EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.9.2017

COM(2017) 559 final

2017/0242(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ytterligare makroekonomiskt bistånd till Georgien

{SWD(2017) 321 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Georgien fortsätter att påverkas av ett besvärligt omvärldsklimat som genom nedgången i export och remitteringar bidrog till en relativt svag BNP-tillväxt på 2,7 % under 2016 (jämfört med 2,9 % 2015 och 4,6 % 2014). BNP-tillväxten förväntas få draghjälp av konsumtion och investeringar och gradvis öka till 3,5 % under 2017. Den regionala och globala tillväxten förväntas också öka under 2017 även om nedåtrisker kvarstår till följd av geopolitisk instabilitet, protektionism och volatilitet på finansmarknaderna.

Georgien har fortfarande ett betydande budgetunderskott (4,1 % av BNP under både 2016 och – enligt Internationella valutafondens (IMF) prognoser – 2017. Den offentliga skuldkvoten har ökat från 35,6 % 2014 till 44,6 % 2016, främst på grund av att omkring 80 % av den offentliga skulden är denominerad i utländsk valuta, i kombination med en kraftig depreciering av den nationella valutan (georgisk lari, GEL) under perioden. Dessutom är Georgiens betalningsbalans fortfarande sårbar på grund av ett mycket stort underskott i bytesbalansen (12,4 % av BNP 2016) och en hög utlandsskuld (111,8 % av BNP 2016). Georgiens valutareserv har i absoluta tal i stort sett varit stabil sedan 2011 (2,8 miljarder USD i slutet av 2016) men enligt IMF:s sammansatta mått har behovet av reserver ökat och valutareserven är för närvarande mindre än vad IMF bedömer vara tillräckligt. Vidare håller Georgien på att anpassa sig till kraven i det djupgående och omfattande frihandelsavtalet med EU, som inte bara innebär möjligheter utan också medför anpassningskostnader.

Det var mot denna bakgrund som Georgien och IMF den 12 april 2017 ingick en treårig (2017–2020) utvidgad överenskommelse inom ramen för den utvidgade lånemöjligheten (EFF – Extended Fund Facility). EFF utgör 100 % av Georgiens kvot i fonden (210,4 miljoner särskilda dragningsrätter eller ca 285 miljoner USD). Målet med EFF-programmet är att stödja ett ekonomiskt reformprogram som ska hjälpa Georgien att bli mindre ekonomiskt sårbart och främja en starkare ekonomisk tillväxt för alla.

Den georgiska regeringen begärde också makroekonomiskt bistånd från EU den 16 juni 2016. Till följd av denna begäran och mot bakgrund av den ekonomiska situationen i landet förelägger kommissionen Europaparlamentet och rådet ett förslag om makroekonomiskt bistånd till Georgien, baserat på artikel 212.2 i EUF-fördraget. Förslaget avser ett belopp på upp till 45 miljoner EUR varav 35 miljoner EUR i form av lån och 10 miljoner EUR i form av bidrag.

Det föreslagna nya makroekonomiska biståndet är det tredje sedan Georgiens militära konflikt med Ryssland i augusti 2008. I oktober 2008 gjorde EU på den internationella givarkonferensen i Bryssel utfästelser om två omgångar makroekonomiskt bistånd om 46 miljoner EUR per omgång. Den första av dessa biståndsomgångar (46 miljoner EUR helt i form av bidrag) genomfördes 2009–2010 och den andra (återigen 46 miljoner EUR, hälften i form av bidrag, hälften i form av lån) 2015–2017. Den sista delutbetalningen i 2015–2017 års omgång gjordes i maj 2017.

Det nya makroekonomiska bistånd som föreslås ska hjälpa Georgien att täcka en del av sitt resterande behov av extern finansiering under perioden 2017–2020, vilket uppskattas till cirka 752 miljarder USD (671 miljoner EUR) 1 . Stödet kommer att göra landets betalningsbalans och offentliga finanser mindre sårbara på kort sikt. Det kommer att utformas och genomföras i samordning med både de anpassnings- och reformprogram som Georgien kommit överens om med IMF och Världsbanken, och de reformer som överenskommits inom ramen för EU:s budgetstöd och avtalet om det djupgående och omfattande frihandelsområdet.

Såsom vidareutvecklas i det arbetsdokument från kommissionen som åtföljer detta förslag och även på grundval av Europeiska utrikestjänstens bedömning av det politiska läget anser kommissionen att de politiska förutsättningarna är uppfyllda för det föreslagna makroekonomiska biståndet.

•Allmän bakgrund

Georgiens makroekonomiska utsikter är fortsatt osäkra. Det finns en risk att den pågående konsolideringen av de offentliga finanserna försvagar den inhemska efterfrågan och dämpar den ekonomiska tillväxten i Georgien. Dessutom står Georgien inför mer övergripande risker till följd av osäkra regionala och globala ekonomiska utsikter, externa obalanser (i synnerhet ett stort och ökande bytesbalansunderskott och en betydande utlandsskuld) samt en valutareserv som ligger under den nivå som anses vara tillräcklig.

Den ekonomiska nedgången i regionen och det faktum att valutorna i landets viktigaste handelspartner har deprecierat kraftigt sedan 2014 har påverkat Georgiens export och remitteringar negativt. Detta bidrog till att tillväxten bromsade in till 2,7 % 2016 från 2,9 % 2015 respektive 4,6 % 2014. Investeringstakten bidrog mest till Georgiens BNP-tillväxt under 2016, medan den privata konsumtionen fortsatte att vara svag till följd av att den disponibla inkomsten minskat sedan återbetalningskraven på hushållens USD-denominerade lån ökat räknat i inhemsk valuta blivit dyrare efter larins kraftiga depreciering. BNP-tillväxten väntas öka gradvis till 3,5 % 2017 med draghjälp från konsumtion och investeringar och till 5,0 % 2020 (då det arrangemang som nyligen förhandlats fram med IMF löper ut).

Växelkursen (USD/GEL periodgenomsnitt) gick från 1,77 under 2014 till 2,27 under 2016, dvs. en depreciering av den georgiska larin med omkring 22 %. Effekterna av detta förstärks av den alltjämt höga dollariseringen av den georgiska ekonomin, där 70 % av insättningarna och 65 % av lånen var denominerade i dollar 2016.

Även om arbetslösheten i Georgien (11,8 % i slutet av 2016) har minskat sedan 2009 (16,9 %) förblir den en stor utmaning. Arbetstillfällen har visserligen skapats i nya tillväxtsektorer, särskild inom turism och andra tjänster, men den höga arbetslösheten håller i sig på grund av matchningsproblem och stora regionala skillnader. Georgien saknar också ett system för arbetslöshetsersättning.

När det gäller utrikeshandeln fortsatte Georgiens underskott i bytesbalansen att öka under 2016 till 12,4 % av BNP (från 12,0 % av BNP under 2015 och 10,6 % av BNP 2014) och detta utgör fortsatt, som konstaterats, en stor sårbarhet. Underskottet i bytesbalansen ökade 2014–2016 trots en inbromsning i den ekonomiska tillväxten eftersom exporten var ännu svagare än den svaga inhemska efterfrågan på importprodukter, vilket ökade varuhandelsunderskottet. Enligt IMF:s beräkningar väntas underskottet i bytesbalansen öka ytterligare, till 12,9 % 2017, innan det minskar något till 11 % 2020. Det mycket stora underskottet i bytesbalansen är främst ett resultat av ett varuhandelsunderskott som endast delvis kompenseras av ett överskott i tjänstebalansen och inkomster och överföringar från utlandet, inklusive remitteringar.

