8.5.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 164/57

1.

Europeiska regionkommittén erinrar om att rätten till socialt stöd och till stöd till boendet för att trygga en värdig tillvaro för alla dem som saknar tillräckliga medel erkänns och respekteras av unionen i artikel 34 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och att rätten till en bostad också innebär att Europeiska unionens medlemsstater i detta avseende har en internationell förpliktelse gentemot Europarådet och FN. Därför bör de myndigheter på nationell, regional eller lokal nivå som har behörighet på området bostadspolitik garantera att rätten till en värdig bostad till ett överkomligt pris upprätthålls.

2.

Kommittén framhåller att EU inte har något explicit ansvar för bostadspolitiken och att subsidiaritetsprincipen måste respekteras vid samverkan mellan bostadspolitiska åtgärder som vidtas på lokal, regional och nationell nivå och EU:s politik. Samtidigt konstaterar kommittén att genomförandet av många av EU:s mål (ekonomisk stabilitet, kampen mot klimatförändringar och social delaktighet osv.) och många av EU:s politikområden (regionalpolitik, agendan för städer, konkurrens, energi, socialpolitik osv.) påverkar bostadspolitiken på olika nivåer och är beroende av den. Därför måste samordningen av politiken på detta område förbättras.

3.

ReK välkomnar att den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som tillkännagavs av Europaparlamentet, rådet och kommissionen vid det sociala toppmötet om rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg den 17 november 2017, omfattar rätten att få tillgång till subventionerat boende, rätten till bostadsbidrag av god kvalitet och rätten till stöd och skydd mot tvångsavhysning.

4.

Kommittén påminner i detta sammanhang om den viktiga roll som de regionala myndigheterna och de europeiska städerna har i genomförandet av bostadspolitiken i medlemsstaterna mot bakgrund av de allt större skillnaderna i behoven på de lokala bostadsmarknaderna, på grund av såväl intern migration i medlemsstaterna från områden utan bostadsbrist till områden med bostadsbrist som den senaste tidens externa migration till områden med bostadsbrist.

5.

ReK pekar åter på vikten av ett starkt partnerskap mellan olika typer av organisationer inom den icke-vinstdrivande sektorn, bostadsföreningar och kooperativ, hyresgäster och grannskapsorganisationer som tillhandahåller bostäder direkt och/eller underlättar tillgången till bostadsbidrag, men även med tillförlitliga privata investerare som tillhandahåller överkomliga bostäder.

6.

Det finns en stor mångfald av traditioner och system i fråga om boende i medlemsstaterna. Det är därför viktigt med ett neutralt tillvägagångssätt med avseende på boendetyper i genomförandet av gällande politik.

7.

Kommittén framhåller att de lokala och regionala myndigheterna inte bara spelar en avgörande roll vid genomförandet av en hållbar bostadspolitik utan även i hög grad bidrar till de praktiska möjligheterna att genomföra EU:s politiska mål.

8.

Den bostadskris som råder i europeiska stadsområden är strukturell, och de lokala och regionala myndigheterna måste främja ekonomiskt överkomliga bostäder eftersom marknadskrafterna inte på egen hand kan erbjuda sådana på grund av den bristande balansen mellan utbudet av bostäder till överkomlig kostnad i många av EU:s medlemsstater och regioner, i synnerhet i stadsområden, och den stora efterfrågan på bostäder. Denna obalans beror i synnerhet på de kraftiga interna och externa migrationsflödena och på en ökad efterfrågan på bostäder anpassade till den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning i de flesta medlemsstaterna.

9.

ReK påpekar att efterfrågan på bostäder varierar inom EU, och även inom de enskilda länderna och regionerna, vilket innebär att det krävs flexibilitet i stödet till byggandet.

10.

EU:s politik och lagstiftning får allt större inflytande på villkoren för genomförandet av medlemsstaternas och de regionala och lokala myndigheternas bostadspolitik, t.ex. de tillämpliga systemen för statligt stöd, mervärdesskattesystemet, definitionen av subventionerat boende som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, bestämmelserna för offentlig upphandling och samarbete mellan offentliga aktörer samt de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen, i synnerhet när det gäller hyresreglering och bostadsbidrag.

11.

