Kommissionens förslag

Ändring

Kommissionens förslag

Ändring

Kommissionens förslag

Ändring

Kommissionens förslag

Ändring

Kommissionens förslag

Ändring

Kommissionens förslag

Ändring

Kommissionens förslag

Ändring

Kommissionens förslag

Ändring

Kommissionens förslag

Ändring

Kommissionens förslag

Ändring

Kommissionens förslag

Ändring

Kommissionens förslag

Ändring

Kommissionens förslag

Ändring

Medlemsstaterna bör underlätta skapandet av jobb av god kvalitet, bl.a. genom att undanröja hinder för nyanställningar i företag, genom att främja entreprenörskap och egenföretagande och i synnerhet genom att stödja mikroföretag och småföretag så att de kan startas och växa. Medlemsstaterna bör aktivt främja den sociala ekonomin och social innovation.

Medlemsstaterna bör underlätta och investera i skapandet av hållbara och tillgängliga jobb av god kvalitet över alla kompetensnivåer, arbetsmarknadssektorer och regioner , bl.a. genom att utveckla framtidsinriktade sektorers fulla potential, såsom den gröna och den cirkulära ekonomin, vårdsektorn och den digitala sektorn. Medlemsstaterna bör hjälpa människor att uppnå balans mellan arbetsliv och privatliv, säkerställa att arbetsplatser är anpassade för personer med funktionsnedsättning och äldre arbetstagare, hjälpa företag att anställa, och främja ansvarsfullt entreprenörskap och egenföretagande, i synnerhet genom att stödja mikroföretag och småföretag så att de kan startas och växa. Medlemsstaterna bör aktivt främja den sociala ekonomin och social innovation.

Kommissionens förslag

Ändring

Medlemsstaterna bör uppmuntra innovativa arbetsformer, som kan skapa arbetstillfällen för alla på ett ansvarsfullt sätt.

Medlemsstaterna bör uppmuntra innovativa arbetsformer, som skapar arbetstillfällen av god kvalitet för alla på ett ansvarsfullt sätt, samtidigt som det tas hänsyn till utvecklingen av ny informations- och kommunikationsteknik och säkerställs full överensstämmelse med unionsrätten, nationell lagstiftning och anställningspraxis och med systemen för arbetsmarknadsrelationer . Medlemsstaterna och kommissionen bör främja god praxis på detta område.

Kommissionens förslag

Ändring

Medlemsstaterna bör skära ned byråkratin för att minska onödig belastning på små och medelstora företag, vilka i hög grad bidrar till skapandet av sysselsättning.

Kommissionens förslag

Ändring

En skatteväxling bör göras, från beskattning av arbete till andra former av beskattning som har mindre negativ inverkan på sysselsättningen och tillväxten, samtidigt som man tar hänsyn till skattesystemets fördelningspolitiska effekt och tryggar de inkomster som behövs för ett tillräckligt socialt skydd och tillväxtfrämjande utgifter.

Medlemsstaterna bör eftersträva en successiv minskning av beskattningen av arbete och övergå till andra former av beskattning som har mindre negativ inverkan på sysselsättningen och tillväxten, samtidigt som man tar hänsyn till skattesystemets fördelningspolitiska effekt och tryggar de inkomster som behövs för ett tillräckligt socialt skydd och tillväxtfrämjande utgifter, bland annat investeringar i offentliga tjänster av allmänt intresse .

Kommissionens förslag

Ändring

Medlemsstaterna bör, i enlighet med nationell praxis och samtidigt som man respekterar arbetsmarknadsparternas oberoende, främja mekanismer som gör att lönerna sätts på ett öppet och förutsägbart sätt, så att de kan följa produktivitetsutvecklingen och är rättvisa och ger en rimlig levnadsstandard. I mekanismerna bör man beakta skillnader i kompetens och i ekonomiska resultat mellan olika regioner, sektorer och företag. Med respekt för nationell praxis bör medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter fastställa lämpliga nivåer för minimilöner och därvid beakta hur minimilönerna påverkar konkurrenskraften, jobbskapandet och fattigdomen bland förvärvsarbetande.

