52018IP0119

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52018IP0119 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52018IP0119

Europaparlamentets resolution av den 18 april 2018 om genomförandet av EU:s externa finansieringsinstrument: halvtidsöversynen 2017 och den framtida strukturen efter 2020 (2017/2280(INI))

EUT C 390, 18.11.2019, p. 76–93 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

18.11.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 390/76

P8_TA(2018)0119

Genomförandet av EU:s externa finansieringsinstrument: halvtidsöversynen 2017 och den framtida strukturen efter 2020

Europaparlamentets resolution av den 18 april 2018 om genomförandet av EU:s externa finansieringsinstrument: halvtidsöversynen 2017 och den framtida strukturen efter 2020 (2017/2280(INI))

(2019/C 390/10)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument (1),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 231/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA II) (2),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 230/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett instrument som bidrar till stabilitet och fred (3),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2306 av den 12 december 2017 om ändring av förordning (EU) nr 230/2014 om inrättande av ett instrument som bidrar till stabilitet och fred (4),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 234/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett partnerskapsinstrument för samarbete med tredjeländer (5),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 235/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett finansieringsinstrument för demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen (6),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för perioden 2014–2020 (7) (förordningen om finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2014 av den 11 mars 2014 om fastställande av gemensamma bestämmelser och förfaranden för genomförandet av unionens instrument för finansiering av yttre åtgärder (8),

—	med beaktande av rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (9),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 av den 26 september 2017 om inrättande av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), EFHU-garantin och EFHU-garantifonden (10),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (11) (budgetförordningen),

—

med beaktande av yttrandet från utskottet för utrikesfrågor av den 18 april 2017 till budgetutskottet och budgetkontrollutskottet över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiella regler för unionens allmänna budget och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2012/2002, (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013, (EU) nr 1307/2013, (EU) nr 1308/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och (EU) nr 652/2014 samt Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU (COM(2016)0605 – C8-0372/2016 – 2016/0282(COD)) (12),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (13) (”kommittéförfarandeförordningen”),

—	med beaktande av kommissionens beslut C(2014)9615 av den 10 december 2014 om inrättandet av EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien, ”Madad-fonden”, och av kommissionens beslut C(2015)9691 av den 21 december 2015 om ändring av beslut C(2014)9615,

—

med beaktande av kommissionens beslut C(2015)7293 av den 20 oktober 2015 om inrättande av Europeiska unionens förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika inriktade på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivna personer i Afrika, och av kommissionens beslut C(2017)0772 av den 8 februari 2017 om ändring av kommissionens beslut C(2015)7293,

—

med beaktande av kommissionens beslut C(2015)9500 av den 24 november 2015 om samordning av unionens och medlemsstaternas åtgärder genom en samordningsmekanism – flyktingfaciliteten för Turkiet (14), och av kommissionens beslut C(2016)0855 av den 10 februari 2016 (15) och C(2017)2293 av den 18 april 2017 (16) om flyktingfaciliteten för Turkiet och om ändring av kommissionens beslut C(2015)9500,

—	med beaktande av de olika rapporterna från Europeiska revisionsrätten om EU:s externa finansiering, särskilt särskild rapport nr 18/2014 om EuropeAids system för utvärdering och resultatinriktad övervakning,

—

med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet av den 15 december 2017Halvtidsöversyn av de externa finansieringsinstrumenten (COM(2017)0720) och de åtföljande arbetsdokumenten om utvärderingen av den gemensamma genomförandeförordningen (SWD(2017)0606), om Europeiska grannskapsinstrumentet (SWD(2017)0602), om instrumentet för stöd inför anslutningen (SWD(2017)0463), om instrumentet som bidrar till stabilitet och fred (SWD(2017)0607), om partnerskapsinstrumentet för samarbete med tredjeländer (SWD(2017)0608) samt om Europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) (SWD(2017)0604),

—	med beaktande av externa utvärderingar av de externa finansieringsinstrumenten (17),

—	med beaktande av Europaparlamentets pågående förfaranden om den framtida fleråriga budgetramen (FBR) efter 2020,

—	med beaktande av den europeiska bedömningen av genomförandet från Europaparlamentets utredningstjänst The EU external financing instruments and the post-2020 architecture (EU:s externa finansieringsinstrument och strukturen efter 2020),

—	med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet av den 24 november 2015Årsrapport 2015 om Europeiska unions politik för utvecklingsbistånd och externt bistånd och om dess genomförande under 2014 (COM(2015)0578),

—	med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet av den 19 december 2016Årsrapport 2016 om genomförandet av Europeiska unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder 2015 (COM(2016)0810),

—	med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet och rådet av den 7 juni 2017En strategi för resiliens i EU:s yttre åtgärder (JOIN(2017)0021),

—	med beaktande av sin resolution av den 13 december 2017 om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (18),

—	med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2017 om översynen av det europeiska samförståndet om utveckling (19),

—	med beaktande av sin resolution av den 13 april 2016 om EU i en föränderlig global miljö – en mer sammankopplad, omtvistad och komplex värld (20),

—	med beaktande av sin resolution av den 3 april 2014 om den EU-övergripande strategin och dess konsekvenser för samstämdheten i EU:s yttre åtgärder (21),

—	med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken (22),

—	med beaktande av sin rekommendation av den 15 november 2017 till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om det östliga partnerskapet inför toppmötet i november (23),

—	med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2017 om kommissionens rapport för 2016 om Turkiet (24),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2017 om kommissionens rapport för 2016 om Albanien (25) och om kommissionens rapport för 2016 om Bosnien och Hercegovina (26),

—	med beaktande av sin resolution av den 16 mars 2017 om kommissionens rapport för 2016 om Montenegro (27),

—	med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2017 om kommissionens rapport för 2016 om Kosovo (28), om kommissionens rapport för 2016 om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (29), och om kommissionens rapport för 2016 om Serbien (30),

—	med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 6 februari 2018Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan (COM(2018)0065),

—	med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2013 om lokala myndigheter och det civila samhället: Europas engagemang till stöd för en hållbar utveckling (31),

—	med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2017 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 (32),

—	med beaktande av den globala strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik som offentliggjordes i juni 2016 (33),

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 19 juni 2017 om EU:s samarbete med det civila samhället på området yttre förbindelser,

—	med beaktande av EU:s strategi Handel för alla,

—	med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 9 november 2017 om genomförandet av EU: s frihandelsavtal (SWD(2017)0364),

—

med beaktande av de ansvarsområden som dess utskott för utrikesfrågor har som ansvarigt utskott för all lagstiftning, programplanering och kontroll av åtgärder som genomförs inom ramen för Europeiska grannskapsinstrumentet, IPA II, EIDMR, partnerskapsinstrumentet och instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, samt den politik som ligger till grund för dem (avsnitt I i bilaga V i arbetsordningen),

—	med beaktande av den förklaring från Europeiska kommissionen som bifogats förordningarna om inrättande av de externa finansieringsinstrumenten, i vilken kommissionen åtar sig att delta i strategiska dialoger med parlamentet om kommissionens programplanering,

—	med beaktande av arbetsordningen för kommittéerna för det europeiska grannskapsinstrumentet, IPA II, EIDMR, instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, partnerskapsinstrumentet och instrumentet för utvecklingssamarbete,

—	med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och av artikel 1.1 e och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena och ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel och budgetutskottet (A8-0112/2018), och av följande skäl:

A.	Europeiska unionen är fortfarande världens största givare av externt bistånd.

B.	Externa finansieringsinstrument är de viktigaste mekanismerna för att stödja EU:s åtgärder på den globala arenan, och EU:s yttre åtgärder blir allt viktigare för de europeiska medborgarna.

C.	På grund av de begränsade resurserna har de externa finansieringsinstrumentens gränser ofta tänjts till det yttersta.

D.	Kommissionen konstaterar i sin rapport om halvtidsöversynen att de externa instrumentens nuvarande struktur i allmänhet är ändamålsenlig.

E.	En sammanslagning av instrumenten kan inte vara ett mål i sig.

F.	EU har ställts inför många utmaningar inte bara i det nära grannskapet, utan också på den globala arenan.

EU måste i sina yttre åtgärder prioritera hanteringen av globala utmaningar av avgörande betydelse, såsom fred och hållbar utveckling, och erkänna att främjande av mänskliga rättigheter för alla, rättsstaten samt demokratin, med särskilt fokus på jämställdhet mellan könen och social rättvisa, liksom stöd till människorättsförsvarare, krävs för att dessa mål ska uppnås.

H.	EU:s externa ekonomiska bistånd är ett mycket viktigt instrument för att stödja såväl ekonomiska reformer som demokratisk, politisk och institutionell konsolidering i partnerländerna.

