EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.6.2017

COM(2017) 600 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

ÅRSRAPPORT 2016
OM SUBSIDIARITET OCH PROPORTIONALITET

ÅRSRAPPORT 2016
OM SUBSIDIARITET OCH PROPORTIONALITET

1.    Inledning

Denna rapport är den 24:e årliga rapporten om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s lagstiftningsarbete. Rapporten läggs fram i enlighet med artikel 9 i protokoll nr 2 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

I rapporten undersöks hur EU:s institutioner och organ tillämpade de båda principerna under 2016 och hur praxis har förändrats jämfört med tidigare år. Den innehåller också en analys av de kommissionsförslag som blev föremål för motiverade yttranden från nationella parlament under året. Med tanke på de nära kopplingarna mellan systemet för subsidiaritetsprövning och den politiska dialogen mellan de nationella parlamenten och kommissionen, bör denna rapport betraktas som ett komplement till kommissionens årsrapport om förbindelserna med de nationella parlamenten 2016 1 .

2.    Institutionernas tillämpning av principerna

2.1.     Kommissionen

Att kontrollera förenligheten i kommissionens initiativ med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna är en integrerad del i kommissionens lagstiftningsarbete. Under 2016 fortsatte kommissionen att genomföra sin stärkta agenda för bättre lagstiftning, som ger en förbättrad vägledning i hur subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna ska bedömas under beslutsprocessen och nya möjligheter för medborgare och berörda parter att lämna synpunkter. Kommissionen arbetar också med att utvärdera befintliga politiska ramar, varpå kommissionen presenterar lagstiftningsöversyner. I utvärderingsarbetet bedömer man även om befintliga politiska åtgärder fortfarande är ändamålsenliga och i vilken utsträckning de överensstämmer med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Principer och instrument rörande bättre lagstiftning, inbegripet subsidiaritets- och proportionalitetsbedömningar, tillämpas i flera olika skeden av beslutsprocessen, med hänsyn tagen till relevanta analyser och förslag från berörda parter:

1.I början av beslutsprocessen offentliggörs färdplaner eller inledande konsekvensbedömningar på kommissionens webbplats Europa 2 för alla större nya initiativ. Dessa innehåller en preliminär beskrivning av de planerade initiativen och en översikt över kommissionens planer för konsekvensbedömnings- och samrådsarbetet. Färdplanerna eller de inledande konsekvensbedömningarna omfattar också en preliminär motivering till åtgärderna med hänsyn till subsidiariteten och proportionaliteten.

2.Under det politiska arbetet analyseras subsidiaritets- och proportionalitetsaspekter i konsekvensbedömningar, som också åtföljs av ett öppet offentligt samråd. I konsekvensbedömningarna undersöker man hur subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna tillämpas i varje enskilt fall. Analysens kvalitet granskas på ett oberoende sätt av nämnden för lagstiftningskontroll.

3.Avslutningsvis innehåller själva motiveringen till kommissionens förslag en sammanfattning av hur subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna följs. Efter att kommissionen har antagit förslaget kan berörda parter fortfarande lämna synpunkter på detta och tillhörande konsekvensbedömning, inklusive subsidiaritets- och proportionalitetsaspekter. Alla sådana synpunkter framförs sedan som ett bidrag till lagstiftningsprocessen. 3

Kommissionens webbplats ”Lighten the load – Have your say” 4 , som lanserades 2015, och plattformen för lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit), som togs i drift 2016, ger också allmänheten och berörda parter möjlighet att framföra synpunkter till kommissionen om eventuella onödiga bördor eller brister i samband med befintliga lagstiftningsåtgärder, till exempel om subsidiaritets- och proportionalitetsfrågor. Under 2016 utfärdade Refit-plattformen en första uppsättning rekommendationer till kommissionen om hur man kan förenkla och minska regelbördorna i den befintliga EU-lagstiftningen, vilka kommissionen svarar på genom att genomföra sitt arbetsprogram för 2017. Det nya utkastet till interinstitutionellt avtal undertecknades av ordförandena för Europaparlamentet, rådet och kommissionen i april 2016, vilket visar på de tre institutionernas åtagande i fråga om bättre lagstiftning. Avtalet inkluderar åtaganden från de tre institutionerna att följa och genomföra subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och i synnerhet ett åtagande från kommissionens sida att i motiveringen till förslagen presentera sin bedömning av dessa aspekter.

Subsidiaritetsprövning

Enligt riktlinjerna för bättre lagstiftning och den tillhörande ”verktygslådan” 5 som antogs i maj 2015 ska kommissionen göra en subsidiaritetsprövning när man överväger ett nytt initiativ inom områden där unionen inte har exklusiv befogenhet och när man utvärderar en befintlig åtgärds relevans och europeiska mervärde. Kommissionen tar hänsyn till subsidiariteten när det gäller både lagstiftningsinitiativ och initiativ som inte rör lagstiftning. Prövningen har två mål: för det första att bedöma om en åtgärd på nationell, regional eller lokal nivå är tillräcklig för att uppnå det aktuella målet, för det andra att bedöma om en unionsåtgärd ger ett mervärde jämfört med en åtgärd på medlemsstatsnivå.

Enligt riktlinjerna för bättre lagstiftning och verktygslådan är en viktig del av prövningen att bedöma ”unionsintresset” av det ifrågavarande initiativet. De viktigaste bedömningsaspekterna är det geografiska tillämpningsområdet, antalet berörda aktörer, antalet berörda medlemsstater och de största effekterna för ekonomin, miljön och samhället. Vid prövningen görs också en kvalitativ – och om möjligt kvantitativ – bedömning av om det finns ett betydande gränsöverskridande problem. Prövningen bör också omfatta både fördelarna och nackdelarna med en unionsåtgärd jämfört med åtgärder på medlemsstatsnivå.

Proportionalitetsprövning

Enligt proportionalitetsprincipen får unionens åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå målen i fördragen. 6 Respekt för proportionalitetsprincipen handlar om att se till att tillvägagångssättet för och omfattningen av en politisk åtgärd motsvarar målet. Proportionaliteten bör tydligt anges i konsekvensbedömningarna 7 , utvärderingarna och kontrollerna av ändamålsenligheten.

Riktlinjerna för bättre lagstiftning och verktygslådan innebär framför allt att kommissionen ska ta hänsyn till följande i sin proportionalitetsprövning:

·Om åtgärderna går utöver vad som är nödvändigt för att lösa problemet och nå målen på ett tillfredsställande sätt.

·Om initiativets syfte är begränsat till de aspekter som medlemsstaterna inte själva kan uppnå på ett tillfredsställande sätt utan som bättre uppnås på EU-nivå.

·Om åtgärden eller valet av instrument är av enklast möjliga karaktär, samtidigt som målet uppnås på ett tillfredsställande sätt och genomförandet är ändamålsenligt.

·Om kostnaderna hålls så låga som möjligt och är förenliga med det mål som ska uppnås.

·Om det finns starka skäl för valet av instrument (förordning, direktiv eller alternativa lagstiftningsmetoder). och

·Om väletablerade nationella bestämmelser och särskilda omständigheter i de enskilda medlemsstaterna respekteras.

Konsekvensbedömningar

Konsekvensbedömningar krävs när ett initiativ förväntas få betydande ekonomiska, sociala eller miljömässiga effekter. De inbegriper en bedömning av problemet, möjliga politiska alternativ och de troliga effekterna av dessa samt av hur de överensstämmer med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

I juli 2015 ersattes konsekvensbedömningsnämnden av nämnden för lagstiftningskontroll. Under 2016 bestod nämnden av en ordförande (på generaldirektörsnivå) och fem heltidssysselsatta ledamöter, varav två var sakkunniga som inte arbetade på kommissionen. En tredje och sista extern ledamot utsågs under 2017. Alla nämndledamöter är oberoende och har personliga mandat som bygger på deras personliga sakkunskap. Nämnden ser över kvaliteten i konsekvensbedömningar, större utvärderingar och kontroller av ändamålsenligheten. Subsidiaritets- och proportionalitetsaspekter ingår också i kvalitetskontrollen.

