EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 21.6.2017

COM(2017) 335 final

2017/0138(CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang

{SWD(2017) 236 final}
{SWD(2017) 237 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

·Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning: I direktivet föreskrivs ett obligatoriskt automatiskt utbyte av information, om informationen finns tillgänglig, avseende fem icke-finansiella kategorier av inkomst och kapital, med verkan från och med den 1 januari 2015: 1) Inkomster från anställning, 2) styrelsearvoden, 3) livförsäkringsprodukter som inte omfattas av andra direktiv, 4) pensioner, och 5) ägande av och inkomster från fast egendom.

·Rådets direktiv 2014/107/EU av den 16 december 2014 12 om automatiskt informationsutbyte om finansiella konton i skattefrågor mellan medlemsstaterna på grundval av OECD:s gemensamma rapporteringsstandard som föreskriver det automatiska utbytet av information om finansiella konton som innehas av utländska aktörer.

·Rådets direktiv (EU) 2015/2376 av den 8 december 2015 13 vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor.

·Rådets direktiv (EU) 2016/881 av den 25 maj 2016 14 vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om landsrapportering mellan skattemyndigheter.

·Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/0107 av den 12 april 2016 15 om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer. De föreslagna reglerna föreskriver ett offentliggörande av inkomstskatteuppgifter, vilket skulle ge allmänheten tillgång till skatterelevanta uppgifter om multinationella företag per land. Förslaget diskuteras fortfarande i parlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie förfarandet.

·Avtal mellan medlemsstaterna och tredjeländer 16 om automatiskt utbyte av upplysningar om konton för finansiella transaktioner som baseras på OECD:s gemensamma rapporteringsstandard.

Det bör klargöras att de befintliga skatteinstrumenten på EU-nivå inte innehåller uttryckliga bestämmelser om att medlemsstaterna ska utbyta information i händelse av skatteflykt och/eller skatteundandragande som kommer till deras kännedom. Direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning innehåller en allmän skyldighet för de nationella myndigheterna att, under vissa omständigheter, spontant lämna information till de andra skattemyndigheterna inom EU. Detta inbegriper förlust av skatteintäkter i en medlemsstat eller skattebesparingar till följd av artificiella överföringar av vinster inom grupper av företag. Detta initiativ syftar till att, genom att upplysningar lämnas om förmedlarna, fånga upp potentiellt aggressiva skatteplaneringsarrangemang och göra dem till föremål för ett obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar.

•Förenlighet med Europeiska unionens politik på andra områden (möjliga framtida initiativ av betydelse för politikområdet)

Den avskräckande effekten av ett föreslaget utlämnande på förhand av potentiellt aggressiva skatteplaneringsarrangemang skulle kunna ökas om skyldigheten att lämna uppgifter till skattemyndigheterna utvidgades till att omfatta revisorer som engagerats för att godkänna en skattebetalares årsredovisning. Dessa revisorer granskar stora mängder uppgifter under utövandet av sina arbetsuppgifter. De kan som en del av arbetet upptäcka arrangemang som skulle kunna betraktas som aggressiva skatteplaneringsmetoder. De potentiella fördelarna med att upplysa myndigheterna om dessa arrangemang skulle utgöra ett komplement till det obligatoriska lämnandet av upplysningar om liknande system genom förmedlare, dvs. formgivare, initiativtagare, rådgivare, etc. Man kan därför överväga att genomföra ett sådant initiativ genom framtida lagstiftning.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Utvärderingar

Den föreslagna lagstiftningen ändrar direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning så att det föreskriver ett obligatoriskt lämnande av uppgifter om potentiellt aggressiva skatteplaneringsarrangemang och ett utökat tillämpningsområdet vad gäller det automatiska utbytet av information mellan skattemyndigheter till att omfatta sådana arrangemang. Grunden till de föreslagna ändringarna är kopplad till hanteringen av ett nytt område för att stärka medlemsstaternas insatser vad gäller att motverka skatteflykt och skatteundandragande. De föreslagna ändringarna gäller inte korrigeringar av konstaterade brister i det underliggande instrumentet (dvs. direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning), utan att istället utvidga dess tillämpningsområde till ytterligare ett område där behovet av åtgärder motiveras på grundval av resultaten från OECD:s arbete om åtgärd 12 och kommissionens samråd med berörda parter.

Direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning har ännu inte utvärderats. Den första rapporten ska läggas fram senast den 1 januari 2018. Därefter måste kommissionen lägga fram en rapport om tillämpningen av direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning till Europaparlamentet och rådet vart femte år. För detta ändamål har medlemsstaterna åtagit sig att till kommissionen överlämna den information som krävs för att utvärdera ändamålsenligheten med det administrativa samarbetet och de statistiska uppgifterna.

Den föreslagna lagstiftningen har utformats på det mest kostnadseffektiva sättet. Det föreslagna regelverket blir således, efter nödvändig anpassning, ett befintligt it-verktyg för informationsutbyte som ursprungligen inrättades för informationsutbyte om gränsöverskridande förhandsbesked (tredje direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning).

•Samråd med berörda parter

•Medlemsstater

•Konsekvensbedömning

i)    I reglerna fastställs tydliga rapporteringsskyldigheter för att undvika dubbelrapportering.

ii)    De gemensamma reglerna begränsas till att åtgärda potentiellt aggressiva skatteplaneringssystem som har ett gränsöverskridande inslag inom EU.

(iii)    Inga krav på att lämna upplysningar om rapporterade skattesystem, bara automatiska utbyten mellan EU:s medlemsstater.

