EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.11.2017

COM(2017) 772 final

2017/0309(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag bidrar till en av de tio politiska prioriteringar som fastställts för kommissionen för perioden 2015–2019, nämligen upprättandet av ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende. Ömsesidigt förtroende ingår i principen om solidaritet som utgör grundvalen för beslut nr 1313/2013/EU. Detta förslag innebär att det ömsesidiga förtroendet stärks ytterligare samt att även principerna om gemensamt ansvar och ansvarighet stärks.

De föreslagna ändringarna är fullt förenliga med det bredare målet att verka för ett Europa som skyddar. Detta mål har varit vägledande för kommissionens insatser under de senaste åren och kommer att förbli så även i framtiden. Förslaget bygger på de positiva erfarenheter som det gällande ramverket hittills lett till och det är meningen att det ska avhjälpa dess brister genom förstärkta bestämmelser som gör att ramen kan fortsätta att användas till att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder på detta område.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

De åtgärder som planeras inom ramen för den reviderade civilskyddsmekanismen överensstämmer med unionens mål att säkerställa att alla EU:s relevanta politikområden och instrument bidrar till att stärka unionens kapacitet när det gäller katastrofriskhantering, dvs. katastrofförebyggande, katastrofberedskap, katastrofinsatser och återhämtning efter katastrofer. Förslaget återspeglar även målet att främja solidaritet mellan medlemsstaterna, vilket anges i artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen.

I förslaget fästs särskild vikt vid en nära samordning och samstämmighet med åtgärder som genomförs inom ramen för EU:s andra politikområden, t.ex. klimatanpassningsåtgärder, och instrument med verkan inom området katastrofförebyggande och katastrofriskreducering, t.ex. på områdena sammanhållning, landsbygdsutveckling, forskning, hälso- och sjukvård samt migrations- och säkerhetspolitik. Det är även meningen att förslaget ska bidra till att skapa ökade synergieffekter med politiken för humanitärt bistånd.

Ingen rättsakt inom något av unionens andra politikområden kan för närvarande uppnå de mål som eftersträvas i detta förslag. Det finns därför ingen risk för att åtgärder överlappar varandra inom detta område.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 196 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

De brister som detta förslag syftar till att åtgärda har identifierats både i samband med erfarenheterna från fältet och genom det samråd med berörda parter som nyligen genomförts inom ramen för interimsutvärderingen av civilskyddsmekanismen 7 . Samrådet hade som allmänt mål att ge alla berörda parter tillfälle att lämna synpunkter på hur de anser att civilskyddsmekanismen fungerat under den första halvan av sin genomförandeperiod. Det hade även det specifika målet att

(a)samla in synpunkter från allmänheten i EU om vilka resultat civilskyddsmekanismen kan anses ha lett till hittills,

(b)fastställa hur viktiga de olika prioriteringarna för katastrofriskhanteringen anses vara inom EU i dess helhet,

(c)erhålla riktad återkoppling och tekniska råd från de viktigaste berörda parterna när det gäller civilskyddsmekanismen,

(d)samla in bevisning till stöd för vart och ett av de viktigaste utvärderingskriterierna i interimsutvärderingen av civilskyddsmekanismen.

Följande fyra huvudgrupper av berörda parter kontaktades i samband med samrådet:

–Enheter som genomför åtgärder inom ramen för civilskyddsmekanismen, dvs. de av medlemsstaternas civilskyddsmyndigheter som bidrar med moduler och/eller experter till den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer, andra civilskyddsmyndigheter i medlemsstaterna och civilskyddsmyndigheter i de delatagande staterna 8 .

–Enheter som berörs av civilskyddsmekanismen, d.v.s. värdländer som tar emot bistånd inom ramen för civilskyddsmekanismen (EU, anslutningsländer, länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken och andra tredjeländer), Europaparlamentet, Regionkommittén och lokala myndigheter.

–Enheter för vilka civilskyddsmekanismen är av uttalat intresse, dvs. andra myndigheter i medlemsstaterna, andra myndigheter i deltagande stater, FN-organ, Världsbanken, icke-statliga organisationer, den privata sektorn, stiftelser osv.

–Enheter som har expertis som är relevant för civilskyddsmekanismen (t.ex. katastrofriskhantering), dvs. universitet/kompetenscentrum och tankesmedjor, främst i deltagande stater.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Den interimsutvärdering som ligger till grund för detta förslag genomfördes av en extern utvärderare mellan september 2016 och juni 2017. Den grundar sig på resultaten av de diskussioner som förts med deltagande stater (Civilskyddskommittén, rådets arbetsgrupp för civilskydd och generaldirektörsmöten) och beaktar den information som erhållits via ett öppet offentligt samråd, Europeiska revisionsrättens särskilda rapport om civilskyddsmekanismen och kommissionens rapport om framsteg och kvarvarande brister i den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer.

