Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 52018IP0355

    Europaparlamentets resolution av den 13 september 2018 om Europa på väg: en agenda för framtidens rörlighet i EU (2017/2257(INI))

    EUT C 433, 23.12.2019, p. 173–182 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    23.12.2019   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 433/173

    P8_TA(2018)0355

    Europa på väg: en agenda för framtidens rörlighet i EU

    Europaparlamentets resolution av den 13 september 2018 om Europa på väg: en agenda för framtidens rörlighet i EU (2017/2257(INI))

    (2019/C 433/22)

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    —

    med beaktande av kommissionens meddelande Europa på väg: en agenda för en socialt rättvis övergång till ren, konkurrenskraftig och uppkopplad rörlighet för alla (COM(2017)0283),

    —

    med beaktande av Parisavtalet, som Europaparlamentet och rådet ratificerade den 4 oktober 2016 (1),

    —

    med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (2),

    —

    med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 18 oktober 2017 om ren, konkurrenskraftig och uppkopplad rörlighet för alla (3),

    —

    med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 5 juli 2017 om konsekvenserna av digitaliseringen och robotiseringen av transporter för EU: s politikutformning (4),

    —

    med beaktande av sin resolution av den 23 april 2009 om handlingsplanen för intelligenta transportsystem (5),

    —

    med beaktande av sin resolution av den 10 december 2013Cars 2020: för en konkurrenskraftig och hållbar bilindustri i Europa (6),

    —

    med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2015 om tillhandahållande av integrerade biljettsystem för multimodala transporter i Europa (7),

    —

    med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om genomförandet av vitboken från 2011 om transporter: översyn och vägen mot hållbara transporter (8),

    —

    med beaktande av Vallettaförklaringen om trafiksäkerhet av den 29 mars 2017,

    —

    med beaktande av kommissionens vitbok Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem (COM(2011)0144),

    —

    med beaktande av sin studie från 2016 Self-piloted cars: the future of road transport? (självkörande bilar, framtiden för vägtransporter?),

    —

    med beaktande av sin studie från 2017 Infrastructure funding challenges in the sharing economy (utmaningar för finansiering av infrastruktur i delningsekonomin),

    —

    med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs studie från 2017 Impact of digitalisation and the on-demand economy on labour markets and the consequences for employment and industrial relations (digitaliseringens och beställningsekonomins effekter på arbetsmarknaderna och konsekvenserna för sysselsättningen och förhållandet mellan arbetsmarknadens parter),

    —

    med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

    —

    med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0241/2018), och av följande skäl:

    A.

    Transportsektorn håller på att genomgå strukturella förändringar, och framtiden för transporter i EU befinner sig i skärningspunkten mellan de övergripande prioriteringarna för klimat- och energiramen för 2030, programmet för ren luft i Europa och EU:s riktlinjer för trafiksäkerhet 2011–2020.

    B.

    Utfasningen av fossila bränslen på transportområdet och användningen av utsläppssnål teknik erbjuder möjligheter för framtidens rörlighet och en hållbar ekonomisk tillväxt.

    C.

    Delningsekonomin och den kollaborativa ekonomin håller på att omvandla transportindustrin i hela världen. Det beräknade värdet av delningsekonomiska transaktioner i transportsektorn i Europa 2015 uppgick till 5,1 miljarder euro, vilket är en ökning med 77 % jämfört med föregående år, samtidigt som icke monetära delningsekonomiska interaktioner kraftigt överstiger detta scenario, vilket tydligt visar på omfattningen av detta fenomen.

    D.

    Passagerartransporterna beräknas öka med omkring 42 % mellan 2010 och 2050, och godstransporterna med 60 % under samma tidsperiod.

    E.

    I vitboken om transport från 2011 begärdes att 30 % av godstransporter längs viktiga transportkorridorer ska flyttas över från vägtransporter till mer hållbara transportsätt som t.ex. järnväg fram till 2030, och 50 % fram till 2050, samt att lämplig miljövänlig infrastruktur ska utvecklas.

    F.

    Tillämpningen av principen att användaren och förorenaren betalar inom alla transportsätt, inbegripet väg, järnväg och sjö- och luftfart, kommer att bidra till att skapa lika villkor för alla transportsätt.

    G.

    Nya rörlighetstjänster syftar till att avsevärt förbättra stadstransporter och kan göra det genom att minska trängsel och utsläpp och erbjuda ett alternativ till privat bilägande, med tanke på att privata bilar fortfarande är det vanligaste transportmedlet för resor. De kan möjliggöra en övergång till multimodala och delade transporter, som också är mer hållbara, och komplettera allmänna kommunikationsmedel och aktiva transportsätt.

    H.

    Transportsektorn spelar en viktig roll för EU:s ekonomi: den står för omkring 4 % av EU:s BNP och mer än 5 % av den totala sysselsättningen i EU (9). Kvinnor utgör endast 22 % av arbetskraften inom sektorn, och en tredjedel av sektorns samtliga arbetstagare är äldre än 50 år.

    I.