(iv)    Medlemsstaterna fortsätter att ha suverän kontroll av införandet av sanktioner vid överträdelser mot de nationella bestämmelser som införlivar direktivet i nationell lagstiftning.

i.En rekommendation från kommissionen (icke-bindande instrument) för att uppmuntra medlemsstaterna att införa ett system med ett obligatoriskt krav på att lämna upplysningar och hänskjutande till uppförandekodgruppen för företagsbeskattning.

ii.En EU-uppförandekod för förmedlare (icke-bindande instrument) för vissa reglerade yrken.

iii.Ett EU-direktiv (bindande instrument) för att ålägga medlemsstaterna att införa ett system med ett obligatoriskt krav på att lämna upplysningar i kombination med ett utbyte av information.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Se finansieringsöversikt för rättsakt.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Förklarande dokument (för direktiv)

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

·Lämnande av upplysningar till skattemyndigheterna i samband med automatiskt utbyte av information

Det föreslagna direktivet ålägger förmedlarna att lämna upplysningar om potentiellt aggressiva skatteplaneringsarrangemang till skattemyndigheterna, om de är delaktiga i sådana arrangemang, som en del av deras yrke, genom att utforma och främja dem. Skyldigheten är begränsad till gränsöverskridande situationer, det vill säga situationer i mer än en medlemsstat eller i en medlemsstat och ett tredjeland. Därför är det bara under sådana omständigheter, som på grund av den potentiella inverkan på den inre marknadens funktion, som man kan motivera behovet av att anta en gemensam uppsättning regler i stället för att hantera frågan på nationell nivå. För att säkerställa högsta möjliga effektivitet för de föreslagna åtgärderna, med tanke på de rapporteringspliktiga arrangemangens gränsöverskridande dimension, ska den information som lämnats automatiskt utbytas mellan de nationella skattemyndigheterna. I praktiken föreslås i reglerna att utbytet sker genom att de offentliggjorda arrangemangen lämnas in till en central medlemsstatskatalog som alla medlemsstater har tillgång till.

Kommissionen kommer också att ha begränsad tillgång till den information som utbyts (dvs. Till den nivå den är berättigad till i förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor) för att övervaka tillämpningen av direktivet.

·Vem bär bördan för att lämna upplysningar?

Skyldigheten att lämna upplysningar avser de ”personer” (dvs. fysiska eller juridiska personer eller enheter som inte är juridiska personer) som identifieras som förmedlare.

Avsaknaden av en förmedlare i den mening som avses i direktivet

Det är möjligt att skyldigheten att lämna upplysningar inte kan åberopas för en förmedlare på grund av yrkesmässiga privilegier eller bara på grund av att förmedlaren inte har någon närvaro inom unionen. Det kan också vara så att det inte finns någon förmedlare när en skattebetalare utarbetar och genomför ett system internt. Under sådana omständigheter kommer skattemyndigheterna inte att missa möjligheten att få information om skatterelaterade arrangemang som kan vara kopplade till aggressiva strukturer. Skyldigheten att lämna upplysningar ska istället föras över till de skattebetalare som nyttjar arrangemanget.

·Fler än en person kan klassificeras som en förmedlare eller skattebetalare

Det är vanligt att en förmedlare behåller sin närvaro i flera medlemsstater genom kontor, företag, etc., och att den också anlitar andra lokala oberoende aktörer som tillhandahåller skatterådgivning om vissa arrangemang. Under sådana förhållanden är det bara förmedlaren som bär ansvaret gentemot skattebetalaren(-na) för att utforma och genomföra de arrangemang som ska lämna nödvändig information till skattemyndigheterna.

Om skyldigheten att lämna information har förts över till skattebetalaren och mer än en närstående part ska använda samma rapporteringspliktiga gränsöverskridande skattearrangemang är det bara den skattebetalare som ansvarade för att underteckna arrrangemanget(-en) med förmedlaren som ska bära ansvaret för att uppgifterna lämnas in.

·Tidpunkt för lämnande av upplysningar och automatiskt utbyte av information

Eftersom lämnande av upplysningar ger bättre chanser att uppnå den planerade avskräckande effekten om den relevanta informationen når ut till skattemyndigheterna i ett tidigt skede föreskriver den föreslagna lagstiftningen att upplysningar om de rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemangen lämnas innan systemet(-en) genomförs i praktiken. Under dessa förutsättningar ska förmedlarna lämna upplysningar om de rapporteringspliktiga arrangemangen inom fem dagar räknat från dagen efter det att ett sådant arrangemang blir tillgängligt för en skattebetalare för genomförandet.

När lämnandet av upplysningar flyttas till skattebetalarna i avsaknad av en trovärdig förmedlare inträffar tidpunkten för dess lämnande något senare, det vill säga inom fem dagar räknat från dagen efter det rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemanget eller när det första steget i en serie av sådana arrangemang har genomförts.

Det därpå följande automatiska utbytet av information om dessa arrangemang ska ske varje kvartal. På grund av ett tidigare lämnande av denna information kommer de skattemyndigheter som har starkast koppling till arrangemanget att erhålla tillräckligt underlag för att vidta åtgärder mot skatteflykt i ett tidigt skede.

·Förteckning över kännetecken i stället för att definiera aggressiv skatteplanering

Ett försök att definiera begreppet aggressiv skatteplanering skulle riskera att vara förgäves. Detta beror på att aggressiv skatteplanering har utvecklats under årens lopp till att bli särskilt komplicerad och alltid är föremål för ständiga ändringar och anpassningar för att reagera på möjliga motåtgärder från skattemyndigheterna. Mot denna bakgrund innehåller den föreslagna lagstiftningen en sammanställning av de egenskaper och inslag av transaktioner som utgör en tydlig indikation på skatteflykt eller missbruk. Dessa egenskaper och inslag refereras till som ”kännetecken” och det räcker att ett arrangemang omfattas av tillämpningsområdet av ett av dessa för att behandlas som rapporteringspliktigt till skattemyndigheterna.

·Automatiskt utbyte av information via EU:s gemensamma kommunikationsnät

När det gäller de praktiska aspekterna av ett obligatoriskt automatiskt utbyte av information i förslaget till direktiv hänvisas det föreslagna direktivet till det system som inrättats genom rådets direktiv (EU) 2015/2376, dvs. det gemensamma kommunikationsnätet. Detta kommer att fungera som en gemensam ram för utbytet och för detta ändamål kommer dess tillämpningsområde att utvidgas.

Informationen ska registreras i en säker central medlemsstatskatalog för administrativt samarbete i fråga om beskattning. Medlemsstaterna kommer även att genomföra en serie praktiska arrangemang, inbegripet åtgärder för att standardisera meddelandet om alla nödvändiga uppgifter genom att skapa ett standardformulär. Detta kommer att innebära att man specificerar språkkraven för det planerade informationsutbytet och följaktligen uppgraderar det gemensamma kommunikationsnätet.