Utvärderingen skedde i följande tre steg:

i)Inledande skede: Bl.a. en skrivbordsgranskning av civilskyddsmekanismens verksamhet och sonderande intervjuer med handläggare.

ii)Bakgrundsundersökning: Bl.a. ett riktat samråd med viktiga berörda parter för civilskyddsmekanismen 9 via onlineundersökningar, fysiska intervjuer och telefonintervjuer samt tre fallstudier (skogsbränder i Cypern, modulövning i Estland och migrationskris).

iii)Analys och sammanställning av resultaten: Bl.a. triangulering av uppgifter, framtagande av slutsatser och rekommendationer samt redaktionellt arbete.

Det ovannämnda öppna offentliga samrådet genomfördes online under en period av tre månader (november 2016–februari 2017) med ungefär 130 respondenter från hela Europa, som gav återkoppling på civilskyddsmekanismen. En rapport om resultatet av det offentliga samrådet publicerades i slutet av mars 2017 10 .

Konsekvensbedömning

Det har inte gjorts någon konsekvensbedömning för detta förslag, eftersom det inte finns någon synnerlig brådska med att genomföra de föreslagna ändringarna för att åtgärda bristerna i kritisk kapacitet på EU-nivå, vilka framgick t.ex. när man skulle bekämpa skogsbränderna 2017. Detta slags brister har haft en betydande inverkan på EU:s katastrofinsatser och lett till många olycksoffer, stora ekonomiska konsekvenser och skador på miljön.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Den föreslagna översynen är begränsad till sin omfattning och natur, balanserar medlemsstaternas intressen och står i proportion till vad som krävs operativt.

Eftersom det rör sig om en översyn av en gällande rättsakt har kommissionen undersökt vilka möjligheter som finns till att åstadkomma förenklingar och minska den administrativa bördan. Även om ett antal förenklingsåtgärder identifierats (se nedan) så har det inte gått att kvantifiera dem, eftersom det inte funnits tillräckligt med uppgifter och tidsfristen var snäv.

Förslaget innebär att man minskar byråkratin genom införandet av enhetskostnader, schablonbelopp och schablonsatser när det gäller samfinansiering av transportkostnader. Det förenklar dessutom de nuvarande administrativa förfarandena genom att samfinansieringsreglerna förenehetligas.

Rent allmänt har detta förslag till syfte att uppdatera de operativa förfarandena för att göra dem ändamålsenliga, flexibla och enkla att första och tillämpa så att medlemsstaterna kan få tillgång till bistånd och underlättande inom ramen för civilskyddsmekanismen när de har behov av detta. Det har till exempel blivit tydligt i samband med katastrofer under den senaste tiden att unionen kanske inte är tillräckligt rustad för att hantera katastrofer med vittomfattande konsekvenser som drabbar flera medlemsstater samtidigt (t.ex. skogsbränder, extrema väderhändelser, stora översvämningar, jordbävningar, epidemier (t.ex. ebola och terroristattacker). Vid denna typ av katastrofer har medlemsstaterna inte alltid varit i stånd att erbjuda bistånd.

4.BUDGETKONSEKVENSER

–En förstärkning av medlemsstaternas och unionens kollektiva kapacitet för att vidta insatser vid katastrofer i form av inrättandet av en särskild reserv av insatskapacitet, över vilken kommissionen ska ha ledningen och kontrollen (rescEU).

–Högre samfinansieringssatser (75 %) för kapacitet som ställs till den europeiska poolens förfogande. Detta omfattar anpassnings-, reparations- och transportkostnader och operativa kostnader.

–En ökad inriktning på förebyggande och förstärkt samstämmighet med EU:s andra viktiga politikområden.

–Ett ökat samarbete med de länder som omfattas av grannskapspolitiken.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

–Inrättande av en särskild reserv av resurser kallad rescEU. Genom detta förslag ges kommissionen uttryckligen rätt att förvärva egen operativ kapacitet och inrätta arrangemang som kan säkerställa snabb tillgång till denna kapacitet i syfte att inrätta en särskild reserv av resurser som ska bidra till att avhjälpa konstaterade brister på nationell nivå. Det är meningen att rescEU ska utgöras av kapacitet som hyrs eller leasas via ett EU-arrangemang eller förvärvas med full EU-finansiering. Alla kostnader för denna kapacitet ska täckas helt genom EU-finansiering. EU kommer dessutom att ha ledningen och kontrollen över kapaciteten och besluta om insättandet av den så snart mekanismen har aktiverats. Identifiering av ytterligare kapacitet kommer att ske i samråd med en rescEU-expertgrupp.

