Yttrande från Europeiska regionkommittén – Kulturarvet som en strategisk resurs för mer sammanhållna och hållbara regioner i EU

(2018/C 361/06)

Föredragande: Babette WINTER (DE–PES), statssekreterare med ansvar för Europafrågor och kultur, regeringskansliet, delstaten Thüringen

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Kulturell mångfald och gemensamt europeiskt kulturarv

1.

Kulturarvet i dess många olika former utgör en värdefull tillgång för Europa: det är ett instrument med potentiellt stor hävstångseffekt för att uppnå mer sammanhållna och hållbara regioner i EU som kan bidra till att stärka identiteten i en region och hela Europa och som i särskilt hög grad svarar mot EU:s motto ”Förenade i mångfalden”. Det kompletterar också Europeiska unionens åtagande att respektera kulturell mångfald i enlighet med artikel 22 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

2.

Europeiska regionkommittén (ReK) hänvisar i detta yttrande till dokument från kommissionen (1), (2), Europeiska rådet (3) och ReK (4) som handlar om EU:s framtid och stärkandet av den europeiska identiteten genom utbildning och kultur.

3.

ReK betonar vikten av EU:s värden som är förankrade i stadgan om de grundläggande rättigheterna – värdighet, frihet, jämlikhet och solidaritet – för att uppnå det gemensamma bästa och anser därför att dessa i större utsträckning bör beaktas vid främjandet av kulturarvet.

4.

Kulturarvet och den kulturella identiteten utgör ett betydelsefullt medel för att främja medborgarnas kunskap och medvetenhet om de gemensamma kulturella, andliga och religiösa och av upplysningens värderingar präglade rötterna i Europa i all deras mångfald. Kulturarvet och den kulturella identiteten kan förbättra förståelsen av samhällets förändringar och historia och öka toleransen för och acceptansen av olikheter som svar på EU-skepsis och ökande antieuropeisk splittring.

5.

Just kunskapen om de sekelgamla förbindelserna i Europa gör att mångfalden och skillnaderna bör erkännas i ömsesidig respekt och på intet sätt får användas för avgränsning eller till och med avskärmning. Kommittén motsätter sig därför varje form av missbruk av kulturarvet för avgränsning både inom och utanför EU.

6.

ReK konstaterar att EU-medborgarna å ena sidan enligt en Eurobarometer-undersökning (5) betraktar kulturen som det starkaste kittet i EU, framför de europeiska värdena och rättsstatsprincipen, men att mer än 50 % av de tillfrågade å andra sidan samtidigt anser att det inte finns någon gemensam europeisk kultur (6).

7.

Kommittén anser att motstridigheten i dessa resultat endast är skenbar, och snarare är ett uttryck för gemensamma kulturella rötter och samband som flätar sig samman och tar sig olika regionala uttryck, vilket avspeglar EU:s vision ”Förenade i mångfalden”.

8.

Detta innebär att i synnerhet den regionala nivån har ett särskilt ansvar att främja kulturen som ett viktigt samhällskitt – inte bara med sina respektive regionala särdrag och i samband med sammankoppling och utbyte inom Europa, utan även bortom den nuvarande Europeiska unionens gränser. Detta gör EU till ankaret i det geografiska Europa.

9.

Kommittén uppmanar därför EU att bidra med sin egen identitet och sina egna gemensamma värden och knyta dem samman med befintliga regionala och nationella känslor av tillhörighet i syfte att främja ett medborgarskap på flera nivåer, i enlighet med EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 2 i Lissabonfördraget.

10.

ReK hänvisar till de nationella rapporterna om genomförandet av Unesco-konventionen (7), som många, men inte alla, EU-medlemsstater har anslutit sig till.

11.

