52017DC0517

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Maltas nationella reformprogram 2017

med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram 2017

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken 1 , särskilt artikel 5.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation 2 ,

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner 3 ,

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

(1)Den 16 november 2016 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten 4 , som inledde 2017 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten godkändes av Europeiska rådet den 9–10 mars 2017. Den 16 november 2016 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, rapporten om förvarningsmekanismen 5 , där Malta inte angavs som en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Samma dag antog kommissionen också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken för euroområdet. Den rekommendationen godkändes av Europeiska rådet den 9–10 mars 2017 och antogs av rådet den 21 mars 6 .

(2)Med tanke på att ekonomierna i den ekonomiska och monetära unionen är tätt sammanvävda bör Malta, i egenskap av ett land som har euron som valuta, se till att rekommendationen för euroområdet, som återspeglas i rekommendation 2, genomförs fullständigt och i tid.

(3)Landsrapporten för Malta 2017 7 offentliggjordes den 22 februari 2017. Den innehöll en bedömning av hur väl Malta hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som antogs av rådet den 12 juli 2016, med uppföljningen av tidigare års rekommendationer och med sina nationella Europa 2020-mål 8 .

(4)Den 18 april 2017 lade Malta fram sitt nationella reformprogram för 2017 och den 2 maj 2017 sitt stabilitetsprogram för 2017. De båda programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes samband ska kunna beaktas.

(5)De relevanta landsspecifika rekommendationerna har beaktats i medlemsstaternas program för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för perioden 2014–2020. Enligt lagstiftningen om de europeiska struktur- och investeringsfonderna 9 får kommissionen begära att en medlemsstat ser över och ändrar sina relevanta program för de europeiska struktur- och investeringsfonderna när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta landsspecifika rekommendationer. Kommissionen har lämnat ytterligare vägledning om tillämpningen av dessa bestämmelser 10 .

(6)Malta omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. I stabilitetsprogrammet för 2017 planerar regeringen att bibehålla ett samlat överskott under 2017–2020. Det medelfristiga budgetmålet – en balanserad budget när det gäller BNP – fortsätter att vara uppfyllt med positiv marginal under hela programperioden. Enligt stabilitetsprogrammet förväntas den offentliga sektorns skuldkvot ligga kvar strax under referensvärdet på 60 % av BNP och därefter successivt minska från 58,3 % av BNP 2016 till 47,6 % 2020. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för budgetprognoserna är realistiskt för 2017 och försiktigt för 2018–2019. Samtidigt finns möjliga genomföranderisker för budgeten.

(7)Den 12 juli 2016 rekommenderade rådet Malta att åstadkomma en årlig finanspolitisk korrigering på 0,6 % av BNP på väg mot det medelfristiga budgetmålet. Resultatuppgifter tyder på att Malta nådde sitt medelfristiga budgetmål redan 2016. Enligt kommissionens vårprognos 2017 beräknas det strukturella saldot att stiga från ett överskott på 0,4 % av BNP 2017 till 0,7 % av BNP 2018, och ligga kvar över det medelfristiga budgetmålet. Sammantaget anser rådet att Malta kan förväntas följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler 2017 och 2018.

(8)Trots att det medelfristiga målet ligger tre år före målet ökade utgifterna snabbare än den potentiella produktionstillväxten. Om detta fortsätter kommer det att bli ett problem för de offentliga finansernas hållbarhet, särskilt vad gäller oförutsedda negativa effekter på inkomsterna. Myndigheterna har genomfört översyner på vissa områden av de offentliga utgifterna som är särskilt relevanta när det gäller hållbarhet – hälso- och sjukvård, utbildning och socialförsäkring. Rekommendationerna måste genomföras snabbt och effektivt om de ska vara ändamålsenliga när det gäller att uppnå målen. På grund av de beräknade kostnaderna för den åldrande befolkningen, till exempel för hälso- och sjukvård, långvarig vård och omsorg och pensioner, är Maltas offentliga finanser fortfarande utsatta för risker vad gäller den långsiktiga hållbarheten. Den kraftiga ökningen av de förväntade åldersrelaterade utgifterna beror främst på kostnaderna för pensioner som förväntas öka med 3,2 procentenheter av BNP till 2060 enligt 2015 års rapport om åldrande. En del av de nyligen vidtagna åtgärderna kommer troligen att leda till besparingar. Dessa besparingar kommer dock förmodligen inte att vara tillräckliga för att kompensera det stigande utgiftstrycket eller märkbart förbättra den långsiktiga hållbarheten. Det kan därför komma att krävas ytterligare åtgärder.

(9)Malta har lagt fram åtskilliga åtgärdsförslag för att hantera den dubbla utmaningen med att nå hållbarhet och samtidigt säkerställa tillräckliga pensionsinkomster som pensionssystemet kräver. De åtgärder som vidtagits i 2017 års budget förväntas i måttlig grad sänka fattigdomsrisken för äldre och i någon mån förbättra nettoersättningsnivån för den garanterade minimipensionen. Indikatorerna för pensionernas tillräcklighet tyder fortfarande på att det finns ett avsevärt utrymme för förbättring, inbegripet att minska den stora skillnaden i täckning mellan könen.