Medlemsstaterna bör, i enlighet med nationell praxis och samtidigt som man respekterar arbetsmarknadsparternas oberoende, främja mekanismer som gör att lönerna sätts på ett öppet och förutsägbart sätt, så att de kan följa produktivitetsutvecklingen och är rättvisa och ger en rimlig levnadsstandard på ett hållbart, ansvarsfullt sätt . I mekanismerna bör man beakta skillnader i kompetens och i ekonomiska resultat mellan olika regioner, sektorer och företag. Med respekt för nationell praxis bör medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter fastställa lämpliga nivåer för minimilöner och därvid beakta hur minimilönerna påverkar konkurrenskraften, jobbskapandet och fattigdomen bland förvärvsarbetande.

Kommissionens förslag

Ändring

Riktlinje 6: Öka arbetskraftsutbudet: tillgång till sysselsättning och arbetskraftens färdigheter och kompetens

Riktlinje 6: Öka arbetskraftsutbudet och förbättra tillgång till sysselsättning och arbetskraftens färdigheter och kompetens

Kommissionens förslag

Ändring

I samband med tekniska, miljömässiga och demografiska förändringar bör medlemsstaterna, i samarbete med arbetsmarknadens parter, främja produktivitet och anställbarhet genom att se till att det finns ett tillräckligt utbud av relevanta kunskaper, färdigheter och kompetenser under arbetstagarnas hela yrkesverksamma liv, så att de kan fylla nuvarande och framtida behov på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna bör göra nödvändiga investeringar i både grundläggande utbildning och vidareutbildning. De bör arbeta tillsammans med arbetsmarknadens parter, utbildningsanordnare och andra aktörer för att ta itu med strukturella brister i utbildningssystemen, för att tillhandahålla högkvalitativ och inkluderande utbildning och möjligheter till livslångt lärande. De bör se till att intjänade utbildningsrättigheter förs över vid övergången mellan olika anställningar . Detta bör göra det lättare för alla att bättre förutse och anpassa sig till arbetsmarknadens behov och att framgångsrikt hantera övergångar, och på så sätt stärka ekonomins motståndskraft mot chocker.

I samband med tekniska, miljömässiga och demografiska förändringar bör medlemsstaterna, i samarbete med arbetsmarknadens parter och det civila samhället , främja hållbarhet , produktivitet och anställbarhet genom att se till att det finns ett tillräckligt utbud av relevanta kunskaper, färdigheter och kompetenser under arbetstagarnas hela yrkesverksamma liv, så att de kan tillgodogöra sig nuvarande och förväntade framtida möjligheter på arbetsmarknaden, inklusive genom riktat stöd till utbildning inom sektorerna för vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik . Medlemsstaterna bör göra nödvändiga investeringar i både grundläggande utbildning och vidareutbildning och livslångt lärande, men inte enbart rikta dessa mot formell utbildning, utan även mot icke-formellt och informellt lärande, samt säkerställa lika möjligheter och lika tillgång för alla . De bör arbeta tillsammans med arbetsmarknadens parter, utbildningsanordnare, civilsamhällesorganisationer och andra aktörer för att öka utbildningssystemens kvalitet och ta itu med strukturella brister i dem , för att tillhandahålla högkvalitativ och inkluderande utbildning och möjligheter till livslångt lärande, med hänsyn också till de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning, etniska och nationell minoriteter, invandrare och flyktingar . De bör se till att intjänade rättigheter till utbildning förs över vid förändringar i yrkeslivet, med hjälp av ett poängsystem, och att tillhörande rättigheter ackumuleras . Detta bör göra det lättare för alla att bättre förutse och anpassa sig till arbetsmarknadens behov, att undvika kompetensglapp och att framgångsrikt hantera övergångar, och på så sätt stärka ekonomins motståndskraft mot chocker.