Underskottet i bytesbalansen har framför allt finansierats genom utländska direktinvesteringar i Georgien, men dessa förväntas minska något, från 11 % av BNP 2016, till 10,3 % av BNP 2017 och ligga kvar på ungefär samma nivå till och med 2020. Vidare har skuldgenererande finansiella inflöden också bidragit till att finansiera underskottet i bytesbalansen. Detta har fått till följd att Georgiens utlandsskuld, som legat runt 80 % av BNP mellan 2008 och 2014 har ökat markant under de efterföljande åren, till 111,8 % av BNP i slutet av 2016. Utlandsskulden förväntas öka ytterligare, till 120,2 % 2020. Eftersom största delen av utlandsskulden är denominerad i USD har larins depreciering spelat en viktig roll i skuldökningen.

Georgiens centralbank har i allmänhet avstått från större interventioner på valutamarknaden och låtit larin depreciera. Till följd av detta har guld- och valutareserven förblivit stabil, med ett totalt värde av 2,7 miljarder USD i slutet av februari 2017 (vilket ungefär motsvarar värdet av tre månader av nästa års import). Det IMF-program som nyligen antogs sätter en ökning av valutareserven med 54 % som mål, från 2,8 miljarder USD i slutet av 2016 till 4,2 miljarder 2020 (motsvarande ca fyra månaders import).

Periodgenomsnittet för inflationstakten (mätt genom konsumentprisindex, KPI) minskade till 2,1 % 2016, jämfört med 4,0 % 2015. KPI väntas öka till 5,7 % 2017 – vilket är i linje med den höjning av punktskatterna som började gälla i januari 2017 – men bör minska till 3,0 % under 2018 och ligga kvar på ungefär samma nivå under 2019 och 2020.

Efter en lång period av budgetkonsolidering sedan 2009 började den offentliga sektorns budgetunderskott att öka under 2015 (3,8 % av BNP). Detta berodde delvis på ökade sociala utgifter till följd av insatser för att ta itu med landets utbredda fattigdom och orättvisor , men också på grund av den ekonomiska nedgångens negativa inverkan på skatteinkomsterna. Den offentliga sektorns finanser försämrades ytterligare under 2016, då det offentliga underskottet av IMF uppskattades till 4,1 % av BNP till följd både av mindre inkomster än väntat och ökade utgifter inför parlamentsvalet i oktober (främst inom försvar, kollektivtrafik, infrastruktur samt hälso- och sjukvård). Budgetunderskottet (som väntades öka ytterligare till omkring 6 % av BNP innevarande år, innan det nya IMF-programmet avtalades) beräknas nu ligga kvar på samma nivå (4,1 %) 2017, och därefter minska gradvis, till 3,1 % 2020. Även statsskulden ökade till 44,6 % av BNP 2016 (från 35,6 % 2014) och väntas öka ytterligare till en toppnivå runt 47 % 2019 för att därefter successivt minska.

De georgiska myndigheternas finanspolitiska strategi bygger på fortsatt konsolidering. De planerar framför allt att minska de löpande utgifterna (minskning av lönekostnader och administrativa utgifter, effektiviseringsvinster när det gäller sjukvårdsutgifterna, nya utgiftskontroller för lokala myndigheter) samtidigt som kapitalutgifterna ökar, främst inom infrastruktur, och genom att en ny (finansierad) pelare införs i pensionssystemet. På inkomstsidan har de georgiska myndigheterna höjt skatter (t.ex. punktskatter på tobaksvaror, fordon och bränsle) för att kompensera för inkomstbortfallet från den inkomstskattereform som trädde i kraft i januari 2017, och de står redo att vidta ytterligare åtgärder om det skulle behövas.

Budgetkonsolideringen kompletteras av den strukturreformagenda som fokuserar på ett bättre företagsklimat, utbildning och offentlig förvaltning samt investeringar i infrastruktur. Ytterligare åtgärder inbegriper finanspolitiska reformer (t.ex. förbättrad riskhantering gällande offentlig-privata partnerskap och statsägda företag), förstärkning av finanssektorn (t.ex. införande av ett insättningsgarantisystem och förstärkning av regelverken om reglering, tillsyn och resolution av banker) samt en pågående anpassning av kraven i det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

IMF:s prognoser från mars 2017 visar på betydande behov av extern finansiering för perioden 2017–2020, då det totala externa finansieringsunderskottet beräknas uppgå till 752 miljoner USD (256 miljoner USD 2017, 222 miljoner USD 2018, 183 miljoner USD 2019 och 91 miljoner USD 2020). Detta finansieringsunderskott kan i stort sett hänföras till tre faktorer: ett relativt stort bytesbalansunderskott, behovet av att öka valutareserven och de förväntade kraven på betydande skuldamorteringar.

Det föreslagna makroekonomiska biståndet på 45 miljoner EUR (cirka 50 miljoner USD) utöver de 23 miljoner EUR (cirka 26 miljoner USD) som betalades ut under förra biståndsomgången i maj 2017, skulle täcka 10 % av det uppskattade totala finansieringsunderskottet och 33 % av det resterande finansieringsunderskottet (efter avdrag för IMF:s nettostöd och den förväntade utbetalningen av Världsbankens policybaserade lån).

Det franska utvecklingsorganet (AFD) och Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) är två andra viktiga organ när det gäller att täcka det resterande finansieringsunderskottet (AFD bidrar med 62 miljoner 2017 och AsDB beräknar sitt bistånd för 2018–2019 uppgå till 100 miljoner USD).

•Gällande bestämmelser

Europaparlamentet och rådet antog den 12 augusti 2013 beslut nr 778/2013/EU 2 om makroekonomiskt bistånd till Georgien till ett belopp av 46 miljoner EUR (hälften i form av bidrag och hälften i form av lån). Biståndet genomfördes i sin helhet 2015–2017 med en sista utbetalning i maj 2017.

•Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

EU och Georgien har utvecklat nära politiska och ekonomiska förbindelser genom åren, vilket mynnat ut i ingåendet av associeringsavtalet, inbegripet det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, som undertecknades 2014 och trädde i kraft i juli 2016. Associeringsavtalet ersätter det tidigare partnerskaps- och samarbetsavtalet och kommer att möjliggöra politisk associering och ekonomisk integration mellan Georgien och EU. Den gemensamma stödramen identifierar prioriterade sektorer i samarbetet mellan EU och Georgien med finansiering från det europeiska grannskapsinstrumentet. Den gemensamma stödramen för 2017–2020 håller på att avslutas.

Dessutom har Georgien redan starka ekonomiska band till EU. Under 2016 var EU Georgiens främsta handelspartner med 32,6 % av handeln, lång framför andra stora handelspartner (Turkiet och Ryssland med 17,2 % respektive 8,1 % av handeln). Vidare är EU Georgiens främsta investeringspartner och givare.

Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken är berättigade till makroekonomiskt bistånd. Det makroekonomiska biståndet från EU ska komplettera de bidrag som mobiliserats inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet och andra EU-program, särskilt villkoren i samband med de budgetstödpaket som EU håller på att genomföra. Eftersom EU:s makroekonomiska bistånd hjälper de georgiska myndigheterna att skapa en lämplig ram för sin makroekonomiska politik och sina strukturreformer skulle det öka mervärdet och effektivisera EU:s ekonomiska insatser totalt sett, även de som sker via andra finansieringsinstrument.

Georgien har befäst demokrati och rättsstatsprincipen i landet och respekten för de mänskliga rättigheterna har stärkts ytterligare. De senaste parlamentsvalen i oktober 2016 var konkurrenspräglade och väladministrerade. Vad gäller rättsväsendet har Georgien genom reformer främjat oberoende, professionalism och ansvarsskyldighet inom detta område.

Mot bakgrund av ovanstående anses Georgien uppfylla de politiska förutsättningarna för beviljande av makroekonomiskt bistånd till landet, inbegripet aspekten politisk och ekonomiska närhet till EU. Europeiska utrikestjänsten har gjort en ingående bedömning av hur väl de politiska kriterier för att erhålla makroekonomiskt bistånd uppfylls, och denna bedömning är bifogad det arbetsdokument från kommissionen som åtföljer detta förslag.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Det makroekonomiska biståndet i fråga ska uppgå till högst 45 miljoner EUR. Kommissionen föreslår att det ska lämnas i form av ett medelfristigt lån på upp till 35 miljoner EUR och i form av bidrag på upp till 10 miljoner EUR. Med hänsyn till biståndets omfattning överväger kommissionen att betala ut det i två delutbetalningar 3 . Den första delen kommer förslagsvis att utgöras av ett lån på 15 miljoner EUR och ett bidrag på 5 miljoner euro, och den andra delen av ett lån på 20 miljoner EUR och ett bidrag på 5 miljoner EUR.

Biståndet kommer att förvaltas av kommissionen. Särskilda bestämmelser för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter i enlighet med budgetförordningen är tillämpliga.

Tillfredsställande resultat av översyner enligt IMF:s program och faktisk användning av IMF-medel kommer att vara en förutsättning för utbetalningarna av det föreslagna makroekonomiska biståndet. Dessutom ska kommissionen – på EU:s vägnar – och de georgiska myndigheterna i ett samförståndsavtal komma överens om särskilda strukturreformsåtgärder. Dessa reformåtgärder kommer att stödja myndigheternas reformagenda och komplettera de program som överenskommits med IMF, Världsbanken och andra givare samt de politiska program som sammanhänger med EU:s budgetstödinsatser. De ska vara förenliga med de viktigaste ekonomiska reformprioriteringarna som EU och Georgien enats om i associeringsavtalet, inbegripet det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och associeringsagendan.

Beslutet att betala ut runt 22 % av det föreslagna biståndet i form av bidrag (10 miljoner av totalt 45 miljoner EUR) och resten i form av lån motiveras av Georgiens ekonomiska och sociala utvecklingsnivå (mätt som landets per capita-inkomst – enligt vilken Världsbanken klassificerar Georgien som ett lägre medelinkomstland – samt förekomsten av fattigdom) samt av dess relativt höga skuldsättning. Georgien är visserligen inte längre berättigat till subventionerad finansiering vare sig från IMF eller Världsbanken, men denna rättighet drogs tillbaka relativt nyligen. Icke desto mindre talar denna förlorade rättighet för en relativt sett större lånedel.

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 212.2 i EUF-fördraget.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen följs, eftersom målet att återupprätta makroekonomisk stabilitet på kort sikt i Georgien inte i tillräcklig grad kan uppnås av medlemsstaterna själva och därför på ett bättre sätt kan uppnås genom Europeiska unionen. De främsta orsakerna till detta är budgetbegränsningar på nationell nivå och behovet av nära samordning mellan givarna för att maximera biståndets omfattning och effektivitet.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen. Det begränsas till det minimum som krävs för att uppnå målet att återupprätta makroekonomisk stabilitet på kort sikt och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte.

Kommissionen fann baserat på IMF:s beräkningar avseende EFF-programmet att det föreslagna makroekonomiska biståndet utöver den senaste utbetalningen inom ramen för den föregående biståndsomgången i maj 2017 motsvarar 10 % av det beräknade totala finansieringsbehovet för perioden 2017–2020 och 33 % av det resterande finansieringsbehovet (dvs. efter avdrag för IMF:s nettobidrag och förväntade utbetalningar av Världsbankens policybaserade lån). Detta är förenligt med gängse praxis för ansvarsfördelning i samband med makroekonomiskt bistånd, med hänsyn till det bistånd som Georgien har utlovats av andra bilaterala och multilaterala givare.

•Val av instrument

Projektfinansiering eller tekniskt bistånd skulle inte vara lämpligt eller tillräckligt för att uppfylla dessa makroekonomiska mål. Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska biståndet, jämfört med andra EU-instrument, är att det skulle minska de externa finansieringsbegränsningarna och bidra till att skapa en stabil makroekonomisk ram, bland annat genom att främja en hållbar betalningsbalans och budgetsituation och en lämplig ram för strukturreformer. Genom att bidra till att införa en lämplig politisk ram kan det makroekonomiska biståndet öka effektiviteten av de åtgärder som finansieras i Georgien genom andra av EU:s finansieringsinstrument som är mer avgränsade.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Det makroekonomiska biståndet ges som en integrerad del av det internationella stödet till ekonomisk stabilisering i Georgien. Under arbetet med att utarbeta detta förslag om makroekonomiskt bistånd har kommissionen samrått med Internationella valutafonden och Världsbanken, vilka redan har betydande finansieringsprogram till förmån för Georgien och dessutom förbereder nya sådana. Kommissionen har även haft regelbundna kontakter med de georgiska myndigheterna.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

I enlighet med budgetförordningen har kommissionen genomfört en operationell utvärdering av finansiella flöden och administrativa förfaranden i Georgien för att förvissa sig om att de förfaranden som införts för förvaltningen av programmet, inklusive sådant bistånd, ger tillräckliga garantier. De preliminära resultaten från ett projekt som genomfördes av en konsultfirma avseende denna operationella utvärdering mottogs i september 2017. Dessa pekar på att Georgiens administrativa och ekonomiska beslutsgång i dagsläget är tillräcklig för att hantera ett nytt makroekonomiskt bistånd, även om vissa brister kvarstår. Utkastet till slutrapport om den operationella utvärderingen väntas levereras i november 2017. Utvecklingen på detta område kommer att följas mycket noga, även genom regelbundna lägesrapporter om reformer av förvaltningen av de offentliga finanserna som utarbetats av EU:s delegation i Tbilisi.

•Konsekvensbedömning

EU:s makroekonomiska bistånd är ett nödinstrument som är avsett att användas i undantagsfall för att åtgärda allvarliga betalningsbalanssvårigheter i tredjeländer. Detta förslag om makroekonomiskt bistånd är följaktligen undantagen från kravet att genomföra en konsekvensbedömning i enlighet med kommissionens riktlinjer för en bättre lagstiftning (SWD(2015) 111 final).