    Uppkopplade och självkörande fordon förväntas göra framtida vägtransporter effektivare och säkrare, eftersom den mänskliga faktorn är den största orsaken till alla trafikolyckor på Europas vägar.

    J.

    Stora framsteg har gjorts under de senaste årtiondena med att göra EU till världens säkraste vägtransportområde. Det stora antalet offer för trafikolyckor – 25 500 döda och 135 000 allvarligt skadade på EU:s vägar förra året – orsakar fortfarande stort mänskligt lidande och oacceptabla ekonomiska kostnader, omkring 100 miljarder euro per år, och målet att fram till 2020 halvera antalet offer för trafikolyckor jämfört med 2010 uppfylls inte, och andelen oskyddade trafikanter, såsom gångtrafikanter, cyklister och förare av tvåhjuliga motorfordon, av alla allvarligt skadade och döda ökar kraftigt.

    K.

    Transporter är den största källan till luftföroreningar i stadsområden och står för mer än 25 % av växthusgasutsläppen i EU, varav mer än 70 % kommer från vägtransporter, och denna andel fortsätter att växa.

    L.

    Ny forskning och nya beräkningar visar på en starkare koppling mellan exponering för luftföroreningar och högre folkhälsorisker, inbegripet hjärt- och kärlsjukdomar, såsom stroke och ischemiska hjärtsjukdomar, och cancer, och i EU beräknas partiklar i atmosfären orsaka 399 000 förtida dödsfall per år, och motsvarande siffra för kväveoxider är 75 000 och för ozon 13 600. Människor som bor i stadsområden är särskilt exponerade för denna risk.

    M.

    För närvarande görs stora insatser i hela världen för en mer inkluderande, säker och rättvis transportsektor, bland annat genom att ambitiösa mål och bindande standarder införs. EU bör inte missa möjligheten att ligga i framkant när det gäller dessa sociala innovationer.

    Transportövergångens inverkan på kompetens och arbetssätt

    1.

    		 Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande Europa på väg: En agenda för en socialt rättvis övergång till ren, konkurrenskraftig och uppkopplad rörlighet för alla, där det framhålls att rörlighetssektorn genomgår djupgående förändringar och betonas att den digitala rörlighetsrevolutionen bör leda till en säkrare och mer innovativ, integrerad, hållbar, rättvis, konkurrenskraftig och ren vägtransportsektor som är sammanlänkad med andra mer hållbara transportsätt. Parlamentet välkomnar den strategi som tillämpas i meddelandet för att uppnå ett enhetligt regelverk för det alltmer komplexa vägtransportområdet.

    2.

    		 Europaparlamentet framhåller att EU:s rörlighetssektor måste utnyttja de möjligheter som den digitala tekniken erbjuder. Parlamentet anser att nya företagsmodeller som ger upphov till innovativa tjänster för delad rörlighet, såsom nya onlineplattformar för godstransporter, samåkning, delningstjänster för bilar och cyklar och appar för smarta telefoner som erbjuder analys av och uppgifter om trafikförhållanden i realtid, bör utvecklas och främjas.

    3.

    		 Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föreslå och tillämpa åtgärder för samverkande intelligenta transportsystem i enlighet med målen och initiativen i vitboken om transport från 2011 samt i Parisavtalet om klimatförändringar från december 2015.

    4.

    		 Europaparlamentet framhåller att EU:s fordonssektor sysselsätter 8 miljoner människor och står för 4 % av EU:s bruttoförädlingsvärde, vilket ger ett handelsöverskott på 120 miljarder euro.

    5.

    		 Europaparlamentet understryker att förändringarna i fordonsindustrin som är kopplade till digitalisering, automatisering och renare bilar kommer att kräva ny expertis och nya arbetssätt. Parlamentet understryker att dessa förändringar bör föra med sig nya möjligheter som gör transportsektorn mer attraktiv och avhjälpa bristen på specialiserad arbetskraft inom sektorn. Parlamentet understryker att produktionen av renare, mer uppkopplade och automatiserade fordon kommer att få konsekvenser för tillverkning, utveckling, underhåll och service samt skapa behov av nya kompetenser, exempelvis för montering av elmotorer och tillverkning av andra generationens batterier, bränsleceller, datorutrustning eller avläsningsutrustning. Parlamentet framhåller att det redan i dag är mycket svårt för industrin att rekrytera personal med lämplig kompetens, och att även om efterfrågan på ingenjörer förväntas öka så är mjukvarukompetens ett nytt krav som företag måste beakta. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anpassa EU:s transportarbetares vidareutbildning och kompetensutveckling till dessa nya utmaningar.

    6.

    		 Europaparlamentet understryker att agendan för framtidens rörlighet bör prioritera jämställdhet mellan kvinnor och män. Parlamentet framhåller att transportsektorn till största delen styrs av män, som utgör tre fjärdedelar av den sammanlagda arbetskraften, och att en balans mellan könen måste främjas. Parlamentet välkomnar lanseringen av ”Kvinnor och transporter – EU-plattform för förändring”, som strävar efter att främja kvinnors sysselsättning och jämställdhet inom transportsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta tillsammans på denna plattform så att skapandet av sysselsättning för kvinnor och digitaliseringen av sektorn går hand i hand.

