I.

Vi har granskat

II.

Vi anser att Europeiska unionens konsoliderade räkenskaper för det år som slutade den 31 december 2016 i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av unionens finansiella ställning per den 31 december 2016, det finansiella resultatet, kassaflödena och förändringar i nettotillgångarna för det budgetår som slutade detta datum, i enlighet med budgetförordningen och redovisningsreglerna, som baseras på internationellt erkända redovisningsstandarder för den offentliga sektorn.

III.

Vi anser att de intäkter som ligger till grund för räkenskaperna för det år som slutade den 31 december 2016 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

IV.

Med undantag för effekterna av de förhållanden som beskrivs i Grund för ett uttalande med reservation om lagligheten och korrektheten i de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna anser vi att de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna för det budgetår som slutade den 31 december 2016 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

V.

Vi utförde vår revision i enlighet med de internationella revisionsstandarder (ISA) och etiska riktlinjer som fastställts av IFAC och de internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai) som fastställts av Intosai. I avsnittet Revisorns ansvar beskrivs vilket ansvar vi har enligt dessa standarder. Vi är oberoende, i överensstämmelse med de etiska riktlinjerna från International Ethics Standards Board for Accountants (IESBA:s etikkod) och de etiska krav som är relevanta för vår revision, och vi har fullgjort vårt etiska ansvar i övrigt i enlighet med dessa krav och IESBA:s etikkod. Vi anser att vi har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis till stöd för vårt uttalande.

VI.

De kostnader som har bokförts 2016 och som täcker kostnadsersättningar (3) innehåller väsentliga fel. Felnivån enligt vår uppskattning för de betalningar som täcker kostnadsersättningar är 4,8 %. Den övergripande felnivån enligt vår uppskattning (3,1 %) ligger fortfarande över väsentlighetsgränsen men är inte av avgörande betydelse. De betalningar som har gjorts på grundval av stödrättigheter innehåller inte några väsentliga fel (4). Vår övergripande slutsats bekräftas av kommissionens analys av riskbelopp som presenteras i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för EU-budgeten.

VII.

Områden av särskild betydelse för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var av störst betydelse vid vår revision av de konsoliderade räkenskaperna för den aktuella perioden. Områdena behandlades inom ramen för vår revision av de konsoliderade räkenskaperna som helhet och när vi bildade oss en uppfattning om dem, och vi gör inte ett separat uttalande om dessa områden.

VIII.

I EU:s balansräkning redovisas pensioner och andra ersättningar till anställda på 67,2 miljarder euro vid utgången av 2016. Det är en av de största skulderna i balansräkningen och utgör nästan en tredjedel av de totala skulderna 2016 på 234,8 miljarder euro.

IX.

Merparten av denna avsättning för pensioner och andra ersättningar till anställda (58,7 miljarder euro) avser pensionssystemet för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska unionen. Detta pensionsåtagande täcker den förmånsbestämda pensionsplan som garanteras enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen (tjänsteföreskrifterna) och artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Den skuld som har bokförts i räkenskaperna motsvarar det belopp som skulle ha redovisats om man hade inrättat en pensionsfond för att betala ålderspensionsåtaganden (5). Utöver ålderspensioner täcker åtagandet invaliditetspensioner och pensioner till EU-tjänstemäns efterlevande makar och barn. Enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna ska de förmåner som betalas ut enligt pensionssystemet belasta EU-budgeten, medlemsstaterna gemensamt garantera utbetalningen av förmånerna och tjänstemännen bidra med en tredjedel till finansieringen av systemet.

X.

EU:s pensionssystem är ett obligatoriskt tjänstepensionssystem för EU-tjänstemän där avgifter från personalen och de institutioner och organ där de är anställda används för att finansiera framtida pensioner. Det är utformat så att det automatiskt hålls i försäkringsteknisk balans genom justeringar av avgiftens storlek och pensionsåldern. Antalet och mångfalden av parametrar som används för att göra en långtidsprognos över pensionskostnaderna betonar den försäkringstekniska karaktären på denna beräkning som i sista hand utförs av Eurostat varje år.

XI.