Mer generellt bygger kommissionens förslag om makroekonomiskt bistånd på erfarenheter från utvärderingar som gjorts vid tidigare insatser i EU:s grannskap. Det nya makroekonomiska biståndet och det därmed sammanhängande ekonomiska anpassnings- och reformprogrammet kommer att hjälpa till att lindra Georgiens finansieringsbehov på kort sikt, samtidigt som det stöder åtgärder som syftar till att stärka betalningsbalansen och den hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt samt öka den hållbara tillväxten och därigenom komplettera det program som ska överenskommas med IMF. Dessa politiska villkor bör ta itu med vissa av de svagheter som synts i Georgiens ekonomi och ekonomiska styrsystem under årens lopp. Områden som potentiellt bör omfattas av villkor inbegriper i princip reformer som syftar till att förstärka de sociala skyddsnäten, förvaltningen av de offentliga finanserna, stärka investeringsklimatet och stödja genomförandet av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Det planerade biståndet ska tillhandahållas i form av lån och bidrag. Lånet finansieras genom upplåning som kommissionen gör på EU:s vägnar. Biståndets budgetkonsekvenser kommer att motsvara inbetalningen till EU:s garantifond för åtgärder avseende tredjeland, till satsen 9 % av de utbetalda beloppen, från budgetpost 01 03 06 (”Inbetalningar till garantifonden”). Vid antagandet att de två låneutbetalningarna (på 15 miljoner EUR för den första delen och 20 miljoner EUR för den andra) görs 2018, kommer inbetalningarna i enlighet med reglerna för garantifondsmekanismen att ske inom ramen för 2020 års budget till ett belopp av 3,15 miljoner EUR.

Biståndets bidragsdel (totalt 10 miljoner euro, dvs. 5 miljoner EUR för var och en av de två delarna) kommer att finansieras genom åtagandebemyndiganden för 2018 under budgetrubrik 01 03 02 (makroekonomiskt stöd) med utbetalningar under 2018 4 . 

På grundval av aktuella prognoser om utnyttjandet av budgetposterna 01 03 02 och 01 03 06 bedömer kommissionen att budgetkonsekvenserna av det föreslagna makroekonomiska biståndet till Georgien kan hanteras.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Översyn/ändring/tidsbegränsning

Förslaget innehåller en bestämmelse om tidsbegränsning. Det föreslagna makroekonomiska biståndet bör göras tillgängligt för två och ett halvt år med början den första dagen efter ikraftträdandet av samförståndsavtalet.

2017/0242 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ytterligare makroekonomiskt bistånd till Georgien

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag 5 ,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet 6 , och

av följande skäl:

(1)Förbindelserna mellan Europeiska unionen (nedan kallad unionen) och Georgien fortsätter att utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken (EGP) och det östra partnerskapet. Georgien anslöt sig till EU:s östliga partnerskap 2009, och därefter följde förhandlingen om ett associeringsavtal mellan EU och Georgien. Detta avtal, som omfattar ett gradvis genomförande av ett djupgående och omfattande frihandelsområde, undertecknades i juni 2014 och trädde i kraft den 1 juli 2016.

(2)Georgien fortsätter att påverkas av ett besvärligt omvärldsklimat och nedgången i export och remitteringar bidrog till en relativt svag BNP-tillväxt under 2016. Såväl den regionala som globala tillväxten förväntas öka under 2017, men nedåtrisker kvarstår.

(3)Georgiens budgetunderskott är fortfarande betydande och landets offentliga skuldkvot ökar. Även Georgiens betalningsbalans är sårbar på grund av ett mycket stort underskott i bytesbalansen och en hög utlandsskuld. Georgiens valutareserv har varit stabil i absoluta tal men mot bakgrund av det ökade behovet av reserver har den hamnat under den nivå som Internationella valutafonden (IMF) anser vara tillräcklig. Georgien håller också fortfarande på att anpassa sig till kraven i det djupgående och omfattande frihandelsavtalet med unionen.

(4)I detta sammanhang nådde de georgiska myndigheterna och IMF i april 2017 en överenskommelse om ett treårigt (2017–2020) arrangemang med den utvidgade lånemöjlighet värd 285,3 miljoner USD. Överenskommelsen godkändes av IMF:s exekutivstyrelse den 12 april 2017. Målet med den utvidgade lånemöjligheten är att stödja ett ekonomiskt reformprogram som ska hjälpa Georgien att bli mindre ekonomiskt sårbart och främja en starkare ekonomisk tillväxt för alla.

(5)Mot bakgrund av Georgiens kvarstående behov av extern finansiering begärde landets myndigheter kompletterande makroekonomiskt bistånd från unionen i juni 2017.

(6)Sedan den militära konflikten med Ryssland i augusti 2008 har EU två gånger, efter utfästelser vid den internationella givarkonferensen i Bryssel i oktober 2008, ställt makroekonomiskt bistånd till Georgiens förfogande. Den första av dessa biståndsomgångar (46 miljoner EUR helt i form av bidrag) genomfördes 2009–2010 och den andra (återigen 46 miljoner EUR, hälften i form av bidrag, hälften i form av lån) 2015–2017. Unionen har också anslagit 610–746 miljoner EUR till Georgien inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet för perioden 2014–2020, vilket innefattar budgetstöd och tekniskt bistånd. Dessutom har Georgien fått stöd genom investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken, som bidrog med cirka 86 miljoner EUR till projekt i Georgien under perioden 2008–2017.

(7)Eftersom Georgien är ett land som omfattas av EGP bör det betraktas som berättigat till makroekonomiskt bistånd från unionen.

(8)Unionens makroekonomiska bistånd bör vara ett extraordinärt finansieringsinstrument för obundet och icke öronmärkt betalningsbalansstöd som syftar till att tillgodose stödmottagarens omedelbara behov av extern finansiering och bör underbygga genomförandet av ett program som innehåller kraftfulla och omedelbara anpassnings- och strukturreformåtgärder avsedda att förbättra betalningsbalansen på kort sikt.

(9)Med hänsyn till att det, trots stödet från IMF och andra multilaterala institutioner, fortfarande finns ett betydande resterande underskott i Georgiens betalningsbalans anses det makroekonomiska bistånd från EU som ska ges till Georgien under nuvarande exceptionella omständigheter vara ett lämpligt svar på Georgiens begäran om stöd för ekonomisk stabilisering tillsammans med IMF-programmet. Unionens makroekonomiska bistånd till Georgien skulle stödja landets ekonomiska stabilisering och strukturreformer och komplettera det stöd som ges inom ramen för det finansiella arrangemanget med IMF.

(10)Unionens makroekonomiska bistånd bör bidra till att återställa en hållbar extern finansieringssituation för Georgien och därigenom stödja dess ekonomiska och sociala utveckling.