·Effektiva sanktioner vid bristande efterlevnad på nationell nivå

Den föreslagna lagstiftningen överlåter åt medlemsstaterna att fastställa sanktioner som ska gälla vid överträdelser av de nationella regler som införlivar detta direktiv i sin nationella rättsordning. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den gemensamma ramen tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

·Genomförandeåtgärder

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av det föreslagna direktivet, och särskilt det obligatoriska automatiska utbytet av upplysningar mellan skattemyndigheter, ska kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter på följande områden:

i.Att anta ett standardformulär med ett begränsat antal beståndsdelar, inbegripet språkordningen.

ii.Att anta de praktiska arrangemang som är nödvändiga för att uppgradera den centrala katalogen för administrativt samarbete i fråga om beskattning.

Dessa befogenheter ska utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

·Delegerade akter

För att åtgärda det potentiella behovet av att uppdatera kännetecknen på grundval av information som härrör från arrangemang som offentliggjorts har kommissionen tilldelats befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

2017/0138 (CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 113 och 115,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande 19 ,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 20 ,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)För att lämna utrymme åt nya initiativ inom området skattetransparens på unionsnivå har rådets direktiv 2011/16/EU 21 omfattats av en rad ändringsförslag under de senaste åren. I detta sammanhang infördes i rådets direktiv (EU) 2014/107 22 gemensamma rapporteringsstandarder för upplysningar om finansiella konton inom unionen. I den standard som har tagits fram inom OECD:s globala forum föreskrivs automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton som innehas av personer utan skatterättslig hemvist och fastställer en ram för utbytet i hela världen. Direktiv 2011/16/EU ändrades genom rådets direktiv (EU) 2015/2376 23 , som föreskriver det automatiska utbytet av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och genom rådets direktiv (EU) 2016/881 24 , som föreskriver obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om landsspecifik rapportering av multinationella företag mellan skattemyndigheter. Genom medvetenhet om den användning som skattemyndigheter kan ha av information om penningtvätt innehåller rådets direktiv (EU) 2016/2258 25 en skyldighet för medlemsstaterna att ge skattemyndigheterna tillgång till förfaranden för kundkontroll som tillämpas av finansinstitut enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 26 . Även om direktiv 2011/16/EU har ändrats flera gånger i syfte att förbättra de metoder som skattemyndigheterna kan använda för att motverka skatteflykt och skatteundandragande finns det fortfarande ett behov av att stärka vissa särskilda transparensaspekter i den befintliga skatteramen.

(2)Medlemsstaterna finner det allt svårare att skydda sina nationella skattebaser från att urholkas eftersom skatteplaneringsstrukturerna har utvecklats till att bli synnerligen sofistikerade och ofta drar fördel av den ökade rörligheten för både kapital och personer på den inre marknaden. Dessa strukturer består vanligen av arrangemang som utvecklats i olika jurisdiktioner och som flyttar beskattningsbara vinster till mer fördelaktiga skattesystem eller får till effekt att minska skattebetalarnas totala skattebörda. Detta har lett till att medlemsstaterna ofta upplever betydande minskningar av sina skatteintäkter, vilket hindrar dem från att genomföra en tillväxtvänlig skattepolitik. Det är därför avgörande att medlemsstaternas skattemyndigheter får fullständiga och relevanta uppgifter om potentiellt aggressiva skattearrangemang. Denna information skulle göra det möjligt för dessa myndigheter att snabbt reagera mot skadlig skattepraxis och täppa till kryphål genom lagstiftningsinitiativ eller genom att göra lämpliga riskbedömningar och skatterevisioner.

(3)Med tanke på att de flesta potentiellt aggressiva skatteplaneringsarrangemang sträcker sig över fler än en jurisdiktion skulle ett lämnande av upplysningar om dessa arrangemang ge ytterligare positiva resultat om den informationen också utbyts mellan medlemsstaterna. Det automatiska utbytet av upplysningar mellan skattemyndigheter är avgörande för att förse dessa myndigheter med den information som de behöver för att vidta åtgärder när de konstaterar aggressiva skattemetoder.

(4)Genom att inse hur en transparent ram för utveckling av näringsverksamhet kan bidra till att motverka skatteflykt och skatteundandragande på den inre marknaden har kommissionen uppmanats att ta initiativ om obligatoriskt lämnande av uppgifter om potentiellt aggressiva skatteplaneringsarrangemang i linje med åtgärd 12 i OECD:s projekt rörande urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS). Mot denna bakgrund har Europaparlamentet efterlyst kraftfullare åtgärder mot förmedlare som bistår med arrangemang som kan leda till skatteundandragande eller skatteflykt.

(5)Det är nödvändigt att påminna om hur vissa finansiella förmedlare och andra som tillhandahåller skatterådgivning förefaller att aktivt ha hjälpt sina kunder i att dölja pengar i fonder med säten i skatteparadis. Även om de gemensamma rapporteringsstandarder som infördes genom rådets direktiv (EU) 2014/107 27 är ett viktigt steg framåt när det gäller att införa en skattetransparent ram inom unionen, åtminstone i fråga om upplysningar om finansiella konton, kan den fortfarande förbättras.

(6)Ett lämnande av upplysningar om potentiellt aggressiva skatteplaneringsarrangemang med en gränsöverskridande dimension kan effektivt bidra till de insatser som görs för att skapa ett klimat med rättvis beskattning på den inre marknaden. Mot denna bakgrund skulle en skyldighet för förmedlare att informera skattemyndigheterna om vissa gränsöverskridande arrangemang, som eventuellt skulle kunna nyttjas för skatteflykt, utgöra ett steg i rätt riktning. För att utveckla en mer övergripande politik skulle det också vara betydelsefullt att skattemyndigheterna, som ett andra steg efter lämnandet av upplysningar, delar informationen med sina motsvarigheter i andra medlemsstater. Sådana arrangemang skulle också öka effektiviteten i de gemensamma rapporteringsstandarderna. Det skulle dessutom vara av avgörande betydelse att ge kommissionen tillräcklig information för att kunna övervaka en korrekt tillämpning av detta direktiv. Att ge kommissionen sådan tillgång till information löser inte medlemsstaten från skyldigheten att anmäla alla former av statligt stöd till kommissionen.