    7.

    		 Europaparlamentet påpekar att den digitala revolutionen kommer att omforma fordonsindustrins värdekedja, forsknings- och investeringsprioriteringar och tekniska möjligheter, som måste vara transparenta, samstämda och förenliga med rättsliga standarder, vilket kommer att få betydelse för dess globala konkurrensställning.

    8.

    		 Europaparlamentet påminner om att automatiserad körning kommer att ha en betydande inverkan på arbetskraften inom transportsektorn och kräva nya kvalifikationer för berörda yrken. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder inför denna omställning på arbetsmarknaden, som bör åtföljas av en starkare social dialog. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en EU-strategi som omfattar de nya sysselsättningsmöjligheter som digitaliseringen av transportsektorn kommer att erbjuda, och att beakta bästa praxis i medlemsstaterna för att främja skapandet av sysselsättning inom transportsektorn, inklusive, som en prioriterad fråga, rättvisa övergångsordningar för arbetstagare vars jobb försvinner när transportsektorn digitaliseras.

    9.

    		 Europaparlamentet betonar att automatiserad körning slutligen kommer att väcka frågor om tolkningen av befintlig EU-lagstiftning om körtid och viloperioder. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontinuerligt kontrollera om lagstiftningsåtgärder krävs.

    10.

    		 Europaparlamentet uppmärksammar den positiva effekt som digitaliseringen har på transportsektorn genom att den bidrar till minskad byråkrati och förenklade förfaranden för både myndigheter och företag, och gör det lättare att kontrollera att lagstiftningen om körtider och viloperioder och reglerna för cabotage efterlevs genom införandet av digitala färdskrivare, vilket förbättrar villkoren för yrkesförare och bidrar till att skapa lika villkor för alla transportföretag.

    11.

    		 Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya kompetensagenda för Europa och initiativ såsom strategin för branschsamverkan kring kompetens och koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen, som främjar samarbete mellan fackförbund, utbildningsinstitutioner och aktörer i privata sektorn för att förutse, se och hantera kompetensglapp.

    12.

    		 Europaparlamentet välkomnar att fordonsindustrin är en av de sex pilotsektorer i strategin för vilka finansiering har tillgängliggjorts genom åtgärden sektoriella kunskapsallianser inom ramen för programmet Erasmus+.

    13.

    		 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en halvtidsutvärdering av de projekt som har inletts om kompetens inom fordonssektorn, inklusive det treåriga forskningsprojektet Skillfull och rekommendationerna från högnivågruppen Gear 2030. Parlamentet anser, på grundval av resultatet av Skillful-projektet, att det kommer att vara möjligt att bedöma hur lämpliga de nuvarande utbildnings- och kvalifikationskraven för vägtransportförare är, i synnerhet mot bakgrund av nya yrken och färdigheter.

    14.

    		 Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, snarare än att reagera på specifika utmaningar, vara proaktiva med att bemöta digitaliseringen och fatta övergripande och strategiska beslut på grundval av teknikneutralitet som syftar till att maximera potentiella fördelar, samt att arbeta för att få till stånd en gemensam EU-strategi för de viktigaste frågorna.

    15.

    		 Europaparlamentet framhåller den grundläggande roll som användare och konsumenter kan spela i fråga om att främja trafikövergången, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka insynen och den offentliga tillgången till relevanta uppgifter i syfte att främja allmänhetens medvetenhet och göra det möjligt för konsumenter att fatta välgrundade beslut.

    Övergång genom framsteg inom forskning och innovation

    16.

    		 Europaparlamentet framhåller att Europa är en världsledare inom både tillverkning och transport, och betonar att den europeiska transportsektorn absolut måste fortsätta att utvecklas och investera i och förnya sig själv på ett hållbart sätt, för att kunna behålla sitt tekniska ledarskap och sin konkurrenskraftiga ställning.

    17.

    		 Europaparlamentet påminner om det viktiga målet att skapa ett gemensamt europeiskt transportområde utan hinder där varje transportsätt har sin egen plats i en effektiv sammodalitet och där ett samspel mellan transportsätten stärks, och uppmanar därför medlemsstaterna att skapa lämpliga förutsättningar som bygger på incitament för att göra transportsätten mer effektiva och undanröja existerande hinder såsom onödig byråkrati.

    18.

    		 Europaparlamentet påminner om att hållbar och innovativ transportteknik och hållbara och innovativa rörlighetslösningar kommer att behövas för att öka vägsäkerheten och begränsa klimatförändringarna och koldioxidutsläppen, luftföroreningarna och trängseln, och att det behövs ett europeiskt regelverk som stimulerar innovation. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang till större finansiering av sammankopplad sektorsövergripande forskning och utveckling avseende uppkopplade och förarlösa bilar, elektrifiering av järnvägs- och väginfrastruktur, alternativa bränslen, design och tillverkning av fordon, nätövervakning och trafikledning samt smarta rörlighetstjänster och smart infrastruktur, utan att befintliga system i andra sektorer förbises. Parlamentet noterar att dessa viktiga innovationer kommer att kräva många former av industriell know-how för att kunna utvecklas på ett effektivt sätt. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att samverkande, automatiserade och uppkopplade fordon kan stärka den europeiska industrins konkurrenskraft och minska energiförbrukningen och utsläppen inom transportsektorn samt bidra till att minska antalet döda i trafiken. Parlamentet anser att man därför bör fastställa infrastrukturkrav för att garantera att dessa system kan fungera på ett säkert sätt.

