Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Finansieringen av den europeiska pelaren för sociala rättigheter

(yttrande på eget initiativ)

(2018/C 262/01)

Föredragande:

Anne DEMELENNE

Beslut av EESK:s plenarförsamling	15.2.2018
Rättslig grund	Artikel 29.2 i arbetsordningen
	Yttrande på eget initiativ
Ansvarig facksektion	Facksektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av facksektionen	26.3.2018
Antagande vid plenarsessionen	19.4.2018
Plenarsession nr	534
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	155/3/4

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter (”den sociala pelaren”) och behovet att genomföra den bör, tillsammans med genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling, utgöra en av riktlinjerna i förhandlingarna om EU:s nästa fleråriga budgetram efter 2020.

1.2

Förverkligandet av den sociala pelaren kommer att kräva förbättringar i medlemsstaterna. Den sociala resultattavlan, som tagits fram vid sidan av pelaren, visar på brister och stora skillnader mellan EU-länderna. För att komma till rätta med dessa brister behövs det engagemang på alla nivåer, däribland från medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och det civila samhällets aktörer. Det kommer också att krävas en stabil budgetbas, investeringar och löpande utgifter. Man måste överväga hur detta ska finansieras.

1.3

Utgiftsbehoven är särskilt stora i länder med lägre inkomster och i länder som drabbats av minskade inkomster under de senaste åren. Samtliga omfattas av vissa begränsningar vad gäller EU:s regler om budgetar och skuldnivåer. Det går att skapa utrymme för ytterligare utgifter inom medlemsstaterna och med hjälp av olika program på EU-nivå.

1.4

Investeringar från den privata sektorn kan bidra på vissa områden – t.ex. för att öka den digitala tillgången – när lämpliga regleringsvillkor skapas. Den privata sektorns investeringar kommer dock inte att vara tillräckliga och kan inte garantera att de socialt svagaste inte lämnas utanför, vilket ses som en viktig fråga inom den sociala pelaren. Större offentliga investeringar inom medlemsstaterna kan främjas med hjälp av en gyllene regel för offentliga investeringar som har ett socialt syfte, vilket skulle ge mer flexibilitet i budgetbestämmelserna (1) för att uppnå målen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

1.5

Större offentliga investeringar kan också stödjas genom användning av befintliga EU-instrument, särskilt de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), som tydligare kan inriktas på mål inom den sociala pelaren. Offentliga investeringar kan också få stöd från Europeiska investeringsbanken, med hjälp av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som har gjort det möjligt för banken att upprätthålla sina kreditnivåer under de senaste åren. Detta stöd bör uttryckligen omfatta mål som är kopplade till den sociala pelaren, vilket ligger i linje med dess mandat.

1.6

Lämpliga skattepolitiska åtgärder, inklusive en effektiv bekämpning av skattebedrägerier, skatteflykt och aggressiv skatteplanering, bör göra det möjligt för medlemsstaterna och EU att mobilisera ytterligare medel för att bidra till finansieringen av den sociala pelaren. För att säkerställa en effektiv användning av ytterligare finansiering måste man genomföra åtgärdsprogram och färdplaner för genomförandet av den sociala pelaren som en integrerad del av den europeiska planeringsterminen, särskilt vid utarbetandet av nationella reformprogram och konvergensprogram. I detta sammanhang bör EU också undersöka nya vägar för att öka sina egna medel.

1.7

Genomförandet av den sociala pelaren kräver ett aktivt egenansvar, ansvarstagande och delaktighet från relevanta intressenter på alla olika nivåer: EU-institutionerna, medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter liksom arbetsmarknadens parter och andra intressenter från det civila samhället.

2.   Bakgrund

2.1

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som proklamerades och undertecknades av rådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen den 17 november 2017, ska vara ett steg mot att stärka sociala rättigheter och inverka positivt på människors liv på kort och medellång sikt. Att uppnå resultat inom den sociala pelaren är ett gemensamt åtagande och ansvar för EU, medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna.

