EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 27.4.2017

COM(2017) 193 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Efterhandsutvärdering av de europeiska kulturhuvudstäderna 2015 (Mons och Plzeň)

{SWD(2017) 135 final}
{SWD(2017) 137 final}

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Efterhandsutvärdering av de europeiska kulturhuvudstäderna 2015 (Mons och Plzeň)

1.Inledning

Denna rapport läggs fram i enlighet med artikel 12 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1622/2006/EG av den 24 oktober 2006 om inrättande av en gemenskapsåtgärd för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2007 till 2019 1 , där det föreskrivs att kommissionen varje år ska se till att en extern och oberoende utvärdering utförs av resultaten från föregående års evenemang och lägga fram en rapport om denna utvärdering för de andra EU-institutionerna.

I denna rapport anges slutsatserna från den externa utvärderingen av de europeiska kulturhuvudstäderna 2015 och de åtgärder som kommissionen kommer att vidta som uppföljning på slutsatserna. Utvärderingens metod och slutsatser presenteras i arbetsdokumentet om utvärderingen av de europeiska kulturhuvudstäderna 2015, vilket bygger på slutrapporten från den externa utvärderaren 2 .

2.Bakgrund till åtgärden

2.1.EU:s åtgärd för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad

Det ursprungliga systemet som hette Europeisk kulturstad inleddes på mellanstatlig nivå 1985 3 . Genom beslut nr 1419/1999/EG 4 inrättades en gemenskapsåtgärd för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2005–2019. I beslutet fastställdes i vilken turordning EU-länderna skulle vara värdar för det årliga evenemanget. Beslut nr 1419/1999/EG ersattes av beslut nr 1622/2006/EG, där principen med turordningen finns kvar men där man närmare preciserar målen och inför ett nytt system för urval och övervakning.

Enligt beslut nr 1622/2006/EG är de övergripande målen för evenemanget att framhäva de europeiska kulturernas rikedom, mångfald och gemensamma drag, så att Europas medborgare får ökad kunskap om varandra, och att främja kulturens bidrag till städernas långsiktiga utveckling. Kulturhuvudstadsåret ska sträva efter att uppmuntra till samarbete mellan kulturaktörer, konstnärer och städer i Europa, uppmuntra de som bor i värdstaden och dess närområden att delta i evenemanget och samtidigt väcka intresset hos folk i andra länder. Evenemanget ska ha ett hållbarhetsperspektiv och ingå i stadens långsiktiga kulturella och sociala utveckling 5 .

Beslut nr 1622/2006/EG, upphävt av Europaparlamentets och rådets beslut nr 445/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en unionsinsats för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020–2033, fortsätter att gälla i de fall där städerna som har utsetts, eller håller på att utses, till Europeisk kulturhuvudstad för åren 2013–2019 6 .

2.2.Urval och övervakning av 2015 års europeiska kulturhuvudstäder

I enlighet med beslut nr 1622/2006/EG var Belgien och Tjeckien berättigade att stå värd för kulturhuvudstadsåret 2015.

De behöriga myndigheterna i de två medlemsstaterna genomförde parallella uttagningar. Urvalet bestod av två steg: ett preliminärt urval (en slutlig lista tas fram över ett antal kandidatstäder) följt av det slutliga urvalet (en kandidat väljs ut bland städerna på den slutliga listan). En urvalsjury med tretton ledamöter – sex av dessa utnämns av medlemsstaten i fråga och de övriga sju av EU-institutionerna – granskade städernas ansökningar utifrån de mål och kriterier som anges i beslutet.

I Belgien fanns endast en kandidatstad. I Tjeckien ansökte tre städer, och av dessa valdes två ut till den slutliga listan 7 . År 2010 rekommenderade juryn Mons i Belgien och Plzeň i Tjeckien som kulturhuvudstäder.

Rådet utsåg formellt Mons och Plzeň till kulturhuvudstäder för 2015 i november 2010 respektive maj 2011.

Efter det att de två städerna hade utsetts inleddes en övervakningsprocess. En panel bestående av sju oberoende experter som utsetts av EU-institutionerna granskade hur städernas förberedelser fortskred och vägledde dem i arbetet. De kontrollerade även att förberedelserna överensstämde med programkraven och att städerna genomförde de åtaganden som de hade angett i ansökan. Representanterna för Mons och Plzeň deltog i två officiella möten om övervakningsprocessen, vilka anordnades av kommissionen under hösten 2012 och under våren 2014. Efter övervakningsprocessen rekommenderade panelen kommissionen att tilldela Melina Mercouri-priset på 1,5 miljoner euro till både Mons och Plzeň.

