EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 19.4.2017

COM(2017) 183 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Initiativ för hållbar utveckling av den blå ekonomin i västra Medelhavsområdet

{SWD(2017) 130 final}

1. Inledning

Den maritima ekonomin i västra Medelhavsområdet har en enorm utvecklingspotential inom alla relaterade sektorer. Regionen har 200 hamnar och terminaler, och nästan 40 % av alla varor (räknat på värde) går igenom Medelhavsområdet. 1  

Västra Medelhavsområdet lockar det största antalet turister i hela Medelhavsområdet, delvis på grund av det rika utbudet av konst och kultur. Det är ett område med stor biologisk mångfald, med 481 skyddade marina områden, inklusive Natura 2000-områden. 2 Regionen är ett rikt fångstområde för fisk och står för över 30 % av det totala värdet av landningar vid första försäljningen i Medelhavsområdet och ger fler än 36 000 direkta arbetstillfällen på fiskefartyg. 3

Trots dessa stora tillgångar står regionen inför ett antal utmaningar som bidrar till dess allmänna geopolitiska instabilitet: en långdragen ekonomisk och finansiell kris med hög ungdomsarbetslöshet i flera länder, växande urbanisering längs kusterna, överexploatering av fiskbeståndet, havsförorening och sist men inte minst flyktingkrisen.

Klimatförändringar har stor inverkan på regionen 4 och en höjning av havsnivån utgör ett betydande hot mot kustområdets ekosystem och ekonomier. Andra faktorer, såsom befolkningstillväxt och åldrande, migration och fördjupad globalisering, ökar trycket.

Det finns därför ett tydligt behov av ett gemensamt initiativ som gör det möjligt för EU och grannländer att samarbeta över gränserna för att

öka tryggheten och säkerheten,

främja hållbar blå tillväxt och arbetstillfällen, och

bevara ekosystem och biologisk mångfald i västra Medelhavsområdet.

Att samarbeta kring havsstyrning gör det även möjligt för länder att samordna sina åtgärder, använda verktyg mer effektivt och maximera användningen av finansieringsinstrument, med möjligheten att utnyttja fler privata investeringar än sina egna, inklusive EU:s nyligen lanserade investeringsplattform för grannskapsländer 5 .

Unionen för Medelhavsområdet uppmanade därför i sin ministerförklaring om den blå ekonomin år 2015 6 deltagande länder att undersöka mervärdet och genomförbarheten för lämpliga maritima strategier på subregional nivå, och bygga vidare på erfarenheterna av dialogen mellan länderna i västra Medelhavsområdet. I oktober 2016 uppmuntrade utrikesministrarna i Algeriet, Frankrike, Italien, Libyen, Malta, Mauretanien, Marocko, Portugal, Spanien och Tunisien till ytterligare arbete med ett initiativ för hållbar utveckling av den blå ekonomin, tillsammans med sekretariatet för unionen för Medelhavsområdet. 7

Den förfrågan är bakgrunden till detta initiativ, som består av detta meddelande och medföljande ramverk för åtgärder. Båda har tagits fram i nära samarbete med berörda länder och sekretariatet för unionen för Medelhavsområdet. I meddelandet anges huvudutmaningarna, de tillkortakommanden som måste bemötas och möjliga lösningar. Ramverket för åtgärder innehåller detaljer kring de prioriteringar som föreslagits och mervärdet av dessa, åtgärder och projekt, med kvantitativa mål och tidsfrister för att övervaka vilka framsteg som gjorts över tid.

Initiativet baseras på kommissionens långa erfarenhet av havsområdesstrategier och makroregionala strategier 8 (till exempel Atlantstrategin, EU:s strategi för Östersjöregionen och EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen). Det baseras även på över två årtionden av arbete inom dialogen mellan länderna i västra Medelhavsområdet, som har skapat starka förbindelser mellan de deltagande länderna. Det bygger även på annan EU-politik kopplad till regionen, såsom prioriteringar inom översynen av den europeiska grannskapspolitiken och det senaste meddelandet om internationell världshavsförvaltning 9 . Initiativet gynnas av

-den regionala dialogen om havspolitik och den blå ekonomin under paraplyet för unionen för Medelhavsområdet,

-samarbetet inom fiskeriförvaltning, som nyligen stärktes genom Cataniaprocessen som lanserades 2016 och samarbetet kring hållbar utveckling av vattenbruket, båda inom ramverket för Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet, och

-samarbetet inom Barcelonakonventionen för skydd av Medelhavets marina miljö och kustregioner och FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling samt det arbete som gjorts för att genomföra Medelhavsstrategin för hållbar utveckling.

Trots att fokus för initiativet ligger på västra Medelhavsregionen och de tio länder som nämns ovan, kan omfattningen av åtgärderna – och de potentiella fördelarna – enkelt utökas bortom detta delområde. Beroende på vilka behov som ska tas upp, kan åtgärder därför involvera parter i centrala Medelhavsområdet och nordöstra Atlanten och kommer att fortsatt vara öppna för andra parter.

Med tanke på att initiativet berör både EU och partnerländer måste det få politiskt stöd först inom EU och därefter i unionen för Medelhavsområdet, för att sammanföra alla tio berörda länder.

2. Utmaningar och skillnader

Omfattande samråd mellan intressenter och nationella myndigheter har fått en mängd utmaningar och skillnader att framträda som kan sammanfattas med följande tre huvudområden:

2.1 Trygghet och säkerhet

I genomsnitt sker omkring 60 transportolyckor till havs per år i västra Medelhavsområdet, varav 15 involverar tankfartyg som transporterar olja eller kemikalier. 10 Nästan hälften av de olyckor som lett till stora utsläpp (100 ton eller mer) under det senaste årtiondet har skett i västra Medelhavet. 11 Regionen klarar sig ändå relativt bra jämfört med andra delområden, men en ny ekonomisk utveckling kan medföra en exponering för större risker, särskilt i områden där sjöfarten är alltför tät (t.ex. i Gibraltarsundet, Bonifaciosundet eller Siciliensundet) och vid hamnar och terminaler. Utvidgningen av Suezkanalen kan förvärra den täta trafiken. Koncentrationen av fartyg ökar risken för kollisioner, miljö- och bullerföroreningar samt olyckor.

Denna region är också särskilt känslig ur ett säkerhetsperspektiv. Åren 2013–2015 korsade i genomsnitt 11 000 irreguljära migranter Medelhavet varje månad 12 och skapade en växande oro för både mänskliga liv och ekonomisk verksamhet. De aktuella demografiska trenderna och klimatförändringarna förväntas öka den nuvarande konkurrensen om resurser och underblåsa regionens geopolitiska instabilitet.

Det är avgörande att man säkerställer tryggheten och säkerheten för den maritima verksamheten i syfte att främja en hållbar utveckling av sektorerna inom den blå ekonomin samt tillväxt och stabilitet inom regionen. Åtgärder för att bemöta dessa risker och hot omfattar bland annat

-den regionala transporthandlingsplanen för Medelhavsområdet 13  och projekten Emsa/Safemed,

-EU:s strategi för sjöfartsskydd och dess handlingsplan,

-den integrerade sjöfartsstrategin för Afrika 2050 och Loméförklaringen om sjöfartsskydd,

-paketet för europeisk gräns- och kustbevakning 14 och relaterade pilotprojekt som lanserades 2016 för att förbättra driftsamarbetet med kustbevakningsfunktioner mellan tre EU-organ (Frontex, EFCA och Emsa) i västra Medelhavsområdet.

Sedan flyktingkrisen och migrationskontroll blev en prioritet år 2015 har flera aktiviteter som fokuserar på migration utvecklats inom den europeiska migrationsagendan. Seahorse-nätverket för Medelhavet, forumen för europeiska kustbevakningsfunktioner och kustbevakningarna i Medelhavet har också hjälpt till att förbättra samarbetet mellan de involverade länderna.