(11)Storleken på unionens makroekonomiska bistånd fastställs på grundval av en heltäckande kvantitativ bedömning av Georgiens resterande behov av extern finansiering och med beaktande av landets kapacitet att finansiera sig med egna medel, särskilt genom sin valutareserv. Unionens makroekonomiska bistånd bör komplettera IMF:s och Världsbankens program och stöd. Vid fastställandet av storleken på biståndet tas också hänsyn till förväntade finansiella bidrag från bilaterala och multilaterala givare och behovet av att säkerställa en rättvis fördelning mellan unionen och andra givare samt redan befintlig användning av unionens andra externa finansieringsinstrument i Georgien och mervärdet av unionens samlade engagemang.

(12)Med tanke på Georgiens resterande behov av extern finansiering, landets ekonomiska och sociala utvecklingsnivå mätt som inkomst per capita, fattigdomsutbredning och skuldsättningsnivå, bör en del av biståndet lämnas i form av bidrag.

(13)Kommissionen bör säkerställa att unionens makroekonomiska bistånd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med de viktigaste principerna, målen och åtgärderna inom de olika områdena för yttre åtgärder och annan relevant unionspolitik.

(14)Unionens makroekonomiska bistånd bör stödja unionens utrikespolitik gentemot Georgien. Kommissionens avdelningar och Europeiska utrikestjänsten bör ha ett nära samarbete under hela genomförandet av det makroekonomiska biståndet i syfte att samordna unionens utrikespolitik och att säkerställa att den är konsekvent.

(15)Unionens makroekonomiska bistånd bör främja Georgiens uppslutning kring de värderingar man delar med unionen, däribland demokrati, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning, respekt för mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och fattigdomsminskning, samt dess uppslutning kring principerna om en öppen, regelstyrd och rättvis handel.

(16)Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska bistånd bör vara att Georgien respekterar effektiva demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen samt garanterar respekt för mänskliga rättigheter. De särskilda målen för unionens makroekonomiska bistånd bör dessutom stärka effektiviteten, insynen och ansvarsskyldigheten i förvaltningen av offentliga medel i Georgien och främja strukturreformer som syftar till att stödja hållbar och inkluderande tillväxt, ökad sysselsättning och konsolidering av de offentliga finanserna. Både uppfyllandet av förhandsvillkoret och uppnåendet av dessa mål bör regelbundet övervakas av kommissionen och Europeiska utrikestjänsten.

(17)För att säkerställa att unionens ekonomiska intressen i samband med unionens makroekonomiska bistånd skyddas effektivt bör Georgien vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Det bör dessutom föreskrivas att kommissionen ska genomföra kontroller och revisionsrätten göra revisioner.

(18)Europaparlamentets och rådets befogenheter (i egenskap av budgetmyndighet) påverkas inte av att det makroekonomiska biståndet utbetalas.

(19)De belopp som beviljas som makroekonomiskt bistånd i form av bidrag och de belopp som beviljas som makroekonomiskt bistånd i form av lån bör överensstämma med de budgetanslag som fastställts i den fleråriga budgetramen.

(20)Unionens makroekonomiska bistånd bör förvaltas av kommissionen. För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan följa genomförandet av detta beslut bör kommissionen regelbundet informera dem om utvecklingen när det gäller biståndet och förse dem med relevanta dokument.

(21)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 7 .

(22)Unionens makroekonomiska bistånd bör omfattas av ekonomiskpolitiska villkor, vilka ska fastställas i ett samförståndsavtal. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet, och av effektivitetsskäl, bör kommissionen bemyndigas att förhandla om sådana villkor med de georgiska myndigheterna under övervakning av kommittén med företrädare för medlemsstaterna i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Enligt den förordningen bör det rådgivande förfarandet som allmän regel tillämpas i alla andra fall än de som föreskrivs i den förordningen. Med hänsyn till den potentiellt stora inverkan som bistånd som överstiger 90 miljoner EUR kan ha är det lämpligt att tillämpa granskningsförfarandet för transaktioner som överstiger det tröskelvärdet. Med hänsyn till storleken på unionens makroekonomiska bistånd till Georgien bör det rådgivande förfarandet tillämpas för antagandet av samförståndsavtalet och för att minska, tillfälligt avbryta eller dra in stödet helt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.    Unionen ska göra makroekonomiskt bistånd till ett belopp av högst 45 miljoner EUR (nedan kallat unionens makroekonomiska bistånd) tillgängligt för Georgien i syfte att stödja Georgiens ekonomiska stabilisering och en omfattande reformagenda. Av detta maximibelopp ska upp till 35 miljoner EUR tillhandahållas i form av lån och upp till 10 miljoner EUR i form av bidrag. Utbetalningen av unionens makroekonomiska bistånd görs under förutsättning att unionens budget för det relevanta året godkänns av Europaparlamentet och rådet. Biståndet ska bidra till att täcka Georgiens betalningsbalansbehov såsom de fastställs i IMF-programmet.

2.    För att finansiera lånedelen av unionens makroekonomiska bistånd ska kommissionen ges befogenhet att på unionens vägnar låna upp de nödvändiga medlen på kapitalmarknaderna eller från finansinstitut och låna dem vidare till Georgien. Lånen ska ha en maximal genomsnittlig löptid på 15 år.

3.    Utbetalningen av det makroekonomiska biståndet ska skötas av kommissionen på ett sätt som är förenligt med de avtal och överenskommelser som ingåtts mellan Internationella valutafonden (IMF) och Georgien och de grundläggande principer och mål för ekonomiska reformer som fastställs i det associeringsavtal mellan EU och Georgien – inbegripet det djupgående och omfattande frihandelsavtalet – som har ingåtts inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.

Kommissionen ska regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen när det gäller unionens makroekonomiska bistånd, inbegripet utbetalningen av biståndet, och i god tid förse dessa institutioner med relevanta dokument.

4.    Det makroekonomiska biståndet ska vara tillgängligt under en period på två och ett halvt år, med början från och med den första dagen efter det att det samförståndsavtal som avses i artikel 3.1 har trätt i kraft.

5.    Om Georgiens finansieringsbehov minskar avsevärt under den period som unionens makroekonomiska bistånd ska betalas ut jämfört med de ursprungliga prognoserna ska kommissionen, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2, minska, tillfälligt avbryta eller dra in biståndet.

Artikel 2

1.    Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska bistånd ska vara att Georgien respekterar gällande demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen samt garanterar respekt för mänskliga rättigheter.

2.    Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten ska övervaka att detta förhandsvillkor uppfylls under det makroekonomiska biståndets hela livscykel.

3.    Punkterna 1 och 2 i denna artikel ska tillämpas i enlighet med rådets beslut 2010/427/EU 8 .

Artikel 3

1.    Kommissionen ska, i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 7.2, komma överens med de georgiska myndigheterna om vilka tydligt definierade ekonomiskpolitiska och finansiella villkor, med fokus på strukturreformer och sunda offentliga finanser, som ska knytas till unionens makroekonomiska bistånd, och detta ska fastställas i ett samförståndsavtal (nedan kallat samförståndsavtalet) som ska innehålla en tidsfrist för uppfyllandet av dessa villkor. De ekonomiskpolitiska och finansiella villkor som anges i samförståndsavtalet ska vara förenliga med de avtal och överenskommelser som avses i artikel 1.3, inbegripet de program för makroekonomiska anpassningar och strukturreformer som genomförts av Georgien med stöd från IMF.