(10)Trafikstockningarna har blivit ett hinder för företagen och de yttre kostnaderna för dem (ekonomiska och miljömässiga) har uppskattats till 274 miljoner euro per år och förväntas öka. Dessutom fortsätter utsläppen av växthusgaser från trafiken att öka och Malta kommer troligen inte att nå sina utsläppsmål för 2020. Malta har antagit en omfattande nationell transportstrategi fram till 2050 och en översiktsplan för transportsektorn fram till 2025. Dessa innehåller en mängd olika åtgärder för att rationalisera användningen av privatbilar, främja alternativa transportlösningar och effektivare utnyttja multimodala och kollektiva transportsystem. Även om dessa åtgärder förväntas ge avsevärda förbättringar, förväntas trafikstockningarna fortfarande öka och utsläppen av växthusgaser från transporter förväntas bara minska måttligt till 2030.

(11)Det finansiella systemet kännetecknas av ett stort antal utländska institutioner som lockats till landet bland annat av de gynnsamma skattevillkoren. Malta är den enda av EU:s medlemsstater som utnyttjar ett fullständigt skatteavräkningssystem för företagsbeskattningen och erbjuder ett skattelättnadsprogram med återbetalning. Landet har ett utbrett nätverk av dubbelbeskattningsavtal och en attraktiv skattehemviststatus för enskilda. Kontrollen av det internationellt inriktade näringslivet är dock svår att genomföra. Den finansiella sektorn har det mesta av sin verksamhet utanför Malta. Den relativt lilla tillsynsmyndigheten ska övervaka ett stort system, särskilt i försäkringssektorn men också i banksektorn, och utsätts därför för ett hårt tryck. Maltas myndighet för finansiella tjänster har, i samråd med ECB, nyligen begärt att banktillståndet ska dras tillbaka för en liten leverantör av internetbanktjänster som tar emot insättningar även från länder utanför Malta.

(12)Trots framstegen krävs fortfarande ytterligare förbättringar av rättsväsendets effektivitet. Även om regeringen har föreslagit nya åtgärder om en andra chans och insolvens, skadas kvaliteten på företagsklimatet i Malta av långdragna insolvens- och nedskrivningsförfaranden. Dessutom föreskriver reglerna om skuldavskrivning ingen tidsgräns och de saknar därmed rättssäkerhet. För att hantera dessa brister har ett förslag till ändring av bolagslagen (Companies Act) lagts fram, med större ändringar av den rättsliga ramen för insolvens, till exempel en möjlighet till medling, och förslaget behandlas nu av det nationella parlamentet. Det återstår dock att analysera vilken påverkan dessa ändringar får på sitt slutliga tillämpningsområde och i sin slutliga formulering.

(13)Det råder brist på arbetskraft på många områden och anpassningen av kompetensen till arbetsmarknaden är fortfarande ofullständig. En väsentlig del av den maltesiska arbetskraften är fortfarande lågkvalificerad. Även om utbildningsnivån håller på att höjas är andelen elever som lämnar skolan med enbart grundskoleutbildning fortfarande stor och de grundläggande kunskaperna bland ungdomar är fortfarande låga. Tillgången till och deltagandet i livslångt lärande – med arbetsgivarnas deltagande – ökar även bland de lågutbildade, men med tanke på uppgiftens omfattning krävs fortsatta satsningar. Stora investeringar i utbildningssystemet förväntas ge resultat, särskilt om satsningarna fortsätter och förbättras i framtiden, bland annat genom det nyligen etablerade nationella kompetensrådet (National Skills Council). Sysselsättningsgraden förbättras hela tiden och arbetslösheten har sjunkit till under 5 %. Deltagandet på arbetsmarknaden ligger ändå bland de lägsta i EU, särskilt för äldre och för lågutbildade kvinnor, vilket också tyder på en kvarstående risk för social utestängning för dem som inte har förmåga att anpassa sig till den snabbt föränderliga ekonomin. De nuvarande politiska investeringarna måste därför fortsätta och ytterligare utveckling måste noggrant övervakas.

(14)Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen gjort en omfattande analys av Maltas ekonomiska politik och offentliggjort den i 2017 års landsrapport. Kommissionen har också bedömt stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet samt uppföljningen till de rekommendationer Malta fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Malta utan även i vilken utsträckning EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka EU:s övergripande ekonomiska styrning genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå.

(15)Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet, och dess yttrande 11 återspeglas särskilt i rekommendation 1.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Malta att under 2017 och 2018 vidta följande åtgärder:

1.Utöka omfattningen av de pågående översynerna av utgifterna till den bredare offentliga sektorn och införa resultatbaserade offentliga utgifter.

2.Säkerställa effektiv tillsyn av internationellt inriktade företag genom finansiella institutioner med licens i Malta, i samarbete med tillsynsmyndigheterna i det land där företagen är verksamma.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande