EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 1.12.2017

COM(2017) 697 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

Interimsutvärdering av Euratoms forsknings- och utbildningsprogram 2014-2018

{SWD(2017) 426 final}
{SWD(2017) 427 final}
{SWD(2017) 440 final}
{SWD(2017) 441 final}

1Inledning

1.1Utvärderingens syfte

Interimsutvärderingen av Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram (2014–2018) (nedan kallat Euratomprogrammet) är ett krav enligt artikel 22.1 i rådets förordning 1 . Kommissionen ska göra denna interimsutvärdering med bistånd av oberoende experter, som valts ut på grundval av ett öppet förfarande. Interimsutvärderingen av Euratomprogrammet omfattar programmets framsteg och resultat, utveckling och effekter. Den omfattar även målen för varje åtgärd och åtgärdernas fortsatta relevans, effektivitet och utnyttjande av resurser, utrymme för ytterligare förenklingar samt europeiskt mervärde. Enligt artikel 22.2 i förordningen ska direkta och indirekta åtgärder utvärderas separat. Därför inrättade kommissionen 2016 två grupper av oberoende experter, en för indirekta och en för direkta åtgärder. De lade fram sina rapporter för kommissionen i maj 2017. Denna rapport innehåller gruppernas slutsatser och rekommendationer samt kommissionens iakttagelser. I enlighet med kraven på ”bättre lagstiftning” 2 åtföljs rapporten av två arbetsdokument från kommissionens avdelningar för direkta respektive indirekta åtgärder, med en mer detaljerad utvärdering av Euratomprogrammets verksamhet.

Horisont 2020–ramprogrammet för forskning och innovation täcker sjuårsperioden 2014–2020, medan Euratomprogrammet endast löper i fem år (2014–2018) på grund av den begränsning som fastställs i artikel 7 i Euratomfördraget. För att fortsätta att stödja kärnforskning under de två år som återstår av den gällande budgetramen har kommissionen tillsammans med denna rapport antagit ett förslag till rådets förordning om Euratoms forsknings- och utbildningsprogram 2019–2020 (COM(2017) 698 final).

1.2Euratoms forsknings- och utbildningsprogram (2014–2018)

Euratomprogrammet finansierar forskning och utbildning i kärnsäkerhet, strålskydd, hantering av radioaktivt avfall och fusionsenergi. Programmet genomförs via direkta åtgärder inom kärnklyvning – dvs. forskning som utförs av gemensamma forskningscentrumet (JRC) och indirekta åtgärder inom kärnklyvning och fusionsenergi – dvs. via konkurrensutsatta ansökningsomgångar (säkerhet vid kärnklyvning, avfallshantering och strålskydd) samt en omfattande medfinansieringsåtgärd med namngivna mottagare (fusionsenergi) som drivs av kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation (GD RTD).

Euratoms kärnklyvningsforskning omfattas av både direkta och indirekta åtgärder, medan hela Euratoms fusionsforskning omfattas av indirekta åtgärder som genomförs av GD RTD.

Enligt rådets förordning 2014–2018 uppgår budgeten för genomförandet av Euratomprogrammet till 1 603 329 000 euro. Beloppet fördelas enligt följande:

Ø Indirekta åtgärder för fusionsforskning: 728 232 000 euro

Ø Indirekta åtgärder för kärnklyvning, säkerhet och strålskydd: 315 535 000 euro

Ø Direkta åtgärder för säkerhet vid kärnklyvning samt kärnämneskontroll och säkerhet: 559 562 000 euro.

2Viktiga resultat för Euratoms forsknings- och utbildningsprogram (2014–2018)

2.1Programmets relevans

Syftet med Euratomprogrammets indirekta och direkta åtgärder är att ta itu med forskningsutmaningar som är relevanta för den framtida ekonomiska utvecklingen och de europeiska medborgarnas säkerhet och välbefinnande. För att åtgärderna ska fortsätta att vara relevanta utformas arbetsprogram i nära samråd med medlemsstaterna. Kommissionen, företrädd av gemensamma forskningscentrumet och GD RTD, är medlem i flera europeiska teknikplattformar och sammanslutningar för att säkerställa att Euratomprogrammet överensstämmer med behoven hos relevanta forsknings- och industriaktörer i Europa. För att se till att de direkta åtgärderna är i linje med och kompletterar medlemsstaternas forsknings- och utbildningsbehov står JRC i ständig kontakt med de viktigaste instituten för forskning och vetenskap i medlemsstaterna. I synnerhet när det gäller kärnämneskontroll, är JRC medlem i sammanslutningen European Safeguards Research and Development Association (Esarda) 3 . På internationell nivå stöder Euratomprogrammet EU:s roll som en global aktör på området för kärnsäkerhet, kärnämneskontroll och säkerhet via överenskommelser med internationella organisationer och tredjeländer.

Indirekta åtgärder

Euratoms fusionsforskning inriktas på den långsiktiga utmaningen att utveckla fusionsenergi med hjälp av magnetisk inneslutning som en säker koldioxidfri el för baslast som samtidigt är både hållbar och konkurrenskraftig. Detta är en EU-omfattande strävan som bygger på ett starkt internationellt samarbete, särskilt med tanke på det viktiga globala Iter-projektet. Eftersom fusionsenergi inte förväntas börja kommersialiseras förrän under andra halvan av århundradet kommer den största delen av det ekonomiska stödet i dag från offentliga medel. Detta framgår även av det faktum att Euratomprogrammets fusionsdel står för 70 % av budgeten för indirekta åtgärder.

Inom kärnklyvningsforskningen har över två tredjedelar av resurserna anslagits för tre huvudsakliga forskningsområden, nämligen kärnsäkerhet, strålskydd och hantering av radioaktivt avfall. Den återstående delen av resurserna har anslagits för forskningsinfrastrukturer och utbildning. Programmet skapar en balans mellan stöd till säkerheten för nuvarande och framtida kärntekniker. Euratoms avfallshanteringsprojekt bidrar i sin tur till att förbättra förståelsen för frågor som är relevanta för en effektiv hantering av radioaktivt avfall i EU, till exempel säkerheten hos framtida geologiska slutförvaringsanläggningar, konditionering av radioaktivt avfall, det utbrända bränslets beteende i ett långt tidsperspektiv och rengöring av avvecklade anläggningar. Målet med Euratomprogrammets forskning om strålskydd är att förbättra kunskapen om effekterna av låga doser av joniserande strålning på människans normalflora, vilket i sin tur kommer att leda till en effektivare och säkrare användning av strålning och radionuklider inom medicinska diagnostiska och terapeutiska metoder.

När det gäller programmets relevans lyfter expertgruppen fram följande områden som kan förbättras genom indirekta åtgärder: ökade synergier mellan strålskyddsforskning om medicinsk exponering och hälsoforskning som stöds av Horisont 2020 och mer specifika mål för utbildningsåtgärderna på kärnområdet 4 .