Kommittén bekräftar kommissionens konstaterande (8) att befogenheten för utbildning och kultur i första hand ligger hos medlemsstaterna på nationell, regional och lokal nivå. Enligt artiklarna 6 och 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt innebär Europeiska unionens behörighet på kulturområdet endast att den kan stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder. ReK stöder därför EU-initiativ inom detta behörighetsområde som lyfter fram de viktiga gränsöverskridande och europeiska dimensionerna inom detta politikområde.

12.

ReK välkomnar att vikten av tillgång till kultur, bevarande av kulturarvet, rörlighet för konstnärer och ökat offentligt stöd har framhållits inom ramen för ett informellt rådsmöte för kulturministrarna ”Kultur – ett inkluderande EU-värde” och i rådets slutsatser om en arbetsplan för kultur (9).

Kulturarv och kulturutbud för identifiering, social sammanhållning och samhällsutveckling

13.

Kulturarvet kan stärka medvetenheten om en gemensam identitet inom en region och dess samband med den egna traditionen och historien och stödja utvecklingen av mellanregionala samarbetseffekter. Detta kan stimulera nya kultur- och utbildningsinitiativ, interkulturell dialog och därigenom samhällsaktivitet.

14.

De lokala och regionala myndigheterna har viktiga befogenheter när det handlar om att främja den interkulturella dialogen, särskilt genom att de samordnar mångdimensionella lokala och regionala nätverk på kulturområdet där alla viktiga aktörer ingår. I detta sammanhang är det viktigt att stärka de offentlig-privata partnerskapen.

15.

Kommittén välkomnar erkännandet av utbildning, kultur och strategier som riktar sig till ungdomar i EU-ledarnas Romförklaring (10) och ställer sig bakom bedömningen att utbildning och kultur inte bara gynnar konkurrenskraften utan även delaktigheten och sammanhållningen i våra samhällen.

16.

ReK framhåller betydelsen av Europaåret för kulturarv 2018 som ett viktigt initiativ och välkomnar att kommissionen redan har aviserat en utvärdering. I detta sammanhang betonar vi att de positiva effekterna av detta Europaår måste förstärkas ytterligare genom uppföljningsåtgärder under de kommande åren. Detta måste också återspeglas i de olika stödprogrammen i nästa fleråriga budgetram, så att främjandet av det europeiska kulturarvet fortsätter även efter 2018.

17.

Rörligheten för konstnärer – som bl.a. möjliggörs genom programmet Kreativa Europa – bidrar till den europeiska integrationens framgångssaga. Därför måste detta program fortsätta och utvidgas.

18.

Kommittén är övertygad om att kulturarvet bidrar till social sammanhållning och livskvalitet. Genom sina historiskt viktiga platser, som inte bara befinner sig på platser som i dag gynnas och har många besökare utan också på orter och i regioner som för närvarande brottas med särskilda utmaningar, kan kulturarvet erbjuda utvecklingsmöjligheter, bland annat också genom den enorma potentialen att skapa nya arbetstillfällen. Detta gäller i synnerhet för regioner som berörs av demografiska förändringar och avfolkning, de yttersta randområdena samt storstadsområden med särskilda integrationsutmaningar.

19.

Deltagandebaserade strategier i de lokala och regionala myndigheterna kan vara lämpliga för att skapa en bred samhällsbas för kulturutvecklingskoncept och uppnå större stöd för och identifiering med kulturinvesteringar. Detta leder till en hållbar förstärkning av samhällsgemenskapen och samhällets ansvar för det lokala kulturarvet.

20.

Kommittén uppmanar de lokala och regionala myndigheterna att utvärdera och utbyta sina erfarenheter av sådana deltagandebaserade strategier.

21.

ReK efterlyser ett förstärkt utbyte mellan olika aktörer om möjliga koncept för hur bibliotek, museer och andra kulturella inrättningar skulle kunna vidareutvecklas som agora, som en ”tredje plats”, för utbyte och deltagande i diskussioner om våra städers och regioners framtid. I detta sammanhang erinrar vi om möjligheten att använda sig av Europeiska unionens övergripande informationsnätverk såsom Europa direkt.