–Förstärkning av den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer till vilken medlemsstaterna på förhand kan ställa nationell insatskapacitet till förfogande (t.ex. detektion och provtagning på området CBRN (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker), vattenrening, bekämpning av skogsbränder från marken och räddning vid översvämning med hjälp av båt eller annan kapacitet såsom mobila laboratorier) kommer även i fortsättningen att vara en viktig del av civilskyddsmekanismen och gå under beteckningen den europeiska civilskyddspoolen. Detta förslag innebär att systemet för incitament till att ställa resurser till förfogande ändras, bl.a. genom en höjning av samfinansieringssatserna och en utökning av de olika typerna av stödberättigande kostnader. Enligt det nya förslaget kommer resurser som ställts till den europeiska civilskyddspoolens förfogande att kunna få en täckning på upp till 75 % av alla kostnader vid insatser inom ramen för civilskyddsmekanismen i unionen, bl.a. för anpassnings-, reparations- och transportkostnader och operativa kostnader.

2017/0309 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 196,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Unionens civilskyddsmekanism (nedan kallad civilskyddsmekanismen), som regleras genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU 12 , förstärker samarbetet mellan unionen och medlemsstaterna och underlättar samordningen på civilskyddsområdet i syfte att förbättra unionens insatser vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor.

(2)Civilskyddsmekanismen ska främja solidaritet mellan medlemsstaterna i enlighet med artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen, även om det samtidigt erkänns att det är medlemsstaterna som har det primära ansvaret för förebyggande, beredskap och insatser vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor.

(3)Naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor kan inträffa varsomhelst på jorden och ofta utan förvarning. Både naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor har blivit allt vanligare, allt allvarligare till sin natur och alltmer komplexa, samtidigt som de förvärras av klimatförändringarnas effekter och går över nationsgränser. De mänskliga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av en katastrof kan bli enorma.

(4)Den senaste tidens erfarenheter visar att det inte alltid räcker med frivilliga erbjudanden om ömsesidigt bistånd som samordnas och underlättas av civilskyddsmekanismen för att man ska kunna garantera att det finns tillräcklig kapacitet för att på ett tillfredställande sätt tillgodose de grundläggande behoven hos de människor som drabbats av en katastrof eller för att garantera ett tillräckligt skydd för miljö och egendom. Detta gäller särskilt i de fall medlemsstater drabbas samtidigt av återkommande katastrofer och den kollektiva kapaciteten är otillräcklig.

(5)Förebyggande är en viktig förutsättning för att man ska kunna skydda sig mot katastrofer och det behövs ytterligare åtgärder i detta avseende. För detta ändamål ska medlemsstaterna regelbundet utbyta riskbedömningar och sammanfattningar av sin katastrofriskhanteringsplanering i syfte att en åstadkomma en integrerad strategi för katastrofhantering som länkar samman förebyggande, beredskap och insatser till en helhet. Kommissionen bör dessutom kunna begära att medlemsstaterna lämnar särskilda förebyggande- och beredskapsplaner för särskilda katastrofer, i synnerhet för att maximera unionens samlade bistånd till katastrofriskhantering. Den administrativa bördan bör minskas och de förebyggande åtgärderna stärkas, bland annat genom att det skapas nödvändiga kopplingar till andra av unionens centrala politikområden och instrument, i synnerhet de europeiska struktur- och investeringsfonder som anges i skäl 2 i förordning nr 1303/2013 13 .

(6)Det behövs en förstärkning av den kollektiva förmågan när det gäller katastrofberedskap och katastrofinsatser, särskilt genom ömsesidigt bistånd i Europa. Förutom en förstärkning av de möjligheter som redan erbjuds genom den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer (EERC eller den frivilliga poolen), vilken hädanefter heter Europeiska civilskyddspoolen, bör kommissionen även inrätta rescEU. RescEU bör omfatta insatskapacitet vid nödsituationer som kan sättas in snabbt vid okontrollerade skogsbränder, stora översvämningar och jordbävningar samt fältsjukhus och sjukvårdsgrupper som följer Världshälsoorganisationens normer.

(7)I de fall där den tillgängliga kapaciteten inte räcker till för att tillhandahålla effektiva katastrofinsatser bör unionen vara i stånd att stödja medlemsstaterna genom att bidra till finansieringen av leasing- eller hyresarrangemang i syfte att säkerställa snabb tillgång till erforderlig kapacitet eller genom att finansiera förvärv av sådan kapacitet. Detta skulle leda till att civilskyddsmekanismen blir betydligt mer effektiv, eftersom det säkerställs att det finns tillgång till kapacitet i sådana fall där man annars inte skulle kunna säkerställa effektiva katastrofinsatser, särskilt när det gäller katastrofer med vittomfattande konsekvenser som berör ett stort antal medlemsstater. Genom att unionen anskaffar kapacitet fås stordriftsfördelar och en bättre samordning vid katastrofinsatser.