Under 2016 granskade nämnden för lagstiftningskontroll 60 konsekvensbedömningar. Man bedömde att förbättringar behövde göras i nio av dessa (15 procent) när det gäller analysen av subsidiaritets- och/eller proportionalitetsaspekterna. Det totala antalet fall som bedömdes under 2015 var färre (29 stycken), och därför var andelen fall med subsidiaritets- och proportionalitetsproblem större (23 procent). Följande exempel från 2016 visar hur nämnden bedömde subsidiariteten och proportionaliteten:

·I sitt yttrande över konsekvensbedömningen av förslaget om ändring av direktivet om utstationering av arbetstagare 8 betonade nämnden för lagstiftningskontroll att resonemanget kring subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna borde styrkas på ett bättre sätt i rapporten. Nämnden begärde en motivering till varför andra alternativ inte tagits med i analysen. När det gäller proportionalitetsaspekten begärde nämnden ett förtydligande av hur små och medelstora företags problem i fråga om förfarandemässiga bördor behandlades i rapporten. I en ny version av rapporten, som välkomnades av nämnden, behandlades båda aspekterna på ett bättre sätt, framför allt när det gäller den allmänna motiveringen till förslaget. Ett tillägg gjordes dessutom av ett avsnitt om små och medelstora företag och de troliga bördor som administrativa förfaranden ger upphov till. I den reviderade rapporten motiverades avfärdandet av vissa alternativ på ett bättre sätt, men nämnden efterlyste dock ändå en bättre förklaring till varför man inte övervägde ett undantag för kortsiktig utstationering. En ändringsrapport antogs i mars 2016. 9

·I konsekvensbedömningen av förslaget till rådets direktiv om ett allmänt förfarande för omvänd betalningsskyldighet avseende mervärdesskatt 10 fann nämnden för lagstiftningskontroll att proportionaliteten inte var tillräckligt motiverad för de enskilda politiska alternativen, framför allt när det gäller effekterna. Rapporten blev föremål för ett negativt yttrande, och den nya versionen förbättrades genom tillägg av en proportionalitetsanalys, vilket medförde en bättre bedömning av alternativen och riskerna. Exempelvis gjordes en bättre beskrivning av de sekundära konsekvenserna när det gäller effekterna på företagens efterlevnadskostnader och för de andra medlemsstater som inte tillämpar det allmänna förfarandet för omvänd betalningsskyldighet.

·I konsekvensbedömningen av förslaget till rådets förordning om geoblockering 11 utifrån principen om bosättningsort och nationalitet, begärde nämnden en bättre motivering av på vilket sätt det föredragna alternativet var proportionerligt med det fastställda problemet. Nämnden efterlyste en bättre förklaring av den skillnad som initiativet förväntas ge eftersom näringsidkare inte skulle behöva leverera till en annan medlemsstat och konkreta belägg för att den gränsöverskridande handeln skulle öka även då konsumenterna måste hämta varor i ett annat land. Rapporten blev föremål för ett negativt yttrande. Därefter förbättrades rapporten, och en ändrad version blev föremål för ett positivt yttrande från nämnden.

·När det gäller förslaget till förordning om modernisering av EU:s upphovsrättsbestämmelser på den digitala inre marknaden 12 avgav nämnden ett positivt yttrande över konsekvensbedömningen förutsatt att rapporten förbättrades, särskilt med avseende på de bevis som stöder behovet av EU-åtgärder och proportionaliteten i de föreslagna åtgärderna. Nämnden uppmanade i synnerhet kommissionen att ge mer bevis när det gäller användningen av skyddat innehåll i sådant innehåll som laddas upp av användarna, skälig ersättning till upphovsmän och utövande konstnärer samt visuellt innehåll på beställvideoplattformar. Nämndens oro ledde till en översyn av den konsekvensbedömningsrapport som åtföljde det utkast till lagstiftningsförslag som kommissionen antog i september 2016.

·I fråga om förslaget till en översyn av direktivet om förnybar energi 13 var nämnden för lagstiftningskontroll bekymrad över proportionaliteten i vissa av alternativen och över i vilken mån subsidiaritetsprincipen hade respekterats. Kommissionen tog vederbörlig hänsyn till nämndens reservationer i sitt förslag. Framför allt när det gäller bestämmelserna om värme och kyla föreslog kommissionen inga bindande skyldigheter utan införde i stället flera alternativ för medlemsstaterna och gav därmed möjlighet till ett flexibelt genomförande på nationell nivå. De mer proportionerliga och mindre betungande bestämmelserna kombinerades med stärkta förvaltningsmässiga bestämmelser för att säkerställa förverkligandet av 2030-målen.

Liksom framgår av dessa exempel bidrog nämnden för lagstiftningskontroll under 2016 till att förbättra analysen av förslagens förenlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Därigenom bidrog nämnden också med viktig information till kommissionens politiska beslutsprocess.

Utvärderingar och kontroller av ändamålsenligheten

Subsidiariteten och proportionaliteten var också avgörande för de efterhandsbedömningar och kontroller av ändamålsenligheten som genomfördes under 2016. Inom dessa verktyg bedömer man om EU:s åtgärder ger de förväntade resultaten när det gäller effektivitet, ändamålsenlighet, samstämmighet, relevans och europeiskt mervärde. Man undersöker också om åtgärderna fortfarande är nödvändiga eller om målen skulle kunna uppnås bättre på annat sätt. Kommissionen följer principen ”utvärdera först” – det vill säga att analysera tidigare resultat av den befintliga politiken innan nya åtgärder övervägs. Genom att samla erfarenheter och dra lärdomar som kan stötta beslutsfattandet gör EU utvärderingsprocessen till en integrerad och permanent del av sitt politiska arbete.

Kommissionen gör vanligtvis mellan 100 och 120 utvärderingar per år. Under 2016 offentliggjorde kommissionen 43 utvärderingar och kontroller av ändamålsenligheten. 14 Kommissionen genomförde två kontroller av ändamålsenligheten (utvärderingar av större politikområden): en om rapporterings-, planerings- och övervakningsskyldigheterna i EU:s regelverk på energiområdet och en om fågel- och habitatdirektivet. Följande exempel från 2016 visar utvärderingar där frågor om subsidiariteten, det europeiska mervärdet och proportionaliteten tagits upp:

·I en utvärdering av direktivet om underlättande av ett gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott 15 drog man slutsatsen att direktivet gav ett europeiskt mervärde eftersom det inrättade en mekanism för utbyte av fordonsregistreringsuppgifter, vilket är viktigt för att vidta rättsliga åtgärder mot brott som begåtts med fordon som är registrerade i andra medlemsstater. Det skulle ha varit nästintill omöjligt att uppnå samma resultat med andra medel än ett direktiv med tanke på a) antalet överenskommelser som medlemsstaterna skulle behöva ingå för att utbyta samma slags uppgifter, b) den tid som krävs för att ratificera liknande överenskommelser i samtliga medlemsstater, och c) de möjliga resultaten av sådana överenskommelser liksom den bristande insyn som vissa bilaterala eller multilaterala överenskommelser kan medföra.

·I en utvärdering av handlingsplanen mot antimikrobiell resistens 16 drog man slutsatsen att handlingsplanen gav ett tydligt europeiskt mervärde. Den stimulerade till åtgärder i medlemsstaterna, stärkte det internationella samarbetet och gav en ram för att samordna arbetet med antimikrobiell resistens på internationell nivå. Resultaten av utvärderingen stöder därför överlag fortsatta åtgärder på EU-nivå. Enligt utvärderingen finns det ett tydligt behov att stödja och bistå medlemsstaterna när de utarbetar och genomför nationella handlingsplaner för att minska skillnaderna mellan användningen av antimikrobiella ämnen och förekomsten av infektioner, främja sektorsövergripande samarbete, förbättra medborgarnas kunskap och stärka tillsyns- och övervakningssystemen genom att utveckla sakkunskap om metoder, indikatorer och instrument. I utvärderingen påvisades behovet av fortsatt samordning och samarbete i fråga om forskning och utveckling av nya antimikrobiella medel, snabba diagnostiska tester, vacciner och behandlingsalternativ, samt nya företagsmodeller för att upprätthålla investeringar och öka kunskapen om överföring av antimikrobiell resistens.