2.3.Teman och fokus för 2015 års europeiska kulturhuvudstäder

Det övergripande temat för Mons 2015 var där teknik möter kultur, och ambitionen var att sätta staden på Europakartan som en symbol för ekonomisk omstrukturering som bygger på ett framgångsrikt samspel mellan kultur, turism och ny teknik. Kulturprogrammet hade som tema fyra årstider. Dazzle (”bländande ljus”, för att skänka ljus och värme under vintermånaderna), Metamorphosis (”förvandling”, för att markera vårens ankomst och de förändringar som sker i Mons med ny infrastruktur och de möjligheter som skapas genom ny teknik), Escale (”mellanlandning”, för att uppmuntra till att besöka eller bo i Mons under semesterperioden) och Renaissance (”pånyttfödelse”, för att markera återfödelsen av Mons efter en nedgång inom viktiga industrier samt med fokus på både historiska personer från stadens gyllene ålder och på den framtida utvecklingen).

Mottot för Plzeň 2015 var Open up! och det uttryckte stadens ambition att använda kulturhuvudstadsåret till att öppna upp staden för Europa och andra utifrån kommande influenser. Under 2015 anordnades kulturevenemang och kulturupplevelser i Plzeň under fyra huvudsakliga teman: Konst och teknik (för att fira och stärka kopplingen mellan Plzeňs industriella historia, hantverk, kunskap och affärsliv), Relationer och känslor (för att öppna upp stadens offentliga rum och engagera allmänheten i diskussioner om personlig och nationell identitet), Transit och minoriteter (för att belysa mångfalden hos staden och befolkningen) och Berättelser och källor (för att främja turismen med hjälp av några av Plzeňs framstående personer och för att minnas tidigare händelser och erfarenheter).

3.Den externa utvärderingen

3.1.Ramarna för utvärderingen

Utvärderingen gäller genomförandet av det europeiska kulturhuvudstadsåret 2015 i de två städerna under hela perioden, från den inledande fasen till hållbarhetsperspektivet och arvet efter året, och omfattar kulturhuvudstadsårets betydelse för städerna. I synnerhet bedömer man hur relevanta, effektiva, ändamålsenliga och långsiktiga de två programmen har varit. Man bedömer också det mervärde det ger till EU och hur åtgärden hänger samman med och kompletterar andra EU-initiativ. Slutligen drar man specifika och allmänna slutsatser om 2015 års två kulturhuvudstäder och diskuterar lärdomar för kommande kulturhuvudstäder.

3.2.Metod och det valda tillvägagångssättets begränsningar

Utvärderingen och dess metod är avsedda att uppfylla standardkraven i beslutet och bidra till att utveckla en mer detaljerad förståelse för det europeiska kulturhuvudstadsårets genomförande och resultat. Den erbjuder särskilt möjligheten att se tillbaka på det gångna året och lyfta fram lärdomar och rekommendationer till kommande år utifrån de två värdstädernas erfarenheter.

Metoden för utvärderingen av 2015 års kulturhuvudstäder följer i stort det tillvägagångssätt som antagits i tidigare studier av åtgärden 8 .

I de tidigare utvärderingarna av det europeiska kulturhuvudstadsåret 2007–2014 var utvärderarens interventionslogik baserad på rangordnade mål i enlighet med beslutet.

För att kunna jämföra resultaten med tidigare utvärderingar används samma tillvägagångssätt som tidigare för insamling och analys av fakta. De två städerna utvärderades var för sig utifrån direkta uppgifter som antingen har samlats in vid besök på plats eller tillhandahållits av städerna samt utifrån en analys av flera indirekta uppgiftskällor.

De direkta uppgiftskällorna var intervjuer som genomförts vid två besök i varje stad samt per telefon, och i Mons även via en webbenkät. För Plzeň använde uppdragstagaren den undersökning som genomförandeorganet självt gjort. I intervjuerna ville man få flera olika perspektiv på de båda kulturhuvudstäderna, däribland från ledningsgrupperna, beslutsfattare på lokal och nationell nivå samt viktiga kulturaktörer och en rad parter som medverkade i genomförandet av kulturhuvudstadsåret, och ett urval av organisationer som var antingen ledare eller deltagare i årets projekt.

De indirekta uppgiftskällorna omfattade information i de ursprungliga ansökningarna, studier och rapporter som utarbetats eller beställts av kulturhuvudstäderna, program från året, reklammaterial och webbplatser, statistiska uppgifter om kultur och turism samt kvantitativa uppgifter som kulturhuvudstäderna tillhandahållit angående finansiering, aktiviteter, produkter och resultat.

Precis som vid alla tidigare efterhandsutvärderingar av det europeiska kulturhuvudstadsåret anser kommissionen att denna metod har varit lämplig för att ta fram en rapport som ger en tämligen god grund för att kunna dra relevanta slutsatser om kulturhuvudstadsårets resultat.

Delvis på grund av de ekonomiska och tidsmässiga begränsningarna för utvärderingen saknas det konkreta fakta om kulturhuvudstadsårets fördelar för och inverkan på de två värdstäderna. En undersökning som visar hur förhållandena var före och efter skulle vara idealiskt för att kunna göra en uttömmande bedömning av vilka fördelar och vilken inverkan kulturhuvudstadsåret har. På grund av begränsningar i budget 9 och tid 10 har dock bara efterhandsutvärderingar av kulturhuvudstadsåret kunnat göras och därför har man bara kunnat studera hur förhållandena såg ut efteråt.

Det innebär att slutsatserna från rapporten snarare är baserade på olika aktörers åsikter och tankar än på de (begränsade) kvantitativa uppgifter som finns tillgängliga.

Å andra sidan består den större delen av de kvalitativa beläggen av information i form av slutsatserna från en webbenkät och intervjuer endast från dem som medverkade i, och på något sätt drog nytta av, programmet.

Vissa av målen är dessutom breda och svåra att mäta, och det är för tidigt att i denna utvärdering bedöma några långsiktiga effekter. Det innebär att mycket av materialet är inriktat på utfall och resultat eller positiva effekter på övergripande nivå, snarare än konkreta effekter på gräsrotsnivå som kommer att märkas längre fram. För att bättre fånga upp de här effekterna skulle de två städerna behöva göra långtidsutvärderingar, bland annat för att kontrollera hur resurseffektiva de offentliga utgifterna var under kulturhuvudstadsåret sett ur en kulturell, samhällelig och ekonomisk synvinkel, och det skulle även behövas ett bredare urval uppgifter för att stödja slutsatserna.

Kommissionen är fullt medveten om dessa begränsningar och accepterar dem. De har redan har noterats i det arbetsdokument som bifogas förslaget om beslut om inrättande av en unionsinsats för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020–2033 11 . För att komma till rätta med dessa begränsningar anges det i kommissionens förslag, och i det beslut som senare antogs baserat 12 på förslaget, att städerna själva tar huvudansvaret för utvärderingsprocessen, eftersom de har bättre förutsättningar att få fram direkt information om vilken effekt kulturhuvudstadsåret har haft för dem.

Mot bakgrund av detta är det positivt att Mons och Plzeň har genomfört undersökningar 13 för att bättre förstå den effekt som kulturhuvudstadsåret har haft på kulturinstitutioner och lokalbefolkningen, och i fråga om internationella aspekter och ekonomin.

Trots ovanstående anser kommissionen att uppgifterna, tillsammans med andra belägg som stöder utvärderingen, utgör en tillräcklig grund för att kommissionen ska kunna instämma i de övergripande bedömningarna och slutsatserna. De anses ge en allmänt taget korrekt och fullständig bild av de två kulturhuvudstäderna 2015, även om det saknas konkreta fakta och andra oberoende belägg för att kunna dra någon definitiv slutsats om resurseffektivitet och inverkan.

4.De viktigaste resultaten av utvärderingsrapporten

4.1.Kulturhuvudstadsårets relevans och de två kulturhuvudstäderna 2015

Enligt utvärderingen såg de två värdstäderna på kulturhuvudstadsåret huvudsakligen som ett kulturevenemang som bidrog till ett bättre och mer internationellt kulturutbud samtidigt som det lyfte fram Europas kulturella mångfald och gemensamma kulturella aspekter. Kulturhuvudstadsåret hade ett kulturprogram som var mer omfattande, mer innovativt och mer europeiskt än vad de två städerna vanligtvis erbjöd i fråga om kultur. Slutsatsen av utvärderingen är att kulturhuvudstadsåret var en mycket relevant åtgärd i förhållande till artikel 167 i EUF-fördraget enligt vilken unionen ska ”bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna”.