(8)En förstärkning av den europeiska civilskyddspoolen förutsätter en ökad finansiering från unionen när det gäller anpassning och reparation av kapacitet och operativa kostnader.

(9)I syfte att göra utbildning och övningar effektivare och att stärka samarbetet mellan medlemsstaternas nationella civilskyddsmyndigheter och organ bör det inrättas ett unionens kunskapsnätverk för civilskydd som grunda sig på befintliga strukturer.

(10)För att man ska få en fungerande rescEU-kapacitet krävs det att det anslås ytterligare medel som kan användas till att finansiera åtgärder som företas inom ramen för civilskyddsmekanismen.

(11)Civilskyddsmekanismens förfaranden behöver förenklas så att man kan garantera att medlemsstaterna kan få tillgång till det bistånd och den kapacitet de behöver för att så snabbt som möjligt reagera på naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor.

(12)För att man ska kunna dra största möjliga nytta av de befintliga finansieringsinstrumenten och hjälpa medlemsstaterna att tillhandahålla bistånd vid katastrofer utanför unionen krävs det att man medger en avvikelse från artikel 129.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 14 i de fall där finansiering beviljas i enlighet med artiklarna 21, 22 och 23 i beslut nr 1313/2013/EU.

(13)Det är viktigt att säkerställa att medlemsstater vidtar alla nödvändiga åtgärder för att förebygga naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor och för att mildra effekterna av sådana katastrofer. Det bör införas bestämmelser som förstärker kopplingen mellan förebyggande, beredskap och insatser inom ramen för civilskyddsmekanismen. Man bör även säkerställa samstämmighet med annan relevant unionslagstiftning om förebyggande och katastrofriskhantering, bland annat när det gäller gränsöverskridande förebyggande åtgärder och insatser vid hot såsom allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa 15 . Man bör även säkerställa samstämmighet med internationella åtaganden såsom Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030, Parisavtalet och Agenda 2030 för hållbar utveckling.

(14)Delegeringen av befogenheter till kommissionen genom beslut nr 1313/2013/EU bör ändras i syfte att möjliggöra en effektiv katastrofinsatskapacitet för Europeiska unionen (rescEU). Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen med avseende på fastställandet av ytterligare typer av insatskapacitet på grundval av identifierade risker och med utgångspunkt i en multiriskmodell.

(15)Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning eller verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(16)Beslut nr 1313/2013/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut nr 1313/2013/EU ska ändras på följande sätt:

1)Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

I punkt 1 ska följande led läggas till som led e:

”e)Göra vetenskapliga kunskaper om katastrofer mer tillgängliga och öka användningen av dessa kunskaper.”

b) Led a i punkt 2 ska ersättas med följande:

”a)De framsteg som gjorts med att genomföra ramen för katastrofförebyggande, mätt i antal medlemsstater som har givit kommissionen tillgång till sina riskbedömningar, en bedömning av sin riskhanteringsförmåga och en sammanfattning av sin katastrofriskhanetringsplanering enligt vad som avses i artikel 6.”

(2)I artikel 4 ska följande punkt läggas till som punkt 12:

”12. deltagande stat: ett tredjeland som deltar i civilskyddsmekanismen i enlighet med artikel 28.1.”

3)I artikel 5.1 ska led a ersättas med följande:

”a)vidta åtgärder för att förbättra kunskapsbasen i fråga om katastrofrisker och underlätta utbyte av kunskaper, resultat av vetenskaplig forskning, bästa praxis och information, också mellan medlemsstater som har gemensamma risker,”

4)Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

a)Leden a och b ska ersättas med följande:

”a)utarbeta riskbedömningar på nationell eller lämplig subnationell nivå och tillhandahålla kommissionen dessa senast den 22 december 2018 och därefter vart tredje år,

b)utarbeta och förbättra sin planering för katastrofriskhantering på nationell eller lämplig subnationell nivå på grundval av de riskbedömningar som avses i led a och med beaktande av bedömningen av deras riskhanteringsförmåga enligt vad som avses i led c och den översikt över risker som avses i artikel 5.1 c.”

b)Följande stycke ska läggas till som andra stycke:

”En sammanfattning av de relevanta delarna i katastrofriskhanteringsplaneringen, bl.a. information om de utvalda förebyggande- och beredskapsåtgärderna, ska tillhandahållas kommissionen senast den 31 januari 2019 och därefter vart tredje år. Kommissionen kan dessutom begära att medlemsstaterna ska lämna särskilda förebyggande- och beredskapsplaner som täcker både kortsiktiga och långsiktiga insatser. Unionen ska ta vederbörlig hänsyn till de framsteg som medlemsstaterna gjort med avseende på katastrofförebyggande och katastrofberedskap i samband med alla framtida mekanismer med förhandsvillkor inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.”

c)Följande led ska läggas till som led e:

”e)kommissionen kan även inrätta särskilda samrådsmekanismer för att främja en lämplig förebyggande- och beredskapsplanering mellan medlemsstater som kan drabbas av samma typ av katastrofer.”