(7)Det medges att ett lämnande av upplysningar om potentiellt aggressiva gränsöverskridande skatteplaneringsarrangemang skulle ha en bättre chans att nå sin planerade avskräckande verkan om den relevanta informationen nådde skattemyndigheterna i ett tidigt skede, dvs. innan de offentliggjorda arrangemangen genomförs i praktiken. Om skyldigheten att lämna upplysningar förs över till skattebetalarna skulle det vara praktiskt att ålägga skyldigheten att lämna upplysningar om dessa potentiellt aggressiva gränsöverskridande skatteplaneringsarrangemang i ett något senare skede, eftersom skattebetalarna kanske inte är medvetna om vilken typ av arrangemang som gäller vid tidpunkten när den införs. För att underlätta medlemsstaternas förvaltningar skulle ett automatiskt utbyte av upplysningar om dessa arrangemang kunna göras varje kvartal.

(8)För att säkerställa en väl fungerande inre marknad och för att förhindra kryphål i den föreslagna ramen för regler bör skyldigheten att lämna upplysningar också gälla alla aktörer som vanligen deltar i utformningen, marknadsföringen, anordnandet eller hanteringen av genomförandet av en gränsöverskridande transaktion eller en serie därav, samt de som tillhandahåller hjälp eller råd. Det bör inte bortses från att skyldigheten att lämna upplysningar i vissa fall inte kan göras gällande för en förmedlare på grund av yrkesmässiga privilegier, eller om det inte finns någon förmedlare, till exempel därför att skattebetalaren själv utformar och inför ett system. Under sådana omständigheter är det centralt att skattemyndigheterna inte går miste om möjligheten att få information om skattearrangemang som kan vara potentiellt kopplade till aggressiv skatteplanering. Det skulle därför vara nödvändigt att föra över skyldigheten att lämna upplysningar till skattebetalaren som gynnas av arrangemangen i dessa fall.

(9)Detta beror på att aggressiva skatteplaneringsarrangemang har utvecklats under årens lopp till att bli alltmer komplicerade och alltid är föremål för ständiga ändringar och anpassningar som en reaktion på möjliga motåtgärder från skattemyndigheterna. Med hänsyn till detta vore det mer ändamålsenligt att försöka fånga upp potentiellt aggressiva skattearrangemang genom att sammanställa en förteckning över egenskaper och inslag om transaktioner som utgör en tydlig indikation på skatteflykt eller missbruk snarare än att definiera begreppet aggressiv skatteplanering. Dessa indikationer ska betecknas ”kännetecken”.

(10)Eftersom det primära målet med denna lagstiftning är att säkerställa en väl fungerande inre marknad är det av avgörande betydelse att inte lagstifta på unionsnivå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de avsedda syftena. Därför är det nödvändigt att begränsa eventuella gemensamma regler om att lämna upplysningar till gränsöverskridande situationer, det vill säga antingen situationer i mer än en medlemsstat eller i en medlemsstat och ett tredjeland. Därför är det bara under sådana omständigheter, som på grund av den potentiella inverkan på den inre marknadens funktion, som man kan motivera behovet av att anta en gemensam uppsättning regler i stället för att hantera frågan på nationell nivå.

(11)Med tanke på att de offentliggjorda arrangemangen bör ha en gränsöverskridande dimension är det viktigt att dela relevant information med skattemyndigheterna i övriga medlemsstater för att säkerställa maximal effektivitet i detta direktiv vad gäller att avskräcka från aggressiva skatteplaneringsmetoder. Mekanismen för informationsutbyte i samband med förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning bör också användas för att rymma det obligatoriska och automatiska utbytet av offentliggjord information om potentiellt aggressiva gränsöverskridande skatteplaneringsarrangemang mellan skattemyndigheter i unionen.

(12)För att underlätta det automatiska informationsutbytet och stärka ett effektivt nyttjande av resurser bör utbyten göras genom det gemensamma kommunikationsnät som unionen har utformat. Informationen ska registreras i en säker central medlemskatalog för administrativt samarbete i fråga om beskattning. Medlemsstaterna bör även genomföra en serie praktiska arrangemang, inbegripet åtgärder för att standardisera lämnandet av all nödvändig information genom att skapa ett standardformulär. Detta bör också inbegripa att man specificerar språkkraven för det planerade informationsutbytet och uppgraderar det gemensamma kommunikationsnätet i enlighet med detta.

(13)För att förbättra utsikterna för detta direktivs ändamålsenlighet bör medlemsstaterna fastställa sanktioner för överträdelser av nationella regler som genomför detta direktiv och säkerställa att dessa sanktioner verkligen tillämpas i praktiken, att de är proportionerliga och har en avskräckande verkan.

(14)I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av detta direktiv, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen i samband med uppdatering av kännetecken för att i förteckningen över kännetecken inbegripa potentiellt aggressiva skatteplaneringsarrangemang eller serier av arrangemang som svar på uppdaterad information om dessa arrangemang eller serier av arrangemang som härrör från det obligatoriska kravet på att lämna upplysningar om sådana arrangemang.

(15)I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv och i synnerhet för det automatiska utbytet av information mellan skattemyndigheter, bör genomförandebefogenheter delegeras till kommissionen för att anta ett standardformulär med ett begränsat antal komponenter, inbegripet språkordningen. Av samma orsak bör genomförandebefogenheter också tilldelas kommissionen för att anta de praktiska arrangemang som är nödvändiga för att uppgradera en central medlemskatalog för administrativt samarbete i fråga om beskattning. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 28 .

(16)I enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 45/2001 har samråd ägt rum med Europeiska datatillsynsmannen 29 . All behandling av personuppgifter som utförs inom ramen för detta direktiv måste vara förenlig med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG 30 och med förordning (EG) nr 45/2001.

(17)Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. 

(18)Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att förbättra den inre marknadens funktion genom att avskräcka från användningen av gränsöverskridande aggressiva skatteplaneringsarrangemang inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på egen hand utan samordning, utan snarare uppnås bättre på unionsnivå på grund av att det riktar sig mot system som utvecklas för att eventuellt dra fördel av ineffektivitet på marknaden som har sitt ursprung i samspelet mellan olika nationella skatteregler, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen, som anges i samma artikel, går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål, särskilt med tanke på att den är begränsad till arrangemang av gränsöverskridande dimension av antingen mer än en medlemsstat eller en medlemsstat och ett tredjeland.