Kommissionens förslag

Ändring

Medlemsstaterna bör främja lika möjligheter inom utbildningen och höja den allmänna utbildningsnivån, särskilt för lågutbildade personer. De bör säkerställa att läranderesultaten är av hög kvalitet, stärka de grundläggande färdigheterna, minska antalet unga med enbart grundskoleutbildning, se till att högskoleexamina är relevanta på arbetsmarknaden, förbättra kompetensbevakningen och kompetensprognoserna samt öka vuxnas deltagande i fortutbildning. Medlemsstaterna bör stärka arbetsplatsförlagt lärande i sina yrkesutbildningssystem, bl.a. genom ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet, göra kompetensen mer synlig och jämförbar samt öka möjligheterna till erkännande och validering av färdigheter och kompetenser som förvärvats på annat sätt än genom formell utbildning. De bör förbättra utbudet av flexibel yrkesinriktad fortbildning och se till att fler utnyttjar möjligheterna. Medlemsstaterna bör också, genom att förbättra tillgången till och utnyttjandet av utbildning av god kvalitet, stödja lågutbildade vuxna så att de kan behålla eller utveckla sin långsiktiga anställbarhet, genom att de inrättar kompetenshöjningsvägar, med bedömning av kompetens, ett matchande utbildningsutbud samt validering och erkännande av de färdigheter som förvärvats.

Medlemsstaterna bör främja lika möjligheter inom utbildningen, bland annat förskoleverksamhet , och höja den allmänna utbildningsnivån, särskilt för lågutbildade personer och personer med missgynnad bakgrund . De bör säkerställa att läranderesultaten är av hög kvalitet, utveckla och stärka de grundläggande färdigheterna, främja utvecklingen av företagarfärdigheter , minska antalet unga med enbart grundskoleutbildning, se till att högskoleexamina är relevanta på arbetsmarknaden, förbättra kompetensbevakningen och kompetensprognoserna samt öka vuxnas deltagande i fortutbildning, inklusive genom strategier som gör det möjligt att ta ledigt för utbildningsändamål, samt genom arbetsplatsbaserad fortbildning och livslångt lärande . Medlemsstaterna bör stärka arbetsplatsförlagt lärande i sina yrkesutbildningssystem, bl.a. genom ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet, göra kompetensen mer synlig och jämförbar samt öka möjligheterna till erkännande och validering av färdigheter och kompetenser som förvärvats på annat sätt än genom formell utbildning. De bör förbättra utbudet av flexibel yrkesinriktad fortbildning och se till att fler utnyttjar möjligheterna. Medlemsstaterna bör också, genom att förbättra tillgången till och utnyttjandet av utbildning av god kvalitet, rikta stöd till lågutbildade vuxna så att de kan behålla eller utveckla sin långsiktiga anställbarhet, genom att de inrättar kompetenshöjningsvägar, med bedömning av kompetens, ett utbildningsutbud som motsvarar arbetsmarknadens möjligheter samt validering och erkännande av de färdigheter som förvärvats.

Kommissionens förslag

Ändring

För att främja arbetskraftens välbefinnande och produktivitet på lång sikt bör medlemsstaterna se till att deras utbildningssystem satsar på personlig utveckling, social sammanhållning, interkulturell förståelse och aktivt medborgarskap, vid sidan av att tillgodose arbetsmarknadens behov.

Kommissionens förslag

Ändring

Åtgärder bör vidtas för att motverka problemet med hög arbetslöshet och att många hamnar utanför arbetskraften, bl.a. genom individanpassat stöd inom rimlig tid, med hjälp att söka jobb, utbildning och omskolning. Man bör sträva efter att ha omfattande strategier, med djupgående individuell bedömning inom 18 månader efter att personen blivit arbetslös , för att kraftigt kunna minska och förebygga strukturell arbetslöshet. Man bör fortsätta att hantera ungdomsarbetslösheten och den stora andelen unga som varken arbetar eller studerar genom strukturella förbättringar av övergången från skola till arbete, bland annat genom att ungdomsgarantin genomförs fullt ut (15).