4)Artikel 10.1 ska ersättas med följande:

”1.Kommissionen och medlemsstaterna ska gemensamt arbeta för att förbättra planeringen av katastrofinsatserna inom ramen för civilskyddsmekanismen, även genom utarbetande av katastrofinsatsscenarier på grundval av sådana riskbedömningar som avses i artikel 6 a och den översikt över risker som avses i artikel 5.1 c, kartläggning av tillgångar och utarbetande av planer för insättande av insatskapacitet.”

5)Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

a)Titeln ska ersättas med följande:

”Europeiska civilskyddspoolen”

b) Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1.En europeisk civilskyddspool ska inrättas. Den ska bestå av en pool av insatskapacitet som på förhand ställs till förfogande av medlemsstaterna och ska omfatta moduler, annan insatskapacitet och experter.

2.Utifrån identifierade risker ska kommissionen fastställa typ och antal för den centrala insatskapacitet som behövs för den europeiska civilskyddspoolen (nedan kallade kapacitetsmålen). Kommissionen ska övervaka vilka framsteg som gjorts när det gäller uppfyllandet av kapacitetsmålen och de kvarvarande bristerna samt uppmuntra medlemsstaterna att åtgärda dessa brister. Kommissionen får stödja medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 20, 21.1 i och 21.2.”

c)Punkterna 7 och 8 ska ersättas med följande:

”7.Den insatskapacitet som medlemsstaterna ställer till förfogande för den europeiska civilskyddspoolen ska vara tillgänglig för insatser inom ramen för civilskyddsmekanismen efter begäran om bistånd genom ERCC, såvida inte medlemsstaterna befinner sig i en exceptionell situation som väsentligt påverkar utförandet av nationella uppgifter.

8.När sådan insatskapacitet sätts in ska ledningen och kontrollen över den fortsatt ligga kvar hos de medlemsstater som gjort den tillgänglig och den får även dras tillbaka om det är omöjligt för medlemsstaterna att fortsätta att göra denna insatskapacitet tillgänglig på grund av en exceptionell situation som väsentligt påverkar utförandet av nationella uppgifter. I sådana fall ska samråd ske med kommissionen.

Samordningen av de olika insatskapaciteterna ska vid behov underlättas av kommissionen genom ERCC i enlighet med artiklarna 15 och 16.”

d)Följande punkt ska läggas till som punkt 10:

”10.Varje hänvisning till den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer, EERC och den frivilliga poolen ska förstås som en hänvisning till den europeiska civilskyddspoolen.”

6)Artikel 12 ska ersättas med följande:

”rescEU

1.I syfte att göra det möjligt att tillhandahålla hjälpinsatser när det inte finns tillräcklig befintlig kapacitet för att vidta effektiva katastrofinsatser inrättas rescEU.

2.Följande kapacitet ska ingå i rescEU:

a)    Luftburen skogsbrandsbekämpning.

b)    Högkapacitetspumpning.

c)    Sök- och räddningstjänst i tätorter.

d)    Fältsjukhus och grupper för akutsjukvård.

3.Kommissionen kan förvärva, hyra, leasa och/eller på annat sätt anskaffa kapacitet för insättande i de fall som avses i punkt 1, i enlighet med unionens finansiella regler.

4.På grundval av identifierade risker och med utgångspunkt i en multiriskmodell, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 30 i syfte att fastställa de typer av kapacitet som behövs utöver de som fastställs i punkt 2 i denna artikel och ändra rescEU:s sammansättning i enlighet därmed. Förenlighet med unionens politik inom andra områden ska säkerställas.

Om det vid en katastrof eller vid överhängande fara för en katastrof är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 31 tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.

5.Kommissionen ska fastställa kvalitetskrav för den insatskapacitet som ingår i rescEU. Kvalitetskraven ska vara baserade på erkända internationella standarder i den mån sådana standarder redan existerar.

6.Kommissionen ska säkerställa att den kapacitet som avses i punkt 2 är tillgänglig och insättningsbar inom ramen för civilskyddsmekanismen.