    19.

    		 Europaparlamentet framhåller att Europa behöver ett bättre ramverk för gemensamma åtgärder inom forskning och innovation på transportområdet för att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen och erbjuda befolkningen i Europa bästa möjliga transport- och rörlighetslösningar och samtidigt säkerställa att europeiska företag kan bibehålla och stärka sina konkurrensfördelar. Parlamentet anser att ambitiösa mål för våra framtida transportsystem enbart kan uppnås om nya idéer och koncept tas fram, testas och genomförs i nära samverkan med den poliska agendan och lagstiftningsagendan.

    20.

    		 Europaparlamentet begär ytterligare transparent ekonomiskt stöd till forskning, innovation och utbildning, liksom har skett inom ramen för strategierna för smart specialisering, där samfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden gav stöd till områden såsom framdrivning och intelligenta transportsystem.

    21.

    		 Europaparlamentet erinrar om att EU-finansiering i nästa fleråriga budgetram för 2021-2027 kommer att vara avgörande för fullbordandet av gränsöverskridande infrastruktur och undanröjandet av flaskhalsar längs med det transeuropeiska transportnätets (TEN-T) stamnätskorridorer. Parlamentet konstaterar att finansiering av infrastruktur främjar privata och offentliga investeringar i hållbara transporttjänster och hållbar transportteknik av god kvalitet. Parlamentet begär därför att medel ska avsättas inom ramen för nästa fleråriga budgetram för att stödja den snabba utvecklingen och ibruktagandet av system, tjänster och digitala lösningar för framtidens transporter.

    22.

    		 Europaparlamentet betonar att de ekonomiska hindren bör sänkas och tillgången till finansiering förenklas, eftersom byråkrati och administrationskostnader är en större börda proportionerligt sett för små och medelstora företag på grund av bristande kompetens och kapacitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka huruvida medlemsstaternas offentliga upphandlingar av smart transportinfrastruktur följer bestämmelserna om underlättat tillträde för små och medelstora företag i direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling.

    23.

    		 Europaparlamentet framhåller att Europa måste förbättra innovationsekosystemet, det vill säga allt ifrån grundläggande teknikforskning till forskning om nya tjänster och företagsmodeller som leder till social innovation (när stor marknadsspridning har uppnåtts). Parlamentet framhåller att offentligt stöd till innovationsekosystemet bör inriktas på marknadsmisslyckanden inom forskning och innovation samt innovationsvänliga strategier, så att europeisk standardisering och reglering och finansieringsinstrument kan stärka den privata sektorns investeringar i innovation.

    24.

    		 Europaparlamentet noterar att forskning på EU-nivå, framför allt genom Horisont 2020, kommer att vara avgörande för att uppnå resultat, vilket framgår av offentlig-privata partnerskap såsom det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas och det europeiska initiativet för miljövänliga fordon, och efterlyser ett särskilt offentlig-privat partnerskap för uppkopplad och automatiserad körning. Parlamentet stöder kommissionens arbete för att få till stånd den europeiska batterialliansen och begär ytterligare ekonomiskt stöd till utvecklingen av hållbara batterier och tillverkningen och återvinningen av battericeller i EU för framtida utsläppssnåla och utsläppsfria fordon och för en global strategi för rättvis handel för import av material såsom litium och kobolt, eftersom utvecklingen av denna teknik kommer att spela en viktig roll för ren och hållbar rörlighet i framtiden.

    25.

    		 Europaparlamentet framhåller att man behöver utarbeta enhetliga strategier för ekonomisk och industriell utveckling, där mål som exempelvis en ytterligare höjning av produktionen och användningen av utsläppssnåla fordon åtföljs av tillhandahållandet av de resurser som behövs för att uppnå dem, vad gäller infrastruktur och komponenter med anknytning till användning, t.ex. batterier, en aspekt som kommissionen och medlemsstaterna också bör fokusera på i syfte att utarbeta en strategi för en EU-produktion av batterier. Parlamentet understryker hur viktigt det är att uppmuntra tillverkare och stimulera spridning på marknaden för att sänka kostnaderna.

    26.

    		 Europaparlamentet välkomnar att kommissionen också har gjort en koppling till den cirkulära ekonomin, med särskild tonvikt på knappa råvaror och batterier. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att ytterligare bedöma hur tillverkningen och återvinningen av batterier påverkar miljön för att få en fullständig bild av batteridrivna elfordons miljöpåverkan, i syfte att underlätta jämförelser av hur hållbara olika drivsystem är under hela livscykeln.