I.	Det finns ingen likartad och solid parlamentarisk granskning för alla instrument.

EU:s bistånd måste å det snaraste göras mer synligt för medborgarna i både partnerländerna och Europeiska unionen, så att nyttan av EU-stödet förs fram på ett bättre sätt. Att investera i konkreta och påtagliga projekt, som syns mer och kan bli mer lättillgängliga för allmänhetenen, samtidigt som en omfattande, effektiv och systematisk kommunikationsstrategi tas fram inom ramen för varje instrument, kan i detta avseende vara mycket värdefullt.

Strategisk kommunikation ställs ofta inför yttre utmaningar såsom vilseledande informationskampanjer mot EU och dess medlemsstater, vilket kräver större ansträngningar. Att främja objektiv, oberoende och opartisk information samtidigt som man hanterar de rättsliga aspekterna av det medieklimat i vilket EU:s instrument och åtgärder sätts in är därför av avgörande betydelse.

L.	Internationell handel är ett av EU:s centrala verktyg för att hjälpa länder med deras sociala och ekonomiska utveckling och för att försvara och främja de mänskliga rättigheterna, grundläggande värden och rättsstatsprincipen.

M.	Enligt fördragen bör handelspolitiken bidra till unionens externa mål, bland annat hållbar utveckling.

Det sammanlagda biståndet som programplanerats inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet (15,4 miljarder EUR), IPA II (11,7 miljarder EUR), instrumentet som bidrar till stabilitet och fred (2,5 miljarder EUR), EIDMR (1,3 miljarder EUR) och partnerskapsinstrumentet (1 miljard EUR) uppgår till 32 miljarder EUR för perioden 2014–2020.

O.	IPA II har använts för migrationshanteringen.

Den rättsliga grunden för EIDMR, och i synnerhet instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, utgörs av artiklarna 209 och 212 i EUF-fördraget som båda hänvisar till artikel 208 i EUF-fördraget, där det tydligt står att ”[d]et främsta målet för unionens politik på detta område ska vara minskning och på sikt utrotning av fattigdom”.

Kommissionen ansvarar för identifieringen, formuleringen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av EU:s stöd inom ramen för dessa instrument. Utrikestjänsten ansvarar för att säkerställa kontinuitet och samstämdhet i EU:s externa politik, bland annat med hjälp av instrumenten. Parlamentet har ansvar för den demokratiska tillsynen och granskningen och som medlagstiftare inom ramen för medbeslutandeförfarandet.

R.	Den dubbla karaktär som posten som vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik präglas av, innebär att den som innehar posten måste spela en central roll i den politiska samordningen av unionens bistånd inom ramen för instrumenten.

Olika projekt och bidrag inom ramen för de nuvarande instrumenten kan inte utvärderas fullt ut eftersom de fortfarande befinner sig i ett tidigt skede av genomförandet. Vissa mål är kvalitativa till sin natur och har en koppling till lagstiftning, metoder och inställningar som inte på ett enkelt sätt kan mätas kvantitativt.

Kommissionen konstaterar i sin halvtidsöversyn att det är svårt att mäta hur verkningsfulla instrumenten sammantaget är när det gäller att nå målen, delvis på grund av svårigheten att utforma lämpliga system för övervakning och utvärdering på instrumentnivå (s. 10). I sin särskilda rapport nr 18/2014 har revisionsrätten pekat på allvarliga brister i EuropeAids system för utvärdering.

U.	I den gemensamma genomförandeförordningen finns viktiga bestämmelser om principerna för utveckling och biståndseffektivitet, t.ex. avbindning av bistånd och användning av partnerländernas egna institutioner, system och förfaranden.

Dagens administrativa förfaranden medför ofta alltför stora byråkratiska bördor för potentiella mottagare, vilket gör det svårt för mindre organisationer i det civila samhället och arbetsmarknadsparternas organisationer att delta i projektens utformning och genomförande eftersom de ofta saknar den praktiska kunskap och administrativa förmåga som krävs för att lägga fram motiverade och framgångsrika förslag.

I de förordningar som inrättar de externa finansieringsinstrumenteten föreskrivs att kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011, och i dessa förordningar föreskrivs även att kommissionen i detta sammanhang kommer att biträdas av kommittéerna för det europeiska grannskapsinstrumentet, IPA II, EIDMR, instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, partnerskapsinstrumentet och instrumentet för utvecklingssamarbete.

Förslag till genomförandeakter ska översändas till rådet och parlamentet samtidigt som de översänds till ledamöterna i kommittéerna för det europeiska grannskapsinstrumentet, IPA II, EIDMR, instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, partnerskapsinstrumentet och instrumentet för utvecklingssamarbete, och i arbetsordningen för dessa kommittéer föreskrivs att förslag till genomförandeakter ska översändas till kommittéernas ledamöter minst 20 dagar före det aktuella kommittésammanträdet. Förslag till genomförandeakter bör därför översändas till parlamentet minst 20 dagar före dessa sammanträden. Skriftliga förfaranden för antagande av förslag till genomförandeakter utgör ett undantag från denna bestämmelse i vederbörligen motiverade fall.

Y.	Utarbetandet av genomförandeakter innebär en förberedande fas inom kommissionen – inklusive samråd mellan kommissionens avdelningar – under en ansenlig tidsperiod som vanligtvis sträcker sig över flera månader.

Halvtidsöversyn

Europaparlamentet konstaterar att kommissionen vid sin halvtidsöversyn fann att de nuvarande instrumenten i allmänhet är ändamålsenliga.

Europaparlamentet beklagar att EU-finansieringens omfattning samt bristande flexibilitet och samstämdhet under rubrik 4 i den nuvarande fleråriga budgetramen har varit vägledande för den begränsade ambition som EU har för att agera som en verklig global aktör. Parlamentet noterar emellertid att många av de partnerländer och teman som får stöd genom EU:s externa finansieringsinstrument har visat upp positiva framsteg, vilket är ett bevis på de externa finansieringsinstrumentens relevans och betydelse.

Europaparlamentet är emellertid oroat över en del slutsatser, däribland bristen på politisk vägledning och en övergripande vision, inkonsekvent tillämpning av EU:s värden och partnerskapsprinciper, de långsamma eller obefintliga framstegen för målen som rör sociala och rättsliga reformer i det utvidgade grannskapet, frånvaron av stabila övervaknings- och utvärderingsmekanismer samt den begränsade flexibiliteten.

Europaparlamentet beklagar att det inte finns någon tydlig visionsbeskrivning som åskådliggör synergieffekterna mellan instrumenten och hur dessa bidrar till en omfattande och övergripande strategi för EU:s utrikespolitik.

Europaparlamentet är bekymrat över att EU och dess instrument står inför stora utmaningar, bland annat politiska avvägningar mellan främjandet av värden och rättigheter och kortsiktiga säkerhetsintressen, framväxten av nya aktörer inom området global styrning och internationella finansinstitutioner, liksom många våldsamma globala konflikter världen över, däribland instabiliteten i EU:s omedelbara grannskap, både österut och söderut, samt Rysslands allt mer aggressiva och bestämda politik.

Europaparlamentet konstaterar att EU:s förvaltningsfonder skapades för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration. Parlamentet beklagar att bidragen från EU:s budget till EU:s förvaltningsfonder och faciliteten för flyktingar i Turkiet har minskat den övergripande samstämdheten samt sänkt den långsiktiga visionen och inverkan av EU:s åtgärder. Parlamentet betonar återigen att nya prioriteringar måste finansieras med nya anslag. Parlamentet beklagar djupt att det inte i något skede av beslutsfattandet kring Turkiet-uttalandet rådfrågades formellt eller uppmanades att ge sitt godkännande.

Europaparlamentet upprepar att instrumenten måste vara kompletterande och anpassningsbara i förhållande till det lokala sammanhanget och snabbt och effektivt kunna reagera på nya och oväntade utmaningar utan att tappa sina ursprungliga mål ur sikte.

Europaparlamentet beklagar att instrumenten inte innehåller några uttryckliga hänvisningar till möjligheten att dra in biståndet ifall ett mottagarland (i synnerhet om indirekt förvaltning med mottagarlandet har använts) inte lever upp till så grundläggande principer såsom demokrati, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna.

Europaparlamentet konstaterar att FN:s mål på 0,7 procent inte har uppnåtts när det gäller EU:s utvecklingsbistånd (offentligt utvecklingsbistånd, ODA). Parlamentet begär därför en ökning av de medel som är tillgängliga för utvecklingsbistånd i syfte att uppfylla åtaganden inom Agenda 2030.

IPA II

10.

Europaparlamentet uppmuntrar ansträngningarna för att göra IPA II mer strategiskt relevant på lång sikt och för att det ska leda till faktiska resultat genom mottagarspecifik programplanering och ett sektoriellt tillvägagångssätt. Parlamentet anser att ett sådant tillvägagångssätt skulle kunna bidra till en minskning av den enorma eftersläpningen av oanvända medel från IPA I och IPA II i Turkiet som beror på såväl ineffektivitet hos den indirekta förvaltningen av mottagarländer som en svag absorptionsförmåga.