I utvärderingen understryks emellertid att Mons och Plzeň även utnyttjade sin status som kulturhuvudstad för att hantera andra aspekter i respektive stads utvecklingsstrategier. Detta ledde till att många av de aktiviteter som genomfördes 2015 var mycket relevanta för de två städernas övergripande politiska agendor och för ett antal prioriteringar och mål på EU-nivå inom andra områden än kultur. Det gällde t.ex. inom stadsutveckling och regional utveckling, sysselsättning, företagande, turism och den allmänna politiken för social sammanhållning.

4.2.Effektivitet

I stort genomfördes kulturhuvudstadsåret effektivt på EU-nivå. Urvalsprocessen gjorde att man kunde välja ut de städer som hade kapaciteten, resurserna och visionen för att kunna genomföra kulturhuvudstadsåret på ett effektivt sätt. Båda städerna hade också nytta av övervakningsprocessen på EU-nivå och från det informella understöd som gavs av övervakningspanelen och Europeiska kommissionen. Samtidigt kan man konstatera att den mycket blygsamma finansieringen som kommit direkt från EU (i form av Melina Mercouri-priset) har haft en betydande hävstångseffekt genom att uppmuntra de två städerna – men även deras respektive regionala och nationella myndigheter – att investera större summor i kulturhuvudstadsprogrammen (cirka 72,8 miljoner euro för Mons och 18,2 miljoner för Plzeň) och i utveckling av tillhörande infrastruktur (143,5 miljoner euro för Mons och 48,6 miljoner euro för Plzeň).

Både Mons och Plzeň genomförde kulturhuvudstadsåret på ett effektivt sätt tack vare en stark organisation, och med hjälp av nationell finansiering och EU-finansiering genomförde de kulturprogram av hög konstnärlig kvalitet och i betydligt större omfattning än det vanliga kulturutbudet.

4.3.Ändamålsenlighet

Kulturhuvudstadsåret 2015 har visat sig vara ändamålsenligt enligt både EU:s mål och de mål som städerna själva satte upp. Evenemanget har fått en inverkan som medlemsländerna inte hade kunnat uppnå själva. Utan kulturhuvudstadsåret hade båda städerna fått investera sina egna resurser för att kunna genomföra sina kulturprogram och utveckla sin infrastruktur för kultur. Men eftersom de utsågs till kulturhuvudstäder kunde de dra till sig ytterligare resurser från bland annat privata sponsorer (över 2 miljoner för Mons och 1,175 miljoner, dvs. mer än 6,4 % av den totala budgeten för Plzeň). Detta gav också ett större genomslag i media. I Mons fanns 450 ackrediterade internationella journalister, och det gjordes 3 717 artiklar eller inslag i internationell press, radio och tv. Plzeň hade besök av totalt 325 utländska journalister samt många fler lokala och nationella journalister som närvarade och rapporterade om olika aktiviteter kring kulturhuvudstadsåret, vilket gav upphov till 3 500 nyhetsartiklar som direkt handlade om kulturhuvudstadsåret i lokal, nationell och internationell press och som gavs ut under 2015. Utnämningen till kulturhuvudstad gjorde också att invånarna kände sig stoltare över sin stad och gav ett ökat antal nationella och internationella besök. I Mons skedde en femfaldig ökning av antalet besökare 2015 enligt stadens turistbyrå, och i Plzeň registrerades 1,4 miljoner besökare, vilket innebar en ökning på 28 % jämfört med de två föregående åren.

Utnämningen till kulturhuvudstad hjälpte de två städerna att presentera ett nyare och bättre kulturutbud än tidigare, exempelvis nya sätt att utnyttja allmänna platser till utomhusevenemang, festivaler och gatukonst, och bidrog till ett ökat deltagande av städernas invånare i kulturevenemang. Mons var effektivare än Plzeň när det gällde att nå specifika grupper i staden, särskilt yngre, äldre och missgynnade grupper. I båda städerna gav utnämningen dessutom bättre förutsättningar för att kunna stärka lokala kulturföreningar. Den bidrog också till ett ökat samarbete och främjade kapacitetsuppbyggnad.

De här fördelarna hade sannolikt inte funnits i samma utsträckning om städerna inte hade blivit utnämnda till kulturhuvudstäder. I det avseendet har kulturhuvudstadsåret skapat ett tydligt europeiskt mervärde.