Direkta åtgärder (JRC)

Gemensamma forskningscentrumets kärnforskningsverksamhet bidrar till att förbättra kärnsäkerheten och kärnämneskontrollerna, både i Europa och globalt. Åtgärderna är utformade för att komplettera verksamhet som antingen bedrivs av medlemsstaterna eller inom ramen för indirekta åtgärder och är tänkta att fungera som en oberoende vetenskaplig grund för EU:s politik. JRC spelar också en viktig roll genom att tillhandahålla referensmaterial och data. JRC stöder utveckling och upprätthållande av kärnenergikompetens i Europa genom särskild utbildning i kärnsäkerhet, kärnämneskontroll och icke-spridning. JRC:s unika kärnanläggningar är öppna för användning av europeiska forskare och unga vetenskapliga medarbetare.

Verksamheterna stöder även genomförandet av rådets direktiv och slutsatser om kärnsäkerhet, avfallshantering och strålskydd och prioriterar högsta möjliga standarder för kärnsäkerhet i unionen och internationellt. Centrumet stöder även kommissionen i genomförandet av Euratoms kärnämneskontrollsystem i Europa. JRC bidrar till att förbättra kärnsäkerheten i Europa genom stöd till medlemsstaterna i form av tekniker för nukleära detektionssystem och nukleär kriminalteknik. JRC tillhandahåller även utbildning för medlemsstaternas tjänstemän och experter vid sina centrum för utbildning på kärnenergiområdet.

2.2Programmets ändamålsenlighet

Uppgifterna från de tre år som Euratomprogrammet (2014–2016) har genomförts visar att framsteg görs för att uppnå samtliga mål för direkta och indirekta åtgärder som fastställts i rådets förordning 5 .

Indirekta åtgärder

Inom fusionsforskning har Euratomprogrammet bidragit till framsteg inom samtliga mål i färdplanen när det gäller att visa att fusion är en fungerande framtida energikälla. Framstegen har nåtts tack vare den nya organisationsstruktur som infördes 2014, och som omfattar alla nationella fusionslaboratorier i Europa. Detta Eurofusionkonsortium får medfinansieringsstöd från Euratomprogrammet (316 miljoner euro under perioden 2014–2017 6 ) för att genomföra ett gemensamt program enligt den europeiska färdplanen för fusionsenergi, baserat på gemensam planering och gemensamt utnyttjande av forskningsinfrastrukturer, forskares rörlighet och konkurrensutsatt fördelning av medel.

När det gäller kärnklyvningsforskning har 48 projekt 7 inletts efter de två konkurrensutsatta ansökningsomgångarna (2014/2015 och 2016/2017), med ett bidrag på 199 miljoner euro från Euratom. De projekt som valts ut för finansiering inriktas på särskilda mål som anges i rådets förordning. De uppgifter som finns tillgängliga för de kärnsäkerhetsprojekt som har inletts sedan 2014 visar att projekten i allmänhet fortskrider som förväntat och att de flesta målen och milstolparna uppnås. Resultaten från projekt inom andra tekniska områden visar också att Euratomprogrammet uppfyller sina mål, även om förseningar konstaterades för ett fåtal projekt. Förseningarna berodde på den avancerade vetenskapliga forskning som bedrivs inom dessa projekt, som är omöjlig att förutsäga, och ett särskilt problem var bristen på viktiga och ofta unika forskningsstrukturer.

Direkta åtgärder (JRC)

Gemensamma forskningscentrumets åtgärder för kärnreaktorers säkerhet handlar bland annat om att bidra till utvecklingen av koder, standarder och testmetoder för reaktormaterial och programvara för modeller för analys och hantering av olyckor. Dessa åtgärder stöder även bedömningar av kärnkraftverks åldrande med tanke på deras långsiktiga drift.

Forskningen om kärnbränslen ger verktyg och uppgifter för säkerhetsanalyser av bränslets beteende för att förbättra förståelsen av bränslets prestanda under normala och oförutsedda förhållanden. Stödjande och tillämpad forskning om bränslesäkerhet för fjärde generationens kärnenergisystem bedrivs också. Ett väletablerat program för kärnsäkerhet hos avancerade kärntekniker är viktigt för att EU ska kunna behålla sin ledande roll för att globalt främja högsta möjliga standarder i fråga om kärnsäkerhet och fysiskt skydd.

När det gäller hantering av radioaktivt avfall bistår JRC med tekniskt stöd till genomförandet av direktivet om hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. De nationella programmen och utvärderingarna ses över, och JRC bidrar även till utformningen av en inventarierapport över använt bränsle och radioaktivt avfall.

Vad beträffar kärnolycksberedskap och miljöövervakning arbetar JRC bland annat med att harmonisera de radioaktivitetsmätningar som utförs av nationella laboratorier och anordnar relaterad personalutbildning för att se till att det finns ett enhetligt övervakningsprogram i Europa. Dessa åtgärder hjälper även medlemsstaterna att fullgöra sina skyldigheter att informera om radioaktivitetsnivåer i miljön.

Kommissionens arbete med kärnämneskontroll stöder EU:s strategiska mål att minska risken för spridning av kärnvapen. Här tillhandahåller JRC nödvändigt tekniskt stöd och relaterade utbildningskurser för Euratominspektörer, med målet att säkerställa ett ändamålsenligt genomförande av EU:s skyddssystem. Liknande stöd ges till Internationella atomenergiorganet (IAEA) via kommissionens program för stöd till kärnämneskontroll. Via JRC är kommissionen en av de viktigaste aktörerna i insatserna för att utveckla ett starkt internationellt system för stöd till kärnämneskontroll.

JRC bedriver även särskild verksamhet på området förhindrande av spridning av kärnvapen, som främst inriktas på koncept och metoder på områden som insamling av data från öppna källor, strategiska handelsanalyser och undersökningar av exportkontroll av varor med dubbla användningsområden. Dessa åtgärder, som är utformade för att bidra till EU:s politik, stöder även IAEA och det globala icke-spridningssystemet.

De direkta åtgärderna på kärnsäkerhetsområdet inriktas på upptäckt och bekämpning av olaglig handel med kärnmaterial och andra radioaktiva material. JRC:s kapacitet på detta område och dess vetenskapliga och tekniska expertis till stöd för kärnsäkerhet är mycket efterfrågad av flera medlemsstater och internationella organisationer.

JRC producerar och tillhandahåller aktuellt referensmaterial och mätningar om kärnenergi, verktyg för bedömning av överensstämmelse och utbildning i kärnsäkerhet inom samtliga verksamhetsområden.

På utbildningsområdet tillhandahåller JRC utbildningskurser i kärnsäkerhet och praktisk yrkesutbildning för yrkesverksamma och studenter i medlemsstaterna och inom kommissionens avdelningar. JRC ger även öppen tillgång till sina kärnforskningsinfrastrukturer och erbjuder kompletterande forskningsmöjligheter för externa användare från medlemsstaterna, t.ex. via sitt pilotprojekt Eufrat för öppen tillgång.

2.3Programmets effektivitet

Interimsutvärderingen visar att kommissionens förvaltning av programmet (t.ex. bidragsförvaltning och förslagsutvärderingar för indirekta åtgärder) generellt sett är effektiv, liksom genomförandet av det.