11.

Europaparlamentet är djupt bekymrat över Turkiets tillbakagång vad gäller rättsstaten och demokratin, trots de 4,5 miljoner EUR som avsatts inom ramen för IPA II för den nuvarande perioden för den fleråriga budgetramen. Parlamentet är medvetet om att Turkiets anslutningsutsikter bidrar till en utbredd osäkerhet kring IPA II:s värde i landet. Parlamentet konstaterar att IPA II-medel har använts för att finansiera åtaganden i enlighet med Turkiet-uttalandet.

12.

Europaparlamentet noterar de olika stora framsteg som flera länder på västra Balkan har gjort inom ramen för det långsiktiga stödet från IPA II. Parlamentet konstaterar att IPA II-stödet i vissa fall har lett till begränsade resultat när det gäller styrningsreformer, i synnerhet inom områdena rättsstaten, offentlig förvaltning och bekämpningen av korruption.

13.

Europaparlamentet konstaterar de fortsatta bristerna i kvaliteten på indikatorerna i landprogram och åtgärdshandlingar.

14.

Europaparlamentet betonar att det måste gå att dra tillbaka eller styra om IPA II-medel ifall en noggrann analys från kommissionen visar att partnerländer systematiskt har misslyckats med att uppfylla sina åtaganden eller uppvisar en allvarlig politisk tillbakagång. Parlamentet beklagar att sådana åtgärder hittills har hindrats av en systematisk och politisk oförmåga att agera.

15.

Europaparlamentet konstaterar att det finns en resultatram. Parlamentet beklagar emellertid att några belöningar för resultaten ännu inte har behandlats eller tilldelats. Parlamentet kräver i detta sammanhang att mer arbete görs för att ytterligare förbättra ramen, och då även med beaktande av fall med negativa resultat och en påföljande minskad finansiering.

16.

Europaparlamentet upprepar vikten av IPA II, då det är EU:s viktigaste finansieringsinstrument inför anslutningen för finansiering av viktiga sociala, ekonomiska, politiska och institutionella reformer inom prioriterade områden för att anpassa länder till EU:s regelverk. Parlamentet konstaterar att sådana reformer också kan bidra till den regionala säkerheten på lång sikt. Parlamentet välkomnar att IPA II har fått ett större strategiskt fokus, men understryker att finansiering inom ramen för IPA II måste ha ambitiösa och framåtblickande syften och motsvara de faktiska behov, skyldigheter och förväntningar som är kopplade till anslutningsprocessen och ett EU-medlemskap. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att finansieringen bör användas i enlighet med de specifika mål som gäller för instrumentet.

17.

Europaparlamentet är medvetet om att IPA II:s facilitet för det civila samhället tillhandahåller avgörande stöd till lokala organisationer i det civila samhället. Parlamentet betonar att åtagandena inte motsvarar de verkliga behoven på plats. I detta sammanhang vill parlamentet se att IPA II:s komplementaritet med åtgärder inom ramen för andra instrument ökar, i synnerhet EIDMR och instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. Parlamentet konstaterar att detta ställer krav på en bättre samordning både under planeringen och programplaneringen.

18.

Europaparlamentet anser att det sektoriella tillvägagångssättet är giltigt men beklagar att det egna ansvaret för projekten inte är tydligt på grund av de uppdelade ansvarsområdena. Parlamentet konstaterar att den indirekta förvaltningen överlag har förbättrat det egna ansvarstagandet för programmen men också minskat effektiviteten på grund av att genomförandet varit försenat.

19.

Europaparlamentet välkomnar initiativen att inrätta system för bättre övervakning och utvärdering av resultaten, t.ex. genom kommittéer för sektorövervakning, interna riktlinjer och utarbetandet av ett nytt informationshanteringssystem (OPSYS).

Europeiska grannskapsinstrumentet

20.

Europaparlamentet välkomnar främjandet av strukturreformer i form av planerat bistånd och framhåller det europeiska grannskapsinstrumentets särskilda natur som gör det möjligt för EU att ta fram skräddarsydda strategier, anpassade till partnerländernas särskilda behov.

21.

Europaparlamentet instämmer med kommissionens bedömning att det faktum att det finns ett särskilt finansieringsinstrument för grannskapet har utgjort ett konkret bevis på den politiska betydelse EU fäster vid förbindelserna med sina grannar och vid en fördjupning av det politiska samarbetet och den ekonomiska integrationen med och inom regionen.

22.

Europaparlamentet inser att grannskapets nuvarande utmaningar och behov, liksom skillnader mellan olika mål, intressen och ekonomiska medel, innebär en stor belastning för det europeiska grannskapsinstrumentets budget och mänskliga resurser, och framhåller att mer flexibilitet behövs.

23.

Europaparlamentet är oroat över att finansiering från det europeiska grannskapsinstrumentet har haft mindre effekt bland de partnerländer som lägger mindre kraft på reformer och att den fortfarande utgör en utmaning – men att den är nödvändig – i politiskt känsliga och konfliktfyllda situationer, särskilt när det gäller att främja de gemensamma värdena demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet beklagar att principen ”mer för mer”och incitamentbaserade åtgärder inte har använts på ett effektivt sätt och att länder som öppet avviker från sina uttryckliga åtaganden om mänskliga rättigheter och demokratireformer har fått ökat ekonomiskt bistånd under den senaste programperioden.

24.

Europaparlamentet upprepar att grannskapet sedan 2014 har ställts inför aldrig tidigare skådade utmaningar i och med det ökade antalet långvariga och nytillkomna utmaningar, såsom Rysslands olagliga annektering av Krimhalvön och konflikten i östra Ukraina, krisen i Syrien, situationen i Libyen, radikalisering och terrorism, ungdomsarbetslöshet samt migrationsutmaningen.

25.

Europaparlamentet oroas över att denna utveckling, liksom skillnader mellan både EU:s och partnerländernas mål och intressen och tillgängliga ekonomiska medel har pressat detta instruments finansiella kapacitet till det yttersta, och framhåller att mer flexibilitet behövs.

26.

Europaparlamentet understryker att EU:s värden och principer, däribland demokrati, rättsstaten, mänskliga rättigheter och effektiva, ansvarstagande och öppna offentliga institutioner, ligger lika mycket i grannsamhällenas intresse som vårt eget i fråga om stabilitet, säkerhet och välstånd. Parlamentet välkomnar främjandet av strukturreformer inom ramen för det planerade biståndet. Parlamentet anser att genomförandet av differentieringsprincipen har gjort det möjligt för EU att anpassa sitt stöd till partnerländernas behov och ambitioner.

27.

Europaparlamentet noterar bidragen från det europeiska grannskapsinstrumentet till Madad-fonden och förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika.

28.

Europaparlamentet understryker behovet av större samordning mellan regionala och bilaterala program och investeringsanslag för att bättre stödja och främja utvecklingen av den privata sektorn. Parlamentet konstaterar att de problem som hänger ihop med bristen på gemensam programplanering med medlemsstaterna har förbättrats något.

29.

Europaparlamentet välkomnar att bistånd från det europeiska grannskapsinstrumentet övervakas genom resultatorienterad övervakning. Parlamentet beklagar att det inte finns några enhetliga övervaknings- och utvärderingssystem på instrumentnivå.

30.

Europaparlamentet betonar att det handelsrelaterade tekniska stöd och ekonomiska bistånd som tillhandahålls inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken till unionens nära partner i det södra och östra grannskapet är ett viktigt bidrag till den demokratiska utvecklingen i dessa regioner. Parlamentet konstaterar att medel inom det europeiska grannskapsinstrumentet kan användas för förenklade handelsprocedurer och därigenom komplettera de befintliga EU-medlen inom avtalet om förenklade handelsprocedurer, så att den politiska stabiliteten bättre kan garanteras på medellång och lång sikt.

Instrumentet som bidrar till stabilitet och fred

31.

Europaparlamentet inser att det främsta mervärdet med instrumentet som bidrar till stabilitet och fred är dess snabbhet och flexibilitet i fråga om att hantera konflikter och alla dess olika civila aktörer som EU kan ingå partnerskap med. Parlamentet påminner om att instrumentet som bidrar till stabilitet och fred är EU:s enda instrument för att förebygga civila konflikter, bland annat genom medling, dialog och försoning.

32.

Europaparlamentet uppmärksammar de bekymmer som uppstått i samband med insamling av data och mätning av resultaten av åtgärderna inom ramen för instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, vilka båda kanske har visat sig vara besvärliga på grund av svårigheter att utvärdera politiska resultat, och att koppla ett resultat till en åtgärd inom ramen för detta instrument om efterföljande åtgärder sker inom ramen för andra instrument samt på grund av svårigheter att få tillträde till konfliktdrabbade områden.

33.