    27.

    		 Europaparlamentet framhåller de potentiella fördelarna med återanvändningen av fordonsbatterier, till exempel i smarta nät och smarta lösningar för att lagra energi i hemmet, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja forskning och pilotprojekt på detta område genom finansieringssystem.

    28.

    		 Europaparlamentet stöder den ökade användningen av digital teknik i genomförandet av principen om att förorenaren betalar, såsom elektroniska vägtullar och biljetter baserade på fordonets miljöprestanda. Parlamentet välkomnar kommissionens riktlinjer för städer avseende trängselavgifter (Uvar-system). Mer behöver dock göras på EU-nivå för att undvika att det gemensamma transportområdet fragmenteras. Parlamentet framhåller i detta sammanhang att finansiering av transportinfrastrukturprojekt och betydande investeringar i de mest miljöriktiga och koldioxidsnåla bränslena behövs för att främja omställningen av transportsystemet och säkerställa att energi- och transporttillgångar integreras som ett sätt att påskynda övergången till en mer hållbar bränslemix. Avseende EU-finansiering av transport anser parlamentet att ett av kriterierna för stödberättigande för projekt bör vara deras bidrag till uppnåendet av klimatmålen.

    29.

    		 Europaparlamentet bekräftar EU:s åtaganden i kampen mot klimatförändringarna enligt Parisavtalet, FN:s Agenda 2030 och ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030. Parlamentet välkomnar de åtgärder som redan har antagits, såsom det globalt harmoniserade provningsförfarandet för lätta fordon (WLTP) och paketen om utsläpp under faktiska körförhållanden (RDE), för att minska klyftan mellan de uttalade målen för utfasning av fossila bränslen och de faktiska utsläppen från vägkörning. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera hur effektiva dessa åtgärder är och att, vid behov, föreslå ytterligare förbättringar. Parlamentet anser att WLTP är ett steg i rätt riktning när det gäller mätning av bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen för personbilar.

    30.

    		 Europaparlamentet konstaterar att man, för att kunna påskynda utfasningen av fossila bränslen, måste ge konsumenterna information om passagerarfordon, och begär därför bättre, tillförlitlig och mer tillgänglig information om fordons utsläpp och bränsleförbrukning, inklusive standardiserad, synlig och tydlig märkning av fordon, så att konsumenterna kan fatta välgrundade beslut, företag och privatpersoner kan stimuleras att ändra sitt beteende och en miljövänligare rörlighet kan främjas. Parlamentet betonar att mer exakt information också kommer att underlätta och göra det möjligt för myndigheter i medlemsstater, regioner och städer att tillämpa ”grön”offentlig upphandling. Parlamentet välkomnar kommissionens rekommendation (EU) 2017/948 (10), och uppmanar samtidigt kommissionen att överväga en översyn av direktiv 1999/94/EG (11) om information om bilar.

    31.

    		 Europaparlamentet konstaterar att konsumenter stöter på både finansiella och icke-finansiella hinder när de köper ett utsläppssnålt fordon. Parlamentet påminner om att slutanvändarnas acceptans av bränslen med låga utsläpp i hög grad beror på tillgången på och tillgängligheten till omfattande och gränsöverskridande infrastruktur. Parlamentet välkomnar i detta avseende befintliga privata och offentliga initiativ för att möjliggöra roaming mellan laddningsinfrastrukturoperatörer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla åtgärder som krävs för att underlätta roaming och göra laddningsinfrastruktur i EU mer tillgänglig. Parlamentet uppmanar kommissionen att i större utsträckning stödja medlemsstaternas ansträngningar för att bygga ut infrastrukturen för alternativa bränslen i syfte att uppnå en EU-omfattande central täckning så snart som möjligt.

    32.

    		 Europaparlamentet anser att man, för att skynda på marknadspenetrationen av bränslen med låga utsläpp, och för att till fullo ta till vara deras klimatfördelar, måste stimulera användningen av dem och utvecklingen av kompatibla fordon. För att uppfylla Parisavtalet behöver dock transportsektorns växthusgasutsläpp stadigt gå nedåt mot noll fram till århundradets mitt. EU:s vägtransportsektor kan inte börja övergå till att bli ekologiskt och ekonomiskt hållbar om man fortsätter att tillämpa en enda teknisk strategi för alla. Det behövs i stället en övergång till en verkligt teknikneutral bedömning av drivsystem i utvecklingen av framtida fordon som ska motsvara olika rörlighetsbehov. En sektorsövergripande insats krävs för att påskynda investeringar i infrastruktur för bränslen med låga utsläpp, vilket är en förutsättning för större spridning och användning av fordon som drivs med alternativa bränslen.

    33.

    		 Europaparlamentet betonar att direktivet om rena fordon (12) måste beakta kommuners och regionala myndigheters behov och tillgängliga resurser för att nå sin fulla potential, i synnerhet vad gäller komplexa frågor och administrativa bördor.

    34.