2.2

Pelaren speglar ett uttalat erkännande från ledarna för 27 medlemsstater av behovet av att ta itu med ekonomisk och social otrygghet som en prioriterad fråga (2). Anledningarna till att den sociala pelaren är en brådskande fråga på dagordningen är bland annat de dåliga ekonomiska och sociala resultaten i många länder sedan 2008, nya möjligheter och nya utmaningar i samband med globaliseringen, klimatförändringen, storskalig migration, digitaliseringen och en åldrande befolkning, ökade skillnader i ekonomiska och sociala nivåer inom EU i den finansiella och ekonomiska krisens spår samt den politiska utvecklingen i många länder som utgör ett hot mot den framtida enigheten och sammanhållningen i Europa. Europeiska kommissionens tillträdande ordförande menade i oktober 2014 inför Europaparlamentet att det var lika viktigt att höja EU till ett ”socialt AAA-betyg” som att ha ett ekonomiskt och finansiellt AAA-kreditbetyg (3). Att uppnå ett sådant mål kräver naturligtvis att alla nivåer inom EU tar sitt ansvar. Arbetet mot detta mål förväntas förbättra sammanhållningen, den politiska och sociala stabiliteten och de ekonomiska resultaten, utan att glömma vikten av automatiska stabilisatorer vid ekonomiska chocker.

2.3

Som EESK redan konstaterat (4) är den sociala pelaren en politisk avsiktsförklaring genom att det fortfarande saknas en tydlig färdplan för genomförandet. I detta avseende är pelaren ofullständig, och det saknas ett erkännande av nya rättigheter och skyldigheter. Inom ramen för en stark ekonomi och rättvis beskattning måste tillräckliga ekonomiska resurser göras tillgängliga på medlemsstatsnivå med stöd från Europeiska unionen. Det kommer att vara en avgörande faktor för genomförandet av den sociala pelaren.

2.4

Europeiska kommissionen ska lägga fram sina förslag för nästa fleråriga budgetram i maj 2018. Det är avgörande att den sociala pelaren, liksom FN:s mål för hållbar utveckling, utgör en av riktlinjerna för EU-institutionerna och medlemsstaterna i arbetet med att ta fram nästa långsiktiga EU-budget för tiden efter 2020.

2.5

Ett korrekt genomförande av den sociala pelaren kommer att vara beroende av lämpliga politiska reformer i medlemsstaterna, till exempel utformning av lämpliga mekanismer för att skapa arbetstillfällen av god kvalitet, höja kompetensnivån och säkerställa en effektiv användning av offentliga medel. EESK förespråkar i enlighet med sina tidigare yttranden strukturreformer som syftar till social och ekonomisk utveckling: fler och bättre arbetstillfällen, hållbar tillväxt, administrativ och institutionell kvalitet och miljömässig hållbarhet (5). Sådana reformer bör vara landspecifika, förenliga med de nationella reformprogrammen för att förbättra välfärden och ha demokratiskt stöd, och man bör undvika att tillämpa samma strategi för alla medlemsstater (6).

2.6

Ett korrekt genomförande av den sociala pelaren kommer också att kräva en förstärkning av de tillgängliga finansiella resurserna (7). I nuläget uppgår EU:s utgifter på det sociala området i genomsnitt bara till 0,3 % av de totala offentliga sociala utgifterna i EU, där den största delen kommer från medlemsstaternas budgetar (8). Storbritanniens utträde ur EU kommer att få stora konsekvenser för EU:s budget. EESK betonar att tillräckliga resurser måste göras tillgängliga för genomförandet av socialpolitiken. Kommittén stöder Europaparlamentets krav på att det nuvarande taket på 1 % för EU:s utgifter bör höjas till 1,3 % av BNI (9) och anser att en ökning av EU:s egna medel, till exempel genom en höjning av mervärdesskattesatsen, skulle vara särskilt orättvist ur ett socialt perspektiv. EESK betonar också behovet av att avsätta mer resurser till stöd för sammanhållningspolitiken och stöd för arbetstagare och medborgare i allmänhet. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt arbetstagarnas förvärvande av färdigheter som en källa till ekonomisk förstärkning. Samtidigt instämmer EESK i att ökade anslag inte bör begränsas enbart till säkerhet, försvar och kontroll av de yttre gränserna. Europeiska socialfonden är en viktig drivkraft för ökad konvergens, och EESK framhåller på nytt att den inte bör minskas om framtida utmaningar ska kunna mötas med tanke på EU:s nästa fleråriga budgetram (10).

2.7

Den sociala resultattavlan som åtföljer kommissionens presentation av den sociala pelaren (11) är tänkt som ett verktyg för att övervaka framstegen i riktning mot målet om ett rättvisare Europa med en starkare social dimension. Den har kritiserats för valet av vissa indikatorer, för de tidsperioder som används för jämförelser och i vissa fall för tillhörande tolkningar (12). EESK har tidigare framhållit att den bör förbättras (13).