·I efterhandsutvärderingen av det sjunde ramprogrammet för forskning 17 drog man slutsatsen att antagande av alleuropeiska utmaningar genom europeisk forskning är ett av de områden som ger störst europeiskt mervärde jämfört med åtgärder på medlemsstatsnivå. De europeiska forskningsprogrammen innehåller en rad priser för ”samhällsutmaningar”, där de som på effektivaste sätt löser en viss utmaning belönas med en prissumma. De motiverar på så sätt till innovation. De fastställer målet men inte hur målet bör uppnås. År 2014 vann det tyska biofarmaceutiska företaget CureVac GmbH innovationspriset och tilldelades 2 miljoner euro för framsteg inom ny teknik för att bevara livräddande vaccin oförändrat vid alla omgivande temperaturer. Därmed övervann företaget ett av de största hindren för att använda vaccin i utvecklingsländer. År 2015 gav priset en hävstångseffekt i form av en extra, privat investering i forskningen när Bill and Melinda Gates Foundation tillkännagav ett åtagande att investera 46 miljoner euro i CureVac, för att snabba på utvecklingen av dess innovativa vaccinteknologi och tillverkning av flera slags vaccin mot infektionssjukdomar.

2.2.     Uppföljning av motiverade yttranden från nationella parlament

Under 2016 mottog kommissionen 65 18  motiverade yttranden från nationella parlament beträffande subsidiaritetsprincipen. 19 Detta var 713 procent mer än de åtta motiverade yttranden som mottogs under 2015. Antalet motiverade yttranden under 2016 är det tredje högsta som inkommit under ett kalenderår sedan systemet för subsidiaritetsprövning infördes genom Lissabonfördraget 2009 (efter 84 stycken under 2012 och 70 stycken under 2013). De motiverade yttranden som inkom under 2016 utgjorde också en större andel (10,5 procent) av det totala antal yttranden som inkom till kommissionen det året inom ramen för den politiska dialogen (620). Det bör noteras att det totala antal yttranden som ingavs av de nationella parlamenten under den politiska dialogen också ökade markant under 2016. 20

Av de 65 motiverade yttranden som inkom under 2016 avsåg 38 yttranden fyra olika kommissionsförslag. Det förslag som gav upphov till flest motiverade yttranden var förslaget om en översyn av direktivet om utstationering av arbetstagare 21 , vilket ledde till 14 motiverade yttranden och därmed utlöste förfarandet enligt artikel 7.2 i protokoll nr 2 till fördragen (”gult kort”-förfarandet). Förslaget om en översyn av Dublinförordningen 22 blev föremål för åtta motiverade yttranden, och de båda förslagen om inrättande av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas blev föremål för åtta motiverade yttranden 23 . Övriga förslag blev föremål för mellan ett och fyra motiverade yttranden. Kommissionen mottog flest motiverade yttranden i de fall som beskrivs närmare i kapitel 3.

Att det totala antalet motiverade yttranden ökade markant 2016 ledde till en kraftig ökning av antalet motiverade yttranden per kammare. 26 av 41 kammare avgav motiverade yttranden under 2016 (jämfört med 8 under 2015). De motiverade yttrandena avgavs av Bulgariens Narodno sabranie (3), Tjeckiens Senát (3), Tjeckiens Poslanecká sněmovna (4), Danmarks Folketinget (2), Estlands Riigikogu (1), Irlands Dáil Éireann (2), Irlands Seanad Éireann (1), Frankrikes Sénat (3), Kroatiens Hrvatski sabor (1), Italiens Senato della Repubblica (3), Lettlands Saeima (1), Litauens Seimas (1), Luxemburgs Chambre des Députés (2), Ungerns Országgyűlés (2), Maltas Kamra tad-Deputati (5), Nederländernas Eerste Kamer (1), Nederländernas Tweede Kamer (3), Österrikes Bundesrat (4), Polens Senat (2), Polens Sejm (2), Portugals Assembleia da República (1), Rumäniens Camera Deputaților (2), Rumäniens Senat (1), Slovakiens Národná rada (2), Sveriges riksdag (12) och Storbritanniens House of Commons (1).

Sveriges riksdag var det nationella parlament som avgav överlägset flest motiverade yttranden (12). Maltas Kamra tad-Deputati avgav näst flest motiverade yttranden (5) följt av Tjeckiens Poslanecká sněmovna och Österrikes Bundesrat (4 vardera).

Dessutom tog vissa regionala parlament tillfället i akt att direkt informera kommissionen om sina synpunkter på vissa kommissionsförslag, som i vissa fall också hade ingetts till deras respektive nationella parlamentskammare inom ramen för subsidiaritetsprövningen enligt artikel 6 i protokoll nr 2 till fördragen. Kommissionen beaktar dessa synpunkter där så är lämpligt.

2.3.    Europaparlamentet och rådet

a) Europaparlamentet

Europaparlamentet har vidtagit en rad åtgärder för att fullgöra sina fördragsenliga skyldigheter när det gäller tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Särskilt när det gäller motiverade yttranden från nationella parlament tillämpas för närvarande följande förfarande:

·Motiverade yttranden översänds till Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor och till det parlamentsutskott som ansvarar för ämnesområdet för distribution till alla utskottsledamöter. De införlivas också i möteshandlingarna.

·Motiverade yttranden översätts alltid till alla officiella EU-språk (förutom iriska och maltesiska).

·De motiverade yttranden som mottagits nämns i ingressen till lagstiftningsresolutionerna.

·Det parlamentsutskott som ansvarar för ämnesområdet säkerställer att Europaparlamentet inte håller sin slutgiltiga omröstning innan den åttaveckorstidsfrist för ingivande av motiverade yttranden enligt protokoll nr 2 till fördragen har löpt ut. 24

Under 2016 mottog Europaparlamentet formellt 410 inlagor från nationella parlament. 25 Av dessa var 76 26 motiverade yttranden som ingetts enligt protokoll nr 2 till fördragen medan de övriga 334 var bidrag (inlagor som inte handlar om subsidiaritetsprövning). Detta är en ökning jämfört med 2015, då 9 motiverade yttranden och 242 bidrag officiellt översändes till Europaparlamentet. Alla inlagor från nationella parlament till Europaparlamentet offentliggörs i en intern databas (Connect).

Enligt bilaga V till Europaparlamentets arbetsordning är utskottet för rättsliga frågor det parlamentsutskott som har det övergripande ansvaret för att säkerställa respekt för subsidiaritetsprincipen. Var sjätte månad utses en utskottsledamot som ständig föredragande för subsidiaritetsfrågor enligt ett rotationssystem bland de politiska grupperna. Gilles Lebreton (ENF) utsågs till ständig föredragande under första halvåret 2016. Han efterträddes av Kostas Chrysogonos (GUE/NGL). Föredraganden följer de motiverade yttranden som mottagits och har möjlighet att ta upp frågor som har blivit föremål för motiverade yttranden till diskussion inom utskottet och för att göra eventuella rekommendationer till det utskott som ansvarar för ämnesområdet angående förslaget i fråga.

Utskottet för rättsliga frågor utarbetar också regelbundet betänkanden om kommissionens årsrapporter om subsidiaritet och proportionalitet. Sajjad Karim (ECR) utsågs till föredragande för 2014 års årsrapport om subsidiaritet och proportionalitet. Mady Delvaux (S&D) utsågs till föredragande för årsrapporten 2015. Utskottet bidrar också till de halvårsrapporter som Konferensen mellan de parlamentariska organen för EU-frågor vid Europeiska unionens parlament (Cosac) utarbetar om subsidiaritetsfrågor.

Den 24 maj 2016 höll utskottet för rättsliga frågor diskussioner om de motiverade yttranden som mottagits enligt det förfarande som omfattas av artikel 7.2 i protokoll nr 2, ”gult kort”-förfarandet, om förslaget till en riktad översyn av direktivet om utstationering av arbetstagare (se även kapitel 3 nedan i denna rapport). Den 12 oktober 2016 bjöd utskottet för sysselsättning och sociala frågor in nationella parlament till en diskussion om förslaget.

Utskottet för rättsliga frågor ansvarar också för att säkerställa respekt för proportionalitetsprincipen, som utskottet beaktar när det fullgör sin uppgift att kontrollera den rättsliga grunden i olika förslag och utövar sitt ansvar för bättre lagstiftning.

