Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Ekonomisk och social sammanhållning och västra Balkans europeiska integration – utmaningar och prioriteringar

(förberedande yttrande)

(2018/C 262/03)

Föredragande:	Andrej ZORKO)
Medföredragande:	Dimitris DIMITRIADIS

Remiss	Bulgariska ordförandeskapet, 5.9.2017
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Artikel 30 i EESK:s arbetsordning
Ansvarig facksektion	REX
Antagande av facksektionen	28.3.2018
Antagande vid plenarsessionen	19.4.2018
Plenarsession nr	534
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	189/2/1

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar att EU-integrationen av länderna på västra Balkan och deras ekonomiska och sociala sammanhållning är prioriterade frågor för det bulgariska ordförandeskapet.

1.2

Kommittén är övertygad om att utvidgningen av Europeiska unionen, och särskilt spridningen av dess demokratiska värderingar och rättsliga standarder till länderna på västra Balkan, ligger i såväl ländernas som EU:s intresse. Utvidgningspolitiken är en viktig del av EU:s globala strategi och också grundvalen för Europas stabilitet och välstånd. EESK föreslår därför att integreringen av länderna på västra Balkan bör bli en av EU:s främsta prioriteringar inför framtiden, under förutsättning att länderna fortsätter på den inslagna vägen mot att uppfylla de nödvändiga villkoren för EU-anslutning (1).

1.3

EESK välkomnar toppmötet mellan stats- och regeringscheferna för EU och västra Balkan, som kommer att hållas den 17 maj i Sofia. I samarbete med våra partner kommer EESK att organisera konferensen för det civila samhället på västra Balkan (den 15 maj i Sofia), före toppmötet. Kommittén är fast besluten att inför varje sådant toppmöte organisera ett gemensamt evenemang med företrädare för det civila samhällets organisationer (2) från västra Balkan och EU. EESK uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att regelbundet bjuda in statscheferna för länderna på västra Balkan till EU:s toppmöten, för att visa att man betraktar regionen som en del av det framtida EU.

1.4

EESK hoppas att toppmötet i Sofia kommer att bekräfta den förnyade kraften i EU:s åtagande för regionen och uppmuntra kommande ordförandeskap att fortsätta prioritera integreringen av länderna på västra Balkan högt. EU:s utvidgning till länderna på västra Balkan bör gå hand i hand med en förstärkning av EU:s politiska projekt och dess institutioner.

1.5

EESK uppmanar statscheferna att vid EU-toppmötet i Sofia tydligt framföra sitt åtagande för ett mer konsekvent och direkt stöd till det civila samhällets organisationer på alla nivåer. Man bör även främja ett mer direkt offentligt stöd till oberoende medier.

1.6

EESK uppmanar statscheferna att vid EU-toppmötet i Sofia inta en proaktiv roll i bilaterala tvister genom att främja riktat samarbete med både OSSE och Europarådet och genom att stödja det civila samhällets insatser för att lösa sådana bilaterala tvister.

1.7

EESK är också övertygad om att den faktiska utvidgningen av Europeiska unionen och främjandet av dess värderingar i länderna på västra Balkan garanterar säkerhet och stabilitet, stärker den sociala och ekonomiska utvecklingen och välståndet, befäster demokratin och rättsstatsprincipen, underlättar den fria rörligheten för människor och varor, stimulerar investeringar och främjar rörligheten.

1.8

EESK anser att respekt för rättsstatsprincipen och minoriteters rättigheter är av avgörande betydelse för ländernas demokratiska, ekonomiska och sociala utveckling.

1.9

Kommittén anser också att utbildning och fria och oberoende medier spelar en mycket viktig roll för att man ska kunna överbrygga gamla tvister och förstärka demokratiska värderingar.