Kommittén välkomnar att man successivt beaktar långsiktiga investeringar i bostäder i allt större utsträckning i EU:s politik, särskilt genom att öppna för Eruf-stöd för energieffektivitetsrenovering, tillgång till bostäder för marginaliserade befolkningsgrupper och stadsförnyelse, och genom att investeringarna integrerats i Junckerplanen eftersom de får en multiplikatoreffekt på lokal sysselsättning och i allt större utsträckning finansieras med EIB-lån, särskilt vad avser långsiktiga investeringar i sociala och subventionerade bostäder.

12.

ReK välkomnar beslutet inom Amsterdampakten att skapa en EU-agenda för städer och att inom den inrätta ett partnerskap om bostäder med inriktning på utveckling av bättre samordning inom EU-lagstiftningen för bostäder och kartläggning av god praxis i europeiska städer när det gäller att främja tillhandahållande och finansiering av ekonomiskt överkomliga bostäder.

13.

Kommittén efterlyser på grundval av partnerskapet om bostäder inom EU-agendan för städer en europeisk agenda för bostäder som kan säkerställa en bättre samordning mellan EU:s, medlemsstaternas och deras regionala och lokala myndigheters politik, som bättre kan samordna EU:s politik och interventionsmöjligheter till stöd för bostadspolitiken, och som kan möjliggöra jämförelser av praxis i europeiska städer när det gäller tillhandahållande av bostäder till rimliga priser.

14.

Kommittén påminner om att unionen måste bli mer effektiv i sin politik och sina insatser och framför allt mer synlig för medborgarna i deras vardag.

15.

ReK understryker det direkta sambandet mellan bostadskostnaden och möjligheterna för individer och familjer att täcka hushållskostnader och utgifter för utbildning, hälsovård och pensioner, som bidrar till ekonomisk och social välfärd.

16.

Kommittén understryker vikten av att informera och involvera allmänheten när man diskuterar bostadsfrågor och uppmanar nationella, lokala och regionala företrädare att delta i storskaliga evenemang, sådana som den internationella dagen för boende- och bebyggelsefrågor, internationella arkitekturdagen och andra initiativ.

17.

Det är nödvändigt att lösa problemet med det otillräckliga bostadsutbudet i större tätorter, industriområden och områden med avancerade företagstjänster, och samtidigt säkerställa tillgången till de faktorer som krävs för att garantera välbefinnande, särskilt för personer som nått pensionsåldern eller av olika skäl (sjukdom, funktionsnedsättning osv.) inte kan arbeta. Det är viktigt att analysera de möjligheter som migrationen ger – när det gäller att lätta på bördan för storstäderna och få människor att flytta till områden drabbade av avfolkning – på grundval av uppgifter om tillgängliga bostäder och levnadskostnader i EU:s olika regioner. Det är viktigt att analysera de möjligheter som migrationen ger – när det gäller att lätta på bördan för storstäderna och få människor att flytta till områden drabbade av avfolkning – på grundval av uppgifter om tillgängliga bostäder och levnadskostnader i EU:s olika regioner.

18.

Kommittén påminner om att spänningarna i de finansiella systemen i flera medlemsstater på grund av att hypotekslån inte betalades av och att bostäder förlorade i värde spelade en central roll i den kris som Europa nyligen drabbades av. Därför bör man i den framtida europeiska agendan för bostäder infoga målet att uppnå en balans mellan tillgång till den finansiering som krävs för förvärv av bostäder och finansinstitutens solvens.

19.

Kommittén anser även att bostäder till rimliga priser är en av förutsättningarna för social sammanhållning och social mångfald och bidrar till att bygga upp samhällen som är motståndskraftiga mot social, ekonomisk och geografisk segregering. ReK konstaterar att tillgången till statligt subventionerade bostäder också kan vara ett hinder för att ta anställning om anställningen skulle leda till att man inte längre har rätt att bo kvar i den subventionerade bostaden.

20.

ReK välkomnar kommissionens initiativ att koppla den europeiska pelaren för sociala rättigheter till den europeiska planeringsterminen, där det bostadspolitiska arbetet enligt kommissionen ska omfatta en närmare övervakning av reformen av subventionerat boende, tillgången till bostäder och deras överkomlighet samt bostadsbidragens effektivitet. Kommittén förväntar sig därför att man ändrar vissa felaktiga antaganden om bostäder som hittills gjorts i den europeiska planeringsterminen när det gäller följande: i) EU:s behörighet i vissa landsanalyser och landsspecifika rekommendationer avseende bostäder har varit tveksam i förhållande till subsidiaritetsprincipen (t.ex. ifrågasättandet av hyresreglering) och ii) rekommendationer om bostäder har endast lagts fram med avseende på eventuella makroekonomiska obalanser utifrån nationella siffror, och man föreslog därför universella strategier som inte tar hänsyn till lokala och regionala särdrag.