Initiativen och projekten är dock fortfarande relativt spridda över hela regionen och vad gäller möjligheterna att upprätthålla lagen, tillgång till uppgifter, åtkomst, behandling och förståelse finns det en olikhet och en fragmentering mellan de olika sidorna av Medelhavet. Samarbetet mellan EU-medlemsstater och sydliga partnerländer måste därför stärkas och användas för att bemöta dessa skillnader genom att underlätta samverkan och datautbyte, bygga kapacitet och förbättra realtidsåtgärderna i nödsituationer.

2.2 Höga ungdomsarbetslöshetssiffror kontra åldrande arbetskraft inom maritima näringar

Det finns en sysselsättningsparadox i västra Medelhavsregionen som innebär att ungdomsarbetslösheten är extremt hög – mellan 14 och 58 % – medan maritima företag inom både framväxande och traditionella sektorer inte kan hitta den kompetens och de profiler de behöver. Denna dåliga matchning mellan tillgång och efterfrågan beror främst på bristande dialog och samarbete mellan branschen och de olika utbildningsnivåerna.

Det finns också en dubbel utmaning inom forskning och utveckling. Å ena sidan kräver verksamheter såsom turism, transport och fiske, som traditionellt sett ligger i framkant i den blå ekonomin, mer innovation och mångfald för att vara fortsatt hållbara, konkurrenskraftiga och lönsamma under längre tid och för att tillhandahålla kvalificerade anställningar. Å andra sidan kräver flera framväxande aktiviteter och värdekedjor (såsom blå bioteknik, förnybar energi till havs, levande resurser och mineralresurser) 15 särskilt stöd för att nå sin fulla potential, uppnå en kritisk massa och locka riktad forskning och utveckling samt investeringar.

Ett antal strategiska initiativ och ramverk främjas för närvarande inom hela västra Medelhavsområdet för att ge den ekonomiska aktiviteten, forskningen och utvecklingen en skjuts framåt. Dessa initiativ är

-EU:s strategi för blå tillväxt och havspolitiken,

-EU:s strategi för ökad sysselsättning och tillväxt inom kust- och havsturism 16 ,

-BlueMed-initiativet,

-FAO:s blå tillväxt.

Dessa initiativ riktar sig till antingen EU eller grannskapsländerna, men inte båda. Initiativ som har genomförts inom ramen för EU:s ansökningsomgångar avspeglar inte alltid de specifika behoven i västra Medelhavsområdet, och stödet för dessa övergripande aktiviteter bland sydliga och nordliga intressenter är vanligtvis begränsat. Det krävs åtgärder för att hantera obalanser vad gäller geografisk omfattning, anpassa finansieringsinstrumenten, skapa den kritiska massan för ekonomisk verksamhet som för närvarande inte lockar privata investerare, ta itu med den nuvarande dåliga matchningen mellan tillgång och efterfrågan på blå kompetens, öka intressenters möjligheter till partnerskap på båda sidor om Medelhavet och öka antalet investeringar samt skapa arbetstillfällen i regionen.

Andra initiativ omfattar båda sidorna av Medelhavet, t.ex. handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt den regionala transporthandlingsplanen för Medelhavsområdet. Dessa erbjuder en möjlighet och skulle gynnas av mer synergi och samarbete mellan intressenter och ett större deltagande från den privata sektorn vid genomförande av initiativen i västra Medelhavsområdet.

2.3 Skilda och konkurrerande intressen till havs

Västra Medelhavsregionen har den största biologiska mångfalden 17 och det största antalet endemiska arter i hela området. Men på liknande sätt som resten av havsområdet, har flera av områdets fiskbestånd under lång tid utsatts för överfiske. 18 Nationellt utsedda marina skyddsområden och Natura 2000-områden täcker ca 3,5 % av vattnet, 19 vilket fortfarande är ganska långt ifrån målet på att bevara 10 % av kust- och havsområdet 20 .