2.8

I vissa fall har uppenbart olämpliga indikatorer använts. Detta gäller framsteg med att minska skillnaderna i lön och sysselsättning mellan män och kvinnor. Båda har drabbats av minskad arbetstid, men minskningen är större för män än kvinnor, så en mindre skillnad (den indikator som används i resultattavlan) återspeglar inga tydliga förbättringar. Dessutom varierar tidsperioderna för att bedöma framstegen, som ibland är endast ett år och ibland sträcker sig över en längre period och går tillbaka till tiden före den kris som bröt ut 2008. Det längre tidsperspektivet är lämpligare för att visa vilka de långsiktiga trenderna är. Indikatorerna måste också tolkas på ett flexibelt sätt och anpassas över tiden, med hjälp av sakkunskap och data från källor som Eurofound. Översynen och uppdateringen av indikatorer bör genomföras efter en öppen diskussion, med deltagande av arbetsmarknadens parter och andra aktörer i det civila samhället.

2.9

Trots reservationerna ger resultattavlan en uppfattning om omfattningen av den uppgift som väntar om de fastställda målen ska kunna uppnås. Den visar att det finns brister i alla medlemsstater och stora nivåskillnader mellan medlemsstaterna som kan leda till ökade sociala klyftor. Det står klart att alla medlemsstater inte lyckas uppnå en godtagbar nivå när det gäller inkomster, levnadsstandard, social trygghet, välfärd, utbildningsresultat och digital tillgång.

2.10

Uppgifter om sysselsättnings- och arbetslöshetsnivåer visar hur stora skillnaderna är. Sysselsättningsgraden i Grekland var 56 % medan den uppgick till 81 % i Sverige. Arbetslösheten i Grekland var 23 % jämfört med 4 % i Tyskland, vilket är den lägsta nivån i EU. Dessa uppgifter från resultattavlan tyder på stora skillnader i sociala förhållanden i hela EU med mycket högre nivåer av outnyttjad potential i vissa länder än i andra.

2.11

Många andra indikatorer pekar i samma riktning. Andelen unga mellan 18 och 24 år med högst grundskoleutbildning uppgår exempelvis till 20 % av befolkningen i Spanien, men mindre än 3 % i Kroatien. Den sistnämnda siffran ger också en missvisande bild av den allmänna situationen för ungdomar: indikatorn för ungdomsarbetslöshet visar att Kroatien tillhör de sämsta i EU. Den andel av befolkningen som löper risk att drabbas av fattigdom uppgår till 40 % i Bulgarien, jämfört med EU:s genomsnitt på 23 %.

2.12

Andelen ungdomar i åldrarna 15–24 år som varken arbetar eller studerar (”NEET” (14)) varierar från 20 % i Italien till 5 % i Nederländerna. Aktiveringsstöd (bl.a. utbildning, sysselsättningsincitament och liknande åtgärder) utnyttjas av 54 % av dem som vill arbeta i Danmark, men mindre än 3 % av dem som vill arbeta i Bulgarien.

2.13

Andelen barn i åldersgruppen 0–3 i barnomsorg på heltid varierar från 1,1 % i Slovakien till över 77 % i Danmark. Hälso- och sjukvårdsbehov som inte tillgodoses, vanligtvis på grund av ekonomiska begränsningar, rapporteras ligga på över 12 % i Estland och Grekland men är minimala i Österrike.

2.14

I EU som helhet har 44 % otillräckliga digitala färdigheter, där andelen varierar från 74 % i Bulgarien till 14 % i Luxemburg.

2.15

Genom att förverkliga den sociala pelaren skulle de sociala förhållandena och arbetsmarknadsvillkoren förbättras för många medborgare, och det skulle därmed även öka EU:s ekonomiska potential. Det innebär en uppåtriktad konvergens för de länder som för närvarande släpar efter. Vissa indikatorer visar förbättringar under de allra senaste åren, men inte alla, och även där kvarstår stora skillnader.

2.16

Att förverkliga den sociala pelaren kommer att bli en enorm utmaning som kräver engagemang från medlemsstaterna och stöd från EU. Det kommer också att kräva full medverkan av arbetsmarknadens parter och att man uppmuntrar och främjar deras gemensamma åtgärder, särskilt ingående av kollektivavtal som täcker fler områden, i synnerhet när det gäller anställningstrygghet, kvalitet i arbetet, lönevillkor och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Det civila samhällets organisationer kan också med sin erfarenhet och sina kunskaper om problem bidra på ett avgörande sätt. Privata företag kan också ge ett viktigt bidrag genom offentlig-privata partnerskap samt investeringar i utvecklingen av färdigheter och kvalifikationer inom företagen.