22.

Samtidigt bör utbytet av erfarenheter mellan de lokala och regionala myndigheterna och mellan företrädare för kulturinstitutioner från olika regioner och medlemsstater få mer stöd på EU-nivå.

23.

I detta sammanhang konstaterar kommittén att i synnerhet språkhinder utgör ett problem för lokala aktörer och att det behövs stöd på EU-nivå för att övervinna dem.

24.

I nästa fleråriga budgetram bör man också fortsätta med infrastrukturstödet till kulturarv, med särskilt fokus på den sociokulturella sammanhållningskraften. Dessutom bör produktionskedjor där kulturarvet hanteras på ett hållbart sätt stärkas och sektorsövergripande samarbetsprojekt, t.ex. mellan kulturarv och utbildning, stödjas.

25.

Kulturen är ett gemensamt ansvar för alla samhälleliga aktörer – de lokala och regionala myndigheterna och medlemsstaterna – men den behöver även ha tillgång till egna former av finansiering från den privata sektorn samt ideell och civilsamhällelig verksamhet.

26.

I synnerhet digitaliseringen av både kulturarvet och förmedlingsformerna har en betydande framtidspotential: På så sätt kan nya tillträdesmöjligheter skapas, särskilt för de yngre generationerna, men även kunskaperna om den kulturella mångfalden spridas över gränserna i hela Europa. Digitaliseringen är dessutom transnationell till sin natur, och är ett mycket användbart verktyg för utvecklingen av en diversifierad och hållbar typ av turism.

27.

Kommittén uppmanar därför alla nivåer att ge starkt stöd till Europeana som ett offentligt, digitalt rum för vårt arv.

28.

ReK stöder uppmaningen från Culture Action Europe (11) om att se till att minst 1 % av nästa fleråriga budgetram avsätts för kultur inom samtliga politikområden och stödprogram.

Kulturarvets inverkan på turismen och den ekonomiska utvecklingen i regionerna

29.

Kommittén framhåller kulturarvets värde för den ekonomiska utvecklingen i regionerna, framför allt genom turismen, eftersom 26 % av alla resenärer i EU (12) uppger att kultur är en viktig faktor vid valet av resmål, men även som en mjuk lokaliseringsfaktor för arbetstillfällenas attraktivitet.

30.

De kulturella och kreativa sektorerna står för mer än 3 % av BNP och ungefär samma andel av sysselsättningen i EU (13) och blir en allt viktigare ekonomisk faktor, i synnerhet i storstadsområden.

31.

Lokala och regionala myndigheter har framgångsrikt integrerat de kulturella och kreativa sektorerna i sina utvecklingsstrategier, vilket har bidragit till att stimulera den lokala ekonomin och även främjar inrättandet av nya företag som tillhandahåller kvalificerade och sektorsövergripande tjänster. För att i ännu större utsträckning utnyttja den kreativa potentialen i regionerna är det önskvärt med utvidgade och ekonomiskt och kulturellt övergripande stödformer.

32.

Utöver prioriteringen att återställa och bevara kulturminnesmärken är frågan om kulturinstitutionernas förvaltning och pedagogiska förmedlingsarbete grundläggande och avgör om ett kulturminnesmärke till fullo kan utveckla sin kulturturistiska, ekonomiska och samhälleliga verkan.

33.

Konstnärers kreativa användning av kulturarvet skapar en särskild och innovativ potential för att lära av historien för samhällets framtid.

34.

Utöver bristande ekonomiska resurser utgör även den delvis bristande synligheten och den bristande politiska medvetenheten om de kulturella tillgångarna ett hinder för vidareutvecklingen av kulturarvet till en strategisk resurs för regionen.

35.

Kommittén välkomnar mot denna bakgrund inrättandet av det europeiska kulturarvsmärket, och uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att öka kännedomen om det.