Indirekta åtgärder

Kommissionen håller sina egna administrativa utgifter för indirekta åtgärder under målet på ett genomsnitt på 7 % av driftsbudgeten för 2014–2018, och räknar med att nå det planerade målet på 6 % för 2018. De förenklingsåtgärder som har införts sedan programstarten har dessutom stort förbättrat effektiviteten, särskilt handläggningstiden för bidrag. Den genomsnittliga handläggningstiden för sjunde ramprogrammet Euratom var 315 dagar, jämfört med 261 dagar för de 23 projekt som inleddes efter ansökningsomgången 2014–2015, en siffra som minskade ytterligare till endast 229 dagar för de 25 projekten från ansökningsomgången 2016–2017.

Direkta åtgärder (JRC)

Sedan sjätte ramprogrammet Euratom inleddes har JRC infört en heltäckande årlig granskning för att utvärdera föregående års resultat. Följande två aspekter bedöms: Produktivitet, definierad som antalet levererade resultat, till exempel hur många gånger tekniskt stöd gavs till politiska åtgärder, samt antalet vetenskapliga publikationer. Den andra aspekten rör effekten av det politiska stödet, som fastställs på förhand enligt en allmän uppsättning effektivitetsindikatorer. Resultaten av denna utvärdering utgör ett viktigt underlag för beslut om prioriteringar och arbetsprogrammets strategiska inriktning.

Även om det är svårt att mäta antalet resultat av det politiska stöd som tillhandahållits mot en annan jämförbar institutions resultat, har den expertgrupp hos kommissionen som utförde interimsutvärderingen av de direkta åtgärderna upprepade gånger bekräftat och lyft fram JRC:s vetenskapliga resultat. ”Jämförbart med mer avancerade forskningsgrupper”, ”resultaten är jämförbara med ledande institutioners resultat” och ”världsledande ledarskap”, var bara några av expertgruppens kommentarer för att beskriva arbetets kvalitet och resultat.

Under perioden 2014–2016 levererades ett stort antal resultat (678 rapporter, 68 tekniska system,117 utbildningstillfällen osv.) till specifika användare, till stöd för EU:s politik. Dessa resultat låg till grund för stödet till EU:s politik (137 bekräftade effekter), tillfälligt stöd (10 effekter), stöd till särskilda länder eller internationella organ, främst IAEA (79 effekter) och 43 bidrag till standardisering och harmonisering.

Under perioden 2014–2016 producerades 658 vetenskapliga publikationer i fackgranskade tidskrifter med högt anseende, 9 böcker och 157 artiklar som bidrog till monografier och andra periodiska publikationer, och dessutom slutfördes 15 doktorsavhandlingar. En bibliometrisk analys 8 gjordes av perioden 2007–2015, som inriktades på fackgranskade arbeten och grundades på allmänt vedertagna metoder. Den visade att resultaten av JRC:s forskningspublikationer om kärnvetenskap och kärnteknik ligger väl över genomsnittet. JRC klarar sig därför väl jämfört med liknande organisationer.

JRC:s deltagande i programmet för indirekta åtgärder bidrar till att förbättra kontakterna med medlemsstaternas organisationer och se till att programmet anpassas bättre till deras behov och prioriteringar. Detta säkerställer i sin tur att båda delarna av Euratomprogrammet är relevanta och att de blir mer effektiva. Ett tydligt exempel på detta är de synergier som har skapats mellan direkta forskningsprojekt om avancerade kärnsystem och JRC:s deltagande i den indirekta forskningen på detta område. JRC ger dessutom in natura-bidrag till dessa projekt, och spelar en avgörande roll som företrädare för Euratom i det internationella forumet Generation IV, där JRC är Euratoms genomförandeinstrument.

2.4Programmets samstämmighet och europeiska mervärde

Euratomprogrammet är samstämmigt, både internt och i förhållande till EU:s andra program och organ. När det gäller den interna samstämmigheten säkerställer kommissionen kopplingar mellan kärnklyvnings- och fusionsenergiforskningen genom att behandla frågor som är relevanta för båda områdena, såsom materialforskning och hantering av tritium. Synergierna mellan direkta och indirekta programåtgärder säkerställs i sin tur genom att JRC:s institut deltar i konsortier som genomför projekt för direkta åtgärder, där de ger tillgång till forskningsinfrastrukturer. Vad beträffar Euratomprogrammets samstämmighet med EU:s andra program och politikområden möjliggör Euratomprogrammet genom sin forskningssamverkan en Europaomfattande strategi för att förbättra kärnsäkerheten och strålskyddet inom alla tillämpningsområden, vilket i sin tur kompletterar genomförandet av Euratomdirektiven om kärnsäkerhet 9 , hantering av radioaktivt avfall 10 och grundläggande säkerhetsstandarder 11 . Områden som kan förbättras är bland annat utnyttjandet av synergier med andra tematiska områden i Horisont 2020 för att hantera övergripande aspekter som hälso- och energisystem. Kommissionen konstaterar också att det är nödvändigt att söka synergier i samband med tillämpningen av vissa Horisont 2020-instrument på kärnområdet, till exempel Marie Curie Skłodowska-åtgärderna.

En viktig aspekt av de indirekta åtgärdernas mervärde är Euratoms förmåga att mobilisera en bredare plattform för spetskompetens, expertis och tvärvetenskaplighet än vad som är möjligt på enskild medlemsstatsnivå. Det framgår av de 22 projekt inom olika områden som inletts under perioden 2014–2017 som handlar om viktiga kärnsäkerhetsaspekter (till exempel olyckstoleranta bränslen, centrala övervakningstekniker, bedömning av strukturell integritet hos delar av kärnkraftverk, hantering av åldrande kärnkraftverk osv.) samt av lanseringen av europeiska gemensamma program för fusions- och strålskyddsforskning. Ett annat exempel är gemensamt utnyttjande av infrastrukturer för fusionsbränsleforskning, särskilt EU:s fusionsforskningsanläggning JET, som förlitar sig på det arbete som bedrivs av forskare och tekniker från hela Europa (omkring 350 personer per år) och får stöd i form av rörlighetsfinansiering från Euratom. Den breda samordningen av utbildning i Europa, användningen av forskningsanläggningar och det internationella samarbetet är särskilt till hjälp för de mindre medlemsstaterna, som kan dra nytta av de stordriftsfördelar som den samlade kunskapen ger – inom fusionsenergiforskningen kan till exempel mindre laboratorier specialisera sig på vetenskapliga frågor eller delsystem för fusionsforskningsanläggningar i Europa och bidra avsevärt, samtidigt som synligheten i det europeiska konsortiet upprätthålls.

Vad gäller JRC är följande verksamheter värda att lyfta fram:

-Tack vare den interna expertis som utvecklats inom ramen för Euratoms direkta forskning kan JRC bistå andra kommissionsavdelningar med vetenskapligt och tekniskt stöd för att utarbeta, genomföra och övervaka EU:s politik.

-JRC bidrar till att utveckla den nödvändiga kunskapen och expertisen på kärnområdet, som kommissionen i sin tur använder för att fullgöra sina rättsliga skyldigheter och utöva sina befogenheter på områden som kärnämneskontroll, säkerhet, avfallshantering samt övervakning och mätning av radioaktivitet i miljön.