Under året fortsatte dessutom Europaparlamentets utredningstjänst att hjälpa Europaparlamentet att ta hänsyn till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i sitt arbete genom att

·systematiskt granska subsidiaritets- och proportionalitetsaspekterna i kommissionens konsekvensbedömningar och uppmärksamma eventuella problem som påpekats i detta avseende, särskilt av de nationella parlamenten och Regionkommittén,

·se till att dessa principer respekteras fullt ut i Europaparlamentets eget arbete, till exempel när det genomför konsekvensbedömningar av sina egna ändringsförslag i sak eller när det analyserar mervärdet av parlamentets förslag till ny lagstiftning, på grundval av artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och kostnaden för uteblivna åtgärder på EU-nivå,

·granska subsidiaritets- och proportionalitetsaspekterna vid utarbetande av konsekvensbedömningar och samtidigt lyfta fram det europeiska mervärdet snarare än nationella utgifter eller åtgärder.

Under 2016 utarbetade Europaparlamentet 36 inledande utvärderingar, 1 konsekvensbedömning av parlamentets ändringsförslag i sak och 14 efterhandsbedömningar. Dessutom utarbetades sju rapporter om kostnaden för uteblivna EU-åtgärder, och fyra bedömningar gjordes av det europeiska mervärdet. Europaparlamentets utredningstjänst granskar dessutom genomförandet av och effektiviteten i befintlig EU-lagstiftning närhelst Europeiska kommissionen i sitt årliga arbetsprogram meddelar att lagstiftningen kommer att ändras. Under 2016 gjordes ungefär 28 sådana utvärderingar av genomförandet.

Varje år uppmanar Europaparlamentet de nationella parlamenten på nytt att lämna uppgifter som de anser är användbara i detta avseende.

b) Rådet

Rådets skyldigheter när det gäller de nationella parlamentens övervakning av subsidiaritetsprincipen fastställs i protokoll nr 1 och 2 till fördragen. Rådet ansvarar främst för att sådana utkast till rättsakter som inte kommer från kommissionen skickas till de nationella parlamenten.

Enligt artikel 4 i protokoll nr 2 till fördragen måste rådet översända alla utkast till rättsakter som kommer från en grupp medlemsstater, EU-domstolen, Europeiska centralbanken och Europeiska investeringsbanken till de nationella parlamenten. Kopplat till den ovannämnda skyldigheten och enligt artikel 6 i protokoll nr 2 åligger det rådet att skicka ett eventuellt yttrande från ett nationellt parlament om ett utkast till rättsakt från en grupp medlemsstater till de förslagsställande medlemsstaterna. På samma sätt översänder rådet de nationella parlamentens yttranden om lagstiftningsförslag från EU-domstolen, Europeiska centralbanken och Europeiska investeringsbanken till den berörda institutionen. Under 2016 mottogs inga sådana utkast till rättsakt eller yttranden. 27

Utöver plikterna i kraft av fördraget håller rådet också medlemsstaterna informerade om de nationella parlamentens yttranden om kommissionens lagstiftningsförslag. Under 2016 översände rådets sekretariat 69 28 motiverade yttranden som mottagits inom ramen för protokoll nr 2 och 280 yttranden som utfärdats inom ramen för den politiska dialogen till delegationerna 29 .

Som en del av sitt lagstiftningsarbete kontrollerar rådet slutligen att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna efterlevs, när rådet granskar de konsekvensbedömningar som åtföljer kommissionens förslag.

2.4.    Regionkommittén

I linje med den hänvisning som görs till lokal och regional nivå i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen, övervakade Regionkommittén 2016 tillämpningen av subsidiaritetsprincipen inom ramen för sina olika instrument. Genom sitt arbetsprogram för subsidiaritetsfrågor 30 valde Regionkommittén ut fyra initiativ från kommissionens arbetsprogram för 2016 som skulle övervakas särskilt noggrant. Enligt sina interna bestämmelser 31 bedömde Regionkommittén dessutom förenligheten med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna med avseende på alla de lagstiftningsförslag som Regionkommittén avgav yttranden över. Under 2016 avgavs 13 yttranden över lagstiftningsförslag, varav 9 var relevanta sett till övervakningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, utöver de som ingick i arbetsprogrammar för subsidiaritetsfrågor. Regionkommittén fann att de flesta förslag respekterade subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Regionkommittén ifrågasatte proportionaliteten i två fall, och i olika grad, framför allt i fråga om paketet om cirkulär ekonomi 32 och översynen av direktivet om audiovisuella medietjänster 33 . När det gäller inrättandet av ett europeiskt insättningsgarantisystem 34 fann Regionkommittén att motiveringen var bristfällig och begärde att kommissionen skulle lämna en mer utförlig sådan för att möjliggöra en informell bedömning av överensstämmelsen med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Samråd inom expertgruppen i subsidiaritetsfrågor

Ett samråd inom expertgruppen i subsidiaritetsfrågor 35 genomfördes för vart och ett av de initiativ som ingick i arbetsprogrammet för subsidiaritetsfrågor. Expertgruppen i subsidiaritetsfrågor rådfrågades först om förslagen till direktiv inom det nya paketet om cirkulär ekonomi. De flesta experter ansåg att avfallshanteringsmålen inte utgjorde någon grund till oro från subsidiaritetssynpunkt. När det gäller subsidiaritetsprincipen ansåg dock vissa att målen i lagstiftningsförslaget från 2014 var oproportionerliga. I yttrandet 36 drog man följande slutsats: ”Kommittén konstaterar att kommissionens förslag inte ger upphov till farhågor som rör respekten för subsidiaritetsprincipen, men är oroad över iakttagandet av proportionalitetsprincipen.”

Det andra samrådet under 2016 handlade om en översyn av direktivet om utstationering av arbetstagare. Deltagarna i samrådet betonade att förslaget innehöll nya viktiga delar och att det saknades en lämplig och utförlig motivering av de föreslagna åtgärderna. När det gäller de materiella subsidiaritetsaspekterna påpekade man inga problem i yttrandet 37 utan man höll med om vad kommissionen angett i sitt förslag, nämligen att målet med det föreslagna omarbetade direktivet, det vill säga ett gemensamt fastställande av de tillämpliga bestämmelserna för utstationering av arbetstagare, bättre kan uppnås på EU-nivå.

När det gäller förslaget till översyn av direktivet om audiovisuella medietjänster drog experterna slutsatsen att förslaget föreföll förenligt med subsidiaritetsprincipen men att de extremt utförliga bestämmelserna om nationella tillsynsmyndigheter inte gav så mycket utrymme till nationella beslut och att förslaget därmed medförde proportionalitetsproblem. 38

Det sista samrådet 2016 inom sakkunniggruppen för subsidiaritet handlade om ett förslag till direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden. Inga problem togs upp i fråga om subsidiaritet eller proportionalitet. Regionkommitténs yttrande antogs den 8 februari 2017 39 .

REGPEX – plattformen för regioner med lagstiftningsbefogenheter

Under 2016 arbetade Regionkommittén vidare med att uppgradera och utveckla REGPEX – delnätet inom nätverket för övervakning av subsidiaritetsprincipen. Det är öppet för regionala parlament och myndigheter med lagstiftande befogenheter och hade i slutet av 2016 76 partner (47 regionala församlingar och 29 regionala myndigheter). REGPEX sökmotor gör det lättare att välja ut prioriteringar för övervakning av subsidiaritetsprincipen och underlättar informationsutbytet mellan partner genom att ge direkt tillgång till information för subsidiaritetsprövning. REGPEX fortsätter att vara ett viktigt verktyg för övervakning av subsidiaritetsprincipen. Det främjar utbyte av god praxis och en mer gemensam metod för övervakning av subsidiaritetsprincipen.