Denna region genererar 48 % av bruttoförädlingsvärdet och 45 % av arbetstillfällena för Medelhavsområdet i stort, tack vare de stora maritima sektorerna turism, vattenbruk, fiske och transport. Det är ett centrum för ekonomiska, demografiska och miljörelaterade påfrestningar och där finns så många som 7 av de 13 områdena i Medelhavet där en stark ekonomisk aktivitet i hög grad hänger samman med naturskyddsproblemen 21 .

Maritima ekonomiska aktiviteter som eventuellt konkurrerar i samma vatten kan avskräcka från eller förhindra investeringar. Dessa aktiviteter kan också öka avfallsgenereringen samt energi- och vattenförbrukningen, förvärra exploateringen av biologiska och andra resurser och i slutändan leda till mer föroreningar och en allvarlig försämring av marina och kustnära ekosystem.

Därför har man vidtagit åtgärder i regionen för att genomföra en stor mängd initiativ och överenskommelser som t.ex. EU:s direktiv för fysisk planering i kust- och havsområden samt ramdirektivet om en marin strategi, FAO:s initiativ för blå tillväxt, Unep/handlingsprogram för Medelhavet – Barcelonakonventionen och dess regionala handlingsplan för marint skräp samt protokollet om integrerad förvaltning av kustområdena kring Medelhavet. Den senaste strategin på medellång sikt (2017–2020) från Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet med syfte att uppnå ett hållbart fiske i Medelhavet och Svarta havet samt Medfish4ever ger också en god grund för att bemöta den nuvarande överexploateringen av fiskbeståndet.

Trots att det finns en verklig politisk vilja att lösa miljö- och fiskerelaterade utmaningar saknar regionen fortfarande lämplig medvetenhet, spridning och sektorsöverskridande evidensbaserad politik. Många tillkortakommanden kvarstår även i genomförandet och upprätthållandet, i synnerhet på nationell och lokal nivå.

Vidare visar stresstest på marina data att det finns allvarliga kunskapsbrister kring de sydliga vattnens geologiska och ekologiska natur samt en minskning av de offentliga investeringarna i övervakningsprogram i norr. Informationsbrister om fångster och arbetet inom småskalig fiskeverksamhet gör stödet till fiskerisektorn mycket utmanande.

3. Svaret: åtgärder för att bemöta utmaningarna och överbrygga skillnaderna

Ett rullande ramverk för åtgärder 22 (se medföljande arbetsdokument) identifierar de skillnader som måste överbryggas och det potentiella mervärdet hos de prioriteringar och åtgärder som föreslagits. Initiativet kommer att finansieras med befintliga internationella, EU-baserade, nationella och regionala fonder och finansiella instrument, som kommer att samordnas och komplettera varandra. Detta bör skapa en hävstångseffekt och locka investeringar från andra offentliga och privata investerare. Potentiella finansieringskällor är vägledande för, omfattas av, men påverkar inte bedömningen av utvärderingsförfarandena och kriterierna för berörda fonder, program och projekt.

Initiativet främjar samordning och samarbete mellan de tio länderna och syftar därigenom till att

öka tryggheten och säkerheten,

främja hållbar blå tillväxt och arbetstillfällen, och

bevara ekosystem och biologisk mångfald i västra Medelhavsområdet.

Efter omfattande samråd med nationella myndigheter och intressenter kommer initiativet att fokusera på tre huvudsakliga mål som bemöter dessa tre huvudutmaningar.

3.1 Mål 1 – en tryggare och säkrare maritim miljö

Det är mycket viktigt att säkerställa en trygghet och säkerhet vid verksamhet till havs för att få en hållbar utveckling av den maritima ekonomin, bibehålla och skapa arbetstillfällen och för korrekt förvaltning av havs- och kustområdena.

Prioriteringar:

1.1    Samarbete mellan kustbevakningar

För närvarande finns det flera initiativ för utveckling av sjösäkerhet och sjöfartsskydd, men tillgångarna utnyttjas på olika nivåer eller av olika parter i västra Medelhavsregionen. Framsteg har gjorts för att underlätta frivilligt datautbyte, men samarbetet mellan kustbevakningarna på båda sidor om Medelhavet är fortfarande begränsat och realtidsåtgärderna i nödsituationer till havs behöver fortfarande förbättras.