-JRC stöder även standardisering, öppen tillgång för EU:s forskare till unika kärnanläggningar, utbildning på områden som kärnämneskontroll, nukleär kriminalteknik eller avveckling av anläggningar, samt driften av det europeiska samordningskontoret för återkoppling av erfarenheter från drift av kärnkraftverk (European Clearinghouse for Operational Experience FeedbackClearinghouse on Operational Experience Feedback) 12 vilket skulle vara svårt att göra på annat håll.

-Genom Euratoms medlemskap i det internationella forumet Generation IV samordnar JRC den europeiska forskningsinsatsen om avancerad reaktorteknik, vilket omfattar såväl bidrag från direkta och indirekta åtgärder som bidrag från medlemsstaterna.

3Rekommendationer från kommissionens expertgrupp för indirekta åtgärder och kommissionens svar

I detta avsnitt besvarar kommissionen de rekommendationer som den fått från expertgruppen för indirekta åtgärder. Informationen och synpunkterna i expertgruppens rapport är författarnas egna och överensstämmer inte nödvändigtvis med kommissionens officiella uppfattning.

Rekommendation 1 om programmets spetskompetens och inkludering: Inför framtida Euratomprogram bör rådet tänka på att även om spetskompetens är avgörande för att ansöka om forskningsfinansiering, kan de etablerade organisationernas dominans leda till att framväxande aktörer, som kan tillföra nya idéer och innovation, utesluts. Man bör därför överväga hur denna kunskapskälla kan fångas upp, så att den inte går förlorad för de europeiska programmen.

Kommissionen håller med om andemeningen i expertgruppens rekommendation, men betonar samtidigt att den rör en allmän fråga som är aktuell för alla forskningsfinansieringsprogram, även på EU-nivå. De etablerade aktörernas dominans och mindre aktörers eventuella svårigheter att få finansiering är ett problem även inom Horisont 2020, även om Horisont 2020 utlyser många fler ansökningsomgångar och erbjuder fler alternativ (särskilt för små och medelstora företag) än vad som är möjligt i det mycket mindre Euratomprogrammet. Deltagandesiffrorna visar dock att kärnklyvningsprogrammet fortfarande lockar ett stort antal aktörer av olika slag. Ett ytterligare hinder för kärnforskning är de höga kostnaderna och forskningsanläggningarnas komplexitet, vilket kan leda till att de större etablerade aktörerna dominerar inom vissa områden. Kommissionen fäster därför särskild vikt vid att stödja alla europeiska forskares tillgång till viktiga kärnforskningsanläggningar. Kommissionen vidhåller dock att vetenskaplig spetskompetens är en central faktor för beviljande av ekonomiskt stöd från Euratomprogrammet. Kommissionen konstaterar även att det finns skillnader i medlemsstaternas deltagandenivå i de kärnklyvningsprojekt som stöds av programmet. Så är särskilt fallet för de medlemsstater som anslöt sig 2004 eller senare, även om skillnaderna är mindre än i andra Horisont 2020-områden. För att förbättra denna situation gav kommissionen under 2015 stöd till projekt som omfattar regionala initiativ för kärnforskning och kapacitetsuppbyggnad på utbildningsområdet.

Vad gäller fusionsprogrammet var ett av de villkor som rådet ställde för inrättandet av Eurofusion att se till att alla fusionslaboratorier i Europa kan delta, särskilt mindre laboratorier i de nya medlemsstaterna. Detta var avsett som ett tillfälligt ”säkerhetsnät” för att ge laboratorierna tid att anpassa sig till det gemensamma programmets krav (t.ex. starkare inriktning på teknikrelaterade uppgifter), men uppgifterna från Eurofusion visar att de flesta av de mindre laboratorierna inte har haft några som helst problem med att delta vid sidan av de större nationella programmen. Många laboratorier har till och med kunnat dra nytta av den nya strukturen genom att öka sin andel av den totala insatsen och den tillgängliga Euratomfinansieringen. Det är dock viktigt att förstå att fördelningen av forskning och andra uppgifter inom det gemensamma programmet är Eurofusions exklusiva ansvar enligt konsortieavtalet. Det baseras på ett system med interna uppmaningar om att delta som utfärdas till alla stödmottagare och deras tredjeparter, och detta arrangemang bör uppmärksammas mer i framtida Euratomprogram för att säkerställa att systemet fortfarande är ändamålsenligt i ett mer formellt demonstrationsprojekt för konstruktionsprinciper (Demo CDA), särskilt för att öka industrins deltagande.

Rekommendation 2 om medfinansieringsgraden: I fråga om Euratomprogrammet efter 2020 bör kommissionen se över hur principen om 100 % finansiering påverkar nivån och omfattningen av den forskning som bedrivs.

Rekommendation 3 om EU:s fusionsforskningsanläggning JET 13 : Med tanke på att JET är viktig för Iter bör JET-kampanjerna förlängas fram till 2024.

Det nuvarande Euratomprogrammet finansierar JET via ett bilateralt kontrakt med Culham Centre for Fusion Energy, som löper ut i slutet av 2018. Finansieringsramen för stöd till fusionsforskning för perioden 2019–2020 beslutas av rådet när det antar förordningen om en förlängning av det nuvarande programmet. Alla beslut om finansiering av de konkreta fusionsåtgärderna fattas av kommissionen inom ramen för Euratoms arbetsprogram 2019–2020 när den nya förordningen har antagits. Eventuellt framtida stöd från Euratom till fusionsforskning och Euratoms stöd till alla relevanta forskningsanläggningar efter 2020 kommer att bli föremål för en konsekvensbedömning, som åtföljer kommissionens förslag om det framtida Euratomforskningsprogrammet.

Rekommendation 4 om Demoförberedelser: Eurofusion får inte försena demonstrationsprojektet för konstruktionsprinciper (Demo CDA) och bör inleda demonstrationsprojektet för teknisk projektering (Demo EDA) omkring 2025 för att upprätthålla det industriella kunnande som skapats i och med uppbyggnaden av Iter.

Rekommendation 5 om översynen av färdplanen för fusionsenergi: Eurofusion ska bibehålla den ursprungliga färdplanens inriktning, dvs. att Demo ska vara en Iter-liknande tokamak som ska byggas så snart Iter når Q=10-målet.

Rekommendation 6 om utbildning på fusionsområdet: Eurofusion bör använda sina utbildningsresurser för att främja utbildningsprogram som genererar de kärntekniker som krävs enligt färdplanen.

De tre ovanstående rekommendationerna riktas främst till Eurofusion, och kommissionen kommer att ha direkt kontakt med Eurofusion för att se till att de behandlas i möjligaste mån. När det gäller rekommendation 4 håller kommissionen med om att ”Demo”-fasen för teknisk projektering och den formella tekniska projekteringen (EDA) bör inledas så snart som möjligt för att utnyttja den drivkraft som skapas i och med insatserna för att nå Iters delmål First Plasma (”första plasman”), och på så sätt kunna dra nytta av industrins engagemang och den erfarenhet som vunnits under byggandet av Iter.

Rekommendation 7 om finansiering av rörlighet för forskare: Eurofusion och kommissionen bör se över hur enhetskostnaderna för rörlighet fungerar och göra eventuella nödvändiga ändringar.