3.   Politikområden

3.1

Insatser för att främja genomförandet kan omfatta nya lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder, bland annat att man ser till att strategier som redan beslutats faktiskt genomförs i medlemsstaterna och att man utnyttjar den europeiska planeringsterminen och de landsspecifika rekommendationer som utfärdas inom ramen för denna process (15). Deltagande av arbetsmarknadens parter på alla nivåer är en förutsättning för ett framgångsrikt genomförande av dessa initiativ.

3.2

Landsspecifika rekommendationer för 2015 och/eller 2016 omfattade områden som tas upp i den sociala pelaren, framför allt när det gäller pensioner, offentliga tjänster, social omsorg, hälso- och sjukvård, barnomsorg, bostäder, kompetensutveckling, aktiv arbetsmarknadspolitik och utbildning.

3.3

För att sådana rekommendationer ska bli meningsfulla måste de dock baseras på antagandet att den nödvändiga finansieringen kommer att vara tillgänglig. EU kan spela en positiv roll i detta avseende genom sina olika program och genom flexibilitet i bestämmelserna om medlemsstaternas budgetar och skuldnivåer.

3.4

Frågor om investeringar och finansiering uppstår på olika sätt inom alla områden som omfattas av den sociala pelaren. Den sociala resultattavlan bidrar också till att visa behovet av investeringar på specifika områden i alla medlemsstater, i synnerhet medlemsstater med lägre inkomster. Finansiering av den sociala pelaren hänger därför samman med frågor som rör makroekonomisk politik, politiken för en ekonomisk styrning som är inriktad på att skapa social konvergens och inte sociala skillnader, diskussioner om förvaltningen av euroområdet samt strategier för att främja investeringar, däribland sociala investeringar.

3.5

EESK har redan framhållit de många positiva effekterna av välplanerade, effektiva, ändamålsenliga och framtidsinriktade sociala investeringar som, vilket påpekas i kommissionens paket om sociala investeringar, inte bör ses som en kostnad utan som en investering i Europas tillväxt- och sysselsättningspotential. EESK har beklagat att man inte har gjort mer för att faktiskt genomföra dessa mål. Sociala investeringar ger med tiden ekonomiska och sociala vinster i form av ökad sysselsättning, högre arbetsinkomster, förbättrad hälsa, minskad arbetslöshet, bättre utbildning, minskad fattigdom och social utestängning osv. Dessutom förbättrar de människors välstånd och välbefinnande, och samtidigt stärks ekonomin genom att man säkerställer en mer kvalificerad arbetskraft samt ökad produktivitet och sysselsättning. Sådana investeringar, särskilt om de främjar hållbar tillväxt, skulle också bidra till att stärka människors färdigheter och kvalifikationer, öka deras möjligheter i samhället och på arbetsmarknaden samt stimulera ekonomin, och på så sätt hjälpa EU att komma starkare ur krisen. Dessutom skulle de säkerställa mer effektiva och ändamålsenliga offentliga utgifter och leda till besparingar i de offentliga budgetarna i de medellånga till långsiktiga (16) finanserna. EESK har också framhållit de långsiktiga kostnaderna för uteblivna åtgärder och investeringar på det sociala området. EESK har i detta sammanhang också betonat vikten av investeringar i robusta sociala trygghetssystem med tanke på att de också fungerar som en automatisk stabilisator (17).

3.6

De frågor som tas upp i den sociala pelaren som man inte kan ta itu med utan mer omfattande investeringar eller löpande utgifter omfattar följande: rätten till inkluderande utbildning, yrkesutbildning och livslångt lärande av god kvalitet, stöd till arbetssökande, ökad jämställdhet och minskade löneskillnader mellan könen, förebyggande av fattigdom bland förvärvsarbetande, tillgång till omsorgstjänster, överkomlig förskoleverksamhet, ett fullgott socialt skydd, tillräckliga arbetslöshetsförmåner, pensioner som garanterar en tillräcklig inkomst, ett värdigt liv för äldre, överkomlig förebyggande vård och medicinsk behandling av god kvalitet, överkomliga tjänster av god kvalitet inom långvarig vård, subventionerade bostäder eller bostadsbidrag av god kvalitet samt tillgång till vatten, sanitära anläggningar, energi, transport, finansiella tjänster och digital kommunikation.

3.7

De viktigaste EU-fonderna för ekonomisk och social tillväxt är de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), sysselsättningsinitiativet för unga, programmen för konkurrenskraft och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Investeringar kan också komma från medlemsstaternas egna budgetar och från privata källor.