Vid vår revision utvärderade vi de försäkringstekniska antagandena och den värdering av pensionsavsättningen som den resulterade i. Vi kontrollerade sifferuppgifterna, de försäkringstekniska parametrarna, beräkningen av avsättningarna samt presentationen i den konsoliderade balansräkningen och noterna till den konsoliderade årsredovisningen. När vi granskade avsättningens verkliga värde upptäckte vi att den underliggande primära databasen var ofullständig och innehöll vissa felaktigheter som inte påverkar EU:s konsoliderade räkenskaper i väsentlig grad. Kommissionen kommer, som den redovisar i not 2.9 till den konsoliderade årsredovisningen, att vidta ytterligare åtgärder för att stärka arbetet med att beräkna åtagandet avseende ersättningar till anställda, och vi kommer att bevaka dessa åtgärder.

XII.

Vid utgången av 2016 uppskattade kommissionen att de stödberättigande kostnader som stödmottagarna hade haft men ännu inte redovisat uppgick till 102 miljarder euro (vid utgången av 2015: 106 miljarder euro). Den redovisade dem som upplupna kostnader.

XIII.

Vi granskade de metoder och kontrollsystem som de viktigaste generaldirektoraten använde i uppskattningarna vid årets slut. Vi stickprovsgranskade fakturor och förfinansieringar och kontrollerade risken för att periodiseringen var felaktig. Vi begärde ytterligare förklaringar från kommissionens redovisningsavdelningar för den allmänna metod som tillämpats och framför allt den nya metod som tillämpats för programperioden 2014–2020 inom sammanhållningsområdet.

XIV.

Utifrån vår granskning kan vi dra slutsatsen att beräkningen av det totala beloppet för upplupna kostnader i den slutliga konsoliderade balansräkningen ger en rättvisande bild för de viktigaste generaldirektoraten. Men vid några mindre generaldirektorat konstaterade vi systematiska brister när det gällde bokslutsposter. Kommissionen har utarbetat en åtgärdsplan på området.

XV.

Myndigheterna i medlemsstaterna för över en del av den finansiering som kommissionen betalar i förskott till finansieringsinstrument i form av lån, egetkapitalinstrument eller garantier.

XVI.

Under den fleråriga budgetramen för 2007–2013 var myndigheterna inte skyldiga enligt EU-lagstiftningen att regelbundet rapportera om belopp som dessa instrument förfogade över vid upprättandet av räkenskaperna. Kommissionen uppskattade därför hur förskotten hade använts, utifrån de senaste tillgängliga rapporterna (i det här fallet från slutet av 2015), och antog att medlen skulle användas helt och hållet och jämnt under verksamhetsperioden (ursprungligen fram till den 31 december 2015 men detta förlängdes senare till den 31 mars 2017). Vi noterar att kommissionen inte försöker återkräva dessa belopp trots att vi anser att användningen 2016 av finansieringsinstrumenten har skett utanför stödperioden (se kapitel 6, punkterna 6.20 och 6.21). Därför speglar presentationen i balansräkningen och not 2.5 till den konsoliderade årsredovisningen kommissionens ståndpunkt i detta avseende.

XVII.

Med den fleråriga budgetramen för 2014–2020 måste myndigheterna tillhandahålla information i varje ersättningsanspråk om de förskott som har betalats till finansieringsinstrument och de utbetalningar som gjorts från dem till slutliga stödmottagare. På grundval av den informationen beräknas ett uppskattat belopp och redovisas i räkenskaperna för perioden mellan datumet för det senaste ersättningsanspråket som inkommit och årets slut.

XVIII.

Vi granskade det förfarande som hade införts för att redovisa motsvarande förfinansiering och anser att det belopp som redovisas i balansräkningen ger en rättvisande bild.

XIX.

Ledningen ansvarar för annan information. I ”annan information” ingår diskussionen och analysen av årsredovisningen (FSDA) men inte de konsoliderade räkenskaperna och revisors rapport om dem. Vårt uttalande om de konsoliderade räkenskaperna omfattar inte annan information och vi lämnar ingen form av bestyrkande av den. I samband med vår revision av de konsoliderade räkenskaperna är det vårt ansvar att läsa denna information och då överväga om den avviker väsentligt från de konsoliderade räkenskaperna eller den kunskap som vi inhämtat under revisionen eller på annat sätt förefaller innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, på grundval av vårt granskningsarbete, kommer fram till att annan information innehåller en väsentlig felaktighet är vi skyldiga att rapportera det. Vi har ingenting att rapportera i det avseendet.