Kommissionen står i direkt kontakt med Eurofusion angående denna fråga. På begäran från Eurofusion har kommissionen redan godkänt en ändring av bidragsavtalet om användning av enhetskostnader. Kommissionen kommer att fortsätta att anpassa reglerna till Eurofusions nya behov.

Rekommendation 8 om inledande av det europeiska gemensamma programmet för forskning om avfallshantering: När det gäller Euratoms arbetsprogram 2018 eller förlängningen av Euratomprogrammet 2014–2018 bör kommissionen och medlemsstaterna noga överväga om det finns tillräckliga belägg som visar att de europeiska gemensamma programmen i detta läge kan användas för forskning om geologiska slutförvaringsanläggningar för radioaktivt bränsle.

Denna rekommendation grundas främst på återkoppling som expertgruppen fått 2016 från det pågående Jopradprojektet 14 . Kommissionen har redan fått försäkringar från deltagarna i Joprad och medlemsstaterna om att den föreslagna åtgärden är mogen. Kommissionen konstaterar därför att sedan expertgruppen kom med denna rekommendation har förberedelserna för ett gemensamt program i Joprad gjort avsevärda framsteg och att det finns tillräckliga belägg och tillräckligt stöd från medlemsstaterna för att fortsätta. Kommissionen är medveten om att gemensamma europeiska program är ett nytt finansieringsinstrument och att erfarenheten hittills i medlemsstaterna är relativt begränsad. Därför uppmuntrade kommissionen ett givande samarbete mellan Joprad, Concert och Eurofusion, vilka har den absolut största erfarenheten av att använda detta gemensamma programmeringsinstrument.

Rekommendation 9 om särskilda utbildningsmål Inför genomförandet av framtida Euratomprogram för forskning och utbildning bör kommissionen säkerställa att särskilda mål ställs upp i arbetsprogrammet för tillhandahållande av utbildning.

Kommissionen vidtar redan åtgärder för att bemöta denna rekommendation. I Euratoms arbetsprogram 2018 föreslår kommissionen att för varje forskningsåtgärd bör minst 5 % av den totala åtgärdsbudgeten avsättas för utbildning för doktorander, postdoktorandforskare och praktikanter som får stöd genom åtgärden. När det gäller särskilda utbildningsinsatser ska dessutom kvantitativa uppgifter lämnas om antalet personer som genomgår utbildning inom projekten. På längre sikt kommer kommissionen att sträva mot att utforma bredare åtgärder för underhåll och utveckling av kunskap om kärnenergi i Europa, samtidigt som synergier säkerställs med de åtgärder i ramprogrammen som stöder utbildning.

Rekommendation 10 om synergier mellan Euratoms strålskyddsforskning och hälsoprogrammet inom Horisont 2020 Kommissionen och medlemsstaterna bör göra fortsatta ansträngningar för att koppla framtida Euratomforskningsprogram om strålskydd i samband med medicinsk exponering till andra EU-program för medicinsk forskning.

För att bemöta denna rekommendation kommer kommissionen att arbeta tillsammans med aktörer på forskningsområdet och medlemsstaterna för att utnyttja synergier mellan Euratoms forskning om strålskydd och den medicinska forskning som bedrivs inom andra EU-finansierade program. Målet kommer att vara att utforma gemensamma forskningsåtgärder om strålskyddsaspekter inom medicinsk praxis samt innovativ nukleärmedicin, även de fortfarande oprövade radioisotoperna.

Rekommendation 11 om det europeiska programmet för integration av strålskyddsforskning (Concert): Kommissionen bör undersöka hur Concert fungerar för att försäkra sig om att målen för det gemensamma europeiska programmet (medfinansieringsåtgärder för program) uppfylls när det gäller en ändamålsenlig och effektiv förvaltning av forskningen på strålskyddsområdet.

Kommissionen har för avsikt att göra en halvtidsgranskning av Concertprojektet 2018 för att bedöma de framsteg som gjorts.

Rekommendation 12 om Eurofusions hantering av intressekonflikter: Eurofusion bör införa uttryckliga bestämmelser för att hantera intressekonflikter.

Rekommendation 13 om Eurofusions projektförvaltning: Eurofusion bör fortsätta att förbättra sina projektförvaltningsrutiner och se till att programchefen är ansvarig för genomförandestrategin.

Rekommendation 14 om Demos konstruktionsmyndighet: Eurofusion bör snarast inrätta konstruktionsmyndigheten för Demo.

Rekommendation 15 om funktionen för Eurofusions vetenskapliga och tekniska kommitté (STAC): Eurofusion bör undersöka hur den vetenskapliga och tekniska kommitténs arbetsbelastning kan minskas i samband med projekturvalsprocessen för att möjliggöra forskning.

De fyra ovanstående rekommendationerna riktas främst till Eurofusion och har redan tagits upp under halvtidsöversynen av Eurofusion och bedömningen av dess förvaltningssystem, som båda slutfördes i juli 2016. De övervägs för närvarande och kommissionen kommer att övervaka denna process som ett led i sin rutinmässiga översyn och förvaltning av Euratomprogrammet.

Rekommendation 16 om tillämpningen av Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna (MSCA) på Euratomprogrammet: Rådet bör överväga att utvidga Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna till att omfatta Euratoms kärnklyvningsforskningsprogram.

Kommissionen är medveten om att expertisen inom kärnvetenskap och kärnteknik måste upprätthållas och kommer att överväga alla möjligheter att säkerställa att alla forskare, oavsett område, ges tillgång till utbildningsbidrag. Expertgruppens förslag om att utvidga Marie Skłodowska-Curie-programmet kommer att övervägas inom ramen för förhandsbedömningen av Euratomprogrammet efter 2020.

Rekommendation 17 om samordning mellan Eurofusion och det europeiska gemensamma företaget Fusion for Energy (F4E): Samordningen mellan den högsta ledningens förvaltning av F4E och Eurofusion bör stärkas för att förbättra färdplanens samstämmighet när det gäller forskningsbehov.

Kommissionen har redan vidtagit åtgärder för att bemöta denna rekommendation genom att börja hålla regelbundna möten mellan ledningen för Eurofusion och F4E 15 och företrädare för kommissionen. Två möten har redan hållits och kommissionen kommer att se till att möten fortsätter att hållas ungefär en gång i halvåret. Kommissionen och de andra parterna vill formalisera och förstärka denna ram så att framstegen med färdplanen kan övervakas och de viktigaste gemensamma ansvarsområdena mellan Eurofusion och F4E styras på lämpligt sätt.

Rekommendation 18 om översynen av färdplanen för fusionsenergi: Kommissionen bör införa ett förfarande för formell översyn av färdplanen för fusionsenergi för att se till att alla berörda intressenter deltar i eventuella översyner av den ursprungliga färdplanen för fusionsenergi.