Potentiella finansieringskällor: Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), det europeiska grannskapsinstrumentet, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete.

1.2    Sjösäkerhet och insatser vid havsförorening

Utbytet av data om sjöfart måste optimeras på båda sidor om Medelhavet i västra Medelhavsregionen för att förbättra medvetenheten om situationen, säkerställa att nationell finansiering fungerar effektivt och förbättra samarbetet vid gränsöverskridande verksamhet. Vissa partnerländer delar miljöinformation via Emsa/Safemed, medan flaskhalsar förhindrar deras åtkomst till SafeSeaNet.

Potentiella finansieringskällor: det europeiska gemenskapsinstrumentet, Eruf, EU-initiativet Horisont 2020, nationella fonder

Målsättningar för mål 1

Fullständig täckning för det automatiska identifieringssystemet år 2018 i syfte att dela mer data från övervakning av sjöfart på regional nivå.

Stärkt gränsövervakning genom att involvera grannskapsländer i Seahorse-nätverket för Medelhavet.

3.2 Mål 2 – en smart och motståndskraftig blå ekonomi

Innovation och kunskapsdelning är avgörande för att bemöta generationsskiftet på arbetsmarknaden och göra regionen mer hållbar, konkurrenskraftig och motståndskraftig mot cykliska kriser och chocker. Detta mål bygger till stor del på befintliga initiativ såsom BlueMed 23 och dess strategiska forsknings- och innovationsagenda samt uppmuntrar partnerländer att engagera sig mer.

Prioriteringar:

2.1    Strategisk forskning och innovation

Partner och intressenter från den södra delen av Medelhavet i västra Medelhavsområdet kommer att inbjudas att delta i BlueMed-initiativet för att skapa stordriftsfördelar och främja partnerskap mellan forskning och industri på båda sidor om Medelhavet.

Potentiella finansieringskällor: EU-initiativet Horisont 2020, nationella fonder, EHFF, Eruf, det europeiska gemenskapsinstrumentet, Life, den gröna klimatfonden

2.2    Utveckling av maritima kluster

Maritima kluster bidrar tydligt till att skapa innovation, sysselsättning och tillväxt. De spelar en nyckelroll för att skapa den kritiska massan för ekonomisk verksamhet som för närvarande inte lockar några privata investerare.

Potentiella finansieringskällor: EHFF, Cosme, det europeiska gemenskapsinstrumentet, Eruf, nationella fonder, Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU)

2.3    Kompetensutveckling och cirkulering

Maritima utbildningsinstitutioner har identifierat ett antal möjliga sätt att bemöta den nuvarande dåliga matchningen mellan tillgång och efterfrågan på marin kompetens och för att öka samarbetet.

Potentiella finansieringskällor: EHFF, FAO:s initiativ för blå tillväxt, Europeiska socialfonden (ESF), det europeiska gemenskapsinstrumentet, Erasmus+, Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), nationella fonder

2.4    Hållbar konsumtion och produktion (sjötransporter, hamnar, maritim och kustnära turism, marint vattenbruk)

Havs- och landbaserade aktiviteter, tillsammans med en progressiv urbanisering av kustlinjen belastar de marina och kustnära ekosystemen i delområdet och kan påverka den långsiktiga hållbarheten för sektorer såsom marint vattenbruk samt maritim och kustnära turism. Denna prioritering kommer att uppmuntra till att handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion genomförs i regionen och att man övergår till smartare och grönare transporter, hållbar turism och hållbar praxis inom vattenbruket.