Europaparlamentet noterar att behovet av att förebygga konflikter och ta itu med säkerhetsutmaningar har ökat kraftigt under den senaste perioden. Parlamentet anser att det behövs försonings-, medlings- och dialoginitiativ i många länder med efterkrigskriser. Parlamentet understryker behovet av snara åtgärder i samband med kriser och konflikter. Parlamentet framhåller behovet av att avsevärt öka den tillgängliga finansieringen för sådana initiativ. Parlamentet konstaterar att ändringen av instrumentet som bidrar till stabilitet och fred som antogs i november 2017 syftar till att förstärka tredjeländers säkerhetskapacitet för att fortsätta främja stabilitet, säkerhet och hållbar utveckling. Parlamentet noterar att instrumentet som bidrar till stabilitet och fred fungerar som en sista utväg eller som en föregångare till mer långvariga åtgärder som finansieras från andra instrument.

34.

Europaparlamentet konstaterar att instrumentet som bidrar till stabilitet och fred är i ett tidigt skede vad gäller den globala bekämpningen av it-hot. Parlamentet kräver eftertryckligen att mer vikt läggs vid it-säkerhet, t.ex. genom en enhetlig strategi som kan tillämpas på EU:s samtliga yttre åtgärder. Parlamentet kräver en medföljande ökning av de medel som avsätts till it-säkerhet inom ramen för instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, då detta instrument är bäst lämpat för hanteringen av sådana hot.

35.

Europaparlamentet konstaterar att samverkan mellan uppdrag inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och insatser inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) samt EU:s humanitära bistånd har ökat.

EIDMR

36.

Europaparlamentet understryker mervärdet av EIDMR:s globala helhetsperspektiv, trots instrumentets relativt ringa budget, och hur viktiga organisationerna i det civila samhället är för uppnåendet av dess mål samt dess unika särdrag, dvs. att det är det enda instrument som EU kan använda för att stödja det civila samhällets åtgärder, oberoende av myndigheternas inblandning i den stat som berörs av sådana åtgärder.

37.

Europaparlamentet konstaterar att under den pågående perioden har EIDMR använts mer flexibelt och på ett mer kompletterande sätt än under föregående period och tillämpats snabbare vid framväxande kriser avseende mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet välkomnar dess komplementaritet med medel från andra källor, såsom det europeiska initiativet för demokrati, som gör att medel från EIDMR kan användas mer effektivt i brådskande fall. Parlamentet välkomnar det ökade fokuset på människorättsförsvarare, bland annat genom den nödfond som är tillgänglig för EU:s delegationer, och inrättandet och det framgångsrika genomförandet av EU:s mekanism för människorättsförsvarare, ProtectDefenders.eu. Parlamentet understryker att förfarandet för ansökningsomgången är långdraget, besvärligt och alltför konkurrensinriktat.

38.

Europaparlamentet konstaterar även nyttan med mekanismen ProtectDefenders.eu, som har genomförts av det civila samhället som har gett avgörande stöd till ett stort antal människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar eftertryckligen till fortsatt stöd för sådana mekanismer.

39.

Europaparlamentet är bekymrat över svårigheterna med att integrera mänskliga rättigheter och demokratiska värden genom geografiska program och över EU:s minskade stöd till organisationer i det civila samhället, vilket leder till ett ökat tryck på EIDMR i en tid då utrymmet för det civila samhället krymper världen över.

40.

Europaparlamentet anser att EU måste visa ledarskap och ambitioner genom att införa en övergripande strategi för integreringen av demokratistöd i alla sina yttre förbindelser. Parlamentet anser därför att de medel som anslagits för demokratistöd måste ökas i motsvarande grad, i synnerhet mot bakgrund av de pågående attackerna mot demokratin världen över. Parlamentet insisterar på att det måste säkerställas att utgifterna för mål 1 för det landbaserade stödsystemet verkligen når och kan användas av de människorättsförsvarare som är mest utsatta. Parlamentet uppmanar EU-delegationerna att använda allt stöd som behövs i detta avseende.

41.

Europaparlamentet är medvetet om att det är svårt att utvärdera åtgärderna inom ramen för EIDMR eftersom det inte finns några strategiska eller operationella indikatorer. Parlamentet konstaterar att svårigheterna med att utvärdera också beror på att en betydande andel av stödet till organisationer i det civila samhället och människorättsförsvarare av förklarliga skäl ges konfidentiellt i syfte att skydda mottagarnas identitet och värna deras säkerhet.

42.

Europaparlamentet bekräftar mervärdet av EU:s valobservatörsuppdrag, ett område där EU är världsledande. Parlamentet välkomnar att antalet övervakningsuppdrag och uppdrag för uppföljning av rekommendationer från valobservatörsuppdrag har ökat.

Partnerskapsinstrumentet

43.

Europaparlamentet understryker att syftet med partnerskapsinstrumentet särskilt är att eftersträva tematiska intressen från EU:s sida och gemensamma intressen med tredjeländer samt att bygga allianser och främja samarbete med befintliga och framväxande strategiska partner. Parlamentet konstaterar att partnerskapsinstrumentet i praktiken används som en sista utväg, som sätts in när det anses vara det enda instrument som kan underlätta eftersträvandet av EU:s politiska agenda och hantera globala utmaningar.

44.

Europaparlamentet konstaterar att jämfört med tidigare instrument har partnerskapsinstrumentet kunnat verka genom mer samarbetsbaserade arbetsmetoder med tredjeländer, däribland strategiska partner, länder som avancerat från bilateralt utvecklingsstöd och olika internationella forum, men parlamentet anser att det krävs mer resurser och bidrag från beslutsfattande avdelningar för att säkerställa att de deltar fullt ut vid utformningen, planeringen och genomförandet av åtgärderna, liksom en förstärkning av den aktiva roll som EU-delegationerna har i utarbetandet av åtgärderna och ett ökat informationsutbyte med medlemsstaterna.

45.

Europaparlamentet förespråkar ökad synlighet beträffande målen för partnerskapsinstrumentet samt kunskap om och förståelse av dem, i synnerhet inom EU:s institutioner.

46.

Europaparlamentet konstaterar bekymrat att utvärderingen hämmats av det faktum att inget centralt register för dokumentering av åtgärder har skapats på grund av att en resultatram med indikatorer antogs sent och att merparten av projekten inte avslutats.

Den gemensamma genomförandeförordningen

47.

Europaparlamentet påminner om att EU:s externa finansieringsinstrument är en komplex uppsättning verktyg för EU, som har till syfte att stödja och stärka unionens åtgärder på den internationella arenan, och att deras komplexa struktur samordnas genom den gemensamma genomförandeförordningen. Parlamentet upprepar att den gemensamma genomförandeförordningen måste uppfylla kriterierna för budgetgranskning och demokratisk tillsyn. Parlamentet beklagar att den gemensamma genomförandeförordningens mycket komplexa och restriktiva karaktär har hämmat en effektiv användning av unionens resurser och förhindrar snabba reaktioner på nya utmaningar och partnernas behov. Parlamentet beklagar att enhetliga regler inte har lett till en gemensam biståndsplanering instrumenten emellan.

48.

Europaparlamentet konstaterar att den gemensamma genomförandeförordningen inrättades i syfte att uppnå harmonisering, förenklade genomföranden, en ökad flexibilitet, enhetlighet och samstämdhet samt effektivitet vid användningen av unionens resurser och en smidig och kompletterande strategi för genomförandet av alla instrument.

49.

Europaparlamentet anser att det är avgörande för parlamentet att ha tillräckligt med tid för att kunna utöva sina granskningsbefogenheter på korrekt sätt och i vederbörlig ordning när det gäller förslag till genomförandeakter. Parlamentet anser, med tanke på den tid det tar att förbereda förslagen till genomförandeakter innan de når kommittéerna för det europeiska grannskapsinstrumentet, IPA II, EIDMR, instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, partnerskapsinstrumentet och instrumentet för utvecklingssamarbete, att bristande efterlevnad av tidsfristen på 20 dagar för översändande av handlingar till Europaparlamentet och rådet i den sista fasen av antagandet av genomförandeakten inte kan motiveras. Parlamentet beklagar därför att tidsfristen på 20 dagar inte alltid respekteras, och anser att dess granskningsrätt hämmas. Parlamentet begär att alla förslag till genomförandeåtgärder lämnas in minst 20 dagar i förväg, och uppmanar kommissionen att ändra arbetsordningen för kommittéerna för det europeiska grannskapsinstrumentet, IPA II, EIDMR, instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, partnerskapsinstrumentet och instrumentet för utvecklingssamarbete, i syfte att förlänga denna tidsfrist för inlämnande på 20 dagar och därigenom underlätta för parlamentet att utöva sina granskningsbefogenheter.

50.

Europaparlamentet beklagar att synligheten för EU:s externa finansieringspolitik verkar vara begränsad i ett sammanhang där tredje parter aktivt försöker undergräva EU:s utrikespolitik genom desinformation.