Sammanlagt laddade REGPEX partner upp 28 bidrag på plattformen under 2016. Oberösterreichs delstatsparlament, Emilia-Romagnas regionala lagstiftande församling och det bayerska delstatsparlamentet var några av de partner som var mest aktiva i detta. Under 2016 mottogs bidrag från tre regionala parlament gällande förslaget till direktiv om utstationering av arbetstagare. Det bayerska delstatsparlamentet hävdade att alla åtgärder för en harmonisering inom området för utstationering av arbetstagare var otillåtliga, eftersom unionen inte har någon behörighet i ersättningsfrågor. Den regionala församlingen i Friuli-Venezia Giulia välkomnade att värdlandets ersättningssystem tillämpas för utstationerade arbetstagare. Den regionala församlingen i Marche ansåg att arbetsmarknadsrelationer (inbegripet kollektivavtals omfattning) bäst skulle kunna regleras på nationell nivå, på grund av de särdrag som finns i de nationella kollektivförhandlingssystemen. Dessa ståndpunkter återspeglades i Regionkommitténs samrådsrapport med anledning av Regionkommitténs yttrande över förslaget om utstationering av arbetstagare.

Konferensen om subsidiaritet, bättre lagstiftning och politisk dialog

Den 19 februari 2016 hölls en konferens i Rom om subsidiaritet, bättre lagstiftning och politisk dialog som anordnades av konferensen för Italiens regionala parlament, Italiens senat och Regionkommittén. Detta pilotprojekt för att öka medvetenheten om subsidiaritet och utbildningsevenemang togs fram som en del av ett nytt koncept för att få lokala och regionala myndigheters behov tillgodosedda genom senatens avsedda reform. 150 personer deltog i evenemanget där man betonade de regionala parlamentens roll i EU:s beslutsprocess och framhöll övervakning av subsidiaritetsprincipen som en konstruktiv åtgärd.

En mer ingående beskrivning av aktiviteter som rör subsidiaritet ges i Regionkommitténs årliga subsidiaritetsrapport 2016 40 .

2.5.    Europeiska unionens domstol

De viktigaste rättsliga avgörandena från domstolen under 2016 i fråga om subsidiaritetsprincipen var domstolens dom av den 4 maj 2016 41 om lagligheten i direktivet om tobaksvaror 42 . Domstolen ansåg att unionslagstiftaren hade iakttagit subsidiaritet.

Domstolen drog denna slutsats genom att göra åtskillnad mellan det faktum att det i första hand är ”på politisk nivå, genom de nationella parlamenten, som iakttagandet av subsidiaritetsprincipen kontrolleras enligt förfarandena i detta protokoll” och det faktum att denna kontroll i andra hand ankommer ”på unionsdomstolen, som ska pröva såväl iakttagandet av de materiella kraven i artikel 5.3 i FEU som iakttagandet av de processrättsliga skyddsreglerna i nämnda protokoll”. 43

När det gäller de materiella kraven gjorde domstolen ett enkelt test: Domstolen prövade om ”unionslagstiftaren – på grundval av närmare uppgifter – hade anledning att anta att syftet med den planerade åtgärden bättre kunde uppnås på unionsnivå”. Domstolen påminde om direktivets två syften: ”att underlätta att den inre marknaden […] fungerar smidigt, samtidigt som en hög skyddsnivå för folkhälsan ska säkerställas, särskilt för ungdomar”. Även om det antas att det andra av dessa syften bättre skulle kunna uppnås på medlemsstatsnivå ”skulle eftersträvandet av detta syfte på en sådan nivå kunna befästa, eller skapa, situationer i vilka vissa medlemsstater godkänner utsläppandet på marknaden av tobaksvaror innehållande vissa karakteristiska smaker, samtidigt som andra medlemsstater förbjuder detta. Detta skulle således gå stick i stäv med det första syftet med direktiv 2014/40, vilket är att underlätta att den inre marknaden för tobaksvaror och relaterade produkter fungerar smidigt”. Domstolen anser att ”samspelet mellan direktivets båda mål medför att unionslagstiftaren med rätta kunde anse att dess åtgärder måste innefatta införandet av en ordning för utsläppande på unionsmarknaden av tobaksvaror med karakteristisk smak och att de båda målen, med anledning av nämnda samspel, bättre kunde uppnås på unionsnivå”. För det andra bekräftade domstolen att subsidiaritetsprincipen inte har till syfte ”att begränsa unionens befogenheter i förhållande till situationen i en viss medlemsstat betraktad för sig”. 44

När det gäller de processrättsliga skyddsreglerna och framför allt motiveringsskyldigheten i fråga om subsidiaritet, påminde domstolen om att iakttagandet av denna skyldighet ”inte bara ska bedömas med hänsyn till den omtvistade rättsaktens lydelse utan också med hänsyn till det sammanhang som den ingår i och omständigheterna i det enskilda fallet”. Domstolen fann att kommissionens förslag och konsekvensbedömning ”innehåller tillräckligt med upplysningar av vilka det klart och tydligt framgår vilka fördelarna är med att åtgärderna vidtas på unionsnivå snarare än på medlemsstatsnivå”. Detta ”har gjort det möjligt för såväl unionslagstiftaren som de nationella parlamenten att bedöma huruvida nämnda förslag iakttog subsidiaritetsprincipen, samtidigt som de gjorde det möjligt för enskilda att få kännedom om skälen hänförliga till nämnda princip och för domstolen att utöva sin kontroll”. 45

I domen ogillades även talan på grunderna om att flera olika bestämmelser i direktivet om tobaksvaror åsidosätter subsidiaritetsprincipen. Domstolen bekräftade proportionaliteten i de val som gjorts från lagstiftarens sida, som har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning på områden där lagstiftaren måste göra komplexa politiska, ekonomiska och sociala bedömningar, exempelvis i fråga om reglering av marknaden för tobaksvaror. Domstolen ansåg inte att de vidtagna åtgärderna var uppenbart olämpliga i förhållande till målet och att mindre ingripande åtgärder inte förefaller vara lika lämpliga för att uppnå detta. 46

3.    Viktiga ärenden där iakttagandet av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna ifrågasatts

·Förslag till en översyn av direktivet om utstationering av arbetstagare

För att fullgöra det åtagande som kommissionen gjorde i sina politiska riktlinjer om att främja principen om att samma arbete på samma plats bör omfattas av samma lön, antog kommissionen den 8 mars 2016 ett förslag 47 till en riktad översyn av 1996 års direktiv om utstationering av arbetstagare 48 . Syftet med översynen är i grund och botten att se till att friheten att tillhandahålla tjänster i unionen genomförs på villkor som garanterar lika villkor för företagen och respekt för arbetstagares rättigheter. Förslaget medför ändringar på tre viktiga områden i detta avseende: i) lönevillkor för utstationerade arbetstagare, inbegripet vid utläggande på entreprenad, ii) bestämmelser om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag och iii) långvarig utstationering. Förslaget innebär framför allt att alla tvingande lönebestämmelser i värdmedlemsstaten ska tillämpas för utstationerade arbetstagare i denna medlemsstat.

Kommissionens förslag medförde 14 motiverade yttranden 49 från nationella parlament i 11 medlemsstater. Dessa motiverade yttranden utgör 22 av totalt 56 röster, vilket därmed utlöser förfarandet enligt artikel 7.2 i protokoll nr 2 till fördragen (”gult kort”-förfarandet). 50 De nationella parlamenten uppgav framför allt i sina motiverade yttranden i) att de befintliga bestämmelserna var tillräckliga och lämpliga, ii) att åtgärder inte bör vidtas på unionsnivå, iii) att det i förslaget inte görs något uttryckligt erkännande av medlemsstaternas behörighet i fråga om lön samt arbets- och anställningsvillkor och iv) att motiveringen i förslaget var för kortfattad i fråga om subsidiaritetsprincipen.

I linje med sitt åtagande att förbättra samarbetet med de nationella parlamenten, tog kommissionen direktkontakt med dessa. Vid Konferensen mellan de parlamentariska organen för EU-frågor vid Europeiska unionens parlament (Cosac) gjordes ett preliminärt utbyte med kommissionens förste vice ordförande, Frans Timmermans, där man fokuserade på förfarandemässiga aspekter. Den 11 juli 2016 förde man konkreta diskussioner inom ramen för en bredare debatt med kommissionsledamot Marianne Thyssen om EU:s sociala dimension.