Potentiella finansieringskällor: EHFF, Cosme, FSE, Life, det europeiska gemenskapsinstrumentet, Eruf, EU-initiativet Horisont 2020, nationella fonder, FAO:s initiativ för blå tillväxt, portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå, Efsi, EFSD

Målsättningar för mål 2

-Länder i västra Medelhavsregionen ska ingå i BlueMed-initiativet och dess strategiska forskningsagenda senast år 2017,

-25 % ökning av certifierade eko-hamnar och småbåtshamnar senast år 2022,

-20 % ökning av produktionsvärdet från hållbart vattenbruk år 2022,

-20 % ökning av turister under lågsäsong senast år 2022.

3.3 Mål 3 – bättre havsförvaltning

För att åstadkomma friska ekosystem till havs och vid kusterna och samtidigt främja en socioekonomisk utveckling krävs en stark institutionell, rättslig och teknisk ram som kan balansera konkurrerande efterfrågan på begränsade naturresurser och begränsat utrymme.

Prioriteringar:

3.1 Samhällsplanering och förvaltning av kustområden

Vid genomförande av direktivet för fysisk planering i kust- och havsområdena, ramdirektivet om en marin strategi och protokollet om integrerad förvaltning av kustområdena kring Medelhavet kommer man sträva efter enhetlighet.

Potentiella finansieringskällor: EHFF, Eruf, det europeiska gemenskapsinstrumentet, EU-initiativet Horisont 2020, nationella fonder

3.2 Marin och maritim kunskap

Evidensbaserad politik kräver harmoniserade och uppdaterade marina och maritima data om områden såsom investeringar, bruttoförädlingsvärde, anställning, generering och bortskaffande av avfall, batymetri, vattenkvalitet och miljöövervakning. Nödvändiga data är ofta antingen otillgängliga eller endast tillgängliga för vissa länder.

Potentiella finansieringskällor: EHFF, det europeiska gemenskapsinstrumentet, Eruf, Life, EU-initiativet Horisont 2020, nationella fonder, den gröna klimatfonden

3.3 Biologisk mångfald och bevarande av marin livsmiljö

Regionens biologiska mångfald hotas av föroreningar, eutrofiering, förstörelse av marina och kustnära livsmiljöer, störning av vilda djurs migrationsvägar, förändringar av kusternas dynamik, nedskräpning och buller till havs. Länderna kommer att få stöd i sitt arbete för att uppfylla överenskomna internationella åtaganden såsom Barcelonakonventionen, inklusive dess regionala plan för nedskräpning i Medelhavet och konventionen om biologisk mångfald.

Potentiella finansieringskällor: Life, Eruf, det europeiska gemenskapsinstrumentet, EHFF, EU-initiativet Horisont 2020, nationella fonder

3.4 Hållbart fiske och utveckling av kustsamhällen

Åtgärderna är för närvarande fragmenterade mellan de två sidorna av Medelhavet, så man kommer att sträva efter större regional samordning genom genomförandet av strategin på medellång sikt (2017–2020) från Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet med syfte att uppnå ett hållbart fiske i Medelhavet och Svarta havet. Detta kommer också att säkerställa att den gemensamma fiskeripolitiken genomförs på ett mer konsekvent sätt i delområdet.

Potentiella finansieringskällor: EHFF, det europeiska gemenskapsinstrumentet, FAO:s initiativ för blå tillväxt, Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet

Målsättningar för mål 3

-100 % av vattnet som omfattas av nationell jurisdiktion och 100 % av kustlinjerna ska omfattas av fysisk planering i kust- och havsområdena samt integrerad förvaltning av kustområdena och implementeringsmekanismerna för dessa senast 2021.

-Minst 10 % av kust- och havsområdena ska omfattas av marina skyddsområden och andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder senast 2020.

-20 % minskning av nedskräpningen till havs och på stränder senast 2024.

-Sydliga Medelhavsländer ska ingå i Emodnet senast 2020.

-Alla stater ska ha lämpliga rättsliga ramverk och mänskliga och tekniska möjligheter att uppfylla sitt ansvar för kontroll och inspektion av fisket som flagg-, kust- och hamnstater senast 2020.