36.

Kultur spelar, efter offentliga tjänster och offentlig infrastruktur såsom bostäder, kollektivtrafik och skolutbildning för barn, en avgörande roll för lokaliseringsorters attraktivitet. Med tanke på den aktuella utvecklingen inom intraregional och utomregional rörlighet och på demografiområdet blir detta allt viktigare för de lokala och regionala utvecklingsstrategierna för att få en större del av arbetskraften att stanna i mindre gynnade regioner och uppnå en balans i storstadsområden.

37.

Kulturarvet bör, vid sidan av ett attraktivt samtida kulturutbud, utgöra en turismfaktor med hållbar inverkan, i synnerhet på regional nivå. Detta gäller i lika hög grad för mycket kända platser såsom Unesco-världsarv eller platser med det europeiska kulturarvsmärket som för de många olika lokala kulturarvsplatserna.

38.

Det geografiskt mycket spridda kulturarvet erbjuder, genom ett mycket spritt utbud när det gäller kulturarvsorienterad turism, en möjlighet att omdirigera och bättre fördela kulturturismens effekter. På så sätt kan man avlasta orter där antalet turister har nått smärtgränsen och där en ytterligare ökning skulle leda till att kulturarvet skadas. Utvecklingen av turismpotentialen hos det mindre kända kulturarvet är ett värdefullt verktyg för att diversifiera turistutbudet och främja en hållbar utveckling i perifera områden, framför allt om enskilda projekt för utveckling av turismpotentialen är förenliga med bredare territoriella utvecklingsplaner och integreras i systemet för lokala tjänster, särskilt för hållbar rörlighet. Detta bör i synnerhet ses mot bakgrund av att kulturturismen i Europa ökar och i synnerhet skapar lokala arbetstillfällen.

Åtgärder som måste vidtas för att utveckla och utnyttja kulturarvets potential

39.

Kommittén beklagar att kultur inte beaktas i Europa 2020-strategin för att vidareutveckla EU.

40.

Med tanke på dess bevisade betydelse för sammanhållningen i EU och den socioekonomiska utvecklingen i många regioner anser ReK därför att kulturen, med institutionerna och kulturarvsplatserna, måste beaktas som ett strategiskt område i den efterföljande strategin och i den politiska planeringen.

41.

Kultur och kulturarv måste införlivas bättre i prioriteringarna i nästa fleråriga budgetram, både genom integrering och fastställande av ett budgetmål på över 2 miljarder euro för det program som efterträder programmet ”Kreativa Europa”.

42.

Kulturella partnerskap byggs upp i alla medlemsstater, och därför bör tematiska kulturleder över medlemsstaternas gränser ges större stöd, bl.a. inom ramen för Interreg-programmet.

43.

Stöd till kulturarvsresurser för regional utveckling bör bli ett viktigt inslag i sammanhållningspolitiken efter 2020. Anslagen till kulturarvet i bredare bemärkelse bör höjas och får under inga omständigheter sänkas. Om den tematiska koncentrationen behålls som regel efter 2020 bör kulturella aspekter beaktas.

44.

Kommittén betonar att det är viktigt att EU lanserar en verklig strategi för kulturdiplomati. Det är därför nödvändigt att främja kommunikation och utbyten av konstnärlig och kulturell karaktär mellan EU:s regioner – framför allt de yttersta randområdena – och tredjeländer, också med åtgärder som underlättar rörligheten till och från tredjeländer för konstutövare och deras verk. Kommittén upprepar i detta sammanhang sin uppmaning till kommissionen att prioritera vidareutvecklingen av kulturdiplomatin för att etablera den i EU:s utrikespolitik (14).

45.

Kommittén beklagar att kommissionens tak på 5 miljoner euro för projektbudgeten för Eruf-investeringar i kulturell infrastruktur under struktur- och sammanhållningsfondernas innevarande programperiod utgör ett hinder för utvecklingen av större kulturinfrastrukturer.