Rekommendationer för 2017/2018–2020

51.

Europaparlamentet begär att EU:s värden och de universella värdena samt de mänskliga rättigheterna fortfarande ska utgöra kärnan i EU:s samtliga yttre åtgärder.

52.

Europaparlamentet uppmanar till ökad synergi och samstämdhet mellan alla instrument under rubrik 4 samt bättre samordning med medlemsstaternas bilaterala biståndsprogram och, när så är möjligt, med andra givare. Kommissionen och utrikestjänsten uppmanas i detta avseende att förstärka sitt samarbete och sin samordning, även med organisationer i det civila samhället och lokala aktörer, och att de ska uppfylla sina åligganden i enlighet med artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget).

53.

Europaparlamentet efterlyser inrättandet av stabila, enhetliga och insynsvänliga övervaknings- och utvärderingsmekanismer. Europaparlamentet bekräftar att sådana mekanismer skulle göra det möjligt att följa olika konkreta framsteg för de mycket viktiga mål som avser reformer i grannländerna, vilket är särskilt viktigt om dessa reformer har avstannat eller på något annat sätt fördröjts.

54.

Europaparlamentet efterlyser förfaranden och system för ökad parlamentarisk kontroll och granskning som är enhetliga för alla instrument. Parlamentet rekommenderar att insynen förbättras genom inrättandet av en enda, gemensam och insynsvänlig offentlig databas för projekt och åtgärder.

55.

Europaparlamentet framhåller att organisationer i det civila samhället måste få ytterligare ekonomiska medel och utbildningsstöd. Parlamentet insisterar på att brådskande åtgärder krävs för att ytterligare minska de byråkratiska bördor och procedurmässiga hinder som organisationer i det civila samhället, i synnerhet lokala sådana, stöter på. Parlamentet efterlyser särskilda budgetrubriker för kapacitetsuppbyggnad för organisationer i det civila samhället så att deras förmåga att få tillgång till finansiering förbättras. Parlamentet beklagar att frågan om det låga deltagandet av det civila samhällets organisationer i programplaneringen och genomförandet av externa instrument inte har tagits upp i kommissionens rapport om halvtidsöversynen. Parlamentet uppmanar kommissionen att engagera organisationer i det civila samhället mer strategiskt i alla externa instrument och program, såsom både rådet och parlamentet begärt.

56.

Europaparlamentet är positivt inställt till ett mer direkt och aktivt främjande av EU:s politik, ekonomiska bistånd och synlighet.

57.

Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt om att det bör införas en möjlighet att föra över icke fördelade medel för det europeiska grannskapsinstrumentet och IPA II på högst 10 procent av de ursprungliga anslagen för varje enskilt instrument, i syfte att öka förmågan att reagera på oförutsedda händelser, samtidigt som de mål som föreskrivs i relevanta förordningar om det europeiska grannskapsinstrumentet och IPA II bibehålls.

IPA II

58.

Europaparlamentet stöder de principer som anges i artikel 21 i EU-fördraget och rekommenderar att större tonvikt läggs på stärkande av de demokratiska institutionerna, kampen mot korruption samt reformer av den offentliga förvaltningen, stärkande av rättsstatsprincipen och god förvaltning och att åstadkomma förbättringar för att på ett konsekvent sätt genomdriva mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter. Parlamentet efterlyser mer stöd till reformer inom de sektorer som är viktiga för anslutningsprocessen, och även för främjande av regionalt samarbete i syfte att komplettera EU:s utvidgningspolitik.

59.

Europaparlamentet rekommenderar att överföring av medel till det civila samhället kan göras när statliga myndigheter inte är beredda att uppfylla EU:s fastställda mål eller inte är beredda att samarbeta kring instrumentets mål. Kommissionen uppmanas att begränsa eller dra in finansiering för länder som allvarligt bryter mot EU:s grundläggande värden, däribland de grundläggande Köpenhamnskriterierna. Parlamentet efterlyser lättare administrativa bördor för mottagare från det civila samhällets organisationer som ansöker om EU-stöd.

60.

Europaparlamentet kräver parlamentets deltagande ifall medel dras in eller väsentliga förändringar i högsta vägledande anslag övervägs.

61.

Europaparlamentet insisterar på ett stort egenansvar från mottagarnas sida, från programplanering till övervakning och revision. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge nationella revisionsmyndigheter riktat bistånd för metodik, planering, rekryteringsutbildning och tillsyn.

62.

Europaparlamentet rekommenderar utökat stöd till nationella myndigheter som ansvarar för samordning mellan givare och som har låg kapacitet, men uppvisar en politisk vilja att uppfylla målen. Parlamentet beklagar bristen på insyn vad gäller absorptionsförmågan för dessa medel.

63.

Europaparlamentet kräver eftertryckligen att medel framför allt ska gå till de sektorer som tidigare har bevisat att de kan motverka fler sådana kroniska fördröjningar som setts inom ramen för den indirekta förvaltningen med stödmottagande länder, huvudsakligen i Turkiet.

64.

Europaparlamentet vill att IPA II ska synas mer i regionen, med tanke på hur oerhört viktig utvidgningspolitiken är för EU, till exempel genom lämpliga och riktade kommunikations- och informationskampanjer i nationella, regionala och lokala mediekanaler, eller andra kanaler som anses lämpliga, med minimikrav och en övervakning av dem som ska fastställas av kommissionen i nära samarbete med mottagarna. Parlamentet stöder riktad kontrapropaganda och strategiska kommunikationsinsatser, i synnerhet i fall där bilden av EU eller dess intressen aktivt attackeras och undergrävs.

65.

Europaparlamentet rekommenderar att IPA II-medel ska användas för att skapa kommunikationskanaler för företag, särskilt små och medelstora företag, i både medlemsstaterna och föranslutningsländerna för att skapa starka handelsförbindelser mellan de olika områdena, vilket skulle vara till stor nytta för att förbereda mottagarländerna inför anslutningen till den inre marknaden.

66.

Europaparlamentet bekräftar nyttan av att länder som gör framsteg får en resultatbaserad ekonomisk belöning, i enlighet med vad som anges i IPA II-förordningen.

67.

Europaparlamentet anser att flexibiliteten och användningen av medel för att hantera särskilda krissituationer måste vara i linje med de viktigaste prioriteringarna för instrumentet och med grundprinciperna för utvidgningsstrategin och anslutningsprocessen, som måste förbli IPA II:s huvudsakliga fokus.

68.

Europaparlamentet uppmanar till bättre samordning och ytterligare synergieffekter under planerings- och programplaneringsfaserna för IPA II med åtgärder inom ramen för andra instrument, närmare bestämt EIDMR och instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, i syfte att säkerställa enhetlighet och att öka komplementariteten, både internt mellan den egna uppsättningen mål och program och i förhållande till andra externa finansieringsinstrument.

Europeiska grannskapsinstrumentet

69.

Europaparlamentet betonar behovet av ett övergripande strategiskt dokument för genomförandet av Europeiska grannskapsinstrumentet som kopplar samman biståndet med den större politiska ramen och för bättre samordning med andra instrument. Parlamentet betonar att prioriteringarna för det europeiska grannskapsinstrumentets programplanering också bör omfatta socioekonomisk utveckling, ungdomar och hållbar förvaltning av energiresurser.

70.

Europaparlamentet beklagar att den fleråriga programplaneringen redan ägde rum för merparten av mottagarna, under 2017, innan halvtidsöversynen av biståndet i dessa länder var färdigställd. Parlamentet erinrar om att det gav sina rekommendationer om programplanering vid en strategisk dialog med kommissionen i april 2017.

71.

Europaparlamentet framhåller den politiska synlighet och draghjälp som det europeiska grannskapsinstrumentet, som ett separat finansieringsinstrument, ger EU i grannskapet, både österut och söderut.

72.

Europaparlamentet begär att nuvarande ekonomiska balans bevaras vid fördelningen av medel mellan unionens södra och östra grannskap.

73.

Europaparlamentet understryker sammankopplingen mellan stabilisering, stöd till demokratisering, konfliktförebyggande arbete och konfliktlösning, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen, utbildning och socioekonomisk utveckling. Parlamentet betonar vikten av projekt som stöder ungdomars utbildning och anställbarhet.

74.

Europaparlamentet bekräftar vikten av att kunna bemöta utmaningar snabbare.

75.

Europaparlamentet framhåller att investeringar i de länder som håller på att stabiliseras och utvecklingsländerna i grannskapet även hanterar problem såsom migration, terrorism, lokala konflikter och ekonomisk instabilitet, vilket i slutändan kommer att gynna hela EU.

76.

Europaparlamentet understryker att de specifika utmaningarna i grannskapet kräver en integrerad och övergripande strategi utifrån mottagarnas olika behov och situationer, bland annat genom synergieffekter med andra externa finansieringsinstrument och mellan unionens olika politikområden. Parlamentet understryker att en av de främsta uppgifterna är att snabbt och effektivt genomföra associeringsavtalen och de djupgående och omfattande frihandelsområdena samt alla dithörande reformer, vilket måste ske med stöd i form av lämpliga ekonomiska medel från EU:s sida.