(19)Direktiv 2011/16/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 2011/16/EU ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 9 ska ändras på följande sätt:

i)Led a ska ersättas med följande:

”a)vid tillämpning av artiklarna 8.1, 8a. 8aa och 8aaa, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar till en annan medlemsstat, utan föregående begäran, med i förväg fastställda regelbundna intervaller. Med tillgängliga upplysningar enligt artikel 8.1 avses sådana upplysningar i skattemyndigheternas akter i den medlemsstat som lämnar informationen vilka kan inhämtas i enlighet med förfarandena för insamling och behandling av upplysningar i den medlemsstaten”,

ii)Led c ska ersättas med följande:

”(c)vid tillämpning av andra bestämmelser i detta direktiv än artiklarna 8.1, 8.3a, 8a, 8aa och 8aaa, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar i enlighet med leden a och b i denna punkt”.

(b)Följande led ska läggas till:

”18.gränsöverskridande arrangemang: ett arrangemang eller serier av arrangemang i antingen mer än en medlemsstat eller i en medlemsstat och ett tredje land, om minst ett av följande villkor är uppfyllda:

a)Att inte samtliga parter i ett arrangemang eller serier av arrangemang har skatterättslig hemvist i samma jurisdiktion.

b)En eller flera av parterna i arrangemanget eller serier av arrangemang samtidigt har sin skatterättsliga hemvist i fler än en jurisdiktion.

c)En eller flera av parterna i arrangemanget eller serier av arrangemang bedriver affärsverksamhet i en annan jurisdiktion genom ett fast driftsställe beläget i den jurisdiktionen och arrangemanget eller serier av arrangemang utgör en del av eller hela verksamheten vid det fasta driftsstället.

(d)En eller flera av parterna i arrangemanget eller serier av arrangemang bedriver affärsverksamhet i en annan jurisdiktion genom ett fast driftsställe som inte är beläget i den jurisdiktionen och arrangemanget eller serier av arrangemang utgör en del av eller hela verksamheten vid det fasta driftsstället.

e)Ett sådant arrangemang eller serier av arrangemang har skattemässiga konsekvenser för minst två jurisdiktioner.

19.rapporteringspliktigt gränsöverskridande arrangemang: varje gränsöverskridande arrangemang eller serier av arrangemang som uppfyller minst ett av de kännetecken som anges i bilaga IV.

20.kännetecken: en typisk karaktäristik eller egenskap i ett arrangemang eller serier av arrangemang som är förtecknade i bilaga IV.

21.förmedlare: en person som bär ansvaret gentemot skattebetalarna för utformning, marknadsföring, organisation eller förvaltning av genomförandet av de skattemässiga aspekterna av ett rapporteringspliktigt gränsöverskridande arrangemang, eller serier av sådana arrangemang, vid tillhandahållande av tjänster som rör beskattning. Förmedlare innebär också varje person som åtar sig att, direkt eller genom andra personer till vilka den är kopplad, tillhandahålla materiell hjälp, bistånd eller rådgivning med avseende på utformning, marknadsföring, organisation eller förvaltning av de skattemässiga aspekterna av ett rapporteringspliktigt gränsöverskridande arrangemang.

För att vara förmedlare ska en person uppfylla minst ett av följande villkor:

a)Vara registrerad i och/eller regleras av lagstiftningen i en medlemsstat.

b)Ha sin skatterättsliga hemvist i en medlemsstat,

c)Vara registrerade hos en bransch- eller yrkesorganisation i samband med juridisk rådgivning, skatterådgivning eller konsulttjänster i minst en medlemsstat.

d)Vara baserad i minst en medlemsstat varifrån personen utövar sitt yrke eller ger juridisk rådgivning, skatterådgivning eller konsulttjänster.

22.skattebetalare: avser varje person som använder ett rapporteringspliktigt arrangemang eller serier av sådana arrangemang för att kunna optimera sin skatterättsliga ställning.

23.anknutet företag: avser en skattebetalare som är närstående en annan skattebetalare på minst ett av följande sätt:

a)En skattebetalare deltar i ledningen av en annan skattebetalare för att kunna utöva ett väsentligt inflytande över den andra skattebetalaren.

b)En skattebetalare deltar i kontrollen av en annan skattebetalare genom ett innehav som överstiger 20 % av rösterna.

c)En skattebetalare deltar i kapitalet i en annan skattebetalare genom en äganderätt som, direkt eller indirekt, överstiger 20 % av kapitalet.

Om samma skattebetalare deltar i ledning, kontroll eller kapital i mer än en skattebetalare ska alla berörda skattebetalare betraktas som anknutna företag.

Vid indirekta andelar ska uppfyllandet av villkoren i leden b och c bedömas genom att andelarna på respektive nivå multipliceras med varandra. En skattebetalare som innehar mer än 50 % av rösterna ska anses inneha 100 % av rösterna.

En fysisk person, dennes maka eller make och dennes anförvanter i upp- eller nedstigande led ska behandlas som en enda skattebetalare.

(2)I kapitel II avsnitt II ska följande artikel läggas till som artikel 8aaa:

”Artikel 8aaa

Tillämpningsområde och villkor för obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang

1.Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att ålägga förmedlare att lämna information till den behöriga skattemyndigheten om ett rapporteringspliktigt gränsöverskridande arrangemang eller serier av sådana arrangemang inom fem arbetsdagar, med början dagen efter det rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemanget eller serier av arrangemang finns tillgängliga för genomförande av förmedlaren till en eller flera skattebetalare efter kontakt med den skattebetalaren eller de skattebetalarna, eller när det första steget i en serie av arrangemang redan har genomförts.

2.Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att ge förmedlare rätten till ett undantag från att lämna uppgifter om ett rapporteringspliktigt gränsöverskridande arrangemang eller serier av sådana arrangemang om de är berättigade till yrkesmässiga privilegier enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstaten. Under sådana omständigheter ska skyldigheten att lämna information om ett sådant arrangemang eller serier av sådana arrangemang åligga skattebetalaren och förmedlarna ska informera skattebetalarna om detta ansvar på grund av privilegiet.

Förmedlare kan bara vara berättigade till ett undantag enligt det första stycket i den mån de bedriver verksamhet inom ramen för de relevanta nationella lagar som styr deras yrken.

Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att ansvaret för att, om det inte finns någon förmedlare i den mening som avses i artikel 3.21, lämna information om ett rapporteringsskyldigt gränsöverskridande arrangemang eller serier av sådana arrangemang, åläggs skattebetalaren. Skattebetalaren ska lämna information inom fem arbetsdagar räknat från dagen efter det rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemanget eller serier av arrangemang eller när det första steget i en serie av sådana arrangemang har genomförts.