Åtgärder bör vidtas för att motverka problemet med hög arbetslöshet och långtidsarbetslöshet, samt mot att många hamnar utanför arbetskraften, bl.a. genom individanpassat och integrerat stöd inom rimlig tid, med hjälp att söka jobb, utbildning och omskolning, samt en ordentlig uppföljning . För detta ändamål krävs en samordnad strategi för sociala och sysselsättningsrelaterade tjänster, vilket innebär ett nära samarbete mellan arbetsförmedling, sociala tjänster och lokala myndigheter. Man bör sträva efter att ha omfattande strategier, med djupgående individuell bedömning så snart som möjligt , för att kraftigt kunna minska och förebygga långtidsarbetslöshet och strukturell arbetslöshet. Man bör fortsätta att hantera ungdomsarbetslösheten och den stora andelen unga som varken arbetar eller studerar genom strukturella förbättringar av övergången från skola till arbete, bland annat genom att ungdomsgarantin genomförs fullt ut (16).

Kommissionens förslag

Ändring

Skattereformer, för att genom skatteväxling sänka skatten på arbete, bör syfta till att undanröja hinder och negativa incitament när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, särskilt för dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. Medlemsstaterna bör stödja en anpassning av arbetsmiljön för personer med funktionsnedsättningar, bl.a. genom riktade finansiella stödåtgärder och tjänster som gör det möjligt för delta på arbetsmarknaden och i samhället.

Skattereformer, för att genom en successiv skatteväxling sänka skatten på arbete, bör syfta till att undanröja omotiverade hinder och onödig byråkrati, samt till att ge incitament till deltagande på arbetsmarknaden, särskilt för dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden, samtidigt som det säkerställs att skatteväxlingar inte äventyrar välfärdsstatens hållbarhet . Medlemsstaterna bör stödja en anpassning av arbetsmiljön för personer med funktionsnedsättningar och äldre arbetstagare , bl.a. genom riktade finansiella stödåtgärder och tjänster som gör det möjligt för dem att delta på arbetsmarknaden och i samhället i stort . Medlemsstaterna och kommissionen bör främja understödd sysselsättning på en öppen och inkluderande arbetsmarknad.

Kommissionens förslag

Ändring

Hinder för deltagande och karriärutveckling bör undanröjas för att garantera lika möjligheter för män och kvinnor och för att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, inklusive genom lika lön för lika arbete. Möjligheten att förena arbete och familjeliv bör främjas, i synnerhet genom tillgång till långvarig vård och omsorg och till ekonomiskt överkomlig förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet . Medlemsstaterna bör säkerställa att föräldrar och andra med omsorgsansvar har tillgång till olika typer av ledighet av familjeskäl och till flexibla arbetsformer för att kunna förena arbete och privatliv, och de bör också se till att det råder balans mellan kvinnors och mäns utnyttjande av dessa möjligheter.

Hinder för deltagande och karriärutveckling bör undanröjas för att garantera lika möjligheter för män och kvinnor och för att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, inklusive genom lika lön för lika arbete i alla sektorer och yrken . Medlemsstaterna bör utveckla och genomföra strategier för löneinsyn och lönerevision för att stänga det könsmässiga lönegapet. Medlemsstaterna bör verkställa Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG  (17) genom att fastställa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder för arbetsgivare som betalar olika lön för samma arbete, beroende på om det utförs av en man eller kvinna. Möjligheten att förena arbete, privatliv och familjeliv bör garanteras för alla människor . Medlemsstaterna bör säkerställa att föräldrar och andra med omsorgsansvar har tillgång till olika typer av ledighet av familje-, vård- och omsorgsskäl, till överkomligt prissatt långvarig vård och omsorg, förskoleverksamhet och barnomsorg , och till flexibla arbetstagarinriktade arbetsformer, såsom distansarbete och smart arbete , för att kunna förena arbete och privatliv, och de bör också se till att det råder balans mellan kvinnors och mäns utnyttjande av dessa möjligheter. Medlemsstaterna bör säkerställa att omsorgsgivare som tvingas inskränka eller avsluta sin yrkesverksamhet får sådant stöd att de kan utöva sin omsorgsverksamhet som sig bör.