Efter en noggrann prövning av de motiverade yttrandena antog kommissionen ett meddelande den 20 juli 2016 där man drog slutsatsen att förslaget överensstämmer med subsidiaritetsprincipen och att det bör förbli oförändrat. 51 Kommissionen påminde i meddelandet om att förslaget bygger på en rättslig grund för den inre marknaden och att utstationering är gränsöverskridande per definition. Kommissionen betonar att förslaget syftar till att underlätta friheten att tillhandahålla tjänster samtidigt som konkurrensvillkoren mellan nationella och gränsöverskridande tjänsteleverantörer ska bli mer lika och arbetstagare som utför samma arbete på samma ort ska skyddas av samma bindande bestämmelser, oberoende av om de är lokala arbetstagare eller utstationerade arbetstagare. I meddelandet förklarar kommissionen även varför de nuvarande bestämmelserna inte är tillräckliga och lämpliga för att nå detta mål. I meddelandet bekräftar kommissionen dessutom att man fullt ut respekterar medlemsstaternas behörighet att fastställa lön och andra arbets- och anställningsvillkor, i enlighet med medlemsstaternas nationella lagstiftning och praxis. Detsamma gäller medlemsstaternas behörighet att fastställa de villkor som är tillämpliga för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Avslutningsvis behandlade kommissionen frågan om att motivera förslagets iakttagande av subsidiaritetsprincipen, genom att åberopa domstolens rättspraxis och hänvisa till motiveringen och konsekvensbedömningen.

·Förslag till en översyn av Dublinförordningen

Det första paketet med lagstiftningsåtgärder 52 för att göra det gemensamma europeiska asylsystemet 53 mer rättvist och hållbart innehåller ett förslag till en översyn av Dublinförordningen 54 . Förslaget antogs den 4 maj 2016 och utgör en del av kommissionens allmänna svar på det storskaliga och oorganiserade inflödet av migranter och asylsökande under 2015, vilket synliggjorde strukturella brister i utformningen och tillämpningen av det befintliga Dublinsystemet. Syftet med förslaget är att få till en rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna genom att införa en ny ”korrigerande tilldelningsmekanism”, för att förebygga missbruk av det europeiska asylsystemet och sekundära förflyttningar.

De nationella parlamenten avgav åtta motiverade yttranden 55 över förslaget, där man framför allt hävdar att förslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom den korrigerande tilldelningsmekanismen är för omfattande och eftersom omplaceringsbeslut bör fortsätta att omfattas av medlemsstaternas exklusiva behörighet.

I sitt svar förklarade kommissionen att förslaget var nödvändigt och proportionerligt för att säkerställa ett hållbart och rättvist gemensamt europeiskt asylsystem. Kommissionen betonade också att säkerställande av en korrekt tillämpning av Dublinsystemet i kristider och åtgärdande av sekundära förflyttningar av tredjelandsmedborgare mellan medlemsstater är gränsöverskridande frågor som inte kan lösas individuellt eller bilateralt av medlemsstaterna. Kommissionen ansåg därför att förslaget var i linje med subsidiaritetsprincipen. Kommissionen förklarade också att förslaget skulle leda till ett mer rättvist, ändamålsenligt och hållbart system för att fastställa vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan, samtidigt som man upprätthåller principen om att de asylsökande bör ansöka om asyl i det första inreselandet, förutsatt att de inte har familj i något annat land. Den nya rättvisemekanismen skulle garantera solidaritet, en rättvis ansvarsfördelning inom unionen och ett undanröjande av det oproportionerligt stora trycket på asylsystemen i de medlemsstater som ligger i frontlinjen.

·Förslag om inrättande av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas

Syftet med att inrätta en gemensam konsoliderad bolagsskattebas är att ge företagen ett enhetligt regelverk för att beräkna sin skattepliktiga vinst i hela Europeiska unionen. Det första förslaget till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas 56 antogs 2011 och syftade till att stärka den inre marknaden för företag. Medlemsstaterna gjorde framsteg i rådet vad gäller flera delar i förslaget, men de kunde dock inte nå någon slutlig överenskommelse. I sitt arbetsprogram 2016 tillkännagav kommissionen att man skulle dra tillbaka förslaget och återuppta arbetet med en ny etappmodell. 57

Den 25 oktober 2016 återlanserade kommissionen sitt initiativ till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas genom att anta två nya lagstiftningsförslag. 58 Med dessa förslag avser kommissionen att stärka de företagsvänliga aspekterna av 2011 års förslag för att hjälpa gränsöverskridande företag att sänka kostnaderna, minska byråkratin och stödja innovation. Samtidigt vill kommissionen stärka potentialen i den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen som ett verktyg för att bekämpa skatteflykt. Bolagsskattesatserna omfattas inte av förslagen, eftersom dessa kvarstår under nationell suveränitet.

Kommissionen mottog åtta motiverade yttranden 59 som svar på de båda nya förslagen 60 . De motiverade yttrandena vittnade om oro för att medlemsstaterna skulle förlora kontrollen över sina bolagsbeskattningssystem. De nationella parlamenten hävdade att förslagen var onödiga och att de till och med skulle kunna visa sig vara verkningslösa för att förhindra skatteflykt och att det befintliga direktivet mot skatteflykt 61 , tillsammans med överenskomna åtgärder inom ramen för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), var tillräckligt i detta avseende.

I sitt svar till de nationella parlamenten betonade kommissionen att förslagen inte handlar om vilka skattesatser som bör fastställas på nationell nivå utan snarare om att harmonisera bolagsskattebasen, vilket är en förutsättning för att man ska kunna rätta till de fastställda snedvridningarna på den inre marknaden. Direktivet mot skatteflykt skulle i detta avseende vara en omedelbar åtgärd för att tillgodose omedelbara behov. Direktivet medför möjligheter, i form av minimikrav, att fylla luckor i de befintliga 28 nationella skattesystemen. Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen skulle vara ett fullfjädrat bolagsskattesystem med en gränsöverskridande dimension och mål som inte bara handlar om åtgärder mot skatteflykt. Kommissionen påminde också om att OECD inte ser till de särdrag som är relevanta för en inre marknad, liksom Europeiska unionens inre marknad. Kommissionen klargjorde att den behåller sin befogenhet att föreslå lagstiftning – inom gränserna för dess fördragsenliga behörighet – för att säkerställa en bättre fungerande inre marknad. Kommissionen bekräftade dock att de principer om internprissättning som överenskommits inom OECD skulle fortsätta att tillämpas för transaktioner med närstående företag utanför den skattekonsoliderade gruppen inom EU och i tredjeländer.

4.    Slutsats

Liksom bekräftas genom undertecknandet av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning 2016, har Europaparlamentet, rådet och kommissionen gemensamt åtagit sig att säkerställa att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna fortsätter att stå i centrum för det europeiska beslutsfattandet och att dessa principer respekteras fullt ut under hela lagstiftningsprocessen.

Under 2016 fortsatte Europaparlamentet att granska lagstiftningsförslagens förenlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna genom relevanta parlamentsutskott och genom utskottet för rättsliga frågor som har ett övergripande ansvar för att säkerställa respekt för subsidiaritetsprincipen.

Regionkommittén fortsatte också sitt arbete med att övervaka subsidiaritetsprincipen, framför allt genom att anta och genomföra sitt arbetsprogram 2016 för subsidiaritetsfrågor, inbegripet samråd inom expertgruppen i subsidiaritetsfrågor. I sina yttranden tog Regionkommittén hänsyn till farhågor om subsidiariteten som uttryckts av parlament och regionala myndigheter med lagstiftningsbefogenheter. Under 2016 anordnade Regionkommittén en konferens i Rom om subsidiaritet, bättre lagstiftning och politisk dialog, i samarbete med regionala parlament och Italiens Senato della Repubblica.