7.Kapacitet från rescEU ska vara tillgänglig för insatser inom ramen för civilskyddsmekanismen efter begäran om bistånd genom ERCC. Kommissionen ska fatta beslut om insättande av rescEU-kapacitet och även ha kontrollen och ledningen av denna kapacitet.

8.Vid insättande av rescEU-kapacitet ska kommissionen komma överens med den begärande medlemsstaten om det operativa insättandet av denna kapacitet. Den begärande medlemsstaten ska underlätta den operativa samordningen av sin egen kapacitet och rescEU-kapaciteten

9.Samordningen av de olika insatskapaciteterna ska vid behov underlättas av kommissionen genom ERCC i enlighet med artiklarna 15 och 16.

10.När kommissionen anskaffar utrustning såsom utrustning för luftburen skogsbrandsbekämpning genom att förvärva, leasa eller hyra den, ska följande säkerställas:

a)När utrustning förvärvas ska det ingås ett avtal mellan kommissionen och en medlemsstat om att utrustningen ska registreras i medlemsstaten i fråga.

b)När utrustning leasas eller hyrs ska den registreras i en medlemsstat.

11.Medlemsstaterna ska underrättas om rescEU-kapacitetens operativa status genom Cecis.”

7)Följande artikel ska införas som artikel 12a:

”Artikel 12a
Underrättande av Europaparlamentet och rådet

Kommissionen ska vart annat år underrätta Europaparlamentet och rådet om vilka insatser och framsteg som gjorts med avseende på artiklarna 11 och 12.”

8)I artikel 13 ska rubriken och första meningen i punkt 1 ersättas med följande:

”Unionens kunskapsnätverk för civilskydd

1. Kommissionen ska inrätta ett nätverk av relevanta civilskydds- och katastrofhanteringsaktörer och institutioner, vilka tillsammans med kommissionen utgör unionens kunskapsnätverk för civilskydd.

Nätverket ska utföra följande uppgifter på området utbildning, övningar, erfarenheter och kunskapsspridning:”

9)Artikel 15.1 ska ersättas med följande:

”1.När en katastrof inträffar inom unionen, eller vid överhängande fara för att en sådan ska inträffa, kan den drabbade medlemsstaten begära bistånd genom ERCC. Begäran ska vara så specifik som möjligt. En begäran om bistånd gäller under en period av högst 90 dagar, såvida inte nya element som motiverar ett fortsatt eller ytterligare bistånd tillhandahålls ERCC.”

10)Artikel 16.1 ska ersättas med följande:

”1.När en katastrof inträffar utanför unionen, eller vid överhängande fara för att en sådan ska inträffa, får det drabbade landet begära bistånd genom ERCC. Biståndet får också begäras genom eller av Förenta nationerna och dess organ, eller en relevant internationell organisation. En begäran om bistånd gäller under en period av högst 90 dagar, såvida inte nya element som motiverar ett fortsatt eller ytterligare bistånd lämnas till ERCC.”

11)Artikel 19.1 ska ersättas med följande:

”1.Finansieringsramen för genomförandet av civilskyddsmekanismen för perioden 2014–2020 ska vara 631 566 000 EUR i löpande priser.

480 630 000 EUR i löpande priser hänför sig till budgetrubrik 3 ”Säkerhet och medborgarskap” i den fleråriga budgetramen, och 150 936 000 EUR i löpande priser hänför sig till budgetrubrik 4 ”EU i världen”.

12)Följande artikel ska införas som artikel 20a:

”Artikel 20a
Synlighet

Allt bistånd och all finansiering som tillhandahålls i enlighet med detta beslut ska ge lämplig synlighet åt unionen, bland annat ska EU:s emblem ha en framträdande plats på sådan kapacitet som avses i artiklarna 11, 12 och 21.2 c.”

13)Artikel 21 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 b ska ersättas med följande:

”j)Inrättande, förvaltning och upprätthållande av rescEU i enlighet med artikel 12.”

b)Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i) Led c ska ersättas med följande:

”c)Kostnader som är nödvändiga för att uppgradera eller reparera insatskapacitet så att den är redo och tillgänglig och kan sättas in som en del av den europeiska civilskyddspoolen, i enlighet med kvalitetskraven för den europeiska civilskyddspoolen och, där så är relevant, de rekommendationer som har utformats inom ramen för certifieringsprocessen (nedan kallade anpassningskostnader). Dessa kostnader kan inbegripa kostnader som avser modulernas funktionsduglighet och deras driftskompatibilitet med andra moduler och annan insatskapacitet, självständighet, fristående arbete, lämplighet för transport, förpackningskostnader och andra nödvändiga kostnader, förutsatt att dessa kostnader särskilt avser kapaciteter som ingår i den europeiska civilskyddspoolen.