77.

Europaparlamentet upprepar vikten av en fördjupad gemensam programplanering med medlemsstaterna, utöver de goda framsteg som gjorts i fråga om gemensamma analyser, samordning och samförståndsskapande kring givarnas prioriteringar. Parlamentet uppmanar eftertryckligen till en förbättring av givarsamordningen, i synnerhet när medel från andra EU-instrument, andra givare och internationella finansinstitut kombineras, i syfte att stödja ekonomisk omställning och stabilitet i partnerländerna.

78.

Europaparlamentet är bekymrat över att instrumentets insatskapacitet och finansiella kapacitet har pressats till det yttersta. Parlamentet beklagar att intern sakkunskap i form av politiska och geopolitiska riskanalyser inte beaktades i tillräcklig utsträckning på planeringsstadiet.

79.

Europaparlamentet konstaterar att det kan vara nödvändigt att höja de vägledande finansiella anslagen genom en lagändring, mot bakgrund av de nuvarande utmaningarna i grannskapet.

80.

Europaparlamentet upprepar att målen för de medel som avsätts inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet ska följas även när dessa medel flyttas till andra slags instrument, såsom förvaltningsfonder, och att parlamentets granskning och tillsyn är nödvändig och aldrig får kringgås.

81.

Europaparlamentet kräver att det civila samhället i större utsträckning görs delaktigt i fastställandet av behov.

82.

Europaparlamentet kräver att villkorlighet och incitamentbaserade mekanismer som stöder politiska och ekonomiska reformer när de behövs, och som är kopplade till reformer och strategiska mål, tillämpas fullt ut. Parlamentet beklagar att det europeiska grannskapsinstrumentet inte har kunnat tillhandahålla tillräckliga incitament för de länder som är motvilliga att påbörja politiska reformer. Parlamentet kräver effektiv övervakning av det europeiska grannskapsinstrumentet på instrumentnivå.

83.

Europaparlamentet är bekymrat över förstörelsen och konfiskeringen av EU-finansierat stöd i tredjeländer. Parlamentet kräver att fler ansträngningar görs för att förbättra EU:s strategiska kommunikation och synlighet i grannländerna.

Instrumentet som bidrar till stabilitet och fred

84.

Europaparlamentet efterlyser bättre insatser för att öka instrumentets inflytande genom regelbundna strategiska dialoger med partner och internationella organisationer. Parlamentet vill i detta avseende säkra medfinansiering från andra viktiga givare som har intresse av de berörda åtgärdernas resultat.

85.

Europaparlamentet efterlyser en förbättrad strategisk ram och synergieffekter mellan instrumentet som bidrar till stabilitet och fred och uppföljningsåtgärder från andra instrument och av andra aktörer.

86.

Europaparlamentet efterlyser ett ökat samarbete mellan andra internationella organisationer, regeringar och EU-institutioner för att bekämpa framväxande nya hot, till exempel inom hybridkonflikter och it-säkerhet där sakkunskapen inom Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) skulle kunna användas.

87.

Europaparlamentet rekommenderar en mer strategisk användning av medlingskapaciteten i instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, inte bara för konflikter med lokal inverkan utan även för att stödja fredsprocesser och dialoger i nuvarande eller framväxande konflikter av global betydelse och efterlyser bättre system för tidig varning och verktyg för konfliktanalyser som skulle möjliggöra bättre förebyggande arbete och fredsbyggande åtgärder.

88.

Europaparlamentet understryker att detta instrument framdeles gör det möjligt för unionen att finansiera utbildning om och tillhandahållande av icke-dödlig utrustning (såsom informationssystem, sjukhus m.m.) till tredjeländers väpnade styrkor för att de ska kunna bemöta brådskande behov, på kort och medellång sikt, inom ramen för genomförandet av målen för hållbar utveckling.

EIDMR

89.

Europaparlamentet upprepar den avgörande betydelsen av att stödja och främja demokrati och mänskliga rättigheter i tredjeländer, inbegripet skydd av människorättsförsvarare, oberoende av inblandning från myndigheter i tredjeländer.

90.

Europaparlamentet konstaterar EIDMR:s effektivitet och betydelse i detta avseende då det verkar inom det krympande utrymmet för det civila samhället. Parlamentet bekräftar den fortsatt nödvändiga och särskilda finansieringen för mänskliga rättigheter och demokrati, utan neddragningar. Parlamentet kräver dessutom att man överväger att öka finansieringen för brådskande stöd till människorättsförsvarare och att informationen om att det går att få sådan finansiering sprids på ett effektivt sätt.

91.

Europaparlamentet upprepar att tillämpningsområdet för EIDMR inte bör begränsas och att det inte bör användas som ett instrument bara för att fylla de luckor som andra instrument lämnat efter sig, utan att ett målinriktat främjande av demokrati och mänskliga rättigheter bör vara ett tydligt och strategiskt mål i sig.

92.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att hitta lösningar på problemen med det civila samhällets krympande utrymme och ökningen av kränkningar av de mänskliga rättigheterna och förtryck, t.ex. genom att öka den tillgängliga finansieringen för globala, reaktiva program såsom EU:s mekanism för människorättsförsvarare, ProtectDefenders.eu. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta finansiera människorättsförsvarare, särskilt utsatta sådana, och det civila samhället samt marginaliserade grupper såsom kvinnor, urbefolkningar, romer, hbti-personer, personer med funktionsnedsättning, barn och äldre.

93.

Europaparlamentet rekommenderar ökad strategisk planering tillsammans med politisk vägledning från EU:s myndigheter och samstämdhet med andra instrument, särskilt i länder som upplever en tillbakagång av mänskliga rättigheter och demokratiska normer, för att motverka den globala tendensen till auktoritärt styre.

94.

Europaparlamentet understryker vikten av att fokusera på internationellt relevanta tematiska frågor som på kort, medellång och/eller lång sikt kan stödja globaliseringen av de mänskliga rättigheterna och principen om internationell rätt och rättskipning. Parlamentet efterlyser ökat EIDMR-stöd inom ett antal framväxande tematiska frågor, i synnerhet bekämpningen av korruption, företagens respekt för mänskliga rättigheter, miljörelaterade rättigheter och migranters rättigheter.

95.

Europaparlamentet välkomnar stöd till internationella och regionala mekanismer för mänskliga rättigheter och ansvarsutkrävande, såsom kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) och Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

96.

Europaparlamentet rekommenderar fortsatta ansträngningar för att avskaffa dödsstraffet världen över.

97.

Europaparlamentet upprepar kommissionens åtaganden om ytterligare stöd till det civila samhället och främjande av en mer gynnsam miljö för organisationer i det civila samhället i partnerländerna. Parlamentet insisterar på att brådskande åtgärder krävs för att ytterligare minska de byråkratiska hinder som lokala organisationer i det civila samhället stöter på. Parlamentet uppmanar EU:s delegationer att aktivt söka upp människorättsförsvarare och organisationer i det civila samhället som arbetar med känsliga frågor som kräver finansiering, att offentliggöra meddelanden om ansökningsomgångar på de lokala språken och att göra det möjligt för de sökande att lämna in projektförslag på dessa språk och på så vis också stärka det lokala egenansvaret och den lokala, långsiktiga integrationen av projekten.

98.

Europaparlamentet begär att mer fokus läggs på hållbarheten hos EIDMR-finansierade åtgärder, i synnerhet i samband med valobservatörsuppdrag där det finns ett stort utrymme för att öka överföringen av kunskap till lokala aktörer och förbättra uppföljningen av rekommendationerna. Parlamentet kräver att planeringen av dessa uppdrag samordnas bättre med parlamentets valobservatörsuppdrag.

99.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge särskilt stöd till projekt som är inriktade på att minska det ökade missbruket av övervakningsteknik och internetattacker från förtryckarregeringar och icke-statliga aktörer.

100.

Europaparlamentet efterlyser inrättandet av övervaknings- och utvärderingssystem som människorättsförsvarare deltar i.

101.

Europaparlamentet uppmuntrar samordnade åtgärder med instrumentet som bidrar till stabilitet och fred för genomförandet av åtgärder som ska förebygga brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och folkmord.

Partnerskapsinstrumentet

102.

Europaparlamentet välkomnar inriktningen på unionens strategiska intressen.

103.

Europaparlamentet rekommenderar en mer strategisk och befäst användning av de knappa medel som finns tillgängliga inom ramen för partnerskapsinstrumentet, för att säkerställa inkluderande bidrag från och identifiering av åtgärder av kommissionens samtliga avdelningar och utrikestjänsten i nära samarbete med medlemsstaterna, och understryker hur viktigt det är att partnerskapsinstrumentet har goda resurser för att proaktivt kunna försvara EU:s värden och intressen mot bakgrund av tillbakagången i det transatlantiska samförståndet och det ökade antalet medelinkomstländer med en snabbt växande strategisk betydelse, bl.a. i Asien och Latinamerika.