    		 Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att senast den 2 maj 2018 lägga fram ett lagstiftningsförslag om standarder för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning för tunga fordon, som bör vara ambitiöst, realistiskt och grundat på uppgifter som har samlats in med simuleringsverktyget Vecto (Vehicle Energy Consumption Calculation Tool), så att lagstiftningen om tunga fordon blir samstämd. Parlamentet betonar att Vecto måste uppdateras snabbt och regelbundet så att redovisningen av ny teknik blir korrekt i syfte att snabbt förbättra fordonens effektivitet.

    35.

    		 Europaparlamentet understryker att ambitionsnivån för koldioxidmålen för tunga fordon måste överensstämma dels med framtida ambitioner för att minska förorenande utsläpp, till exempel inom ramen för Euro 7, dels med kraven enligt direktiv (EU) 2015/719 om vikter och dimensioner (13).

    36.

    		 Europaparlamentet påminner om de fruktansvärda experiment som utfördes av European Research Group on Environment and Health in the Transport Sector (EUGT), ett organ som finansieras av stora bilföretag, där människor och apor utsattes för avgaser. Parlamentet påminner om att detta inte är den första bilindustriskandalen av detta slag. Parlamentet begär att all forskning som används som underlag för EU:s politik ska vara helt oberoende av bilindustrin, inklusive i fråga om finansiering och underleverantörsverksamhet.

    Transportövergång som fungerar för alla användare

    37.

    		 Europaparlamentet understryker att uppkopplingar mellan självkörande fordon, mellan fordon och infrastruktur, mellan fordon, cyklar och fotgängare, liksom mot själva nätet, bör vara ett huvudmål på lång sikt för att ett obehindrat trafikflöde ska kunna säkerställas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta itu med frågor om användning och hantering av uppgifter, med betoning på dataskydd, och att utvärdera samtliga tekniska tillämpningar som sannolikt kommer att använda CAD-teknik och som inbegriper höga nivåer av självständighet och tillhandahåller tjänster med mervärde. Parlamentet betonar att telekommunikations- och satellitinfrastruktur behöver utvecklas för bättre positionerings- och kommunikationstjänster mellan fordon och infrastruktur, och uppmanar kommissionen att föreskriva var och när befintlig transportinfrastruktur måste följa standarder för smart transportinfrastruktur.

    38.

    		 Europaparlamentet framhåller att självkörande och rena fordon kommer att kräva integrerad infrastrukturplanering och investeringar för att utrusta vägarna med nödvändig infrastruktur för telekommunikation och laddning, t.ex. för elbilar, och för att tillhandahålla högkvalitativa vägdata, t.ex. för högdefinierade digitala kartor, samt helt interoperabel fordonsutrustning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka investeringarna för att finansiera innovativa och hållbara uppgraderingar av transportinfrastruktur.

    39.

    		 Europaparlamentet påminner kommissionen om att fullständig 5G-täckning av TEN-T-korridorerna för järnväg, väg och inre vattenvägar måste säkerställas så snart som möjligt så att adekvat uppkoppling för transport och lämplig förvaltning av säkerhet, signalering, automatisering, digitala funktioner för konsumenter och säker behandling av uppgifter kan åstadkommas. Parlamentet begär att projekt för smarta motorvägar ska tas fram och intelligenta transportkorridorer inrättas. Parlamentet anser att huvudvägar bör vara utrustade med fiber, trådlösa stationer och 5G-basstationer.

    40.

    		 Europaparlamentet påminner om att det övergripande målet bör vara en nollvision för trafikolyckor på europeiska vägar, och framhåller att man måste säkerställa att gamla och nya transportsätt kan fungera säkert sida vid sida, och att en obligatorisk installation av vissa förarassistanssystem och försäkran om lämplig infrastruktur kommer att underlätta denna övergång. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en grundlig och tekniskt neutral utvärdering av hur säkerheten påverkas av användningen av automatiserade system med ett holistiskt fokus på hur säkerheten påverkas av alla intermodala transportsystem.

    41.

    		 Europaparlamentet betonar att målen för att minska antalet dödsfall och allvarliga skador i trafikolyckor fortfarande inte har uppnåtts, och att den europeiska transportpolitiken därför bör vara inriktad på att uppnå dem. Parlamentet framhåller vikten av adekvat säkerhetslagstiftning för att göra vägtransportsektorn säkrare. Parlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om att en minskning av antalet olyckor och offer på Europas vägar kräver lämpliga förutsättningar för parkering och vila i hela EU.

    42.

    		 Europaparlamentet påminner om att utvecklingen av uppkopplade och automatiserade bilar i stor utsträckning har skett på teknikens villkor. Parlamentet begär därför att de samhälleliga konsekvenserna av denna utveckling ska undersökas och erkännas, och anser att man måste se till att ibruktagandet av uppkopplade och självkörande fordon är helt förenligt med samhälleliga, mänskliga och miljömässiga värden och mål. Parlamentet framhåller att om det sker en olycka där en eller flera automatiserade fordon är inblandade bör det vara tydligt vem som bär ansvaret, det vill säga programvaruföretag, fordonstillverkare, förare eller försäkringsbolag.