Anpassningskostnader kan omfatta

i) 75 % av de stödberättigande kostnaderna vid uppgradering, förutsatt att detta inte överskrider 50 % av den genomsnittliga kostnaden för utvecklingen av kapaciteten,

ii) 75 % av de stödberättigande kostnaderna vid reparation.

Insatskapacitet som får finansiering i enlighet med i) och ii) ska stå till förfogande som en del av den europeiska civilskyddspoolen under en period av minst 5 respektive 10 år, såvida kapacitetens ekonomiska livslängd inte är kortare än dessa perioder.

Anpassningskostnader kan utgöras av enhetskostnader eller schablonbelopp som fastställts för varje typ av kapacitet.”

ii) Led d ska utgå.

c) Följande punkter ska läggas till:

”3.Ekonomiskt bistånd till de åtgärder som anges i punkt 1 j ska omfatta alla kostnader som krävs för att säkerställa att rescEU-kapacitet inom ramen för civilskyddsmekanismen är tillgänglig och insättningsbar när den ska tas i bruk vid en katastrof eller vid överhängande fara för en katastrof inom unionen eller i en deltagande stat.

De kostnader som avses i första stycket ska omfatta följande, enligt vad som är lämpligt:

(a)Kostnader i samband med förvärv, hyra och/eller leasing av rescEU-kapacitet.

(b)Kostnader i samband med driften av rescEU-kapacitet, inbegripet transporter.

(c)Kostnader i samband med anskaffande från offentliga eller privata enheter av tjänster som är nödvändiga för driften av rescEU-kapacitet.

4.De kostnader som avses i punkt 3 a kan utgöras av enhetskostnader, schablonbelopp och schablonsatser som fastställts för varje typ av kapacitet, enligt vad som är lämpligt.”

14)Artikel 23 ska ändras på följande sätt:

a) Rubriken ska ersättas med följande:

”Stödberättigande åtgärder i samband med utrustning och drift”

b) Punkterna 2, 3 och 4 ska ersättas med följande:

”2. Unionens ekonomiska bistånd till resurser som ställts till den europeiska civilskyddspoolens förfogande får uppgå till högst 75 % av kostanden för driften av kapaciteten, inbegripet transporter, vid en katastrof eller vid överhängande fara för en katastrof inom unionen eller i en deltagande stat.

3. Unionens ekonomiska bistånd till transporter får omfatta högst 75 % av den totala stödberättigande kostnaden i samband med transport av kapacitet som på förhand ställts till den europeiska civilskyddspoolens förfogande när denna kapacitet sätts in vid en katastrof eller vid överhängande fara för en katastrof inom unionen i enlighet med artikel 16.

4. Unionens ekonomiska bistånd till transportresurser i samband med kapacitet som på förhand ställts till den europeiska civilskyddspoolens förfogande i enlighet med artikel 11 får dessutom omfatta högst 100 % av de totala stödberättigande kostnader som beskrivs i leden a, b, c och d om detta är nödvändigt för sammanförandet av medlemsstaternas bistånd ska bli driftsmässigt effektivt och om kostnaderna avser något av följande:

a)Korttidshyra av lagerkapacitet för tillfällig lagring av medlemsstaternas bistånd i syfte att underlätta samordningen av transporter.

b) Transport från den medlemsstat som erbjuder biståndet till den medlemsstat som underlättar samordningen av transporter.

c)Ompackning av medlemsstaternas bistånd för fullt utnyttjande av den tillgängliga transportkapaciteten eller uppfyllande av särskilda operativa krav.

e)Lokal transport, transitering och förvaring i lager av bistånd som sammanförts i poolen i syfte att säkerställa en samordnad leverans till slutdestinationen i det land som begärt bistånd.”

Följande punkt ska läggas till:

”8.    Transportkostnader kan utgöras av enhetskostnader, schablonbelopp och schablonsatser om fastställts för varje typ av kostnad.”

15) I artikel 26 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

”1.    Åtgärder som får ekonomiskt bistånd inom ramen för detta beslut ska inte få bistånd från något annat av unionens finansieringsinstrument. Genom avvikelse från detta ska ekonomiskt bistånd som beviljas i enlighet med artiklarna 21, 22 och 23 i detta beslut inte utgöra ett hinder för finansiering från något annat av unionens finansieringsinstrument i enlighet med det berörda instrumentets bestämmelser.

Kommissionen ska säkerställa att de som ansöker om och de som får ekonomiskt bistånd enligt detta beslut underrättar kommissionen om vilket ekonomiskt bistånd de erhåller från andra källor, inklusive unionens allmänna budget, och om pågående ansökningar om sådant bistånd.