3.Varje medlemsstat ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att om fler än en förmedlare är inblandad i ett rapporteringsskyldigt gränsöverskridande arrangemang eller serier av sådana arrangemang, bara den förmedlare som bär ansvaret gentemot skattebetalarna för att utforma och genomföra ett eller flera arrangemang ska lämna information i enlighet med punkt 1.

Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att, om skyldigheten att lämna information om ett rapporteringsskyldigt gränsöverskridande arrangemang eller serier av sådana arrangemang åligger skattebetalaren och ett enda sådant arrangemang eller serier av sådana arrangemang används av mer än en skattebetalare som är anknutna företag, det bara är skattebetalaren som ansvarade för att komma överens om ett arrangemang eller serier av arrangemang med förmedlaren som ska lämna information i enlighet med punkt 1.

4.Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att ålägga förmedlare och skattebetalare att lämna information om rapporteringsskyldiga gränsöverskridande arrangemang som genomfördes mellan den [datum för politisk överenskommelse] och den 31 december 2018 för förmedlare och skattebetalare, i förekommande fall, ska lämna information om dessa rapporteringsskyldiga gränsöverskridande arrangemang senast den 31 mars 2019.

5.Den behöriga myndigheten i en medlemsstat i vilken information har lämnats in i enlighet med punkt 1 i denna artikel ska, genom automatiskt informationsutbyte, vidarebefordra den information som specificeras i punkt 6 i denna artikel till de behöriga myndigheterna i alla andra medlemsstater, i enlighet med de praktiska arrangemang som antagits i enlighet med artikel 21.1.

6.De upplysningar som medlemsstaten ska lämna i enlighet med punkt 5 ska omfatta följande:

(a)Identifiering av förmedlare och skattebetalare, inklusive deras namn, skatterättslig hemvist och identifikationsnummer för skattebetalare och, i förekommande fall, personer som är anknutna företag till förmedlaren eller skattebetalaren.

(b)Uppgifter om de kännetecken som anges i bilaga IV som gör det gränsöverskridande arrangemanget eller serier av sådana arrangemang rapporteringspliktiga.

(c)En sammanfattning av innehållet i det rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemanget eller serier av sådana arrangemang, inklusive en hänvisning till det namn som allmänt används, om sådana finns, och en beskrivning i abstrakta ordalag av de relevanta affärsverksamheterna eller arrangemangen, utan att det skulle leda till att en affärshemlighet, företagshemlighet, yrkeshemlighet eller ett i näringsverksamhet använt förfaringssätt röjs, eller till att upplysningar lämnas vilket skulle strida mot allmän ordning.

(d)Det datum då genomförandet av det rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemanget eller det första steget i en serie av sådana arrangemang ska inledas eller har inletts.

(e)Uppgifter om de nationella skatteregler vars tillämpning medför en skattemässig fördel, i förekommande fall.

(f)Värdet av transaktionen eller serier av transaktioner som ingår i ett rapporteringspliktigt gränsöverskridande arrangemang eller serier av sådana arrangemang.

(g)Identifiering av de andra medlemsstater som är delaktiga i, eller som sannolikt kommer att beröras av det rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemanget eller serier av sådana arrangemang.

(h)Identifiering av varje person i de andra medlemsstaterna, i förekommande fall, som sannolikt kommer att beröras av det rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemanget eller serier av sådana arrangemang med angivande av med vilka medlemsstater som de berörda förmedlarna eller skattebetalare är anknutna.

7.För att underlätta det utbyte av uppgifter som avses i punkt 5 i denna artikel ska kommissionen anta de praktiska arrangemang som krävs för att genomföra denna artikel, inbegripet åtgärder för att standardisera lämnandet av uppgifter i enlighet med punkt 6 i denna artikel, som en del av förfarandet för att fastställa det standardformulär som anges i artikel 20.5.

8.Kommissionen ska inte ha tillgång till den information som avses i leden a, c och h i punkt 6.

9.Det automatiska utbytet av uppgifter ska äga rum inom en månad från slutet av det kvartal under vilket informationen lämnades. De första uppgifter ska översändas senast i slutet av det första kvartalet 2019. ”.

(3)I artikel 20 ska punkt 5 ersättas med följande:

”5.Standardformulär, inbegripet språkordningen, ska antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2 i följande fall:

a)Det automatiska utbytet av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning i enlighet med artikel 8a före den 1 januari 2017.

b)Det automatiska utbytet av upplysningar om rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang i enlighet med artikel 8aaa före den 1 januari 2019.

Dessa standardformulär ska inte gå utöver de komponenter för utbyte av upplysningar som förtecknas i artiklarna 8a.6 och 8aaa.6 och andra besläktade områden med anknytning till dessa komponenter som är nödvändiga för att man ska uppnå målen med artiklarna 8a respektive 8aaa.

Den språkordning som avses i första stycket ska inte hindra medlemsstaterna från att lämna de upplysningar som avses i artiklarna 8a och 8aaa på något av unionens officiella språk. I denna språkordning kan emellertid föreskrivas att de centrala delarna av sådana upplysningar också ska lämnas på något annat av unionens officiella språk.”.

(4)I artikel 21 ska punkt 5 ersättas med följande:

”5.Kommissionen ska senast den 31 december 2017 utveckla och med tekniskt och logistiskt stöd tillhandahålla en säker central medlemsstatskatalog för administrativt samarbete i fråga om beskattning där upplysningar som ska lämnas inom ramen för artikel 8a.1 och 8a.2 ska registreras för att uppfylla det automatiska utbyte som föreskrivs i artikel 8a.1 och 8a.2.

Kommissionen ska senast den 31 december 2018 utveckla och med tekniskt och logistiskt stöd tillhandahålla en säker central medlemsstatskatalog för administrativt samarbete i fråga om beskattning där upplysningar som ska lämnas inom ramen för artikel 8aaa.5, 8aaa.6 och 8aaa.7 ska registreras för att uppfylla det automatiska utbyte som föreskrivs i dessa punkter.

Samtliga medlemsstaters behöriga myndigheter ska ges tillgång till de upplysningar som registreras i denna medlemskatalog. Kommissionen ska även ha tillgång till de upplysningar som registreras i denna medlemskatalog, dock med de begränsningar som anges i artiklarna 8a.8 och 8aaa.8. De nödvändiga praktiska arrangemangen ska antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.