    43.

    		 Europaparlamentet understryker att dessa kommande förändringar inte får ske på bekostnad av social inkludering eller uppkopplingsmöjligheter i medlemsstaterna och i områden med bristande rörlighet. Parlamentet noterar att nätverkskapaciteten behöver uppgraderas genom att man utnyttjar befintlig nätinfrastruktur och framtida betydande innovationer för att möjliggöra en djupare integrering av digital teknik och ta itu med de stora skillnaderna i fråga om uppkopplingsmöjligheter mellan medlemsstaterna och också mellan stats- och landsbygdsområden samt mellan centrala och avlägset belägna områden, och man bör därför ta fram ett antal skräddarsydda lösningar som stöds av och bygger på samordning mellan den offentliga och den privata sektorn. Parlamentet betonar att traditionella transportsätt såsom bussar fortfarande har en viktig roll att spela i avlägset belägna områden och bergsområden och att man inte bör bortse från dem i denna process. Parlamentet påminner om att erfarenheter från flera EU-länder visar att strukturering av kollektiva och offentliga vägtransporter inom ramen för avtal om allmän trafikplikt som kombinerar lönsamma och icke lönsamma linjer kan ge optimala resultat för allmänheten, de offentliga finanserna och marknadskonkurrensen.

    44.

    		 Europaparlamentet erinrar om att man behöver främja kollektiva och säkrare transportsätt för gods och passagerare i större gränsöverskridande korridorer och storstadsområden i syfte att minska föroreningar, trafikstockningar och dödsolyckor samt skydda allmänhetens och vägtrafikanternas hälsa.

    45.

    		 Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja planer för hållbar rörlighet i städer och på landsbygden som motiveras av ett samhällsintresse, och att integrera alla nya transportsätt genom att stödja införandet av ett multimodalt transportsystem för passagerare, förbättra rörligheten och kvaliteten på tjänster för allmänheten, inbegripet äldre och personer med funktionsnedsättning, erbjuda dem alternativ och internalisera eller minska hälsorelaterade kostnader och externa miljökostnader för städer, samt främja turismen. Parlamentet noterar att sådana planer bör främja inkludering, deltagande och sysselsättning för människor som bor i mer avlägset belägna områden för att bekämpa avfolkningen av landsbygden samt förbättra tillgängligheten till och kommunikationen med ytterområden och gränsregioner. Parlamentet betonar att rörlighet på landsbygden skiljer sig väsentligt från rörlighet i städer, inte bara när det gäller avstånd och tillgång till allmänna kommunikationsmedel, utan också med avseende på miljöfaktorer och ekonomiska faktorer, t.ex. lägre miljöpåverkan från utsläpp av föroreningar, lägre medelinkomst och högre hinder för investeringar i infrastruktur.

    46.

    		 Europaparlamentet konstaterar att lärdomarna från tidigare och pågående projekt, såsom arbetsprogrammet för transport, Fonden för ett sammanlänkat Europa och Hållbar delad rörlighet som är sammanlänkad med kollektivtrafik på den europeiska landsbygden (SMARTA), bidrar till att skapa smarta byar, bland annat med effektivare och smartare logistik från dörr till dörr, innovativa koncept för rörlighet som en tjänst (MaaS), nästa generations smarta transportinfrastruktur, uppkopplade och automatiserade transporter och smart rörlighet i städer (transport till och från städerna).

    47.

    		 Europaparlamentet betonar att rörlighet i allt större utsträckning ses som en tjänst och att smidigare gränsöverskridande multimodala dörr-till-dörr-transporter därför bör möjliggöras, och uppmanar därför medlemsstaterna att tillhandahålla informations- och bokningstjänster för multimodala resor med realtidsinformation, och uppmanar kommissionen att senast 2018 lägga fram ett lagstiftningsförslag om rättigheter för passagerare som använder multimodala transporter. Parlamentet vidhåller att man i samband med till exempel vägavgifter bör behandla sådana nya transporttjänster som transportsätt som är åtminstone likvärdiga eller t.o.m. bättre än personbilar, och att lagstiftning inte får stå i vägen för användningen av dem.

    48.

    		 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja sådan nationell och lokal bästa regleringspraxis som integrerar nya och traditionella former av rörlighet, som stöder konsumenternas val genom att tillhandahålla dem informations- och biljettjänster för multimodala resor, uppmuntra dem att använda kollektiva hellre än privata transportmedel eller stödja erbjudanden från delningstransportekonomin som ger drivkraft och erforderligt stöd till främjandet av hållbar turism och miljö- och kulturarvet, och att särskilt gynna små och medelstora företag och fokusera på medlemsstater och områden som uppvisar luckor i rörligheten.

    49.

    		 Europaparlamentet upprepar att resesektorn är en av de sektorer som påverkas mest av digitaliseringen och att denna nya och mer betydelsefulla digitala miljö ger konsumenterna möjlighet att vara mer aktiva när de söker efter, köper, bokar och betalar för sina resor. Parlamentet betonar att befintliga regler som skyddar transparens och neutralitet måste stärkas, så att konsumenterna kan göra medvetna val på grundval av tillförlitlig information.