104.

Europaparlamentet rekommenderar en översyn av de geografiska anslagen i nästa fleråriga vägledande program för att anpassa dem till utmaningarna. Parlamentet föreslår mot denna bakgrund ett utökat samarbete med icke-strategiska tredjeländer, t.ex. medelinkomstländer som i dag inte omfattas i tillräcklig utsträckning.

105.

Europaparlamentet rekommenderar en bättre anpassning till övergripande teman och mål i den gemensamma genomförandeförordningen.

106.

Europaparlamentet rekommenderar att dess övervaknings- och utvärderingssystem, inbegripet relevanta kvalitativa indikatorer, färdigställs.

107.

Europaparlamentet anser att partnerskapsinstrumentet skulle kunna vara ett viktigt verktyg för att stödja genomförandet av frihandelsavtal, särskilt när det gäller att stödja arbetet i de inhemska rådgivande grupperna. Parlamentet betonar att man måste bedöma användningen och fördelningen av medel liksom effektiviteten hos partnerskapsinstrumentet och programmen Business Avenue och EU Gateway, som bör komplettera medlemsstaternas befogenheter när det gäller främjande av utrikeshandel.

108.

Europaparlamentet konstaterar att ett av målen för partnerskapsinstrumentet är offentlig diplomati för att bygga upp förtroende och förståelse för EU:s politik i tredjeländer. Parlamentet betonar att det civila samhällets deltagande är ytterst viktigt och välkomnar att det anslagits 3 miljoner EUR för att stödja deltagandet från organisationer i det civila samhället i de inhemska rådgivande grupperna.

Den gemensamma genomförandeförordningen

109.

Europaparlamentet rekommenderar en bättre användning av de harmoniserade bestämmelserna genom eventuella gemensamma ansökningsomgångar och ett förbättrat samarbete mellan kommissionens avdelningar och utrikestjänsten.

110.

Europaparlamentet kräver att jämställdhetsintegrering införs bland bestämmelserna i den gemensamma genomförandeförordningen.

111.

Europaparlamentet kräver att mer arbete görs för att öka synligheten för finansieringen från EU:s externa politik med hjälp av en övergripande och samstämd kommunikationsstrategi som innehåller åtgärder mot desinformation. Parlamentet kräver att villkorlighetsmekanismer införs gentemot partner för genomförandet när åtgärder för att öka EU:s synlighet inte följs.

112.

Europaparlamentet erinrar om att principerna för utveckling och biståndseffektivitet är av central betydelse inom EU:s yttre åtgärder, vilket framhållits i den gemensamma genomförandeförordningen, och uppmanar kommissionen att upprätthålla dessa principer i alla de åtgärder som den kommer att vidta till följd av rapporten om halvtidsöversynen.

113.

Europaparlamentet konstaterar att EU:s små och medelstora företag bör beaktas när det gäller tillgången till externa finansieringsinstrument genom enklare och mer användarvänliga bestämmelser som kan underlätta en mer flexibel användning av medlen och samtidigt hjälpa de små och medelstora företagen att få internationella erfarenheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de befintliga verktygen för främjande av små och medelstora företags internationalisering, både när det gäller deras samstämdhet med andra unionsinstrument till stöd för små och medelstora företag, såsom Cosme, och i fråga om subsidiaritet, undvikande av dubbelhantering och komplementaritet med medlemsstaternas program. Parlamentet uppmanar kommissionen att i god tid lägga fram förslag inför halvtidsöversynen av dessa program för att förbättra deras effektivitet och ändamålsenlighet. Parlamentet betonar behovet av att förbättra informationen och öka medvetenheten bland små och medelstora företag om de befintliga instrumenten, särskilt på nationell nivå.

Strukturen efter 2020

114.

Europaparlamentet kräver att finansieringen av instrument för yttre förbindelser återspeglar ambitiösa yttre åtgärder och att budgeten för EU:s globala verksamhet ökar, samtidigt som den även fortsättningsvis bygger på värden samt grundläggande och mänskliga rättigheter och principer. Parlamentet upprepar att EU:s externa åtgärder också tjänar EU-medborgarnas gemensamma intressen.

115.

Europaparlamentet understryker att när Förenade kungariket träder ut ur Europeiska unionen bör den nuvarande budgetandelen för yttre åtgärder ökas, eller åtminstone ligga kvar på dagens nivåer, och samma logiska grund bör tillämpas för befintliga instrument, strategier och prioriteringar.

116.

Europaparlamentet upprepar att en reform av den nuvarande instrumentstrukturen krävs för att tillhandahålla ökad ansvarsskyldighet, insyn och offentlig tillsyn och den skulle också öka effektiviteten, samstämdheten och reaktionsförmågan samt ändamålsenligheten och flexibiliteten. Parlamentet anser att en reform också kan öka kostnadseffektiviteten, minska överlappningar och intressekonflikter mellan olika aktörer och kommissionens avdelningar samt bidra till att ta itu med nuvarande utmaningar som rör strategin, planeringen och genomförandet.

117.

Europaparlamentet erinrar om sin viktiga roll som medlagstiftare i förordningen enligt vilken nästa fleråriga budgetram upprättas. Parlamentet upprepar sin beredskap att arbeta med kommissionen, utrikestjänsten och rådet för att skapa bästa möjliga struktur för de externa finansieringsinstrumenten. Parlamentet framhåller dock att målet för all slags omstrukturering av instrumenten bör vara ökad transparens, ansvarstagande, effektivitet, samstämdhet och flexibilitet. Parlamentet framhåller att dessa mål inte kan uppnås utan en styrningsstruktur som möjliggör politisk kontroll och är strategidriven, inkluderande och ansvarig. Parlamentet framhåller att det inte kommer att acceptera några reformer av instrumenten utan en robust styrningsstruktur. Kommissionen och utrikestjänsten uppmanas med kraft att lägga fram en plan för reformer av de instrument som innehåller en sådan styrningsstruktur. Parlamentet understryker skillnaderna mellan resultaten av halvtidsöversynen och kommissionens förslag om att reformera den nuvarande strukturen. Parlamentet understryker dessutom att en solid, demokratisk och öppen granskning från de nationella parlamentens och Europaparlamentets sida måste säkerställas.

118.

Europaparlamentet efterlyser en bättre integrering av EU:s förvaltningsfonder och faciliteter i budgeten för att öka insynen i och den demokratiska kontrollen av de externa finansieringsinstrumenten. Parlamentet påminner om överenskommelsen om samråd med parlamentet och rådet innan en ny förvaltningsfond inrättas för tematiska åtgärder, något som är en del av den senaste revideringen av budgetförordningen. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att förse parlamentet med detaljerade uppgifter om alla betydande autonoma överföringar eller tillbakadraganden av anslag under rubrik 4.

119.

Europaparlamentet framhåller att EU:s delegationer, tillsammans med medlemsstaterna, också skulle kunna hjälpa små och medelstora företag att utnyttja dessa finansieringsinstrument i syfte att på medellång sikt skapa förbindelser mellan företag i EU och mottagarländernas ekonomier.

120.

Europaparlamentet betonar att inget instrument kan existera utan att det införs tydliga och avsedda anslag och tilldelningar för de olika målen, syftena och prioriteringarna för EU:s yttre åtgärder, däribland demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstaten, stöd till det civila samhället, konfliktlösning, bräckliga stater, utvecklingspolitik och utrotning av fattigdom, ekonomisk och social utveckling samt stöd till länder i olika stadier av EU-anslutningen och länderna i EU:s grannskap.

121.

Europaparlamentet värdesätter EU:s engagemang för frågor som mänskliga rättigheter, demokrati och stöd till det civila samhället samt olika mål, liksom de befintliga instrumentens särskilda politiska och strategiska värde. Parlamentet understryker att reformen inte bör undergräva de politiska målen för varje instrument. Parlamentet inser de specifika målen och det specifika genomförande för det europeiska grannskapsinstrumentet, IPA II och EIDMR och anser därför att dessa bör förbli oberoende av strategiska och politiska skäl.

122.

Europaparlamentet påminner om att EIDMR sedan 2006 har varit det konkreta uttrycket för EU:s åtagande om att stödja och främja demokrati och mänskliga rättigheter i tredjeländer och har gjort det möjligt för EU att ingripa utan inblandning av regeringar, i syfte att stödja registrerade och icke-registrerade icke-statliga organisationer och inom områden som inte alltid omfattas av EU:s medlemsstater.

123.