3.8

ESI-fonderna är den mest betydande källan med komplexa förfaranden för att övervaka och utvärdera investeringar, som i ett tidigare EESK-yttrande konstaterats vara ett sätt att uppnå större investeringar i den reala ekonomin. De har lett till ökade offentliga investeringar i länder med lägre inkomstnivåer, men inte tillräckligt mycket för att kompensera för minskade investeringar från andra källor eller för att säkerställa en snabb konvergens när det gäller ekonomiska och sociala nivåer. Det är viktigt att se till att dessa fonder stärks och ökas för att stödja insatserna för att genomföra den sociala pelaren. EESK upprepar sitt stöd för en översyn av bestämmelserna för ESI-fonderna och bättre utvärdering när det gäller deras effektivitet och ändamålsenlighet (18).

3.9

Det är möjligt att säkerställa att investeringar ligger i linje med målen i den sociala pelaren, både när det gäller den verksamhet som genomförs och villkor för att säkerställa rättvisa anställningsförfaranden och stöd till grupper som annars skulle marginaliseras.

3.10

Efsi tillhandahåller en garanti till Europeiska investeringsbanken som gör det möjligt att upprätthålla kreditnivåer som annars skulle ha sänkts. Fonden kan, liksom EIB-projekt i allmänhet, stödja projekt som ligger i linje med den sociala pelaren. I vissa fall gör den det (stöd till vissa sociala företag och viss hälso- och sjukvård samt social omsorg). Tonvikten har legat på mer typiskt kommersiella projekt, där den sociala nyttan är en indirekt effekt snarare än ett mål.

3.11

EESK har efterlyst en förstärkning av den sociala dimensionen av Efsi genom att använda den för t.ex. utbildning, vidareutbildning och yrkesutbildning för färdigheter och livslångt lärande, utveckling av de kreativa och kulturella industrierna, innovation inom hälso- och sjukvård och medicin samt sociala tjänster, subventionerade bostäder, barnomsorg samt infrastruktur för turism och miljöskydd. Investeringsplanen för Europa bör tydligt stödja åtagandena från COP21 (19).

3.12

Det läggs också liten vikt vid bedömningen och övervakningen av projekt som rör anställningsvillkor, integration av missgynnade grupper och investeringar i fysisk infrastruktur för sociala tjänster.

3.13

Det fanns ursprungligen ett åtagande om att undvika geografiska hänsyn i fördelningen av Efsi-medel, och ett antal länder med lägre inkomstnivåer får mycket lite, trots att de bevisligen har stora behov. Genom lämpliga ändringar av bestämmelserna kan man säkerställa att de mindre utvecklade länderna prioriteras i den andra åtgärdsfasen.

3.14

Finansiering av genomförandet av den sociala pelaren kommer också att vara starkt beroende av tillgängliga resurser på medlemsstatsnivå. Det kommer att kräva finansiering från statsbudgetarna för investeringar samt för driftskostnader för verksamheter under kommande år. Detta kan begränsas av EU:s budget- och skuldregler (20). Liksom EESK redan flera gånger har framhållit (21) bör man överväga sätt att öka den tillåtna flexibiliteten, exempelvis genom en ”gyllene regel” som skulle tillåta offentliga investeringar med ett socialt syfte för att uppnå målen i den sociala pelaren, särskilt genom att öka inkomstnivåer, skapa en starkare social sammanhållning och förhindra utestängning av missgynnade grupper som annars inte kan delta fullt ut i samhället, samtidigt som man genererar en hållbar ekonomisk tillväxt.

3.15

Företag och företagens sociala ansvar är också en avgörande faktor för finansieringen av sociala mål. Enbart privata investeringar räcker inte för att uppnå den sociala pelarens mål, men det bör finnas utrymme för privata investeringar utöver det offentliga ansvaret att bidra på många av områdena (t.ex. sysselsättning, förbättring av digitala färdigheter och social omsorg), särskilt genom lämpliga regelverk och ett visst finansiellt stöd från offentliga källor, till exempel de europeiska struktur- och investeringsfonderna och/eller EIB.

3.16

Behovet av ekonomiska resurser för att genomföra den sociala pelaren bör erkännas och tas med i beräkningen. Lämpliga institutionella ramar finns redan. Kravspecifikationer för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) och Efsi bör klargöras med en uttrycklig hänvisning till den sociala pelaren, och man bör skapa utrymme för kostnader i samband med insatser för att främja dess mål i EU:s budget och medlemsstaternas budgetar.