4.4.Hållbarhetsperspektivet

Tidpunkten för den här utvärderingen gör det svårt att dra några slutsatser om hållbarhet.

Båda kulturhuvudstäderna 2015 tänkte dock grundligt igenom och planerade för hållbarheten och framtiden. De var båda angelägna om att kulturhuvudstadsåret skulle ge långsiktiga fördelar och effekter. Undersökningarna visade också att det fanns en viss potential för att aktiviteterna och drivkraften kunde bestå på längre sikt, särskilt i Mons där det finns konkreta planer på en uppföljning (biennalen Mons 2018).

Precis som i andra nyligen gjorda utvärderingar av kulturhuvudstadsåret har berörda aktörer i Mons och Plzeň uttryckt att året resulterat i mer kompetens, starkare relationer och en högre profil för kulturen i städerna. I båda städerna har en annan bestående effekt varit att programmen har lockat en ny typ av publik som vill uppleva och njuta av kultur.

Vidare undersökningar krävs dock för att kunna fastställa hur omfattande hållbarheten blir i praktiken.

5.De viktigaste rekommendationerna i utvärderingen och kommissionens slutsatser och åtgärder

Från denna utvärdering drar kommissionen slutsatsen att kulturhuvudstadsåret fortfarande är mycket relevant på EU-nivå och uppskattas av värdstäderna. Dessutom leder året till mångsidiga kulturprogram med positiva resultat och effekter, som dock inte helt och hållet kan utvärderas ännu. Endast utvärderingar som värdstäderna själva utfört under lång tid (se punkt 3.2) kan ge en tydligare bild av de sammantagna effekterna.

Kommissionen drar också slutsatsen att de två kulturhuvudstädernas program 2015 var innovativa och överensstämde med målen för kulturhuvudstadsåret; programmen innehöll en europeisk dimension, involverade många invånare och aktörer på orten, introducerade kultur för en ny publik genom specifika strategier (särskilt i Mons, i något mindre utsträckning i Plzeň). De innehöll även planer på att bygga vidare på lärdomarna rent konkret (nya mötesplatser för kultur) och mindre påtagligt (biennalen i Mons samt större kapacitet och kulturutbud i båda städerna).

I utvärderingen ges rekommendationer både till städerna och till kommissionen.

Rekommendationerna som riktas till städerna innebär bland annat att det krävs deltagande och engagemang på nationell nivå, kontinuitet när det gäller personer och strukturer till stöd för kulturen, noggranna överväganden när det gäller nya kulturella byggnader, realistiska strategier för att locka besökare från utlandet samt att viktiga evenemang ska godkännas och kommuniceras så snart som möjligt. Utvärderaren uppmuntrar också mindre städer att inte tveka inför att ansöka om att bli kulturhuvudstad bara för att de har en förhållandevis liten budget. Dessa rekommendationer kan vara användbara för nya kandidatstäder i förberedelserna till en ansökan eller för redan utsedda städer som håller på att utveckla eller genomföra sina program. Enligt ett förslag som gjorts av utvärderaren i en tidigare rapport har kommissionen redan lagt till dessa nya rekommendationer till sammanställningen av rekommendationer som tagits fram och publicerats på kommissionens webbplats 14 som ytterligare en referens för ansökande städer. Kommissionen hänvisar till och stödjer sig på dessa rekommendationer när de deltar i informationsmöten om evenemanget Europeisk kulturhuvudstad.

I rapporten rekommenderas att kommissionen fortsätter med åtgärden i överensstämmelse med beslut nr 1622/2006/EG och nr 445/2014/EU. Dessutom rekommenderas att kommissionen ska göra följande:

Revidera riktlinjerna för utvärderingen av städerna, ansökningsformuläret och kraven för lägesrapporten för att säkerställa att städerna uppger referensuppgifter om situationen vid ansökningstillfället och under förberedelserna, vilket kan hjälpa till vid utvärderingen av kulturhuvudstadsårets effekter efter det att det har genomförts.

Be städerna att underteckna ett samförståndsavtal som gäller för tiden från utnämnandet till slutförandet av kulturhuvudstadsåret. Detta samförståndsavtal ska reglera relationerna mellan staden, kommissionen och övervakningspanelen, och ska komplettera bestämmelserna i de beslut som styr åtgärden.