2.    De villkor som avses i punkt 1 ska särskilt syfta till att stärka effektiviteten, öppenheten och ansvarsskyldigheten i systemen för förvaltning av de offentliga finanserna i Georgien, inbegripet med avseende på användningen av unionens makroekonomiska bistånd. Framsteg när det gäller ömsesidigt öppnande av marknader, utveckling av regelstyrd och rättvis handel och andra prioriteringar i unionens utrikespolitik ska också vederbörligen beaktas vid utformningen av de politiska åtgärderna. Framstegen på vägen mot att uppnå dessa mål ska regelbundet övervakas av kommissionen.

3.    Närmare finansiella villkor för unionens makroekonomiska bistånd ska fastställas i ett låneavtal och en bidragsöverenskommelse som ska ingås mellan kommissionen och de georgiska myndigheterna.

4.    Kommissionen ska regelbundet kontrollera att villkoren i artikel 4.3 fortfarande uppfylls, inbegripet huruvida Georgiens ekonomiska politik överensstämmer med målen för unionens makroekonomiska bistånd. Detta ska göras i nära samarbete med IMF och Världsbanken och vid behov med Europaparlamentet och rådet.

Artikel 4

1.    Med förbehåll för de villkor som anges i punkt 3 ska kommissionen utbetala unionens makroekonomiska bistånd i två delutbetalningar, som var och en ska bestå av en lånedel och en bidragsdel. Storleken på delutbetalningarna ska fastställas i det samförståndsavtal som avses i artikel 3.

2.    Unionens makroekonomiska bistånd i form av lån ska, om så krävs, tillhandahållas i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 9 .

3.    Kommissionen ska besluta att verkställa den andra delutbetalningen under förutsättning att samtliga följande villkor har uppfyllts:

(a)Förhandsvillkoret i artikel 2.

(b)Ett kontinuerligt tillfredsställande genomförande av ett policyprogram med starka anpassnings- och strukturreformåtgärder som stöds av ett annat kreditarrangemang med IMF än ett förebyggande IMF-lån.

(c)Ett tillfredsställande genomförande av de ekonomiskpolitiska och finansiella villkor som man enats om i samförståndsavtalet.

Den andra delutbetalningen ska i princip verkställas tidigast tre månader efter det att den första delutbetalningen verkställts.

4.    Om villkoren i punkt 3 inte uppfylls ska kommissionen tillfälligt avbryta eller ställa in utbetalningen av unionens makroekonomiska bistånd. I dessa fall ska kommissionen informera Europaparlamentet och rådet om skälen för det tillfälliga uppskjutandet eller inställandet av utbetalningen.

5.    Unionens makroekonomiska bistånd ska utbetalas till Georgiens centralbank. Med förbehåll för de bestämmelser som ska överenskommas i samförståndsavtalet, däribland en bekräftelse på resterande finansieringsbehov i budgeten, får unionsmedlen överföras till Georgiens finansministerium som slutlig mottagare.

Artikel 5

1.    De upp- och utlåningstransaktioner som avser lånedelen av unionens makroekonomiska bistånd ska genomföras i EUR med användande av samma valutadag och får inte utsätta unionen för löptidstransformering eller valuta- eller ränterisk eller annan kommersiell risk.

2.    Om omständigheterna så medger och om Georgien så begär, får kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att en klausul om förtida återbetalning införs i lånevillkoren och att det finns en motsvarande klausul i upplåningsvillkoren.

3.    I de fall omständigheterna medger en förbättring av räntesatsen på lånet och om Georgien så begär, får kommissionen besluta att refinansiera hela eller en del av det ursprungliga lånet eller omstrukturera motsvarande finansiella villkor. Refinansiering eller omstrukturering ska ske i enlighet med punkterna 1 och 4 och får inte förlänga löptiden för lånet i fråga eller öka det kapital som är utestående på dagen för refinansieringen eller omstruktureringen.

4.    Georgien ska bära unionens alla kostnader i samband med upp- och utlåningstransaktionerna enligt detta beslut.

5.    Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen vad gäller de transaktioner som avses i punkterna 2 och 3.

Artikel 6

1.    Unionens makroekonomiska bistånd ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning 10 (EU, Euratom) nr 966/2012 och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 11 .

2.    Genomförandet av unionens makroekonomiska bistånd ska ske genom direkt förvaltning.

3.    Det låneavtal och det bidragsavtal som ska ingås med de georgiska myndigheterna ska innehålla bestämmelser som

(d)säkerställer att Georgien regelbundet kontrollerar att finansiering från unionens budget använts korrekt, vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra oriktigheter och bedrägerier samt, vid behov, vidtar rättsliga åtgärder för att återvinna medel som utbetalats enligt detta beslut och som har förskingrats,

(e)säkerställer skyddet av EU:s finansiella intressen, i synnerhet bestämmelser om särskilda åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter som påverkar unionens makroekonomiska bistånd, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 12 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 13 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 14 ,

(f)uttryckligen ger kommissionen, inbegripet Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, eller dess företrädare rätt att genomföra kontroller, inbegripet kontroller och inspektioner på plats,

(g)uttryckligen ger kommissionen och revisionsrätten rätt att utföra revisioner under och efter tillgänglighetsperioden för unionens makroekonomiska bistånd, däribland granskning av dokument och revisioner på plats, exempelvis operationella utvärderingar,

(h)säkerställer att unionen har rätt till förtida återbetalning av lånet om det konstaterats att Georgien i samband med förvaltningen av unionens makroekonomiska bistånd har varit inblandat i bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadar unionens finansiella intressen.

4.    Innan unionens makroekonomiska bistånd genomförs ska kommissionen med hjälp av operationella utvärderingar bedöma sundheten i Georgiens finansiella system, de administrativa förfarandena samt de interna och externa kontrollmekanismer som är relevanta för sådant bistånd.

Artikel 7

1.    Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.    När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 8

1.    Kommissionen ska senast den 30 juni varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta beslut under det föregående året, inklusive en utvärdering av detta genomförande. I rapporten ska

(i)framstegen i genomförandet av unionens makroekonomiska bistånd granskas,

(j)Georgiens ekonomiska situation och framtidsutsikter samt framstegen i genomförandet av de politiska åtgärder som avses i artikel 3.1 bedömas,

(k)ett samband påvisas mellan de ekonomiskpolitiska villkoren i samförståndsavtalet, Georgiens aktuella ekonomiska och finanspolitiska resultat och kommissionens beslut att verkställa delutbetalningarna av unionens makroekonomiska bistånd.

2.    Kommissionen ska senast två år efter utgången av den tillgänglighetsperiod som avses i artikel 1.4 överlämna en efterhandsutvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet, med en bedömning av resultaten av unionens avslutade makroekonomiska bistånd, hur effektivt det varit och i vilken grad det bidragit till biståndets syften.

Artikel 9

Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt bistånd till Georgien

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 15  

Politikområde:    Avdelning 01 – Ekonomiska och finansiella frågor

Verksamhet:    03 – Internationella ekonomiska och finansiella frågor

1.3.Typ av förslag eller initiativ

X Förslaget/initiativet avser en ny åtgärd 

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till 

”En nysatsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar Att öka välståndet i länder utanför EU”

Området för verksamhet som berör GD Ekonomi och finans avser följande:

(a)Stödja makroekonomisk stabilitet och främja tillväxtfrämjande reformer utanför EU, bl.a. genom regelbunden ekonomisk dialog med viktiga partner och genom att tillhandahålla makroekonomiskt bistånd.