Kommissionens förslag

Ändring

Politiken bör ha som målsättning att förbättra och stödja matchning och övergångar på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna bör på ett effektivt sätt aktivera och ge möjligheter åt dem som kan delta på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna bör göra den aktiva arbetsmarknadspolitiken mer ändamålsenlig genom en bättre inriktning på målgrupper och ökad uppsökande verksamhet så att fler omfattas av åtgärderna samt genom en närmare koppling till inkomststöd, som baseras på rättigheter och skyldigheter för de arbetslösa att aktivt söka arbete. Medlemsstaterna bör eftersträva effektivare offentliga arbetsförmedlingar genom att erbjuda individanpassat stöd inom rimlig tid för de arbetssökande, stödja efterfrågan på arbetsmarknaden och införa system för resultatmätning.

Politiken bör ha som målsättning att förbättra och stödja matchning och övergångar på arbetsmarknaden så att arbetstagare kan komma vidare i sina karriärer . Medlemsstaterna bör på ett effektivt sätt aktivera och ge möjligheter åt dem som kan delta på arbetsmarknaden genom enskilt stöd och integrerade tjänster inom en bredare strategi för aktiv inkludering . Medlemsstaterna bör göra den aktiva arbetsmarknadspolitiken mer ändamålsenlig genom en ökad finansiering , bättre inriktning på målgrupper, ökad uppsökande verksamhet och bättre täckning så att fler omfattas av åtgärderna samt genom att säkerställa ett tillräckligt inkomststöd för de arbetslösa under den tid de aktivt söker arbete, samtidigt som det tas hänsyn till deras rättigheter och deras ansvar . Detta inbegriper samarbete med arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer, däribland civilsamhällesorganisationer, för att göra dessa politiska strategier mer ändamålsenliga och ansvarstagande. Medlemsstaterna bör eftersträva effektivare och bättre sammankopplade offentliga arbetsförmedlingar av god kvalitet genom att erbjuda individanpassat stöd inom rimlig tid för de arbetssökande så att de kan söka arbete över hela unionen , stödja efterfrågan på arbetsmarknaden och införa system för resultatmätning.

Kommissionens förslag

Ändring

Medlemsstaterna bör se till att de arbetslösa får tillräckliga arbetslöshetsförmåner under en rimlig tidsperiod, i överensstämmelse med deras inbetalade avgifter och med nationella regler för stödberättigande. Förmånerna får inte vara ett negativt incitament för att snabbt återgå till sysselsättning .

Medlemsstaterna bör se till att de arbetslösa får tillräckliga arbetslöshetsförmåner under en tidsperiod som är tillräckligt lång för att de rimligtvis ska hinna få anställning av god kvalitet , i överensstämmelse med deras inbetalade avgifter och med nationella regler för stödberättigande. Förmånerna bör åtföljas av en aktiv arbetsmarknadspolitik och åtgärder som utgör incitament för att snabbt återgå till arbete av hög kvalitet .

Kommissionens förslag

Ändring

Studerandes och arbetstagares rörlighet bör främjas för att förbättra färdigheter som ökar anställbarheten och för att utnyttja den fulla potentialen på den europeiska arbetsmarknaden. Hindren för rörlighet inom utbildning, i samband med tjänstepensioner och privata pensioner och när det gäller erkännande av kvalifikationer bör avlägsnas. Medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att säkerställa att administrativa förfaranden inte gör det svårt eller omöjligt för arbetstagare från andra medlemsstater att börja jobba. Medlemsstaterna bör också förebygga missbruk av gällande regler samt motverka en eventuell kompetensflykt från vissa regioner.