Färdplanen är den grundläggande vägledande strategin för fusionsforskningsinsatsen i Europa. Strategins styrka är att färdplanen godkänns, eller åtminstone godtas, av alla aktörer som den lämpligaste vägen mot fusionselektricitet inom en realistisk men samtidigt ambitiös tidshorisont. Kommissionen kommer att säkerställa att färdplanen accepteras allmänt även i framtiden, och påpekar även att granskningar och översyner av färdplanen kommer att ingå i den utvecklande strategin. Den nuvarande granskningen, som är den första på fem år, är nödvändig med tanke på Iters nya referensscenario, eftersom ”första plasman” nu kommer fem år senare än vad som planerades i den ursprungliga färdplanen. Den är också nödvändig med tanke på resultaten av den forskning som genomförs enligt färdplanens olika uppdrag. Denna granskning inleddes av Eurofusion, och var en öppen process där många andra aktörer (även F4E och industrin) deltog. Utkastet till reviderad färdplan ingick också i halvtidsöversynen av Eurofusion 2016. Den reviderade versionen har samma struktur (uppdrag, kritisk väg) som den ursprungliga, men genomförandeplanen har uppdaterats enligt Iters nya referensscenario. Både Eurofusions generalförsamling och F4E:s styrelse förväntas anta revisionen under andra halvåret 2018.

4Rekommendationer från kommissionens expertgrupp för direkta åtgärder och kommissionens svar

I detta avsnitt besvarar kommissionen de rekommendationer som den fått från expertgruppen för direkta åtgärder.

Rekommendation 1 om utbildning: Expertgruppen rekommenderar att JRC fortsätter och förstärker sin utbildningsverksamhet där det är möjligt. Den praktiska utbildning och arbetserfarenhet som JRC erbjuder i sina laboratorier till studenter, unga forskare, praktikanter och doktorander är en central faktor för att se till att nästa generations kärnforskare och kärntekniker i EU besitter nödvändig kompetens och kunskap inom viktiga kärntekniska områden.

JRC:s nya strategi för 2030 16 antogs våren 2016. I och med detta omstrukturerades JRC i juli 2016 och en ny enhet för kunskap om kärnsäkerhet och kärnämneskontroll inrättades inom det nya direktoratet för kärnsäkerhet.

Expertgruppen påpekade att ”JRC:s resultat på detta område (utbildning) förmodligen är de bästa i världen”. JRC kommer att fortsätta att stärka sin roll genom att ge tillgång till sin forskningsinfrastruktur, sprida kunskap, erbjuda kurser och samordna förvaltningen av kunskap och utbildning på kärnområdet för både medlemsstaterna och kommissionens relevanta generaldirektorat.

Ett exempel är det nyligen inledda Elinderprojektet (European Learning Initiatives for Nuclear Decommissioning and Environmental Remediation), där möjligheterna att stimulera utveckling, samordning och främjande av lämpliga utbildningsprogram om avveckling av kärnkraftverk på EU-nivå undersöks. Regelbundna kontakter med berörda industriaktörer kommer att prioriteras. JRC stärker dessutom sitt samarbete med nätverksorganisationen European Nuclear Education Network (ENEN).

JRC kommer att fortsätta att driva det europeiska observatoriet för mänskliga resurser inom kärnenergisektorn (European Human Resource Observatory in the Nuclear Energy Sector – EHRO-N) och hjälpa till att fastställa kvalifikationer inom det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet). JRC kommer även att fortsätta att anordna och ge utbildningskurser om kärnsäkerhet och kärnämneskontroll, hålla föreläsningar och engagera master- och doktorandstudenter i JRC:s forskningsprogram. För att stärka sitt bidrag till de europeiska utbildningsinsatserna inom olika områden, och enligt sin strategi för 2030, öppnar JRC sin forskningsinfrastruktur för externa användare via flera projekt och initiativ.

Ett exempel på en kurs med akademiskt erkännande inom kärnämneskontroll och icke-spridning är den mycket populära årliga Esarda-kursen, som även kommer att spridas utanför Europa under de kommande åren.

Det europeiska utbildningscentrumet för kärnsäkerhet (Eusectra) har nu tagits i full drift och stöder medlemsstaternas myndigheter på området kärnämneskontroll och kärnsäkerhet.

Det nya initiativet för samarbetspartnerskap för doktorander är ett instrument för att inrätta partnerskap med institutioner för högre utbildning om specifika ämnen för doktorander. På så sätt blir det möjligt att komma runt problemet med att de tidigare stipendiatsystemen för doktorander och postdoktorandforskare har dragits in, , samtidigt som samma höga kvalitetsnivå på utbildningen som tidigare upprätthålls.

Rekommendation 2 om kommunikation och upplysningsinsatser: Expertgruppen rekommenderar JRC att bli mer synligt som en offentlig expertorganisation på detta område. JRC:s insatser för kunskapshantering bör inriktas på god kommunikation om kärnenergifrågor, inte bara till organisationer inom kärnenergisektorn, utan även till andra intressenter, särskilt politiker och allmänheten. JRC är de facto EU:s företrädare i tekniska frågor, och bör därför vara mer ambitiöst i detta avseende. Det finns inget annat organ inom EU-institutionerna som kan hantera olika kärnenergiaspekter med en sådan hög expertis- och kunskapsnivå.

JRC:s nya organisation, och särskilt den nya enheten för kunskapshantering, kommer att stödja JRC:s expertis på kärnenergiområdet och dess tekniska expertis och göra den mer synlig. Enhetens uppdrag är att hantera och sprida den kunskap som genereras av de vetenskapliga avdelningarna inom direktoratet för kärnsäkerhet genom att kartlägga, sammanställa, analysera, kvalitetskontrollera och kommunicera relevanta vetenskapliga uppgifter, metoder och verktyg på ett systematiskt och lättförståeligt sätt. Enheten ska också övervaka den kunskap som finns tillgänglig i världen och underlätta öppen tillgång till JRC:s kärnanläggningar, inklusive utbildning. Områden som kommer att uppmärksammas är åtgärder för att föregripa kunskapsbehov, kartläggning av kunskapsluckor och förslag på forskning som kan utföras av JRC.

Rekommendation 3 om programplanering: Expertgruppen rekommenderar JRC att systematiskt integrera projektförvaltningstekniker i genomförandet av Euratomprogrammet. Expertgruppen konstaterade att programplaneringen har förbättrats och att målen och rapporteringen var tydligare, men att JRC inte har lyckats uppnå den noggranna planering och det noggranna genomförande av sina Euratomverksamheter som krävts i tidigare utvärderingar. JRC bör bygga upp en projektförvaltningskultur för att uppnå största möjliga effekt och säkerställa maximal effektivitet i programmet.

JRC inför projektförvaltningstekniker i sitt arbetsprogram. Initierings- och planeringsfasen har redan genomförts och visar resultat, vilket expertgruppen också bekräftar (tydligare mål, tydligare rapportering och förbättrad insyn i programmet). Efter att ha tagit fram sin strategi för 2030 och ändrat sin organisation 2016 för att förbättra styrningen, arbetar JRC nu med att förbättra övervakningen och förvaltningen av programmets genomförandefas och avsluta projektförvaltningscykeln.

Alltfler anställda vid JRC deltar i utbildningskurser om projektförvaltning och vissa har certifierats, vilket visar att JRC prioriterar utvecklingen av en projektförvaltningskultur.