XX.

I enlighet med artiklarna 310–325 i EUF-fördraget och budgetförordningen ansvarar ledningen för att upprätta och lägga fram Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn samt för att de transaktioner som ligger till grund för den är lagliga och korrekta. I ledningens ansvar ingår att utforma, införa och upprätthålla den internkontroll som är relevant när det gäller att upprätta och lägga fram årsredovisningar som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel. Ledningen ska också se till att de verksamheter, ekonomiska transaktioner och uppgifter som presenteras i årsredovisningen följer regelverket. Kommissionen har det slutliga ansvaret för att de transaktioner som ligger till grund för Europeiska unionens räkenskaper är lagliga och korrekta (artikel 317 i EUF-fördraget).

XXI.

När de konsoliderade räkenskaperna upprättas är det ledningens ansvar att bedöma EU:s förmåga att fortsätta verksamheten, upplysa om frågor som rör dess status när det gäller fortsatt drift och använda antagandet om fortsatt drift som grund för räkenskaperna, såvida ledningen inte har för avsikt att antingen avveckla enheten eller att upphöra med verksamheten eller inte har något annat realistiskt alternativ än att göra något av detta.

XXII.

Kommissionen ansvarar för tillsynen över EU:s process för finansiell rapportering.

XXIII.

Vårt mål är att uppnå rimlig säkerhet om huruvida EU:s konsoliderade räkenskaper innehåller väsentliga felaktigheter och huruvida de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta samt att på grundval av revisionen lämna en revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet till Europaparlamentet och rådet. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet men ingen garanti för att väsentliga felaktigheter eller bristande efterlevnad alltid upptäcks vid revisionen. Dessa kan ha sin grund i oegentligheter eller fel och betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i de konsoliderade räkenskaperna.

XXIV.

När det gäller intäkter baserar vi revisionen av egna medel från mervärdesskatt och bruttonationalinkomst på de makroekonomiska aggregat som ligger till grund för beräkningen av dem och bedömer kommissionens system för att behandla uppgifterna tills medlemsstaternas bidrag har tagits emot och bokförts i de konsoliderade räkenskaperna. När det gäller traditionella egna medel granskar vi tullmyndigheternas räkenskaper och analyserar flödet av tullavgifter tills kommissionen har tagit emot och bokfört beloppen i räkenskaperna.

XXV.

När det gäller kostnader granskar vi betalningstransaktioner när kostnaderna har uppkommit, bokförts och godkänts. Revisionen omfattar alla betalningar (även dem som avser inköp av tillgångar) som inte är förskott vid den tidpunkt de görs. Förskott granskas när mottagarna av medel har lämnat underlag som visar att de använts på rätt sätt och institutionen eller organet har godkänt underlagen och reglerat förskottsbetalningen, antingen under samma år eller senare.

XXVI.

Som en del i vår revision i enlighet med ISA och Issai tillämpar vi professionellt omdöme och är professionellt skeptiska under hela revisionen. Vi gör också följande:

XXVII.

Vi informerar ledningen om bland annat revisionens planerade inriktning och omfattning samt tidpunkt för revisionen och viktiga granskningsresultat, inbegripet betydande brister i den interna kontrollen som vi har identifierat under vår revision.

XXVIII.

Bland de områden som vi har informerat kommissionen och andra granskade enheter om fastställer vi vilka som var av störst betydelse vid vår revision av de konsoliderade räkenskaperna för den aktuella perioden och som därför utgör områden av särskild betydelse för revisionen. Vi beskriver dessa områden i revisors rapport, såvida inte lagstiftning eller förordningar förbjuder offentliggörande av upplysningar om området, eller vi, under synnerligen ovanliga omständigheter, beslutar att inte informera om ett område i vår rapport därför att de negativa konsekvenserna av det rimligen kan förväntas bli större än fördelarna för allmänintresset med offentliggörandet.