Under 2016 fortsatte kommissionen att genomföra sin stärka agenda för bättre lagstiftning från 2015, vilken innehåller förbättrad vägledning i hur subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna ska bedömas under beslutsprocessen. Nämnden för lagstiftningskontroll granskade 60 konsekvensbedömningar under 2016 och begärde i en rad fall en bättre motivering i fråga om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

De nationella parlamenten uppvisade ett större intresse av det europeiska beslutsfattandet under 2016, särskilt när det gäller subsidiaritetsprövning, och antalet motiverade yttranden ökade från 8 under 2015 till totalt 65 under 2016. Av dessa avsåg 14 motiverade yttranden förslaget till en riktad översyn av direktivet om utstationering av arbetstagare, vilket för tredje gången utlöste det förfarande som avses i artikel 7.2 i protokoll nr 2 till fördragen. I linje med Junckerkommissionens åtagande att inleda en dialog med nationella parlament om ovannämnda förfarande skulle utlösas, blev de nationella parlamentens motiveringar föremål för omfattande diskussion, även under sammanträdena inom Konferensen mellan de parlamentariska organen för EU-frågor vid Europeiska unionens parlament (Cosac) och inom Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor samt utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Efter dessa diskussioner och en noggrann granskning av alla de yttranden som mottagits beslutade kommissionen att bevara det ursprungliga förslaget. Kommissionen inser dock att flera nationella parlament fortfarande inte är övertygade om fördelarna med detta. Förslaget diskuteras fortfarande i Europaparlamentet och rådet. Båda medlagstiftarna, liksom kommissionen, måste ha de nationella parlamentens synpunkter i åtanke under hela lagstiftningsprocessen.

Eftersom Europeiska unionen strävar efter att fastställa en vision för sin egen framtid är Romförklaringen, som undertecknades av ledarna för de 27 medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 25 mars 2017 för att fira Romfördragets 60-årsdag, en ny bekräftelse på att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna kommer att fortsätta att underbygga och forma det europeiska beslutsfattandet de kommande åren.

(1)

     COM(2017) 601 final.

(2)

     http://ec.europa.eu/smart-regulation/roadmaps/index_sv.htm.

(3)

     Se även kapitel 2.2. om kommissionens uppföljning av motiverade yttranden från de nationella parlamenten.

(4)

     http://ec.europa.eu/smart-regulation/refit/simplification/consultation/contributions_en.htm.

(5)

     http://ec.europa.eu/info/better-regulation-guidelines-and-toolbox_sv.

(6)

     Artikel 5.4 i fördraget om Europeiska unionen.

(7)

     Vid konsekvensbedömningar är proportionalitet ett huvudkriterium som ska beaktas när de politiska alternativen jämförs.

(8)

     SWD(2016) 52 final.

(9)

     Se även kapitel 3 i fråga om kommissionens uppföljning av de motiverade yttrandena från de nationella parlamenten över förslaget om utstationering av arbetstagare.

(10)

     SWD(2016) 457 final.

(11)

     COM(2016) 289 final.

(12)

     Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av bestämmelser för utövandet av upphovsrätt och närstående rättigheter tillämpliga på vissa av programföretagens onlinesändningar och vidaresändningar av tv- och radioprogram, COM(2016) 594 final.

(13)

     Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning), COM(2016) 767 final.

(14)

     I och med paketet för bättre lagstiftning från maj 2015 infördes en ny policy om att offentliggöra arbetsdokument vid varje utvärdering. År 2016 var dock fortfarande ett övergångsår där flera utvärderingar offentliggjordes utan arbetsdokument. Totalt offentliggjordes 111 arbetsdokument och externa utvärderingsstudier i samband med utvärderingar och kontroller av ändamålsenligheten under 2016.

(15)

     https://ec.europa.eu/transport/modes/road/news/2016-06-17-evaluation-study-cross-border-enforcement_en.

(16)

     SWD(2016) 347 final. 

(17)

     https://ec.europa.eu/research/evaluations/index_en.cfm?pg=fp7. 

(18)

     Denna siffra avser det totala antalet yttranden som inkom från parlamentskamrarna enligt protokoll nr 2 till fördragen. Motiverade yttranden som tillsammans avser mer än ett kommissionsdokument räknas därför endast som ett motiverat yttrande. Se bilagan till denna rapport för mer information.

(19)

     Se bilagan till denna rapport.

(20)

     620 yttranden inkom under den politiska dialogen under 2016 jämfört med 350 under 2015.

(21)

     Förslag till direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster – COM(2016) 128 final.

(22)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har gett in i någon medlemsstat (omarbetning) – COM(2016) 270 final.

(23)

   Förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och om en gemensam bolagsskattebas (COM(2016) 683 final och COM(2016) 685 final).

(24)

   Förutom i brådskande fall enligt avdelning I artikel 4 i protokoll nr 1 till fördragen om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen.

(25)

     Europaparlamentet mottog även en rad inlagor från nationella parlament om Europaparlamentets förslag till en reform av vallagen i Europeiska unionen. För mer information, se Europaparlamentets årsrapport 2014–2015 om förbindelserna mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten enligt Lissabonfördraget: http://www.europarl.europa.eu/relnatparl/en/about/annual-reports.html.

(26)

     Det finns en diskrepans i det antal motiverade yttranden som registrerats hos Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Detta beror på att inte alla institutioner har mottagit samtliga motiverade yttranden eller att institutionerna räknar antalet mottagna motiverade yttranden på olika sätt.

(27)

     I detta sammanhang bör man påminna om att rådet, i slutet av 2015, översände ett förslag till de nationella parlamenten, nämligen domstolens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om överföring till Europeiska unionens tribunal av behörigheten att i första instans avgöra tvister mellan unionen och dess anställda (dok. 14306/15).

(28)

     Det finns en diskrepans i det antal motiverade yttranden som registrerats hos Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Detta beror på att inte alla institutioner har mottagit samtliga motiverade yttranden eller att institutionerna räknar antalet mottagna motiverade yttranden på olika sätt.

(29)

     Rådets sekretariat får inte alltid alla yttranden från de nationella parlamenten.

(30)

     COR-2016-00911-09-00-NB antaget av Regionkommitténs presidium den 4 april 2016.

(31)

     Artikel 55.2 i arbetsordningen (EUT L 65, 5.3.2014 s. 41), http://cor.europa.eu/en/documentation/Documents/Rules-of-Procedure-of-the-Committee-of-the-Regions/EN.pdf.

(32)

     COM(2015) 593 final, COM(2015) 594 final, COM(2015) 595 final och COM(2015) 596 final.

(33)

     COM(2016) 287 final.

(34)

     COM(2015) 586 final.

(35)

     Expertgruppen i subsidiaritetsfrågor, som är en del av Regionkommitténs nätverk för övervakning av subsidiaritetsprincipen, består för närvarande av tolv experter som ger stöd på teknisk nivå och Regionkommitténs kontaktpunkter för övervakning av subsidiaritetsprincipen i medlemsstaterna.

(36)

     COR-2016-00585.

(37)

     COR-2016-02881.

(38)

     COR-2016-04093.

(39)

     COR-2016-05114.

(40)

     När rapporten har antagits av Regionkommitténs presidium finns den tillgänglig på http://portal.cor.europa.eu/subsidiarity/Pages/default.aspx.

(41)

     Målen Polen mot parlamentet och rådet, C-358/14, EU:C:2016:323, Pillbox 38, C-477/14, EU:C:2016:324 och Philip Morris, C-547/14, EU:C:2016:325.

(42)

   Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter (EUT L 127, 29.4.2014, s. 1).

(43)

     Polen mot Parlamentet och rådet, punkterna 112 och 113, Pillbox 38, punkterna 145 och 146 och Philip Morris, punkterna 216 och 217.

(44)

     Polen mot parlamentet och rådet, punkterna 115–121, och Philip Morris, punkterna 219–224; med hänvisning till domen i målet Estland mot parlamentet och rådet, C-508/13, EU:C:2015:403, punkterna 48 och 53.

(45)

     Polen mot parlamentet och rådet, punkterna 122–125, Philip Morris, punkterna 225–227.

(46)

     Polen mot parlamentet och rådet, punkterna 78–104, Philip Morris, punkterna 164–212 och Pillbox 38, punkterna 48–141.

(47)

     COM(2016) 128 final.

(48)

     Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 21.1.1997, s. 1).

(49)

     Bulgariens Narodno sabranie, Tjeckiens Poslanecká sněmovna, Tjeckiens Senát, Danmarks Folketinget, Estlands Riigikogu, Kroatiens Hrvatski sabor, Lettlands Saeima, Litauens Seimas, Ungerns Országgyűlés, Polens Sejm, Polens Senat (motiverat yttrande och yttrande), Rumäniens Camera Deputaților (motiverat yttrande och yttrande), Rumäniens Senat och Slovakiens Národná rada.