3.17

Slutligen anser kommittén i samband med bekämpning av skattebedrägerier, skatteparadis och aggressiv skatteplanering och för att minska illojal skattekonkurrens mellan medlemsstaterna (22) att åtgärder avseende rättvis beskattning som genomförs av Europeiska kommissionen (som rör multinationella företag och individer) bör stärkas (23), liksom åtgärder för att bekämpa förskingring av och bedrägerier som rör EU-medel. När det gäller sökandet efter nya källor till skatteintäkter för att finansiera den sociala pelaren skulle det, med full respekt för subsidiaritetsprincipen, vara lämpligt att främja former av beskattning som tar hänsyn till var och ens bidragskapacitet, samtidigt som man respekterar incitamenten för hållbar ekonomisk tillväxt.

3.18

När det gäller finansieringen av EU:s budget instämmer EESK med analysen i rapporten om EU:s framtida finansiering från högnivågruppen för egna medel, där man efterlyser en EU-budget som främst består av autonoma, transparenta och rättvisa egna medel (24). EESK anser vidare att budgeten måste ökas.

---

(1)  Lärdomar som dragits för att undvika åtstramningspolitikens svåra följder i EU, punkt 1.6, ännu ej offentliggjort; Den ekonomiska politiken i euroområdet 2018, punkterna 1.8 och 3.6, ännu ej offentliggjort; EUT C 327, 12.11.2013, s. 11; Årlig tillväxtöversikt 2018, punkt 1.4, ännu ej offentliggjort; EUT C 226, 16.7.2014, s. 21.

(2)  European Pillar of Social Rights, broschyr, s. 6, (ISBN 978-92-79-74092-3).

(3)  http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-14-1525_sv.htm

(4)  EUT C 81, 2.3.2018, s. 145.

(5)  Exempelvis att förbättra företagsklimatet, finansieringen av företag och FoU-utgifter; öka företagens, sektorernas och ekonomiernas produktivitet; främja skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen med högre löner och samtidigt minska andelen tillfälliga och instabila arbetstillfällen med låga löner; stärka de kollektiva förhandlingarna och självständigheten för de arbetsmarknadsparter som deltar i dem samt den sociala dialogen på lokal, regional, nationell och europeisk nivå; reformera offentliga förvaltningar för att göra dem både effektivare med tanke på ekonomisk och social utveckling och mer öppna för allmänheten; främja kvaliteten på utbildningssystemen för arbetstagare för att uppnå lika möjligheter och resultat för alla sociala grupper.

(6)  Stöd till strukturreformer i medlemsstaterna, punkt 3.9, ännu ej offentliggjort.

(7)  EUT C 81, 2.3.2018, s. 145.

(8)  Diskussionsunderlag om EU:s sociala dimension, s. 24.

(9)  Punkt 14 i Europaparlamentets resolution av den 14 mars 2018 om nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020 (2017/2052(INI)), medföredragande: Jan Olbrycht och Isabelle Thomas.

(10)  EUT C 81, 2.3.2018, s. 145, EUT C 81, 2.3.2018, s. 131.

(11)  https://composite-indicators.jrc.ec.europa.eu/social-scoreboard/#

(12)  Galgoczi, B. et al, ”The Social Scoreboard Revisited”, ETUI, 2017.

(13)  EUT C 81, 2.3.2018, s. 145.

(14)  ”Not in education, employment or training”.

(15)  EUT C 81, 2.3.2018, s. 145.

(16)  EUT C 125, 21.4.2017, s. 10.

(17)  EUT C 226, 16.7.2014, s. 21.

(18)  EUT C 303, 19.8.2016, s. 94.

(19)  EUT C 75, 10.3.2017, s. 57.

(20)  EUT C 177, 18.5.2016, s. 35.

(21)  Lärdomar som dragits för att undvika åtstramningspolitikens svåra följder i EU, punkt 1.6, ännu ej offentliggjort; Den ekonomiska politiken i euroområdet 2018, punkterna 1.8 och 3.6, ännu ej offentliggjort; EUT C 327, 12.11.2013, s. 11; Årlig tillväxtöversikt 2018, punkt 1.4, ännu ej offentliggjort; EUT C 226, 16.7.2014, s. 21.

(22)  EUT C 81, 2.3.2018, s. 131.

(23)  Årlig tillväxtöversikt 2018, punkt 3.3.4, ännu ej offentliggjort.

(24)  EUT C 81, 2.3.2018, s. 131.