Europaparlamentet framhåller att gemensamma mål behöver inrättas, bl.a. vad gäller vikten av en starkare rättighetsbaserad strategi och en integrering av de mänskliga rättigheterna, för att ge innebörd åt artikel 21 i EU-fördraget som föreskriver att EU ska sträva efter att konsolidera demokrati, de mänskliga rättigheterna och rättsstaten som ett grundläggande mål i hanteringen av de yttre förbindelserna.

124.

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att se till att kommunikationen med partnerländerna är tydlig kring alla reformer.

125.

Europaparlamentet efterlyser upprättandet av stabila och enhetliga förfaranden för utvärdering och övervakning som kan tillhandahålla kvalitativa och kvantitativa utvärderingar och följa framstegen när det gäller att uppnå fastställda mål med hjälp av EU-finansiering via olika instrument.

126.

Europaparlamentet betonar behovet av förutsägbarhet i långsiktig finansiering samtidigt som det också införs fastställda belopp, vilka ska användas på ett flexibelt sätt. Parlamentet upprepar att flexibilitet ställer krav på att medel ska kunna överföras mellan anslag. Parlamentet påminner om att medel avsedda för mål för externa åtgärder inte kan omdirigeras till andra mål, som t.ex. migrationshantering och inre säkerhet. Parlamentet betonar att det bör införas en möjlighet att föra över icke fördelade medel inom den sammanlagda budgeten för instrumentet för yttre åtgärder på högst 10 procent av de ursprungliga anslagen för instrumentet för flexibla och/eller brådskande åtgärder, samtidigt som instrumentets politiska mål bibehålls.

127.

Europaparlamentet framhåller att länders biståndsanslag inte bör vara beroende av migrationsavtal med EU, och att det inte bör ske någon omfördelning av medel från fattiga länder och regioner till migranters ursprungs- eller transitländer till Europa enbart på grund av att dessa ligger längs migrationsvägarna.

128.

Europaparlamentet påminner om de svårigheter som stödmottagarna för närvarande upplever i fråga om att säkra finansiering inom instrumenten. Parlamentet efterlyser en förenkling av förfarandena, lättare administrativa bördor och, när så är möjligt, antagandet av enhetliga förfaranden för de olika berörda avdelningarna inom kommissionen och utrikestjänsten, och inrättandet av en enda kontaktpunkt för organisationer som ansöker om EU-finansiering och användning av digitala lösningar där så är möjligt för att effektivisera och minska de administrativa bördorna, men det får inte gå ut över den budgetmässiga tillsynen, spårbarheten eller kontrollen.

129.

Europaparlamentet understryker att kommissionens samtliga avdelningar och utrikestjänsten måste samarbeta för att göra så att EU:s externa finansiering drivs av politiken snarare än instrumentet, i syfte att undvika skillnader, inkonsekvenser, onödiga kostnader, överlappningar och slöseri med kunskaper och för att uppnå de mål och syften som EU:s yttre åtgärder tillsammans strävar efter.

130.

Europaparlamentet betonar att det behövs en mer strategisk politisk vägledning och en övergripande strategi samt åtföljande dokument som tas fram i samverkan med och delas av alla berörda avdelningar inom kommissionen och utrikestjänsten och som förvaltas och övervakas genom den styrningsstruktur som ännu inte har skapats, som fastställer målen och syftena för EU:s yttre åtgärder för den kommande perioden och det sätt på vilket instrumentet ska användas för att uppnå dem. Parlamentet kräver att både inre och yttre expertis används vid fastställandet av dessa mål och syften. Parlamentet rekommenderar att all programplanering innehåller analyser av konfliktkänsligheten, politiska och ekonomiska analyser och riskbedömningar samt riskreducerande åtgärder som på ett flexibelt sätt kan vidtas om sådana risker föreligger.

131.

Europaparlamentet kräver undersökningar av hur samordningen och samstämdheten mellan EU:s medlemsstaters politik för extern finansiering kan ökas, t.ex. genom mer gemensam programplanering.

132.

Europaparlamentet efterlyser ökade finansieringsmöjligheter för icke-statliga organisationer för att förtydliga och tillhandahålla ökade möjligheter till samfinansiering genom att möjliggöra fleråriga partnerskap och säkerställa åtgärdernas hållbarhet.

133.

Europaparlamentet efterlyser förbättrade krav på snabbare beslutsfattande för att öka EU:s kapacitet att snabbt reagera på händelser som utvecklas snabbt.

134.

Europaparlamentet understryker vikten av att öka synligheten för och kunskapen om EU:s yttre åtgärder – t.ex. genom att ta hjälp av EU:s arbetsgrupp för strategisk kommunikation – och dess inflytande runtom i världen. Parlamentet kräver att detta ses som ett politiskt mål. Parlamentet framhåller därför det angelägna behovet av lands- och/eller regionspecifik strategisk kommunikation vid EU:s delegationer och avsevärt mer samordning och informationsutbyte mellan EU:s delegationer och medlemsstaterna.

135.

Europaparlamentet vidhåller att EU:s delegationer spelar en nyckelroll i den lokala programplaneringen och tillsynen av programplaneringen samt den slutliga utbetalningen av medel och vid identifieringen av stödmottagare, särskilt när det gäller människorättsförsvarare och organisationer i det civila samhället som är verksamma på känsliga områden. Parlamentet upprepar att EU:s delegationer inte kan vara ensamt ansvariga för finansieringsbeslut på grund av deras arbete och status i tredjeländer.

136.

Europaparlamentet betonar att programplaneringen för instrumenten måste ske i nära samarbete med det civila samhället i respektive land och i större utsträckning baseras på decentraliserat samarbete vid tillkomsten, utbyggnaden och genomförandet, i syfte att upprätta robusta och långvariga partnerskap för att tillgodose varje befolknings särskilda behov och ta hänsyn till den sociala verkligheten för de som berörs.

137.

Europaparlamentet erinrar om att EU:s politiska mål och syften, sett till t.ex. mänskliga rättigheter, rättsstaten och utveckling, ibland gynnas mer av utbetalningar av flera mindre bidrag till gräsrotsorganisationer än av ett stort anslag till en enda mottagare.

138.

Europaparlamentet understryker vikten av principerna om ”mer för mer”och villkorlighet. Parlamentet anser att starkare mekanismer för villkorlighet bör inrättas genom vilka direkt budgetstöd till statliga myndigheter eller myndighetsorgan och icke-statliga aktörer kan dras in eller, när så är möjligt, omdirigeras till det civila samhället ifall dessa institutioner inte följer eller försöker uppfylla kraven för att nå målen för de tilldelade medlen eller bryter mot rättsstatsprincipen och kränker de mänskliga rättigheterna.

139.

Europaparlamentet kräver insyn, ansvarsskyldighet, kontroll, utvecklingsmässigt mervärde, respekt för principerna om bistånd/utvecklingseffektivitet och starka miljömässiga, människorättsliga och sociala skyddsåtgärder vid användning av utvecklingsbistånd för att mobilisera investeringar från den privata sektorn.

140.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att öronmärka medel inom ramen för de externa finansieringsinstrumenten för samarbete med och tekniskt stöd till tredjeländer, särskilt utvecklingsländerna, att främja medlemskap i Wassenaar-arrangemanget, Australiengruppen, kontrollsystemet för missilteknik och gruppen av länder som levererar kärnmaterial, och att förhindra kränkningar av de mänskliga rättigheterna när det gäller den pågående omarbetningen av förordningen om produkter med dubbla användningsområden.

141.

Europaparlamentet betonar att all framtida struktur kräver lämpliga kontroller och motvikter, öppenhet, rätten till kontroll av genomförandet, inbegripet större strategiskt politiskt bidrag och kontroll av genomförandet från parlamentet samt användning av delegerade akter för översynen av tematiska prioriteringar – om dessa ingår i bilagor till lagstiftningsakter – och antagandet av andra tillkommande konkreta delar, såsom strategiska och fleråriga programplaneringsdokument.

142.

Europaparlamentet är övertygat om att generationen av externa finansieringsinstrument efter 2020 måste iaktta budgetprinciperna uppriktighet och enhet.

143.

Europaparlamentet anser att förfaranden för halvtidsöversyner och budgetkontroller bör vara tillräckligt rigorösa och transparenta för att säkerställa maximalt utnyttjande av medel och möjliggöra lämpliga ändringar för att öka absorptionsförmågan där det behövs.

o o

144.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och rådet.

(1) EUT L 77, 15.3.2014, s. 27.

(2) EUT L 77, 15.3.2014, s. 11.

(3) EUT L 77, 15.3.2014, s. 1.

(4) EUT L 335, 15.12.2017, s. 6.

(5) EUT L 77, 15.3.2014, s. 77.

(6) EUT L 77, 15.3.2014, s. 85.

(7) EUT L 77, 15.3.2014, s. 44.

(8) EUT L 77, 15.3.2014, s. 95.

(9) EUT L 201, 3.8.2010, s. 30.

(10) EUT L 249, 27.9.2017, s. 1.

(11) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

(12) Se betänkande A8-0211/2017.