21.

ReK anser att man i den framtida europeiska agendan för bostäder även bör ta den hänsyn som krävs till landsbygdsområdenas behov och efterfrågan i fråga om bostäder.

22.

ReK efterlyser därför ett verkligt demokratiskt deltagande från Europaparlamentet och samråd med ReK, som företräder europeiska lokala och regionala myndigheter, samt med arbetsmarknadens parter före antagandet av de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen i fråga om bostadspolitiken och betonar att man bör vara särskilt uppmärksam på att subsidiaritetsprincipen respekteras på detta område.

23.

Det krävs mer flexibilitet i budgetreglerna och de finansiella bestämmelserna när det gäller offentliga investeringar i bostäder i syfte att locka privata investeringar, stimulera nya arbetstillfällen och tillväxt på lokal nivå och därigenom skapa långsiktiga fördelar för samhället som helhet. Kommittén efterlyser därför ytterligare manöverutrymme för investeringar i social infrastruktur på lokal och regional nivå inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten.

24.

Med tanke på att den senaste forskningen antyder att det finns stora regionala skillnader i utvecklingen av bostadspriser föreslår ReK att man i resultattavlan för makroekonomiska obalanser använder regionala och inte bara nationella uppgifter om årliga förändringar i huspriser som utlösande faktor som motiverar en noggrann övervakning. Kommittén uppmanar också kommissionen att undersöka om det skulle vara möjligt att främja en differentierad politik för makroprudentiell tillsyn på regional nivå med olika gränser för belåningsgrad eller skuldkvoter för bolån, särskilt i storstadsområden och övriga landet.

25.

Offentliga investeringar i bostäder är långsiktiga investeringar som bör erkännas som sådana i regelverket och ENS 2010. Dessutom bör man undersöka möjligheten att etablera bättre villkor för icke-flyktiga, icke-spekulativa investeringar inriktade på investerare från den privata sektorn (t.ex. försäkringsbolag) med liknande långsiktiga intressen.

26.

Genomförandet av målen i Parisavtalet om kampen mot klimatförändringarna utgör en särskild utmaning för bostadssektorn och innebär enorm potential i fråga om energibesparingar eftersom bostadssektorn orsakar 40 % av utsläppen av växthusgaser. Cirka 75 % av EU:s byggnader är inte energieffektiva och endast 0,4–1,2 % av byggnadsbeståndet renoveras varje år.

27.

När det gäller renovering av byggnader och byggnaders energieffektivitet understryker ReK att den politik som ska föras måste åtföljas av en bedömning som utöver energieffektivitet också omfattar säkerhetsfrågor. De framför allt ekonomiska åtgärder som ska vidtas bör därför vara inriktade på att främja insatser för jordbävningssäkring, vilket är ett förebyggande och framåtblickande val när det gäller säkerhet, energieffektivitet, besparingar för medborgarna och minskade utsläpp av luftföroreningar.

28.

ReK anser att medlemsstaterna inom ramen för den påbörjade översynen av momsdirektivet bör få fortsätta att tillämpa en reducerad mervärdesskattesats på tillhandahållande av bostäder inom ramen för socialpolitiken och på renovering av bostäder och byggnader i samband med åtgärder för stadsförnyelse.

29.

ReK gläder sig åt att kommissionens rapport om EU-agendan för städer (1) avspeglar kommitténs begäran (2) om en översyn av beslut 2012/21/EU för att ge fler än ”behövande eller socialt utsatta grupper” tillgång till subventionerat boende. En sådan utvidgning skulle ligga i linje med medlemsstaternas handlingsutrymme rörande tillhandahållande, finansiering och organisation av subventionerat boende och skulle bekräfta deras frihet att besluta hur bostadspolitiken ska användas som ett verktyg för att skapa social mångfald, undvika gettoisering och skapa hållbara samhällen. Denna åtgärd skulle göra det möjligt att ge högre prioritet åt rätten till adekvata bostäder till rimlig kostnad, eftersom bostadsmarknadens bristande förmåga att tillgodose behovet av bostäder i vissa regioner inte bara drabbar människor som inte har någon tillgång alls till bostäder, utan även boende i hälsovådliga, otillfredsställande eller överbefolkade bostäder samt människor som lägger merparten av sin inkomst på hyran eller på månadsbetalningar av bolån. Kommittén anser därför att det skulle skapa ett mervärde om man på EU-nivå införde kriterier för beskrivning av värdiga bostäder till en rimlig kostnad.