Fram till dess att denna säkra centrala medlemskatalog tas i drift ska det automatiska utbyte som föreskrivs i artikel 8a.1, 8a.2 och artikel 8aaa.5, 8aaa.6 och 8aaa.7 utföras i enlighet med punkt 1 i den här artikeln och tillämpliga praktiska arrangemang.”.

(5)I artikel 23 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Medlemsstaterna ska till kommissionen lämna en årlig utvärdering av ändamålsenligheten hos det automatiska utbyte av upplysningar som avses i artiklarna 8, 8a, 8aa och 8aaa samt de praktiska resultat som uppnåtts. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa former och villkor för hur denna årliga utvärdering ska lämnas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.”

(6)I bilaga V ska följande artikel läggas till:

”Artikel 23aa

Ändringar av bilaga IV

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26a för att ändra bilaga IV i syfte att i förteckningen över kännetecken lägga till potentiellt aggressiva skatteplaneringsarrangemang eller serier av arrangemang som svar på uppdaterad information om dessa arrangemang eller serier av arrangemang som härrör från det obligatoriska lämnandet av upplysningar om sådana arrangemang.”.

(7)Artikel 25 a ska ersättas med följande:

”Artikel 25a

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits i enlighet med detta direktiv vad avser artiklarna 8aa och 8aaa och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.”.

(8)I kapitel VII ska följande artiklar läggas till:

”Artikel 26a

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 23aa ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då detta direktiv träder i kraft.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 23aa får när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Så snart kommissionen har antagit en delegerad akt ska den underrätta rådet om detta.

5.En delegerad akt som antas i enlighet med artikel 23aa ska träda i kraft endast om rådet inte har gjort någon invändning mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att invända. Denna period kan på rådets initiativ förlängas med två månader.

Artikel 26aa

Information till Europaparlamentet

Europaparlamentet ska informeras om kommissionens antagande av delegerade akter, eventuella ändamål som formulerats och om rådets återkallelse av delegering av befogenheter.”.

(9)Bilaga IV, vars text återfinns i bilagan till detta direktiv, ska läggas till.

Artikel 2

1.Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2018 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2019.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 31  

1.3.Typ av förslag eller initiativ

☒Ny åtgärd 

◻Ny åtgärd som bygger på ett 32  

Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny åtgärd

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå:

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

◻Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

–◻Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

–◻Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

☒Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

–Efter en inledande period från 2017 till 2021

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 33  

☒Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–☒inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

–◻via genomförandeorgan

◻Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten.

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats:

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

[Dessa uppgifter ska anges på  databladet för budgetuppgifter av administrativ natur  (andra dokumentet i bilagan till denna finansieringsöversikt), vilket ska laddas upp i CISNet som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.]

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–☒ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–☒ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–☒ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–☒ Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

–◻ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

–◻ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

3.2.5.Bidrag från tredje part

–Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

–Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–☒ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻ Påverkan på egna medel

–◻ Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

(1) Rådets direktiv (EU) 2014/107 av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 359, 16.12.2014, s. 1).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

(3)

   Europaparlamentets resolution av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt ( 2016/2038(INI) ) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P8-TA-2016- 0310+0+DOC+XML+V0//EN

(4) Ekofinrådets informella möte den 22 april 2016.

(5) OECD:s handlingsplan mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster, BEPS (2015): ” Allmän diskussion om utkastet till åtgärd 12 i BEPS: Tvingande regler om utlämnande av uppgifter ”. För ytterligare förtydligande se också uppgifterna i ordlistan.

(6) Europeiska unionens råd (2016), rådets slutsatser om kommissionens meddelande om en extern strategi för effektiv beskattning och kommissionens rekommendation om genomförandet av åtgärder mot missbruk av skatteavtal − rådets slutsatser 25.5.2016 (Ekofinrådets slutsatser från maj 2016).

(7) Ekofinrådets slutsatser från maj 2016, punkt 12.

(8) G20-gruppens prioriteringar: https://www.g20.org/Webs/G20/EN/G20/Agenda/agenda_node.html  

(9) Europeiska kommissionen, meddelande om ytterligare åtgärder för att öka transparensen och främja bekämpandet av skatteundandragande och skatteflykt COM(2016) 451 final , 5.7.2016 (Panama Communication).

(10) Rådets direktiv (EU) 2011/16 av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

(11) Rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter i fråga om direkt beskattning och skatter på försäkringspremier (EGT L 336, 27.12.1977, s. 15).

(12) Rådets direktiv (EU) 2014/107 av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 359, 16.2.2014, s. 1).

(13) Rådets direktiv (EU) 2015/2376 av den 8 december 2015 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 332, 18.12.2015, s. 1).

(14) Rådets direktiv (EU) 2016/881 av den 25 maj 2016 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 146, 3.6.2016, s. 8).

(15) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/0107 av den 12 april 2016 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer.

(16) EU har ingått en del av dessa avtal som gäller vissa europeiska tredjeländer.

(17) http://ec.europa.eu/transparency/regdoc/?fuseaction=ia

(18) http://ec.europa.eu/transparency/regdoc/?fuseaction=ia  

(19) EUT C , , s. .

(20) EUT C , , s. .

(21) Rådets direktiv (EU) 2011/16 av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

(22) Rådets direktiv (EU) 2014/107 av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 359, 16.2.2014, s. 1).

(23) Rådets direktiv (EU) 2015/2376 av den 8 december 2015 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 332, 18.12.2015, s. 1).

(24) Rådets direktiv (EU) 2016/881 av den 25 maj 2016 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 146, 3.6.2016, s. 8).

(25) Rådets direktiv (EU) 2016/2258 av den 6 december 2016 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller skattemyndigheters tillgång till information för bekämpning av penningtvätt (EUT L 342, 16.12.2016, s. 1).

(26) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

(27) Rådets direktiv (EU) 2014/107 av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 359, 16.2.2014, s. 1).

(28) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(29) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(30) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

(31) Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

(32) Som avses i artikel 54.2 a eller 54.2 b i budgetförordningen.

(33) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

(34) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (EGT L 136, 31.5.1, s. 1).

(35)    Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(36) Diff. = Differentierade / Icke-diff. = Icke-differentierade anslag.