Skapa större medvetenhet om Melina Mercouri-priset, bland annat genom en symbolisk prisceremoni.

Undersöka kulturhuvudstadsårets effekter på lång sikt.

Kommissionen ser positivt på dessa rekommendationer och anser att de är genomförbara och kommer att ge mervärde till det nuvarande genomförandet av åtgärden.

Kommissionen kommer i år att revidera sina riktlinjer för utvärdering och kraven för lägesrapporten för att uppmana städerna att samla in referensuppgifter. Det är dock städernas eget beslut om de vill göra detta och säkerställa att användbara uppgifter samlas in. Ansökningsformuläret innefattar redan en fråga om vilka referensstudier de ansökande städerna avser att använda för att utvärdera effekterna av kulturhuvudstadsåret.

Kommissionen kommer att utarbeta ett samförståndsavtal som ska undertecknas av framtida kulturhuvudstäder som träder in i övervakningsprocessen. Detta kommer inte att börja gälla förrän för kulturhuvudstäderna 2020 och 2021, för vilka övervakningsprocessen inleds 2017. Övervakningsfasen har redan pågått för länge för kulturhuvudstäderna för 2018 och 2019 för att ett samförståndsavtal ska ha någon betydelse.

Kommissionen kommer att undersöka möjligheterna för att anordna en ceremoni för utdelandet av Melina Mercouri-priset i Bryssel eller i de utnämnda städerna. Detta kommer om möjligt redan göras för 2018 års kulturhuvudstäder, dvs. Leeuwarden (Nederländerna) och Valletta (Malta).

När det gäller undersökningar av de långsiktiga effekterna av kulturhuvudstadsåret framhåller kommissionen den mycket användbara och omfattande studien som Europaparlamentet utförde i december 2013, Europeiska kulturhuvudstäder: framgångsrika strategier och långsiktiga effekter. Kommissionen ser därför för tillfället ingen anledning till att ta fram en ny rapport som täcker samma område, men kan undersöka möjligheterna till att göra det vid ett senare tillfälle.

(1)

   EUT L 304, 3.11.2006, s. 1.

(2)

     Den fullständiga rapporten finns på https://ec.europa.eu/programmes/creative-europe/sites/creative-europe/files/ecoc-2015-evaluation_en.pdf .

(3)

   Resolution av ministrarna ansvariga för kulturfrågor, församlade i rådet, angående det årliga arrangemanget ”Europeisk kulturstad”, av den 13 juni 1985 (85/C 153/02); http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:1985:153:0002:0003:EN:PDF .

(4)

   Europaparlamentets och rådets beslut nr 1419/1999/EG av den 25 maj 1999 om att inrätta en gemenskapsåtgärd för evenemanget ”Europeisk kulturhuvudstad” för åren 2005 till 2019 (EGT L 166, 1.7.1999, s. 1). Beslutet ändrades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 649/2005/EG (EUT L 117, 4.5.2005, s. 20).

(5)

     Läs mer: https://ec.europa.eu/programmes/creative-europe/actions/capitals-culture_en .

(6)

     EUT L 132, 3.5. 2014, s. 1

(7)

   Alla de preliminära och slutliga urvalen samt övervakningsrapporterna från juryn finns på kulturhuvudstadsårets webbplats, http://ec.europa.eu/programmes/creative-europe/actions/capitals-culture_en.htm.

(8)

     Läs utvärderingsrapporterna på

http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/more_info/evaluations/index_en.htm?page=1&mxi=12 .

(9)

     Budgeten för utvärderingsarbetet står i proportion till de EU-medel som tilldelas till kulturhuvudstäderna (1,5 miljoner euro för Melina Mercouri-priset).

(10)

     Beslut nr 1622/2006/EG kräver att kommissionen genomför utvärderingen omedelbart efter kulturhuvudstadsåret.

(11)

     Se SWD(2012) 226 final, punkt 2.4.4.

(12)

      Europaparlamentets och rådets beslut nr 445/2014/EU, se fotnot nr 6.

(13)

     Vissa av resultaten från undersökningarna fanns endast som utkast när den europeiska utvärderingen av kulturhuvudstadsåret hade slutförts. Den europeiska utvärderingen använde så mycket som möjligt av denna sekundära information, men kunde inte dra nytta av de slutliga resultaten.

(14)

     https://ec.europa.eu/programmes/creative-europe/sites/creative-europe/files/library/ecoc-compendium-recommendations_en.pdf