Studerandes och arbetstagares rörlighet bör säkerställas som en grundläggande frihet , för att förbättra färdigheter som ökar anställbarheten och för att utnyttja den fulla potentialen på den europeiska arbetsmarknaden. Intern rörlighet bör också främjas. Hindren för rörlighet inom utbildning, i samband med tjänstepensioner och privata pensioner, i fråga om tillgången till socialt skydd och när det gäller erkännande av kvalifikationer och färdigheter bör avlägsnas, vilket också gäller orimliga krav på språkkunskaper . Mobila arbetstagare bör stödjas bland annat genom att man ökar deras tillgång till och medvetenhet om rättigheter på arbetet. Medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att säkerställa att administrativa förfaranden inte gör det svårt eller omöjligt för arbetstagare från andra medlemsstater att börja jobba. Medlemsstaterna bör också förebygga missbruk av gällande regler samt motverka en eventuell kompetensflykt från vissa regioner. De bör göra detta genom att öka och stödja investeringar i sektorer som har verklig potential att skapa möjligheter till arbete av hög kvalitet såsom den gröna och den cirkulära ekonomin, vårdsektorn och den digitala sektorn.

Kommissionens förslag

Ändring

I enlighet med nationell praxis och för att få till stånd en mer ändamålsenlig social dialog och bättre socioekonomiska resultat bör medlemsstaterna se till arbetsmarknadens parter i rätt tid och på ett meningsfullt sätt deltar i utformningen och genomförandet av reformer och politik på områdena ekonomi, sysselsättning och sociala frågor, inklusive genom att ge stöd till ökad kapacitet hos parterna. De ska uppmuntras att förhandla och sluta kollektivavtal i frågor som är relevanta för dem, samtidigt som deras oberoende och rätt till kollektiva åtgärder respekteras fullt ut.

I enlighet med nationell praxis och partnerskapsprinciperna , och för att få till stånd en mer ändamålsenlig social och civil dialog och bättre socioekonomiska resultat bör medlemsstaterna se till arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället i rätt tid och på ett meningsfullt sätt deltar i utformningen, genomförandet och utvärderingen av reformer och politik på områdena ekonomi, sysselsättning och sociala frågor under alla stadier i processen , inklusive genom att ge stöd till ökad kapacitet hos parterna och civilsamhällesorganisationer . Ett sådant deltagande bör innebära mer än enbart samråd med berörda aktörer. De ska uppmuntras att förhandla och sluta kollektivavtal i frågor som är relevanta för dem, samtidigt som deras oberoende och rätt till kollektiva åtgärder respekteras fullt ut. Arbetstagare med atypiska anställningsavtal och egenföretagare bör också få möjlighet att utöva sin organisationsrätt och kollektiva förhandlingsrätt. Medlemsstaterna bör vidta åtgärder för stärkande av arbetsmarknadens parters roll.

Kommissionens förslag

Ändring

Riktlinje 8: Främja lika möjligheter för alla, främja social inkludering och bekämpa fattigdom

Riktlinje 8: Främja jämlikhet , lika möjligheter och icke-diskriminering för alla, främja social inkludering och bekämpa fattigdom

Kommissionens förslag

Ändring

Medlemsstaterna bör främja inkluderande arbetsmarknader som är öppna för alla, genom att införa effektiva åtgärder som främjar lika möjligheter för underrepresenterade grupper på arbetsmarknaden . De ska se till att alla behandlas lika när det gäller anställning, socialt skydd, utbildning och tillgång till varor och tjänster, oberoende av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning.

Medlemsstaterna bör i samarbete med lokala och regionala myndigheter införa effektiva åtgärder som motverkar alla former av diskriminering och främjar lika möjligheter för alla människor att delta i samhället. Här bör ingå åtgärder till förmån för inkluderande arbetsmarknader som är öppna för alla, bland annat genom åtgärder som motverkar diskriminering vid arbetsmarknadstillträde och på arbetsmarknaden, för att stödja dem som är diskriminerade , underrepresenterade eller befinner sig i en utsatt situation . Medlemsstaterna ska se till att alla behandlas lika och bekämpa alla former av diskriminering när det gäller anställning, socialt skydd, utbildning och tillgång till varor och tjänster, oberoende av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning eller socioekonomisk bakgrund . För detta ändamål krävs särskilda åtgärder för att stödja vissa människor i utsatta situationer, som måste underbyggas av tillräcklig finansiering för att förhindra eventuell konkurrens om resurser mellan berörda stödmottagare.