(b)Stödja utvidgningsprocessen, genomförandet av EU:s grannskapspolitik och EU:s prioriteringar i andra tredjeländer genom att genomföra ekonomisk analys och tillhandahålla politisk bedömning och rådgivning.

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål: ”Att öka välståndet i länder utanför EU”

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen:

(a)Stöd till makroekonomisk stabilitet och främjande av tillväxtfrämjande reformer utanför EU, bl.a. genom regelbunden ekonomisk dialog med viktiga partner och genom att tillhandahålla makroekonomiskt bistånd.

(b)Stöd till utvidgningsprocessen, genomförandet av EU:s grannskapspolitik och EU:s prioriteringar i andra tredjeländer genom att genomförande av ekonomisk analys och tillhandahållande av politisk bedömning och rådgivning.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Det föreslagna biståndet består av ett EU-lån på upp till 35 miljoner EUR och ett bidrag på upp till 10 miljoner EUR till Georgien, i syfte att bidra till en mer hållbar betalningsbalanssituation. Biståndet, som ska betalas ut i två delutbetalningar, bör hjälpa landet att komma till rätta med sin svåra ekonomiska situation och betalningsbalanssituation. Det kommer också att främja strukturreformer som syftar till att öka den hållbara ekonomiska tillväxten, minska den makroekonomiska sårbarheten och förbättra förvaltningen av de offentliga finanserna.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Myndigheterna ska regelbundet rapportera om ett antal indikatorer till kommissionens avdelningar samt tillhandahålla en omfattande rapport om uppfyllandet av de överenskomna politiska villkoren innan de tre delutbetalningarna av biståndet genomförs.

Kommissionens avdelningar kommer att fortsätta att övervaka förvaltningen av de offentliga finanserna mot bakgrund av den utvärdering av finansiella flöden och administrativa förfaranden i Georgien som ska göras inför detta bistånd. EU:s delegation i Tbilisi kommer också att regelbundet rapportera om frågor som är relevanta för övervakningen av biståndet. Kommissionen kommer även i fortsättningen att hålla täta kontakter med IMF och Världsbanken för att dra nytta av deras erfarenhet och expertis från deras pågående arbete i Georgien.

Enligt det föreslagna beslutet ska en årlig rapport överlämnas till Europaparlamentet och rådet med en utvärdering av hur stödet genomförts. En oberoende efterhandsutvärdering av biståndet kommer att göras inom två år efter det att genomförandeperioden har löpt ut.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt 

Utbetalningen av biståndet sker på villkor att det planerade ekonomiska programmet mellan Georgien och IMF, som förväntas vara på plats den 12 april 2017, genomförs på ett tillfredsställande sätt. Dessutom ska kommissionen komma överens med de georgiska myndigheterna om särskilda politiska villkor som ska anges i ett samförståndsavtal och som måste vara uppfyllda innan kommissionen verkställer den andra delutbetalningen.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Det föreslagna makroekonomiska biståndet kommer att hjälpa Georgien att komma till rätta med konsekvenserna av ett besvärligt omvärldsklimat som, genom minskad export och minskade remitteringar, har bidragit till en relativt svag BNP-tillväxt under 2016 samt minska sårbarheten i landets betalningsbalansposition och hantera anpassningen till kraven i det djupgående och omfattande frihandelsavtalet. Detta kommer att bidra till att främja makroekonomisk stabilitet och strukturreformer i landet. Genom att komplettera de medel som ställts till förfogande av de internationella finansinstituten, andra EU-instrument och andra givare bidrar det till den övergripande effektiviteten hos det paket för ekonomiskt stöd som det internationella givargsamfundet har tillhandahållit.

Det föreslagna programmet kommer också att stärka regeringens reformåtagande och dess strävan efter närmare relationer med EU. Detta resultat kommer bland annat att uppnås genom lämpliga villkor för utbetalning av biståndet. I ett större sammanhang kommer programmet att ge en signal till de andra länderna i regionen att EU fortsätter att stödja länder som har ekonomiska svårigheter, om de följer en tydlig väg mot politiska reformer.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Sedan 2004 har det gjorts mer än femton efterhandsutvärderingar av makroekonomiskt bistånd. Slutsatsen av dessa utvärderingar är att makroekonomiskt bistånd verkligen bidrar – om än ibland i ringa grad och indirekt – till att man lyckas förbättra hållbarheten i betalningsbalansen och den makroekonomiska stabiliteten och få till stånd strukturreformer i mottagarlandet. I de flesta fall hade det makroekonomiska biståndet en positiv effekt på mottagarlandets betalningsbalans och bidrog till att lätta på budgetrestriktionerna. Det ledde också till en något högre ekonomisk tillväxt.

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

EU är Georgiens största givare. Det bistånd som EU avsatte för Georgien inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet för perioden 2007–2013 uppgick till 452 miljoner EUR. EU:s bistånd till Georgien inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet kan för åren 2014–2020 variera mellan ett minimianslag på 610 miljoner EUR och ett maximianslag på 746 miljoner EUR. Dessa medel kompletterades genom finansiering från andra EU-instrument, t.ex. investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken. Utöver bilaterala samarbetsprogram utnyttjar Georgien också olika regionala program, framför allt när det gäller transporter, energi och miljö. Georgien deltar också i initiativ som är öppna för alla gransskapsländer, såsom Erasmus+, Taiex och Sigma. Utöver grannskapsinstrumentet är Georgien berättigat till stöd enligt EU:s tematiska instrument och program: Europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR), Instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, liksom programmen för det civila samhällets organisationer och lokala myndigheter, mänsklig utveckling och migration och asyl. Dessutom har Europeiska investeringsbanken tillhandahållit lån till ett värde av 1 267 miljoner EUR sedan 2010.

Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska biståndet jämfört med andra EU-instrument skulle vara att bidra till att skapa en stabil makroekonomisk ram, bl.a. genom att främja en hållbar betalningsbalans och budgetsituation, samt en lämplig ram för strukturreformer. Det makroekonomiska biståndet utgör inte ett reguljärt ekonomiskt bistånd till mottagarländernas långsiktiga ekonomiska och sociala utveckling. Det ska upphöra så snart landets betalningsbalanssituation har återgått till en hållbar utvecklingsbana. Därefter är det meningen att EU:s normala samarbetsinstrument ska ta över.

Det makroekonomiska biståndet är också tänkt att vara ett komplement till de internationella finansinstitutens åtgärder, särskilt de anpassnings- och reformprogram som stöds av IMF:s utvidgade lånemöjlighet och Världsbankens utvecklingspolitiska lån.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

X Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

X Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid X Förslaget eller initiativet ska gälla i två och ett halvt år från och med samförståndsavtalets ikraftträdande, såsom anges i artikel 1.4 i beslutet

X Budgetkonsekvenserna förväntas inträffa under perioden 2017–2020

1.7.Planerad metod för genomförandet 16  

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Detta bistånd är av makroekonomisk natur och utformat i överensstämmelse med det IMF-stödda ekonomiska programmet. Kommissionens övervakning kommer att utgå från framstegen med genomförandet av IMF-programmet samt de särskilda reformåtgärder som ska överenskommas med de georgiska myndigheterna i ett samförståndsavtal (se också punkt 1.4.4).