(37) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(38) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(39) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(40) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(41) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(42) Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(43) Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(44) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(45) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(46) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(47) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(48) När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 21.6.2017

COM(2017) 335 final

BILAGOR

till

Fösrlag till rådets direktiv

om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang

{SWD(2017) 236 final}
{SWD(2017) 237 final}

”BILAGA IV
KÄNNETECKEN

Allmänna kännetecken och särskilda kännetecken enligt kategori B får endast beaktas om de uppfyller ”kriteriet om huvudsaklig nytta”.

Krietriet om huvudsaklig nytta

Krietriet ska anses uppfyllt om den huvudsakliga nyttan av ett arrangemang eller en serie av arrangemang är att uppnå en skattefördel, om det kan fastställas att fördelen är det resultat man kan förvänta sig av ett sådant arrangemang, eller en sådan serie av arrangemang, inklusive genom att dra nytta av det särskilda sätt som arrangemanget eller serien av arrangemang är uppbyggd på.

A.    Allmänna kännetecken

1.Ett arrangemang eller en serie av arrangemang där skattebetalare åtar sig att uppfylla ett konfidentialitetsvillkor som kan ålägga dem att inte röja hur arrangemanget kan säkerställa en skatteförmån i förhållande till andra förmedlare eller skattemyndigheterna.

2.Ett arrangemang eller en serie av arrangemang där förmedlaren har rätt att ta ut en avgift (eller ränta, ersättning för kostnader för finansiering och andra avgifter) för arrangemanget eller en serie av arrangemang och denna avgift har fastställts med hänsyn till

(a)beloppet för den skatteförmån som härrör från arrangemanget eller en serie av arrangemang, eller

(b)huruvida skatteförmånen verkligen härrör från arrangemanget eller en serie av arrangemang. Detta skulle inbegripa en skyldighet för förmedlaren att helt eller delvis återbetala avgifterna när den avsedda skatteförmånen från arrangemanget eller en serie av arrangemang helt eller delvis inte har uppnåtts.

3.Ett arrangemang eller en serie av arrangemang där man använder standardiserad dokumentation, t.ex. standardformulär. Dokumentationen är allmänt tillgänglig för fler än en skattebetalare och behöver inte skräddarsys för att möjliggöra för en skattebetalare att genomföra arrangemanget eller en serie av arrangemang.

B.    Särskilda kännetecken som kan kopplas till kriteriet om huvudsaklig nytta

1.Ett arrangemang eller en serie av arrangemang som innebär att skattebetalaren använder förluster för att minska sin skattebörda, däribland genom överföring av dessa förluster till en annan jurisdiktion eller genom ökad användning av dessa förluster.

2.Ett arrangemang eller en serie av arrangemang vars verkan är att omvandla inkomst till kapital, gåvor eller andra kategorier av inkomster som beskattas på en lägre nivå.

3.Ett arrangemang eller en serie av arrangemang som inbegriper cirkulära transaktioner som resulterar i handel med sig själv, genom mellanliggande enheter utan annan kommersiell huvudfunktion eller transaktioner som neutraliserar eller upphäver varandra eller som har liknande egenskaper.

C.    Särskilda kännetecken i samband med gränsöverskridande transaktioner

1.Ett arrangemang eller en serie av arrangemang som inbegriper avdragsgilla gränsöverskridande betalningar mellan två eller flera närstående parter, om minst ett av följande förhållanden föreligger:

(a)Mottagaren har inte skatterättslig hemvist i någon skattejurisdiktion.

(b)Mottagaren har sin skatterättsliga hemvist i en jurisdiktion som antingen

i. inte ålägger någon bolagsskatt, eller

ii.ålägger bolagsskatt till nollsats eller har en lagstadgad bolagsskattesats som är lägre än halva den genomsnittliga lagstadgade bolagsskattesatsen i unionen, beräknat vid utgången av föregående kalenderår, eller

iii.är upptagen i en förteckning över vissa jurisdiktioner utanför unionen som av medlemsstaterna gemensamt eller inom ramen för en internationell organisation har bedömts ha skadliga skattesystem.

(c)Utbetalningen omfattas av en partiell eller fullständig skattebefrielse i den jurisdiktion där mottagaren har sin skatterättsliga hemvist.

(d)Utbetalningen omfattas av ett system med skattemässig förmånsbehandling i den jurisdiktion där mottagaren har sin skatterättsliga hemvist.

(e)Det föreligger en missmatchning inom tillämpningsområdet för rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer, som antogs av ministerrådet den 23 maj 2017.

2.Samma tillgång är föremål för avskrivning i mer än en jurisdiktion.

3.Mer än en skattebetalare kan kräva befrielse från dubbel beskattning av samma inkomst i olika jurisdiktioner.

4.Det finns ett arrangemang eller en serie av arrangemang som inbegriper överföringar av tillgångar och där det föreligger en betydande skillnad i det belopp som ska betalas i utbyte mot tillgångarna i de berörda jurisdiktionerna.

D.    Särskilda kännetecken som rör avtal om automatiskt informationsutbyte i unionen

Ett arrangemang eller en serie av arrangemang som kringgår unionens lagstiftning eller avtal om automatiskt informationsutbyte, inklusive avtal med tredjeland, och som har till verkan att undvika rapportering av inkomst till den stat där skattebetalaren har sin skatterättsliga hemvist. Dessa arrangemang kan omfatta följande:

(a)Användning av jurisdiktioner som inte är bundna av unionens lagstiftning eller avtal om automatiskt informationsutbyte.

(b)Omklassificering av inkomsttyper i olika kategorier som inte omfattas av det automatiska informationsutbytet.

(c)Användning av rättssubjekt och strukturer som inte är bundna av unionens lagstiftning eller avtal om automatiskt informationsutbyte.

(d)Användning av jurisdiktioner med otillräckliga eller bristfälliga system för verkställande av lagstiftningen mot penningtvätt. Detta inbegriper bristfälliga regler för identifiering av faktiska betalningsmottagare för rättsliga enheter, inklusive truster, stiftelser och företag för särskilt ändamål eller om det används ombud eller fullmakter för att dölja den faktiska betalningsmottagarens identitet.

E.    Särskilda kännetecken som rör internprissättning

1.Ett arrangemang eller en serie av arrangemang som inte överensstämmer med armslängdsprincipen eller med OECD:s riktlinjer för internprissättning, inklusive fördelning av resultatet mellan olika företag inom samma företagsgrupp.

2.Ett arrangemang eller en serie av arrangemang som omfattas av det automatiska utbytet av information om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor men som inte rapporteras eller utbyts.”