakter med kommissionens avdelningar när så krävs.

16.

Kommittén framhåller att mellanregionalt och gränsöverskridande samarbete, exempelvis inom ramen för befintliga initiativ såsom Vanguard-initiativet eller i samband med en platsbaserad strategi för struktur- och investeringsfonderna, bör spela en viktig roll i konceptet för strukturomvandling: även här skulle EU kunna ta på sig en starkare roll för att inleda och främja sådana samarbeten.

17.

Vi betonar behovet av trygga ramvillkor för långsiktiga investeringar och skapande av arbetstillfällen. Där så är möjligt bör man vidareutveckla de befintliga värdekedjorna i regionerna. ReK betonar att offentliga och privata investeringar bör uppmuntras, särskilt med tanke på den nuvarande ekonomiska tillväxten, för att få fart på investeringarna i modernisering och utfasning av fossila bränslen i de europeiska industri-, transport- och energisystemen.

18.

Det är viktigt att stärka regionernas innovationsförmåga. ReK uppmanar med kraft kolregionerna att ta fram en strategi för att stödja befintliga företag i deras ansträngningar att bli mer innovativa och för att främja grundande av företag, särskilt inom framtidsorienterade områden såsom digitalisering och artificiell intelligens. I detta sammanhang är det ytterst viktigt att förbättra ramvillkoren för nyetablering av företag. ReK påpekar att arbetsgivarna i många kolregioner tenderar att vara mindre företag inom industri, handel och hantverk.

19.

Kommittén anser att forskarsamhället spelar en viktig roll för den ekonomiska utvecklingen i regionerna. Kolregionerna bör därför också främja inrättandet av universitet med inriktning på framtida teknik, som kan fungera som kluster för ytterligare etablering av företag. Samordning på europeisk nivå vore dock särskilt meningsfullt i detta sammanhang för att undvika ineffektiva strukturer. Dessutom bör regionöverskridande samarbete inom forskning främjas.

20.

ReK anser att en modern och effektiv transport- och energiinfrastruktur samt digital infrastruktur är en grundförutsättning för en framgångsrik strukturomvandling för att göra dessa områden mer attraktiva som etableringsorter för företag. Även här vore det meningsfullt med samordning på EU-nivå och tätare nätverkssamarbete.

Ekonomiskt stöd till kolregioner

21.

ReK betonar att utvecklingen av nya ekonomiska sektorer i regionerna är en långdragen process som kräver betydande ekonomiska resurser. De lokala och regionala myndigheterna i kolregionerna behöver stöd för detta, särskilt som de inledningsvis förlorar intäkter på grund av utfasningen av kolbrytningen och kolkraftsproduktionen. En stor del av investeringarna i ekonomisk utveckling måste tillhandahållas genom offentliga medel från de berörda medlemsstaterna eller genom att man lockar till sig nya privata investeringar. I detta sammanhang uppmanar ReK först och främst de berörda medlemsstaterna att tillhandahålla tillräckliga ekonomiska och andra resurser.

22.

ReK anser att det kulturella och industriella arvet från ett rikt förflutet, samt idrottsinfrastruktur och idrottstraditioner, bör spela en positiv roll i denna omvandling och inte bara betraktas som en betungande kvarleva från bättre tider.

23.

ReK efterlyser även stöd till strukturomvandlingen på EU-nivå. Särskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden är redan ett viktigt instrument för att stödja regionerna. Europeiska socialfonden, Horisont 2020 och medel från Europeiska investeringsbanken ger också ett viktigt bidrag till den regionala utvecklingen. ReK vill dock fästa uppmärksamheten på att de medel som avsatts där inte riktar sig direkt till kolregionerna och att de är otillräckliga med tanke på de utmaningar som kolregionerna står inför och som också gynnar andra regioner. ReK efterlyser därför ytterligare medel som ska öronmärkas specifikt för kolregionernas behov.

24.

Kommittén understryker att ekonomiskt stöd från EU är särskilt användbart när projekt ska genomföras över nationella gränser. Eftersom alla kolregioner för närvarande genomgår strukturomvandlingar vore ett samarbete mellan regionerna för att ta fram framtidsinriktade projekt särskilt lovande. Här kan det också vara lämpligt att involvera angränsande regioner i strategierna för att skapa funktionella enheter.