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats 

Det finns förvaltningsrisker, policyrisker och politiska risker kopplade till det föreslagna makroekonomiska biståndet.

Det finns en risk att det makroekonomiska biståndet kan användas på ett orättmätigt sätt. Eftersom det makroekonomiska biståndet inte är utformat endast för specifika utgifter i Georgien är denna risk relaterad till faktorer som t.ex. den generella kvaliteten på centralbankens och finansministeriets förvaltningssystem och om mottagarlandet har adekvat kapacitet för intern och extern revision.

En andra risk hänger samman med möjligheten att Georgien ställer in de ekonomiska åtaganden gentemot EU som härrör från det föreslagna makroekonomiska lånen (risk för betalningsinställelse eller kreditrisk), vilket t.ex. skulle kunna ske om landets betalningsbaland och finansiella ställning väsentligt försämras ytterligare.

Ytterligare en viktig risk utgörs av den geopolitiska situationen i regionen, särskilt av Georgiens alltjämt dåliga relation med Ryssland och utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien. En försämring av denna geopolitiska situation kan få negativ inverkan på Georgiens makroekonomiska stabilitet, påverka IMF-programmets genomförande och utbetalningarna eller återbetalningarna inom ramen för det föreslagna makroekonomiska biståndet.

Slutligen står den georgiska ekonomin inför andra övergripande risker mot bakgrund av osäkra regionala och globala ekonomiska utsikter. Såväl den regionala som globala tillväxten väntas öka under 2017 men kommer alltjämt att vara svag och föremål för en nedåtrisk till följd av protektionism, en volatil finansmarknad och en potentiell ytterligare förstärkning av US-dollarn. Om dessa risker realiseras kan det leda till sämre ekonomisk tillväxt i Georgien vilket jämte sedan länge rådande stora inkomstklyftor och ett relativt begränsat socialt skyddsnät skulle kunna tynga budgeten och minska det inhemska stödet för strukturreformer.

2.2.2.Planerade kontrollmetoder

Det makroekonomiska biståndet kommer att bli föremål för verifiering, kontroll och revision av revisionsrätten under ansvar av kommissionen, inbegripet Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), och av revisionsrätten.

2.2.3.Kostnader och nytta med kontroller samt förväntad andel fall där reglerna inte följs

Kommissionens grundläggande kostnader för verifieringsmetoder och kontroll beskrivs i tabellen under 3.2.1. Dessutom uppstår kostnader för Europeiska revisionsrätten och för eventuella insatser från Olafs sida. Den operationella utvärdering om finansiella och administrativa flöden i Georgien, som kommissionen med hjälp av externa konsulter ska slutföra under 2017, bidrar till att bedöma riskerna för att medlen missbrukas och ger dessutom användbar information om nödvändiga reformer på området förvaltning av de offentliga finanserna, som kan göras till ett villkor för stödet. Vad gäller den förväntade andelen fall där reglerna inte följs bedöms risken (i form av utebliven återbetalning av lånet eller missbruk av medel) vara låg, att döma av de hittills gjorda erfarenheterna vad gäller instrumentet för makroekonomiskt bistånd.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

För att minska riskerna för bedräglig användning kommer flera åtgärder att vidtas.

Låneavtalet och bidragsavtalet kommer till att börja med att omfatta ett antal bestämmelser om inspektioner, bedrägeribekämpning, revision och återvinning av medel vid bedrägerier eller korruption. Dessutom kommer biståndet att betalas in på ett särskilt konto hos Georgiens centralbank.

Kommissionen håller dessutom, med stöd av externa konsulter, på att slutföra en operationell utvärdering för att kontrollera tillförlitligheten hos finansiella flöden och administrativa förfaranden som är relevanta för den här typen av bistånd. Konsulternas preliminära resultat (per september 2017) visar att Georgiens administrativa och ekonomiska beslutsgång är tillräcklig för att hantera ett nytt makroekonomiskt bistånd, även om vissa brister kvarstår.

Slutligen kommer biståndet att bli föremål för kontroll och revisioner under ansvar av kommissionen, inklusive Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), och revisionsrätten.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

·Befintliga budgetrubriker (även kallade budgetposter)

01 03 02: Makroekonomiskt stöd

01 03 06 – Inbetalningar till garantifonden

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Medel ska avsättas till garantifonden för åtgärder avseende tredjeland i enlighet med förordningen om garantifonden 20 med anslag från budgetrubrik 01 03 06 (”Inbetalningar till garantifonden”) motsvarande 9 % av de totala utestående beloppen. Avsättningen beräknas i början av år ”n” som differensen mellan målbeloppet och värdet av fondens nettotillgångar vid slutet av år ”n-1”. Denna avsättning förs in år ”n” i den preliminära budgeten för ”n+1” och inbetalas i sin helhet i början av år ”n+1” från ”Inbetalningar till Garantifonden” (budgetrubrik 01 03 06). Därmed kommer 9 % (dvs. högst 3,15 miljoner EUR) av det utbetalda beloppet att räknas in i målbeloppet i slutet av år ”n-1” vid beräkningen av inbetalningen till fonden.

Nya budgetrubriker som föreslås ej tillämpligt.

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Administrativa behov ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

–X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Kostnaden för den personal som behövs beräknas på grundval av 30 % av de årliga utgifterna för en tjänsteman i löneklassen AD5–AD12

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–X Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

–X Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

X    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

(1) All valutaomvandling i detta dokument bygger på EUR/USD-kursen 1,12.

(2) Europaparlamentets och rådets beslut nr 778/2013/EU av den 12 augusti 2013 om ytterligare makroekonomiskt bistånd till Georgien (EUT L 218, 14.8.2013, s. 15).

(3) Beroende på takten i lagstiftningsprocessen och därefter, genomförandet av biståndsinsatserna, kan utbetalningen av det föreslagna biståndet ske under 2018 eller delas upp mellan 2018 och 2019.

(4) Beroende på takten i lagstiftningsprocessen och därefter genomförandet av biståndsinsatserna kan utbetalningen av det föreslagna biståndet ske under 2018 eller delas upp mellan 2018 och 2019.

(5) EUT C […], […], s. […].

(6) Europaparlamentets ståndpunkt av den . och rådets beslut av den .

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(8) Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).

(9) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 av den 25 maj 2009 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land (EUT L 145, 10.6.2009, s. 10).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(11) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).

(12) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(13) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(15) Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland ABB (Activity-Based Budgeting) Verksamhetsbaserad budgetering.

(16) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till budgetförordningen återfinns på Europa: http://ec.europa.eu/budget/explained/management/managt_who/who_en.cfm

(17) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(18) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(19) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(20) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 av den 25 maj 2009 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land (EUT L 145, 10.6.2009, s. 10).

(21) År då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(22) Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(23) Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(24) År då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(25) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(26) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(27) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).