—

med beaktande av den begäran om upphävande av Marie-Christine Boutonnets immunitet som översändes den 14 april 2017 av Republiken Frankrikes utrikesminister på grundval av en begäran från den allmänne åklagaren vid appellationsdomstolen i Paris och som tillkännagavs i kammaren den 26 april 2017 med anledning av ett förfarande som handläggs av undersökningsdomare vid Tribunal de Grande Instance i Paris (”pôle financier”) inom ramen för en rättslig utredning för bl.a. trolöshet mot huvudman i samband med medel som erhållits på grundval av en namngiven persons anställningsavtal som parlamentsassistent,

—

efter att ha hört Jean-François Jalkh, som ersatte Marie-Christine Boutonnet, i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen,

—

med beaktande av artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

—

med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013 (1),

—

med beaktande av artikel 26 i Republiken Frankrikes konstitution,

—

med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0259/2017), och av följande skäl:

Α.

Undersökningsdomare vid Tribunal de Grande Instance i Paris har begärt ett upphävande av den parlamentariska immuniteten för Marie-Christine Boutonnet i syfte att höra henne i samband med ett misstänkt brott.

Β.

Enligt artikel 9 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier åtnjuter ledamöter av Europaparlamentet på sin egen stats territorium den immunitet som beviljas ledamöter i deras nationella parlament.

C.

I artikel 26 i den franska konstitutionen slås fast att ingen parlamentsledamot får ”gripas för ett allvarligt brott eller en annan större förseelse eller utsättas för någon annan form av frihetsberövande eller frihetsinskränkande åtgärd utan tillstånd från presidiet i den kammare som ledamoten tillhör. Sådant tillstånd krävs dock inte om ledamoten grips på bar gärning eller vid lagakraftvunnen dom.”

D.

Undersökningsdomarna anser att utredningarna inom ramen för förundersökningen och den rättsliga utredningen tyder på att det kan finnas fog för de misstankar som ursprungligen väcktes av Europaparlamentet beträffande ett visst antal parlamentsassistenter till ledamöter av Europaparlamentet som är medlemmar i Nationella fronten.

E.

I Nationella frontens organisationsplan, som offentliggjordes i februari 2015, förtecknas 15 ledamöter av Europaparlamentet, 21 lokala parlamentsassistenter samt 5 ackrediterade parlamentsassistenter. Ett antal parlamentsassistenter uppgav som sin arbetsplats Nationella frontens högkvarter i Nanterre, och i vissa fall angavs att de hade heltidsanställningar där. De flesta av parlamentsassistenternas anställningsavtal innehöll identiska och allmänna arbetsuppgifter som inte specificerades närmare.

F.

Under utredningarna framkom även tre omständigheter som ger anledning att betvivla att de berörda assistenterna faktiskt hade några arbetsuppgifter vid Europaparlamentet:

G.

Vid en husrannsakan på Nationella frontens högkvarter i februari 2016 beslagtogs ett antal handlingar i Nationella frontens kassörs kontor som avslöjade att partiet ville göra ”besparingar” genom att låta Europaparlamentet bekosta lönerna för partianställda i deras egenskap av parlamentsassistenter.

H.

Undersökningsdomarna anser det nödvändigt att höra Marie-Christine Boutonnets förklaringar beträffande de medel som tagits emot för avtalet med en viss namngiven parlamentsassistent. Assistenten i fråga åtalades den 6 mars 2017 för förskingring och trolöshet mot huvudman mellan september 2014 och februari 2015. Under förhöret med de båda undersökningsdomarna åberopade assistenten sin rätt att tiga.

I.

Marie-Christine Boutonnet har vägrat att hörsamma kallelserna från utredarna och därefter från rannsakningsdomarna. Delgivningen av misstanke mot henne avser trolöshet mot huvudman mellan september 2009 och februari 2015.

J.

Marie-Christine Boutonnet har sedermera hörts av undersökningsdomarna i Paris.

K.

Det är ändå lämpligt att upphäva den berörda ledamotens immunitet, eftersom det endast är Europaparlamentet som har rätt att upphäva en ledamots immunitet.

L.

Det finns i detta fall uppenbarligen skäl att pröva begäran om upphävande, och det finns inga belägg för fumus persecutionis, särskilt med tanke på att förfarandet har inletts på grundval av liknande anklagelser mot ledamöter från andra politiska grupper och av andra nationaliteter.

1.

2.