46.

ReK uppmanar därför kommissionen att upphäva detta godtyckliga tak och inrikta programmen på innehållskriterier och de mål som ska uppnås, i synnerhet det europeiska mervärdet.

47.

Kommittén uppmanar på nytt de parter som förhandlar om Storbritanniens utträdesavtal att beakta de möjliga konsekvenserna av Storbritanniens utträde ur EU:s utbildnings-, kultur- och ungdomsprogram och uppmanar dem att finna lämpliga lösningar som ger icke-EU-länder möjlighet att delta.

48.

Rådet måste utarbeta en fortsättning på och vidareutveckla sin arbetsplan för kultur 2015–2018 (15).

49.

Kommittén stöder kommissionens mål att inrätta en långsiktig EU-handlingsplan för kulturarv (16) som skulle göra aktiviteterna inom ramen för Europaåret för kulturarv 2018 varaktiga.

50.

ReK uppmanar kommissionen och rådet att på lämpligt sätt och i betydligt större utsträckning involvera företrädare för regionerna, med deras direkta erfarenheter, i de konferenser och peer learning-initiativ som fastställs i rådets slutsatser om en arbetsplan för kultur.

51.

Kommittén stöder förstärkningen av den finansiella kapaciteten i lånegarantin för de kulturella och kreativa sektorerna och anser att dess tillämpningsområde måste breddas och omfatta små och medelstora företag, eftersom detta korrekt avspeglar de kulturella och kreativa sektorerna.

52.

ReK uppmanar medlemsstaterna att inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) även ge större stöd till infrastruktur-, utbildnings-, omskolnings-, innovations- och samarbetsprojekt på kulturområdet.

53.

Kommittén uppmuntrar de lokala och regionala myndigheterna, bl.a. i Leader-arbetsgrupperna, att betrakta den kulturella infrastrukturen på landsbygden som en viktig faktor för sammanhållningen i samhället och att säkerställa former av hållbar rörlighet som gör det möjligt för besökare att njuta av landskapet med minimal miljöpåverkan, såsom cykelvägar, vandringsleder eller vattenvägar.

54.

ReK uppmanar även företagarna i de kulturella och kreativa sektorerna att aktivt engagera sig för gemenskapens och samhällets utveckling, även genom att över hela EU återskapa bra modeller för organisation av nätverk mellan företag samt stöd till små och medelstora företag inom sektorn för att främja sina regioners historiska och kulturella rikedom.

55.

Vid utvecklingen av utbyten och frivilliga insatser inom ramen för den europeiska solidaritetskåren på kultur- och kulturarvsområdet i samband med Europaåret för kulturarv 2018 men även bortom detta bör man samarbeta nära med European Festivals Association (EFA).

56.

Kommittén rekommenderar att EU i egenskap av subsidiär stödgivare i större utsträckning lägger fokus på kulturkoncept på i synnerhet regional och mellanregional nivå.

57.

ReK beklagar att det saknas jämförande utvärderingar på EU-nivå, och uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att regelbundet beställa utvärderingar och fackstudier för att möjliggöra EU-omfattande jämförelser och låta resultaten bidra till den politiska debatten på alla nivåer.

58.

Kommittén avfärdar dock en regelbunden heltäckande uppgiftsinsamling och rapporteringskrav som alltför byråkratiska.

59.

ReK vill göra kommissionen uppmärksam på att betydligt fler regioner betraktar kulturarv och kulturskapande som viktiga för regional utveckling än vad som framgår av S3-specialiseringen.

60.

Kommittén anser därför att stöd till forskning i detta avseende bör underlättas, även bortom den snäva inriktningen på strategier för smart specialisering (S3).

61.

De regioner som betraktar sitt kulturarv som en särskilt stor tillgång bör ta hänsyn till detta även i sin S3-strategi.