-100 % av viktiga bestånd i Medelhavet 24 ska omfattas av lämplig datainsamling, regelbunden vetenskaplig bedömning och hantering genom fleråriga fiskeriplaner senast 2020.

4. Styrning och genomförande

4.1 Samordning

Politisk samordning kommer att tillhandahållas genom befintliga mekanismer och processer inom unionen för Medelhavsområdet, inklusive möten på högre tjänstemannanivå och ministernivå. Operativ samordning kommer att säkerställas genom en expertgrupp för västra Medelhavet som kopplas till arbetsgruppen för unionen för Medelhavsområdet om den blå ekonomin, och kommer att inkludera nationella kontaktpunkter från relevanta ministerier, EU-kommissionen och sekretariatet för unionen för Medelhavsområdet. Representanter för befintliga regionala Medelhavsorganisationer kan också inbjudas att delta i expertgruppen.

4.2 Genomförande och rapportering

För att initiativet ska fungera måste ett antal viktiga villkor uppfyllas.

-Ett godkännande krävs på ministernivå som ett erkännande av att initiativet överskrider politik, departement och myndighetsnivåer. Länderna ska fastställa prioriteringar, arbeta gemensamt och dela på ansvaret, anpassa sin politik och finansiering på landsnivå och ge beslutsfattare och dem som genomför politiken tillräckliga befogenheter och resurser på alla administrativa nivåer.

-Kommissionen ska säkerställa ett strategiskt arbetssätt på EU-nivå, inklusive samordning med befintliga EU-relaterade initiativ.

-Myndigheter ska övervaka, rapportera till expertgruppen och utvärdera nationella framsteg och ge stöd för genomförandet.

-Samordning med arbetet vid befintliga regionala organisationer ska säkerställas genom sekretariatet för unionen för Medelhavsområdet.

-Huvudintressenter ska involveras: nationella, regionala och lokala myndigheter, inklusive förvaltande myndigheter, ekonomiska och sociala aktörer, medborgare, den akademiska världen och icke-statliga organisationer. Offentliga evenemang kommer också att främja detta deltagande (till exempel årliga forum, näringslivsträffar och evenemang för att presentera sin idé för investerare/få snabbfinansiering).

-En särskild stödmekanism ska ge stöd direkt till länderna och till expertgruppen. Stöd ska även inkludera involvering av och partnerskap mellan intressenter och insamling av de data som krävs för att fastställa referensvärden samt övervaka och rapportera framsteg.

5. Kopplingar till EU-politik

Istället för att skapa ny lagstiftning syftar detta initiativ till att uppnå unionens mål (prioriteringar vad gäller sysselsättning, tillväxt och investeringar, energiunionen och klimatförändringar, migration och att vara en starkare global aktör) genom att stärka den politik som är relevant för regionen och främja efterlevnad av EU:s lagar.

Fokus ligger på en bättre samordning mellan finansieringsinstrumenten och ett verkligt integrerat arbetssätt som samlar olika politiska riktningar och ger en stark koppling mellan EU-politik och initiativ såsom havspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken, sammanhållningspolitiken, miljö-, havs-, och kustpolitiken, den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, gräns- och kustbevakningspaketet, strategierna om blå tillväxt, sjöfartsskydd, Medfish4ever, biologisk mångfald, anpassning till klimatförändringar, det sjunde miljöhandlingsprogrammet, ramprogrammen för forskning och utveckling samt meddelandena om ett partnerskap för demokrati och delat välstånd med södra Medelhavsområdet 25 och om internationell världshavsförvaltning 26 .

6. Bredare kopplingar

Det behövs samordning med program och initiativ som omfattar hela Medelhavsområdet 27 och med den angränsande handlingsplanen för Atlanten och EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen samt med BlueMed- och Prima 28 -initiativen. Interact-programmet kan ge stöd till detta inom ramen för dess kompetensområde.

Initiativet måste också följa befintlig lagstiftning. Man måste sträva efter att skapa synergi med processen för unionen för Medelhavsområdet, dialogen mellan länderna i västra Medelhavsområdet, den regionala transporthandlingsplanen för Medelhavsregionen, transportnätet i Medelhavsregionen och större ramverk såsom dem som tillhandahålls genom Barcelonakonventionen och Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet.