Kommissionens förslag

Ändring

Medlemsstaterna bör modernisera de sociala trygghetssystemen för att ge ett ändamålsenligt, effektivt och adekvat socialt skydd under alla skeden av den enskilda människans liv och därmed verka för social inkludering och social rörlighet uppåt, stimulera till deltagande på arbetsmarknaden och ta itu med ojämlikheter, inklusive genom utformningen av sina skatte- och förmånssystem. En modernisering av de sociala trygghetssystemen bör leda till bättre tillgänglighet, hållbarhet, tillräcklighet och kvalitet.

Medlemsstaterna bör förbättra de sociala trygghetssystemen för att ge ett ändamålsenligt, effektivt och adekvat socialt skydd under alla skeden av den enskilda människans liv, också för egenföretagare , och därmed verka för social inkludering och social rörlighet uppåt, stimulera till deltagande på arbetsmarknaden och ta itu med ojämlikheter, inklusive genom utformningen av sina skatte- och förmånssystem. Förbättringar av och innovationer inom de sociala trygghetssystemen bör leda till bättre tillgänglighet, utbud , hållbarhet, tillräcklighet och kvalitet.

Kommissionens förslag

Ändring

Medlemsstaterna bör utveckla och genomföra förebyggande och integrerade strategier genom att kombinera de tre delarna av aktiv inkludering: tillräckligt inkomststöd, inkluderande arbetsmarknader och tillgång till tjänster av god kvalitet. De sociala trygghetssystemen bör garantera rätten till tillräckliga minimiinkomstförmåner för alla som saknar tillräckliga resurser och främja social inkludering genom att uppmuntra människor att delta aktivt på arbetsmarknaden och i samhället.

Medlemsstaterna bör utveckla och genomföra förebyggande och integrerade strategier genom att kombinera de tre delarna av aktiv inkludering: tillräckligt inkomststöd, inkluderande arbetsmarknader och tillgång till tjänster av god kvalitet, skräddarsydda efter individuella behov . De sociala trygghetssystemen bör garantera tillräckliga minimiinkomstförmåner för alla som saknar tillräckliga resurser och främja social inkludering genom att uppmuntra människor att delta aktivt på arbetsmarknaden och i samhället.

Kommissionens förslag

Ändring

På samma sätt bör medlemsstaterna med stöd från kommissionen, vid utarbetandet av politiken mot fattigdom och social utestängning, främja ett aktivt deltagande av icke-statliga organisationer som är särskilt inriktade på fattigdomsbekämpning samt organisationer för personer som lever i fattigdom.

Kommissionens förslag

Ändring

Ekonomiskt överkomliga och tillgängliga tjänster av god kvalitet såsom barnomsorg, fritidsverksamhet, utbildning, bostäder, hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg är nödvändiga för att skapa lika möjligheter, även för barn och ungdomar. Man bör ägna särskild uppmärksamhet åt att bekämpa fattigdom och social utestängning, inklusive fattigdomen bland förvärvsarbetande. Medlemsstaterna bör se till att alla har tillgång till grundläggande tjänster, inklusive vatten, avlopp, energi, transport, finansiella tjänster och digitala kommunikationer. För behövande och utsatta människor bör medlemsstaterna säkerställa tillgång till tillräckligt stöd i form av subventionerat boende samt rätt till lämplig hjälp och skydd mot tvångsavhysning. Specifika åtgärder bör vidtas mot hemlöshet. Man bör beakta de specifika behoven hos människor med funktionsnedsättningar.