62.

Kommittén är likaså besviken över att tillgång till konst och kultur, som är mycket viktigt för den sociala sammanhållningen och delaktigheten, inte garanteras i den europeiska pelaren för sociala rättigheter (17).

63.

Kommittén efterlyser fortsatt och förstärkt stöd till det virtuella biblioteket Europeana inom ramen för en integration av nationella digitaliseringsinitiativ. Europeanas 10-årsjubileum 2018 är ett utmärkt tillfälle att ta biblioteket till nästa utvecklingsskede.

64.

ReK uppmanar kommissionen att öka antalet priser och utmärkelser och att inte begränsa dem till projekt som har fått EU-stöd. Utmärkelser till innovativa projekt möjliggör större synlighet över regionens och medlemsstatens gränser, främjar det europeiska utbytet och uppmuntrar till efterliknelse i andra europeiska regioner.

65.

ReK upprepar sitt starka stöd för de europeiska kulturhuvudstäderna (2020–2033) och begär att initiativet ska fortsätta även efter 2033, vilket i ännu högre grad skulle återspegla mångfalden av Europas kulturella rikedom och främja den långsiktiga utvecklingen av ett gemensamt europeiskt kulturområde grundat på allmänhetens deltagande. Mot denna bakgrund beklagar vi att kommissionen har beslutat att utesluta Storbritannien från 2023 års upplaga. Det gemensamma europeiska kulturområdet går faktiskt utöver Europeiska unionens gränser.

66.

Detta yttrande på eget initiativ bör läggas fram vid kulturministrarnas rådsmöte den 22–23 maj 2018, som kommer att handla om EU:s framtid genom en långsiktig vision för europeiskt kulturellt innehåll och behovet av att integrera det europeiska kulturarvet i alla direktiv.

67.

ReK:s ledamöter bör själva inleda ett regelbundet utbyte om projekt och erfarenheter som rör deras kulturarvsplatser.

---

(1)  Vitbok om Europas framtid: Tankar och scenarier för EU–27 fram till 2025 (COM(2017) 2025 final).

(2)  Meddelandet ”Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur” inför toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer i Göteborg den 17 november 2017 (COM(2017) 673 final).

(3)  ”Ledaragendan – not om utbildning och kultur”, finns på engelska på http://www.european-council.europa.eu/media/31544/en_leaders-agenda-note-on-education-and-culture.pdf

(4)  RESOL-VI/014, CdR 4785/2016 fin.

(5)  Ordinarie Eurobarometer 88.

(6)  Särskild Eurobarometer 466.

(7)  Konvention om skydd för världens kultur- och naturarv, som antogs av Unescos generalförsamling vid dess sjuttonde möte i Paris den 16 november 1972.

(8)  COM(2017) 673 final.

(9)  Slutsatser av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en arbetsplan för kultur (2015–2018), (EUT C 463, 23.12.2014, s. 4).

(10)  http://europa.eu/european-union/eu60_sv

(11)  https://cultureactioneurope.org/files/2018/03/CAE-Reflection-paper-Agenda-for-Culture-2018.pdf

(12)  Preferences of Europeans towards Tourism – Flash Eurobarometer Report 432 (mars 2016):

http://ec.europa.eu/COMMFrontOffice/publicopinion/index.cfm/Survey/getSurveyDetail/instruments/FLASH/surveyKy/2065 http://ec.europa.eu/COMMFrontOffice/publicopinion/index.cfm/Survey/getSurveyDetail/instruments/FLASH/surveyKy/2065

(13)  https://ec.europa.eu/culture/policy/cultural-creative-industries_en

(14)  COR-2016-05110.

(15)  EUT C 463, 23.12.2014, s. 4.

(16)  Detta skulle kunna bli arvet från Europaåret för kulturarv 2018 och beslutas vid ”Assises du Patrimoine”.

(17)  CDR 3141/2017.