Rekommendation 4 om resurser: Expertgruppen rekommenderar JRC att göra en grundlig och dokumenterad översyn av den kapacitet, de personalresurser och den infrastruktur som direktoratet för kärnsäkerhet räknar med. En inventering bör göras av JRC:s tekniska grupper, den kritiska gränsen för varje grupps storlek och prioritetsklassen (1, 2, 3) för varje grupp. Syftet med detta är att vidta åtgärder för att upprätthålla en viss kapacitet, eller vid behov fatta ett välgrundat beslut om vilken kapacitet som kan undvaras.

I september 2016 avslutade JRC en bedömning av hela sin forskningsstruktur och alla laboratorier, inklusive Euratomlaboratorierna. Bedömningen innehåller en detaljerad beskrivning av laboratorierna och forskningsinfrastrukturen, bland annat användning, status eller renoveringsbehov, drifts- och personalkostnader, det experimentella arbete som utförs och de strategiska planerna för utvecklingen av JRC:s infrastruktur. Bedömningen visade att utvecklingen av JRC:s forskningsinfrastruktur måste inriktas på att optimera användningen av anläggningarna och deras komplementaritet. I detta sammanhang måste man ta hänsyn till omständigheten att laboratorierna är spridda över hela Europa, optimera resursanvändningen, maximera användningen av laboratoriernas infrastrukturer, lösa problemet med att en del av dem är omoderna, se till att instrument och utrustning är moderna, öka synergierna osv. Att uppfylla tillsynsmyndigheternas kärnsäkerhetskrav i värdländerna är den främsta prioriteringen. JRC har inrättat en särskild styrelse för att följa upp rekommendationerna från översynen 2016.

Denna undersökning utgör underlaget för strategin för att fastställa JRC:s prioriteringar för sin forskningsinfrastruktur och inrätta de grupper som ska sköta dessa frågor. Detta är i sin tur naturligtvis kopplat till prioriteringarna i JRC-strategin, Euratomprogrammet och i sista hand medlemsstaterna. Forskningsinfrastrukturens och gruppernas mångfald kommer att beaktas i strategin för vidareutveckling av JRC:s Euratomforskningsinfrastruktur. Den framtida utvecklingen och uppdateringen av infrastrukturen kommer således att drivas av bättre integrering och optimering, med hänsyn till komplementariteten hos de olika experimentella resurserna, för att säkerställa att laboratorierna har en bred inriktning och är lämpade för att genomföra JRC:s arbetsprogram. Öppen tillgång och komplementaritet med externa laboratorier i medlemsstaterna är en annan fråga som kommer att betonas starkare.

Rekommendation 5 om organisation: Expertgruppen rekommenderar JRC att införa en avtalsmässig ram mellan det programansvariga direktoratet och dess samordningsenhet för Euratom och direktoratet för kärnsäkerhet, som ansvarar för genomförandet av forskningen. Syftet med detta är att säkerställa goda förbindelser mellan de tvärfunktionella delar som har ansvaret för Euratomuppgifterna.

I JRC:s nya organisationsschema, som offentliggjordes i juli 2016, samlas all kärnverksamhet under ett enda direktorat. Tack vare den nya organisationsstrukturen finns det nu tydliga kopplingar mellan direktoratet för kärnsäkerhet (som ansvarar för att utföra arbetet), direktoratet för samordning av strategin och arbetsprogrammet (som samordnar genomförandet av arbetsprogrammet enligt den fastställda strategin) och det resursansvariga direktoratet (som ansvarar för att tillhandahålla nödvändiga resurser). En mekanism för samordning mellan direktoratet för samordning av strategin och arbetsprogrammet och direktoratet för kärnsäkerhet har införts för att tydligt rationalisera varje parts roll och befogenheter. Ytterligare åtgärder kommer att övervägas vid behov.

Rekommendation 6 om kostnadseffektivitet: Expertgruppen rekommenderar att JRC ska ta på sig ansvaret för att visa sin kostnadseffektivitet och för en framtida extern bedömning tillhandahålla övertygande uppgifter om att arbetet utförs på ett kostnadseffektivt sätt.

JRC instämmer i rekommendationen och kommer att arbeta för att lämna mer omfattande och jämförbar information.

Det är alltid svårt att bedöma kostnadseffektiviteten inom vetenskaplig kärnforskning, särskilt för ny och avancerad forskning och komplexa projekt eller projekt med lång löptid där unika anläggningar används, vilket ofta är fallet på kärnenergiområdet. Bristen på lämpliga jämförelser och/eller referensalternativ gör det mycket svårt att kvantifiera kostnadseffektiviteten på ett traditionellt sätt. De uppnådda resultatens effekter är dessutom svåra att utvärdera inom en kort period.

JRC gör dock en årlig utvärdering av föregående års resultat. Följande två aspekter bedöms: produktivitet, räknat i antalet levererade resultat för politiskt stöd eller vetenskapliga publikationer, och det politiska stödets effekt till följd av de resultat som har nåtts och analyserats mot en på förhand fastställd uppsättning av allmänna effektindikatorer. Resultaten av denna utvärdering ger viktiga uppgifter för de grundläggande behoven för och obligatoriska delarna av kommissionens strategiska programplaneringscykel. De är också viktiga för att fastställa prioriteringarna och den strategiska inriktningen för JRC:s arbetsprogram.

Omorganiseringen av JRC:s direktorat innebär att all kärnverksamhet samlas under ett enda direktorat. Detsamma gäller de flesta av de administrativa funktionerna (personal, ekonomi, logistik, säkerhet osv.), som har grupperats under ett enda direktorat. Detta har gett effektivitetsvinster genom att personalresurserna optimeras, överlappande funktioner vid JRC:s olika anläggningar undviks, lednings-/rapporteringsvägarna rationaliseras och viktiga förfaranden förenklas. Dessutom bedöms alla JRC:s forskningsinfrastrukturer, identifierade synergimöjligheter, komplementaritet och förbättringar i förvaltningen av IKT-infrastrukturen genom en ny enhetlig ledningsstruktur.

Rekommendation 7 om Euratomprogrammet: Expertgruppen instämmer i behovet av ett starkt Euratomprogram för att ge Europa en central roll inom kärnenergiproduktion och se till att Europa behåller sitt tekniska ledarskap enligt förslagen i paketet om en energiunion. Arbetsgruppen rekommenderar Euratomprogrammet att göra följande:

a)Stödja EU så att JRC, tillsammans med relevanta forsknings- och utbildningsinstitutioner i medlemsstaterna, kan upprätthålla sin kapacitet för kärnsäkerhet och kärnämneskontroll.

b)Skapa ett närmare samband mellan direkta och indirekta åtgärder för kärnklyvningsforskning, vilket innebär att kommissionen bör göra följande:

I.Införa en samstämmig programplanering av de två delarna, med väl definierade styrnings- och beslutsprocesser, och fullständigt utnyttja JRC:s kompetens och oöverträffade ställning, som inte längre konkurrerar om finansiering inom indirekta åtgärder och deltar i alla projekt som har mervärde, dock endast för kunskapshanteringsprocesser.

II.I samband med förlängningen av Euratom (2019–2020) föreslå en efterhandsutvärdering av programmets kärnklyvningsåtgärder, som ska göras 2022.

För detta ändamål bör JRC börja arbeta med en långsiktig vision för sina egna verksamheter som en del av ett integrerat och samstämmigt förslag om direkta och indirekta åtgärder inom det nionde Euratomprogrammet för forskning och utbildning. Arbetet bör samordnas med medlemsstaterna och ledas av kommissionens avdelningar.