    50.

    		 Europaparlamentet påminner om att rörligheten måste styras. Parlamentet anser att människor måste uppmuntras till att anta hållbara rörlighetsvanor genom ekonomiska incitament och ökad medvetenhet om miljöeffekterna av enskilda transportsätt, samordning och utveckling av koldioxidsnåla transporttjänster såsom kollektivtrafik och inrättande eller förbättring av infrastruktur för mjuk rörlighet (promenader, cykling osv.), så att människor ges ett alternativ till vägtransporter. Parlamentet framhåller att man behöver finansiera projekt som underlättar lokal och regional utsläppssnål rörlighet, till exempel system för lånecyklar i städer.

    51.

    		 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja effektiv och miljövänlig logistik för en bättre hantering av den förväntade ökningen av efterfrågan på godstransporter genom större optimering av lastkapaciteten för lastbilar och en minskning av antalet tomma och delvis lastade lastbilar. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att intensifiera arbetet med att skynda på övergången till multimodala transporter och att främja multimodala plattformar för samordning av transportbehovet, och uppmanar medlemsstaterna att i hela Europa som standard använda elektroniska transportdokument för att minska byråkratin och den administrativa bördan och öka effektiviteten.

    52.

    		 Europaparlamentet betonar den viktiga roll som konvojer och användningen av långtradare kan spela för ökad effektivitet och lägre bränsleförbrukning för godstransporter på väg, och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att genomföra målen i Amsterdamförklaringen och uppmuntra till ökad användning av långtradare.

    53.

    		 Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att stödja initiativ som bidrar till att minska och förhindra trafikstockningar utan att överföra transportvolymer till alternativa vägavsnitt, såsom exempel på bästa praxis för ”trängselavgifter”samt framgångsrika åtgärder för trafikomställning.

    54.

    		 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en detaljerad bedömning av problem avseende skydd av personuppgifter och ansvarsskyldighet som skulle kunna uppstå vid utvecklingen av automatiserade bilar.

    55.

    		 Europaparlamentet konstaterar att de delningsekonomiska affärsmodellerna har potential att effektivisera transportsystemet och minska trafikens oönskade externa effekter, såsom trafikstockningar och utsläpp. Parlamentet uppmanar myndigheterna, i linje med subsidiaritetsprincipen, att överväga att till fullo integrera genuina delningstransporttjänster i det konventionella transportsystemet, i syfte att främja smidiga kompletta resekedjor och nya former av hållbar rörlighet.

    56.

    		 Europaparlamentet betonar att de mest brådskande frågorna när det gäller delningsekonomin rör konsumentskydd, ansvarsfördelning, beskattning, försäkringssystem, socialt skydd för arbetstagare (både anställda och egenföretagare) och uppgiftsskydd, och förväntar sig regleringsåtgärder på dessa områden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att delningsekonomin inte ger upphov till illojal konkurrens, orsakar social eller skattemässig dumpning eller ersätter reglerad kollektivtrafik.

    57.

    		 Europaparlamentet anser att det med beaktande av domen från Europeiska unionens domstol i mål C-434/15 (14) av den 20 december 2017 bör göras en tydlig åtskillnad mellan ren förmedling via onlineplattformar och tillhandahållande av en transporttjänst. Enligt parlamentet ingår en tjänst inte i informationssamhället när verksamheten i huvudsak består i att tillhandahålla yrkesmässiga tjänster, och under alla omständigheter inte när den tekniska plattformen direkt eller indirekt avgör priserna, kvantiteten eller kvaliteten på den tjänst som utförs.

    58.

    		 Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att minska risken och sannolikheten för att företag som tillhandahåller tjänster inom delningsekonomin ägnar sig åt skatteflykt, och att insistera på att de ska betala skatt där vinsterna görs och tjänsterna tillhandahålls.

    o

    o o

    59.

    		 Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

    (1)  EUT L 282, 19.10.2016, s. 1.

    (2)  EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.

    (3)  EUT C 81, 2.3.2018, s. 195.

    (4)  EUT C 345, 13.10.2017, s. 52.

    (5)  EUT C 184 E, 8.7.2010, s. 50.

    (6)  EUT C 468, 15.12.2016, s. 57.

    (7)  EUT C 265, 11.8.2017, s. 2.

    (8)  EUT C 316, 22.9.2017, s. 155.

    (9)  EU Transport in figures: Statistical pocketbook 2015, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2015.

    (10)  EUT L 142, 2.6.2017, s. 100.

    (11)  EUT L 12, 18.1.2000, s. 16.

    (12)  EUT L 120, 15.5.2009, s. 5.

    (13)  EUT L 115, 6.5.2015, s. 1.

    (14)  Domstolens dom (stora avdelningen) av den 20 december 2017, Asociación Profesional Elite Taxi mot Uber Systems Spain, SL. Mål C–434/15, ECLI:EU:C:2017:981.

    Top