Tillgång till och utbud av ekonomiskt överkomliga och tillgängliga tjänster av god kvalitet såsom barnomsorg, fritidsverksamhet, utbildning, bostäder, hälso- och sjukvård, rehabilitering och långvarig vård och omsorg krävs för att skapa lika möjligheter, även för barn, ungdomar, etniska minoriteter och migranter . Barn som lever i fattigdom bör ha tillgång till kostnadsfri hälso- och sjukvård, utbildning och barnomsorg, samt till drägliga bostäder och lämplig kost. Man bör ägna särskild uppmärksamhet åt att bekämpa fattigdom och social utestängning, inklusive fattigdomen bland förvärvsarbetande, liksom också diskriminering . Medlemsstaterna bör se till att alla har tillgång till överkomligt prissatta grundläggande tjänster, inklusive utbildning, hälso- och sjukvård, bostad, rent vatten, avlopp, energi, transport, finansiella tjänster och digitala kommunikationer. För behövande eller människor i en utsatt situation bör medlemsstaterna säkerställa tillgång till tillräckligt stöd i form av subventionerat boende samt rätt till lämplig hjälp och skydd mot tvångsavhysning. Specifika åtgärder bör vidtas mot hemlöshet. Man bör beakta de specifika behoven och även potentialen hos människor med funktionsnedsättningar. Med tanke på detta bör medlemsstaterna bl.a. se över sina bedömningssystem för funktionsnedsättningar, för att undvika att skapa hinder för arbetsmarknadstillträde.

Kommissionens förslag

Ändring

Medlemsstaterna bör säkerställa att arbetsgivare som anställer personer med funktionsnedsättning får tillräckligt med stöd och rådgivning. Tillhandahållandet av personligt stöd inom utbildningen och från arbetsförmedlingars sida bör främjas och stödjas.

Kommissionens förslag

Ändring

Medlemsstaterna bör säkerställa rätten till att i rätt tid få tillgång till överkomlig hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg av god kvalitet, på ett sätt som är långsiktigt hållbart.

Medlemsstaterna bör säkerställa rätten till att i rätt tid få tillgång till överkomlig och tillgänglig hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg av god kvalitet, på ett sätt som är långsiktigt hållbart.

Kommissionens förslag

Ändring

Med tanke på ökad livslängd och demografiska förändringar bör medlemsstaterna säkra hållbara och tillräckliga pensionssystem för kvinnor och män, med lika möjligheter för arbetstagare och egenföretagare att oberoende av kön förvärva pensionsrättigheter, inklusive genom kompletterande pensionssystem , som gör det möjligt att leva ett värdigt liv. Pensionsreformer bör stödjas genom åtgärder för att förlänga yrkeslivet och höja den faktiska pensionsåldern, t.ex. genom att begränsa möjligheterna till tidigt utträde från arbetsmarknaden och höja den lagstadgade pensionsåldern för att avspegla den ökade förväntade livslängden . Medlemsstaterna bör inleda en konstruktiv dialog med berörda parter på arbetsmarknaden och möjliggöra en lämplig infasning av reformerna .

Medlemsstaterna bör säkra hållbara och tillräckliga pensionssystem för kvinnor och män, med lika möjligheter för alla arbetstagare och egenföretagare att förvärva fullgoda lagstadgade pensionsrättigheter som gör det möjligt att leva ett värdigt liv s amt i syfte att säkerställa en tillräcklig pensionsinkomst som åtminstone ligger över nivån för fattigdom . Det bör ordnas med icke-diskriminerande tillgång till kompletterande pensionssystem som kan fungera som tillägg till gedigna lagstadgade pensioner. En skälig inkomstersättning baserad på arbetstagarens tidigare lön bör, beroende på nationella institutionella arrangemang eller lagstiftning, kunna utbetalas redan med stöd av enbart den första pelaren, eller den första pelaren i kombination med pensioner i andra pelaren. Personer som tillbringat tid utanför arbetsmarknaden för att tillhandahålla vård och omsorg på informella grunder bör av medlemsstaterna medges rätt att i skälig utsträckning tillgodoräkna sig den tiden såsom pensionsgrundande. Pensionsreformer, också i form av en eventuell höjning av den faktiska pensionsåldern , bör ramas in av strategier för aktivt och hälsosamt åldrande och stödjas genom åtgärder som förlänger tiden i yrkeslivet för dem som så önskar. Arbetstagare som har kort tid kvar till pensioneringen bör få välja att frivilligt gå ner i arbetstid. Medlemsstaterna bör inleda en konstruktiv dialog med arbetsmarknadens parter och det civila samhället och möjliggöra en lämplig infasning av alla reformer .