Genom att visa upp hållbara idéer och skapa sysselsättning och tillväxt kan projekten som stöds genom initiativet spridas till andra delar av Medelhavsområdet och göra initiativet till en inkörsport till hållbar tillväxt i området.

7. Slutsats

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att stödja detta meddelande. Kommissionen uppmanar även Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att lämna utlåtanden kring detta initiativ.

Kommissionen kommer att rapportera om genomförandet av detta initiativ till rådet och Europaparlamentet senast 2022 baserat på rapportering från de involverade länderna.

(1)

      http://msp-platform.eu/sea-basins/west-mediterranean .

(2)

      http://www.mapamed.org  (april 2016).

(3)

      http://www.fao.org/3/a-i5496e.pdf (FAO 2016).

(4)

      http://www.cmcc.it/publications/regional-assessment-of-climate-change-in-the-mediterranean-climate-impact-assessments .

(5)

      http://ec.europa.eu/europeaid/news-and-events/state-union-2016-european-external-investment-plan_en .

(6)

      http://ufmsecretariat.org/wp-content/uploads/2015/11/2015-11-17-declaration-on-blue-economy_en.pdf

(7)

      http://ufmsecretariat.org/foreign-affairs-ministers-of-the-55-dialogue-discuss-pressing-regional-challenges-and-highlight-the-positive-contribution-of-ufm-activities-to-the-enhancement-of-regional-cooperation/ .

(8)

     COM(2014) 284 och COM(2016) 805.

(9)

     JOIN(2016) 49.

(10)

Http://www.medmaritimeprojects.eu/download/ProjectMediamer/SH_Meeting_WME/WM_Transport_factsheet_300115.pdf .

(11)

      http://arxiv.org/pdf/1510.00287.pdf .

(12)

      http://www.europarl.europa.eu/EPRS/EPRS-AaG-565905-Recent-Migration-flows-to-the-EU-FINAL.pdf .

(13)

     Antagen av transportforumet för Europa-Medelhavsområdet i mars 2015.

(14)

     Förordningar (EU) 2016/1624, 2016/1625 och 2016/1626.

(15)

     Detta kommer att harmoniseras med den europeiska bioekonomistrategin och kopplas till ett internationellt forum för bioekonomi.

(16)

     COM(2014) 86.

(17)

     Artrikedomen i Medelhavet ökar från öst till väst: 43 % av kända arter finns i östra Medelhavet, 49 % i Adriatiska havet och 87 % i västra Medelhavet.

(18)

     Det är värt att notera att 44 av 48 bestånd som bedömdes 2012–2014 ansågs ligga utanför säkra biologiska gränser. (Källa: Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen och Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet.)

(19)

      http://www.mapamed.org (april 2016).

(20)

     Fastställt av Aichimål nr 11 och antaget enligt mål för hållbar utveckling nr 14.5.

(21)

     Medtrends rapport 2015: http://d2ouvy59p0dg6k.cloudfront.net/downloads/medtrends_regional_report.pdf .

(22)

     Ramverket för åtgärder kommer att revideras och uppdateras regelbundet när nya behov uppstår.

(23)

     Ett forsknings- och innovationsinitiativ för blå arbetstillfällen och tillväxt inom Medelhavsområdet, utvecklat av Cypern, Kroatien, Frankrike, Grekland, Italien, Malta, Portugal, Slovenien och Spanien tillsammans.

(24)

      http://www.fao.org/fileadmin/user_upload/faoweb/GFCM/News/Mid-term_strategy-e.pdf .

(25)

     KOM(2011) 200.

(26)

     JOIN(2016) 49.

(27)

     Till exempel: Medelhavsprogram och europeiska grannskapsinstrument för gränsöverskridande samarbete i Medelhavsområdet.

(28)

     Partnerskap för forskning och innovation i Medelhavsområdet.