JRC instämmer fullständigt i rekommendationen om att det behövs ett starkt Euratomprogram för forskning och utbildning som tillgodoser EU:s och medlemsstaternas behov. JRC kommer att fortsätta att fullgöra sitt uppdrag, som inriktas på kärnsäkerhet och kärnämneskontroll, och stödja genomförandet av EU:s politik på dessa områden.

JRC:s arbete är avgörande för att se till att kommissionen kan fullgöra sina skyldigheter och åtaganden på områdena kärnsäkerhet, hantering av radioaktivt avfall och strålskydd. Detta framgår av det vetenskapliga och tekniska stöd som JRC tillhandahåller för genomförandet av rådets direktiv om kärnsäkerhet (som ändrades 2014), hantering av radioaktivt avfall och grundläggande säkerhetsstandarder. Det framgår även av JRC:s vetenskapliga och tekniska stöd till EU:s utåtriktade verksamhet via genomförandet av instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete och instrumentet som bidrar till stabilitet och fred.

Det bör påpekas att kärnämneskontroll, och i viss utsträckning även kärnsäkerhet (detektion och nukleär kriminalteknik), är områden där JRC:s vetenskapliga och tekniska kompetens sedan många år tillbaka åtnjuter internationellt erkännande. JRC är därför bäst lämpat för att fortsätta att stödja medlemsstaterna och politiken, så länge expertisen bibehålls och fördjupas.

JRC anser även att rekommendationen om behovet av en samstämmig och integrerad strategi för direkta och indirekta åtgärder är relevant. Ansträngningarna för att stärka synergierna mellan de indirekta och de direkta åtgärderna kommer att fortsätta. Under de senaste åren har diskussioner förts med generaldirektoratet för forskning och innovation, som ansvarar för programmet med indirekta åtgärder, för att säkerställa att båda åtgärdstyperna är samstämmiga. JRC deltar på olika sätt i befintliga europeiska tekniska plattformar (i styrelser, arbetsgrupper osv.), med målet att utveckla ett europeiskt forskningsområde. Dessa ansträngningar för att stärka synergierna mellan indirekta och direkta åtgärder kommer att fortsätta i framtiden för att säkerställa att hela Euratomprogrammet är enhetligt och ändamålsenligt.

Rekommendation 8 om synergier mellan kärnverksamhet och annan verksamhet: Expertgruppen rekommenderar JRC att skapa fler synergier mellan sin kärnverksamhet och annan verksamhet och beakta resultaten i sina förslag om nästa Euratomforskningsprogram (2021–2025) och nionde ramprogrammet. Arbetsgruppen välkomnar att JRC enligt sin strategi kommer att utnyttja möjligheterna för kunskapsöverföring inom områden som energipolitik, klimatförändring, målen för hållbar utveckling, säkerhet och olycksberedskap. Arbetsgruppen rekommenderar dock starkt att JRC behåller en tydligt definierad del om kärnenergi i sitt arbetsprogram.

I sin strategi för 2030, som offentliggjordes i juni 2016, beskriver JRC sin vision och sitt uppdrag: Lägga stor vikt vid att bryta ned skiljeväggarna mellan de olika områdena för JRC:s vetenskapliga expertis. JRC:s nya strategi grundas på tre breda dimensioner: konkurrenskraft och rättvisa, vilket avspeglar EU:s mångåriga mål att skapa en blomstrande social marknadsekonomi och motståndskraft, som har blivit en viktig fråga sedan den senaste finansiella och ekonomiska krisen. Inom sin strategi kommer JRC att samla sina verksamheter kring tio prioriteringar: i) ekonomi, finans och marknader, ii) energi och transport, iii) utbildning, kompetens och sysselsättning, iv) livsmedel, kost och hälsa, v) miljö, resursbrist, klimatförändring och hållbarhet, vi) människor, ledning i mångkulturella nätverkssamhällen, vii) civil säkerhet, viii) migration och territoriell utveckling, ix) data och digital omvandling, x) system och processer för innovation.

I detta sammanhang kommer ökade synergier mellan kärnverksamhet och annan verksamhet och kärnvetenskapstillämpningar att övervägas inför framtiden inom följande områden:

-Trygg energiförsörjning – förlust av en stor del av Europas energiproduktionskapacitet (t.ex. politiska beslut, avsaknad av investeringsramar, åldrande kärnkraftverk).

-Finansiering av kärnbränslecykelns slutfas (fonders riskprofiler).

-Offentliga organs deltagande i beslutsprocessen.

-Tryggad försörjning av medicinska radioisotoper – marknadens ekonomiska struktur, långsiktiga investeringar i nya produktionsanläggningar, fullständig kostnadstäckning.

-Kärnvetenskapliga tillämpningar till stöd för målen för hållbar utveckling.

5Slutsatser

Mot bakgrund av de forskningsresultat som nåtts hittills finns det inget behov av att se över de nuvarande programverksamheterna eller genomförandemetoderna för programmets tvååriga förlängning (2019–2020). Kommissionens förslag om en rådsförordning för att förlänga Euratoms forsknings- och utbildningsprogram till 2019–2020, som antas tillsammans med denna rapport, har därför samma räckvidd och mål som det nuvarande Euratomprogrammet (2014–2018), vilket är i linje med den ursprungliga sjuåriga konsekvensbedömningen.

(1)      Rådets förordning (Euratom) nr 1314/2013. Euratomprogrammet kompletterar Horisont 2020–ramprogrammet för forskning och innovation.

(2)      https://esarda.jrc.ec.europa.eu/

(3) Närmare information om särskilda områden som kan förbättras ges i avsnitten 3 och 4 i rapporten.

(4) Närmare uppgifter finns i de åtföljande arbetsdokumenten.

(5) Budgetåtaganden: utbetalningarna uppgår till 207  miljoner euro.

(6) Inklusive två projekt som omfattar övergripande frågor i samband med kärnklyvnings- och fusionsenergiforskning (materialforskning och hantering av tritium).

(7)      Bibliometric analysis of the research performance of the JRC under the Euratom research and training programme (2007–2015), JRC 103578.

(8)      Rådets direktiv 2014/87/Euratom av den 25 juni 2009 om ändring av direktiv 2009/71/Euratom om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar.

(9)      Rådets direktiv 2011/70/Euratom av den 19 juli 2011 om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

(10)      Rådets direktiv 2013/59/Euratom av den 5 december 2013 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning.

(11)   https://clearinghouse-oef.jrc.ec.europa.eu/  

(12) Joint European Torus, https://www.euro-fusion.org/jet/

(13) Jopradprojektet är en samordnings- och stödinsats som finansieras av Euratomprogrammet. Målet för Joprad är att skapa förutsättningar för att inrätta ett gemensamt program om slutförvaring av radioaktivt avfall ( http://www.joprad.eu/ )

(14) Fusion for Energy (F4E) är Euratoms gemensamma företag för Iter och utvecklingen av fusionsenergi, http://fusionforenergy.europa.eu/  

(15) European Commission’s science and knowledge service: JRC Strategy 2030 .