2.    Synergieffekter och komplementaritet med andra unionsinstrument ska eftersträvas, såsom instrument till stöd för sammanhållning, landsbygdsutveckling, forskning, hälso- och sjukvård samt migrations- och säkerhetspolitik. Vid insatser i samband med humanitära kriser i tredjeländer ska kommissionen säkerställa komplementaritet och samstämmighet mellan de åtgärder som finansieras enligt detta beslut och de åtgärder som finansieras enligt förordning (EG) nr 1257/96.”

16)Artikel 28.3 ska ersättas med följande:

”3.    Internationella organisationer, regionala organisationer och tredjeländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken får medverka i verksamhet inom ramen för civilskyddsmekanismen om ett relevant bilateralt eller multilateralt avtal tillåter detta.”

17)I artikel 32.1 ska leden g och h ersättas med följande:

”g)    Inrättande, förvaltning och upprätthållande av rescEU i enlighet med artikel 12, inbegripet kriterier för beslut om insättande och förfaranden för driften.

h)    Inrättande och organisation av det unionens kunskapsnätverk för civilskydd som föreskrivs i artikel 13.”

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 16  

1.3.Typ av förslag eller initiativ

◻ Ny åtgärd 

◻ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 17  

X Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

◻ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

1.5.3. Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

◻ Förslag eller initiativ som pågår under en begränsad tid

◻    Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM] ÅÅÅÅ till [den DD/MM] ÅÅÅÅ.

◻Det påverkar resursanvändningen från [den DD/MM] ÅÅÅÅ till [den DD/MM] ÅÅÅÅ.

X Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

X Efter en inledande period 1.1.2018–31.12.2020,

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 18  

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

X inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

◻    via genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

X Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

X internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

◻EIB och Europeiska investeringsfonden

◻ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

◻ offentligrättsliga organ

◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

◻    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

◻    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

X    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

X    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:*

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

* Detta antal kan komma att kompletteras med ytterligare 15 heltidsekvivalenter som tillhandahålls genom omfördelning från andra generaldirektorat genom en inbjudan att anmäla intresse.

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

◻    Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

X    Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen Följande belopp kommer att omfördelas:

X    Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas.

3.2.5.Bidrag från tredje part

Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

X    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

◻    Påverkan på egna medel

◻    Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

(1)    ICF Interim Evaluation of the Union Civil Protection Mechanism. 2014–2016, Final Report från augusti 2017 (nedan kallad interimsutvärderingen). Slutrapporten för interimsutvärderingen finns att tillgå på https://publications.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/eb41bfee-78c3-11e7-b2f2-01aa75ed71a1/language-en/format-PDF

(2)    Europeiska revisionsrättens särskilda rapport (2016) Unionens civilskyddsmekanism: samordningen av insatser vid katastrofer utanför EU har i stort sett varit effektiv. Denna rapport fins att tillgå på http://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR16_33/SR_DISASTER_RESPONSE_SV.pdf

(3)    Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om framsteg och kvarvarande brister i den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer av den 17 februari 2017.

(4)    Se fotnot 2.

(5)    Se fotnot 3.

(6)    Arbetsdokument från kommissionens avdelningar Overview of Natural and Man-made Disaster Risks the European Union may face, SWD(2017) 176 final av den 23 maj 2017.

(7)    Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om interimsutvärderingen av civilskyddsmekanismen för unionen för perioden 2014–2016 av den 30 augusti 2017 (COM(2017) 460 final).

(8)    F.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Island, Montenegro, Norge, Serbien och Turkiet.

(9)    De berörda parter som svarade var civilskyddsmyndigheter från 26 deltagande stater (onlineundersökningar), civilskyddsmyndigheter från 17 deltagande stater (intervjuer), nationella utbildningssamordnare från 21 deltagande stater (onlineundersökningar), 137 experter som deltagit i programmet för expertutbyte och 23 huvudpartner för projekt finansierade via civilskyddsmekanismen från 13 deltagande stater (onlineundersökningar), 14 internationella partner, bl.a. FN-organ, OECD, Världsbanken, Röda korset etc. (intervjuer) och 15 generaldirektorat och avdelningar vid EU (intervjuer).

(10)    Rapporten finns här att tillgå på  http://ec.europa.eu/echo/EUCPM-consult_en .

(11)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(12)    Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).

(13)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(14)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(15)    Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG (EUT L 293, 5.11.2013, s. 1).

(16)    Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

(17)    I den mening som avses i artikel 54.2 a eller b i budgetförordningen.

(18)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

(19)    Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(20)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(21)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(22)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(23)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(24)    Resultaten som ska anges är de produkter och tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(25)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(26)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(27)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(28)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(29)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(30)    Huvudsakligen för strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska fiskerifonden (EFF).

(31)    När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.