(50)

     Kommissionen mottog också nio motiverade yttranden inom ramen för den politiska dialogen. De mottagna yttrandena prövas i kommissionens årliga rapport 2016 om förbindelserna med de nationella parlamenten – COM(2017) 601 final.

(51)

     COM(2016) 505 final. 

(52)

     COM(2016) 270 final, COM(2016) 271 final och COM(2016) 272 final.

(53)

     Meddelandet För en reform av det gemensamma asylsystemet och ökade möjligheter till laglig inresa till Europa (COM(2016) 197 final).

(54)

     COM(2016) 270 final.

(55)

     Tjeckiens Poslanecká sněmovna, Tjeckiens Senát, Italiens Senato della Repubblica, Ungerns Országgyűlés, Polens Sejm, Polens Senat, Rumäniens Camera Deputaților och Slovakiens Národna rada.

(56)

     KOM(2011) 121 slutlig.

(57)

     Bilaga 4 till kommissionens arbetsprogram 2016 – COM(2015) 610 final.

(58)

     COM(2016) 683 final och COM(2016) 685 final.

(59)

     Danmarks Folketinget, Irlands Dáil Éireann, Irlands Seanad Éireann, Luxemburgs Chambre des Députés, Maltas Kamra tad-Deputati, Nederländernas Eerste Kamer, Nederländernas Tweede Kamer och Sveriges riksdag. Kommissionen mottog också ett yttrande från det brittiska underhuset där subsidiariteten ifrågasattes. Detta yttrande mottogs dock efter att åttaveckorstidsfristen för ingivande av motiverade yttranden hade löpt ut.

(60)

     Kommissionen mottog även fyra yttranden inom ramen för den politiska dialogen, nämligen från Tysklands Bundesrat, Spaniens Cortes Generales, Österrikes Bundesrat (2017) och Portugals Assembleia da República.

(61)

     Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (EUT L 193, 19.7.2016, s. 1).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.6.2017

COM(2017) 600 final

BILAGA

till

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

ÅRSRAPPORT 2016
OM SUBSIDIARITET OCH PROPORTIONALITET

Bilaga

Förteckning över kommissionsdokument för vilka det 2016 inkom motiverade yttranden 1 om förenligheten med subsidiaritetsprincipen från nationella parlament till kommissionen

(1)

     För att ett yttrande ska kunna betraktas som ett motiverat yttrande enligt protokoll nr 2 måste det framgå varför det nationella parlamentet anser att ett lagstiftningsförslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, och det måste skickas till kommissionen inom åtta veckor från översändandet av förslaget till de nationella parlamenten.

(2)

     Enligt protokoll nr 2 har varje nationellt parlament två röster. I ett tvåkammarsystem har vardera kammaren en röst. Om minst en tredjedel (en fjärdedel för förslag enligt artikel 76 i EUF-fördraget) av det totala antalet röster som tilldelats de nationella parlamenten står bakom motiverade yttranden, har tröskeln för ”gult kort” uppnåtts, vilket innebär att utkastet till lagstiftningsakt måste omprövas. 19 av 56 röster motsvarar en tredjedel av det totala antalet röster som tilldelas.

(3)

     De motiverade yttrandena från DK Folketinget, IE Dáil Éireann och IE Seanad Éireann över detta kommissionsdokument avsåg båda även COM(2016) 685. Det motiverade yttrandet från NL Eerste Kamer avsåg även både COM(2016) 685 och COM(2016) 687.

(4)

     Såsom anges ovan avsåg detta motiverade yttrande från DK Folketinget både COM(2016) 683 och COM(2016) 685.

(5)

     Såsom anges ovan avsåg detta motiverade yttrande från IE Dáil Éireann både COM(2016) 683 och COM(2016) 685.

(6)

     Såsom anges ovan avsåg detta motiverade yttrande från IE Seanad Éireann både COM(2016) 683 och COM(2016) 685.

(7)

     Såsom anges ovan avsåg detta motiverade yttrande från NL Eerste Kamer COM(2016) 683, COM(2016) 685 och COM(2016) 687.

(8)

     De motiverade yttrandena från DK Folketinget, IE Dáil Éireann och IE Seanad Éireann över detta kommissionsdokument avsåg båda även COM(2016) 683. Det motiverade yttrandet från NL Eerste Kamer avsåg även både COM(2016) 683 och COM(2016) 687.

(9)

     Såsom anges ovan avsåg detta motiverade yttrande från DK Folketinget både COM(2016) 683 och COM(2016) 685.

(10)

     Såsom anges ovan avsåg detta motiverade yttrande från IE Dáil Éireann både COM(2016) 683 och COM(2016) 685.

(11)

     Såsom anges ovan avsåg detta motiverade yttrande från IE Seanad Éireann både COM(2016) 683 och COM(2016) 685.

(12)

     Såsom anges ovan avsåg detta motiverade yttrande från NL Eerste Kamer COM(2016) 683, COM(2016) 685 och COM(2016) 687.

(13)

     Det motiverade yttrandet från AT Bundesrat beträffande detta kommissionsdokument avsåg även COM(2016) 52.

(14)

     Såsom anges ovan avsåg detta motiverade yttrande från AT Bundesrat både COM(2016) 52 och COM(2016) 53.

(15)

Det motiverade yttrandet från NL Eerste Kamer avsåg även både COM(2016) 683 och COM(2016) 685.

(16)

Såsom anges ovan avsåg detta motiverade yttrande från NL Eerste Kamer COM(2016) 683, COM(2016) 685 och COM(2016) 687.

(17)

Det motiverade yttrandet från FR Sénat beträffande detta kommissionsdokument avsåg även både COM(2015) 594 och COM(2015) 596.

(18)

     Såsom anges ovan avsåg detta motiverade yttrande från FR Sénat COM(2015) 594, COM(2015) 595 och COM(2015) 596.

(19)

Det motiverade yttrandet från FR Sénat beträffande detta kommissionsdokument avsåg även både COM(2015) 595 och COM(2015) 596.

(20)

     Såsom anges ovan avsåg detta motiverade yttrande från FR Sénat COM(2015) 594, COM(2015) 595 och COM(2015) 596.

(21)

Det motiverade yttrandet från FR Sénat beträffande detta kommissionsdokument avsåg även både COM(2015) 594 och COM(2015) 595.

(22)

     Såsom anges ovan avsåg detta motiverade yttrande från FR Sénat COM(2015) 594, COM(2015) 595 och COM(2015) 596.

(23)

Det motiverade yttrandet från FR Sénat beträffande detta kommissionsdokument avsåg även COM(2015) 635.

(24)

Såsom anges ovan avsåg detta motiverade yttrande från FR Sénat både COM(2015) 634 och COM(2015) 635.

(25)

Det motiverade yttrandet från FR Sénat beträffande detta kommissionsdokument avsåg även COM(2015) 634.

(26)

Såsom anges ovan avsåg detta motiverade yttrande från FR Sénat både COM(2015) 634 och COM(2015) 635.

(27)

 Det motiverade yttrandet från AT Bundesrat beträffande detta kommissionsdokument avsåg även COM(2016) 53.

(28)

Såsom anges ovan avsåg detta motiverade yttrande från AT Bundesrat både COM(2016) 52 och COM(2016) 53.

(29)

Detta antal inbegriper motiverade yttranden som avser fler än ett kommissionsdokument: ett motiverat yttrande från FR Sénat som avser COM(2015) 594, COM(2015) 595 och COM(2015) 596, ett motiverat yttrande från FR Sénat över både COM(2015) 634 och COM(2015) 635, ett motiverat yttrande från AT Bundesrat över både COM(2016) 52 och COM(2016) 53, ett motiverat yttrande från NL Eerste Kamer som avser COM(2016) 683, COM(2016) 685 och COM(2016) 687, ett motiverat yttrande från DK Folketinget över både COM(2016) 683 och COM(2016) 685, ett motiverat yttrande från IE Dáil Éireann som avser både COM(2016) 683 och COM(2016) 685 samt ett motiverat yttrande från IE Seanad Éireann som avser både COM(2016) 683 och COM(2016) 685.

(30)

För att beräkna det totala antalet motiverade yttranden räknar kommissionen antalet mottagna motiverade yttranden. Motiverade yttranden som tillsammans avser mer än ett kommissionsdokument räknas därför endast som ett motiverat yttrande.