25.

ReK stöder i detta sammanhang Europaparlamentets krav på ytterligare medel för att mildra de samhälleliga, socioekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av strukturomvandlingen i EU:s kolregioner inom ramen för de pågående förhandlingarna om den fleråriga budgetramen med hjälp av en ny fond för rättvis energiomställning på 4,8 miljarder euro. Kommittén betonar dock att denna fond skulle behöva finansieras med ytterligare medel och inte genom anslaget till de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Vi välkomnar att kommissionens tillträdande ordförande uttryckte sitt stöd för principen om en sådan fond för rättvis energiomställning i de politiska riktlinjer som lades fram i juli 2019.

26.

Kommittén är övertygad om att dessa medel bör vara nära knutna till sammanhållningspolitiken, och menar att man här måste se till att medlen inte beräknas inom de föreslagna övre gränserna för begränsningarna i bilaga XXII, utan att de bör tillföras utöver dessa. Denna tilläggsfinansiering skulle sedan kunna användas för att förstärka Eruf- och ESF-programmen i dessa Nuts 2-regioner under de kommande sju åren. Denna koppling skulle också möjliggöra ett skräddarsytt stöd för alla kolregioner. Dessa anslag ska aktivt främja det europeiska mervärdet och vara tillgängliga för alla kolregioner som påverkas av strukturomvandlingen. Kriterier för tilldelning skulle kunna vara den totala sysselsättningen inom kolbrytning och kolproduktionens volym under referensåret 2019. Regioner som redan har börjat stänga kolgruvor och som delvis har genomgått sådana omställningar får inte uteslutas förutsatt att kolbrytning fortfarande förekommer.

27.

ReK begär att dessa medel, precis som Eruf-stödet, ska tilldelas direkt till de regioner där dessa kolgruvor är belägna. Stödet till de berörda regionerna skulle vara kopplat till en särskild strategi för utfasning av kol och bedömas på grundval av kontrollerbara mål.

28.

Kommittén föreslår att denna tilldelning skulle kunna finansieras genom medel som avsatts för reformverktyget inom ramen för nästa fleråriga budgetram.

29.

Europaparlamentet och rådet uppmanas att beakta detta förslag om särskild tilldelning under en övergångsperiod i de pågående förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram.

Se över reglerna för statligt stöd

30.

ReK påpekar att EU-reglerna för statligt stöd bör beaktas i detta sammanhang. Den nuvarande ramen för statligt stöd löper ut 2020, om inte tillämpningen av reglerna om statligt stöd förlängs med två år (fram till slutet av 2022). Kommittén uppmanar kommissionen att vid utarbetandet av de nya riktlinjerna även ta hänsyn till problemen i samband med strukturomvandlingen av kolregionerna och se till att kolregionerna ges tillräcklig flexibilitet att fasa ut kolet på ett socialt och ekonomiskt hållbart sätt.

31.

ReK betonar att projekt som omfattar gränsöverskridande samarbete redan i dag kan få statligt stöd, särskilt när det handlar om projekt av gemensamt europeiskt intresse. De behöriga EU-institutionerna bör ge mer vägledning till regionerna vid planeringen och genomförandet av sådana projekt.

32.

ReK efterlyser i detta sammanhang att särskilda stödområden för kolregioner ska fastställas i enlighet med artikel 107.3 a och c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), och att EU:s regler för statligt stöd ska anpassas till dessa särskilda stödregioner så att åtgärder kan vidtas för att hantera strukturomvandlingen i syfte att kompensera för att regionerna avstår från befintligt mervärde till förmån för politiskt överordnade mål. Dessutom bör man undersöka om sådana stödåtgärder skulle kunna baseras på artikel 107.3 b i EUF-fördraget med tanke på den framträdande och föredömliga betydelsen av den klimatvänliga omvandlingen av kolregionerna för EU:s energi- och klimatpolitik. För att i god tid finna svar på dessa frågor föreslår vi att man omedelbart inrättar en gemensam arbetsgrupp bestående av företrädare för berörda kolregioner och medlemsstater, generaldirektoraten för konkurrens och regionalpolitik samt ReK.

Bryssel den 9 oktober 2019.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs

ordförande

Top

Choose the experimental features you want to try