30.

Kommittén ställer sig även bakom Europaparlamentets uppmaning till kommissionen om att stödja medlemsstaternas arbete med att bryta den uppåtgående trenden för hemlöshet i syfte att successivt få bort den helt och hållet.

31.

Kommittén anser att investeringar i bostäder ska vara stödberättigade inom ramen för sammanhållningspolitiken efter 2020 för att bättre svara mot mångfalden av lokala behov (energi, stadsplanering, migranter, utestängning osv.) samtidigt som befintliga åtgärder för energieffektivitetsrenovering, tillgång till bostäder för marginaliserade grupper och stadsförnyelse bibehålls som en del av ett övergripande tillvägagångssätt där bostadsinvesteringar samfinansieras inom ramen för sammanhållningspolitiken. De sociala insatserna i dessa stadsområden och i de bostäder som behöver dem bör vara ett instrument i en övergripande strategi inom den offentliga bostadspolitiken.

32.

ReK anser att Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) skulle kunna bidra till att avhjälpa marknadsmisslyckandet på området för subventionerat boende när det gäller projekt med hög riskprofil som inte skulle ha möjlighet till finansiering inom ramen för EIB:s traditionella utlåning. När det gäller subventionerade bostäder måste emellertid de nya finansiella instrumenten som t.ex. Efsi tillgodose de långsiktiga specifika behoven vad gäller bostäder till ett överkomligt pris och energieffektivitet. Utnyttjandegraden på 4 % av den totala Efsi-budgeten för social infrastruktur i juni 2017 illustrerar denna svårighet, som kan komma att förvärras på grund av en bristande tillämpning av investeringsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten och valet att inkludera investeringar i subventionerade bostäder i redovisningskategorin för offentlig förvaltning inom ENS 2010 vid beräkningen av det offentliga underskottet. ReK efterlyser därför en utvärdering av Junckerplanen och EIB:s lån med avseende på de investeringar som skapas i bostadssektorn och förväntar sig att den nyligen inrättade högnivågruppen för social infrastruktur kommer att spela en viktig roll i detta avseende.

33.

Kommittén förväntar sig att bostadspolitiken kommer att samordnas bättre med EU:s dagordning för den demografiska förändringen. Det krävs verktyg och lämpliga data på regional nivå för att garantera informationsflöden, särskilt vad gäller befintliga och oanvända bostäder i hela EU, vilket åtminstone delvis skulle kunna bidra till att rätta till territoriella obalanser mellan utbud och efterfrågan på bostäder.

34.

Vid investeringar i bostadsbyggande bör man använda sig av innovativa finansieringsmekanismer och eftersträva en multiplikatoreffekt där offentliga och privata medel samverkar.

35.

ReK stöder arbetet i partnerskapet om bostäder som en del av agendan för städer med avseende på EU:s regelverk och kartläggningen av god praxis i europeiska städer när det gäller att främja tillhandahållande och finansiering av bostäder.

36.

Kommittén välkomnar de första slutsatserna från partnerskapet om bostäder inom ramen för EU-agendan för städer, som också är konkreta bidrag till det europeiska programmet för lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet), och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja dessa resultat genom att utarbeta konkreta förslag, t.ex. en översyn av beslutet om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

37.

Europeiska regionkommittén betonar vikten av att den europeiska agendan för bostäder innehåller både en övergripande strategi för all EU-politik som direkt och indirekt har samband med bostäder och en territoriell ansats som jämför lokala politiska åtgärder för främjande och finansiering av bostäder till ett överkomligt pris.

38.

I enlighet med EU-domstolens dom i mål C-618/10 (Banco Español de Crédito) av den 14 juni 2012 är medlemsstaterna skyldiga att genomföra bestämmelserna i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal för att säkerställa skyddet för hypotekslåntagare, särskilt i de fall där den intecknade egendomen var familjebostaden, och förebygga risken för hemlöshet.

39.

ReK betonar vikten av att se till att subventionerade boenden och andra bostäder uppfyller de nödvändiga energikraven, som svarar mot kriterier avseende energieffektivitet, energibesparingar, låga koldioxidutsläpp samt investeringar i ren och förnybar energi. I detta sammanhang efterlyser vi ”smart” byggande och renovering av bostäder, i linje med målen för Horisont 2020.