1.10

EESK noterar att EU-anslutningsprocessen förblir en mycket viktig drivkraft för reformer i länderna på västra Balkan. Kommittén påpekar att de ekonomiska och sociala effekterna av de reformer som genomförts inte har uppmärksammats, med tanke på de stora skillnaderna i människors ekonomiska och sociala trygghetsnivå mellan EU:s medlemsstater och kandidatländerna. Vi rekommenderar därför att social, ekonomisk och territoriell sammanhållning bör bedömas när man tittar på om kriterierna för EU-medlemskap uppfylls.

1.11

Kommittén anser att infrastruktur-, transport- och energifrågor måste prioriteras högt i förhandlingarna med länderna på västra Balkan. EESK menar också att inrättandet av ett digitalt samhälle och utvecklingen av digitala färdigheter i alla länderna på västra Balkan bör gynna både den offentliga och den privata sektorn. EU kan och bör bidra till att förbättra infrastrukturen och utbyggnaden av bredbandsnäten i dessa länder, som i vissa fall är långt under EU-genomsnittet.

1.12

EESK föreslår att EU-institutionerna bör överväga om en fungerade social och civil dialog på nationell nivå bör ingå i kriterierna för EU-medlemskap.

1.13

EU bör utarbeta en särskild färdplan för förhandlingarna med länderna på västra Balkan, med en exakt tidsplan och konkreta åtaganden för varje land på västra Balkan. Det skulle också vara nödvändigt att utarbeta en kommunikationsstrategi för EU-medlemsstaterna, där man betonar fördelarna med EU:s utvidgningspolitik för länderna på västra Balkan, i synnerhet vad gäller att trygga fred, stabilitet, välstånd och ekonomisk och social utveckling.

1.14

EESK uppmanar kommissionen att ta med respekt för minoriteter och jämställdhet bland de främsta prioriteringarna i EU:s anslutningsförhandlingar med länderna på västra Balkan.

1.15

Kommittén välkomnar kommissionens nya strategi för västra Balkan ”Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan” (3), som offentliggjordes den 6 februari 2018, och dess sex flaggskeppsinitiativ som omfattar allt från att stärka rättsstatsprincipen och säkerhets- och migrationssamarbetet till gemensamma utredningsgrupper, europeisk gräns- och kustbevakning, en utvidgning av energiunionen till västra Balkan, sänkta roamingavgifter och utbyggnad av bredband i regionen.

1.16

Vi vill gärna samarbeta med det civila samhället på västra Balkan för att bidra till att konkreta åtgärder vidtas på områden som rättsstatsprincipen, säkerhet och migration, socioekonomisk utveckling, konnektivitet, den digitala agendan, försoning och goda grannförbindelser, såsom anges i handlingsplanen till stöd för västra Balkans omvandling 2018–2020.

1.17

Kommittén är övertygad om att kommissionen skulle kunna ta fram särskilda program som skulle göra det möjligt för länderna på västra Balkan att snabbare uppnå social konvergens. De ojämna och långsamma framstegen med att ta itu med dessa frågor är helt klart en viktig bidragande orsak till deras långsamma integrering med EU i allmänhet. Det finns ett akut behov av nya impulser för europeisering.

1.18

Arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället, både på EU-nivå och på nationell nivå, måste på ett meningsfullt sätt involveras i hela processen för att integrera länderna på västra Balkan i EU. Det är viktigt att stärka civilsamhällesorganisationernas kapacitet med hjälp av tekniskt och ekonomiskt stöd genom att man underlättar deras tillgång till EU:s finansieringskällor (kommissionen, Europeiska investeringsbanken, EBRD osv.), och genom att de i god tid och på ett utförligt sätt informeras om hur anslutningsförhandlingarna fortlöper.

1.19

EESK uppmanar arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället i länderna på västra Balkan till ett nära samarbete under EU-integrationsprocessen, både på nationell och på regional nivå.

2.   Det politiska läget

2.1

Västra Balkan är alltjämt en politiskt instabil region, men också en tillväxtregion med stor potential.

2.2

EESK rekommenderar att kommissionen, rådet och Europaparlamentet intensifierar sina kommunikationsinsatser för att klargöra utvidgningspolitikens fördelar och utmaningar för EU-medborgarna, och det civila samhällets organisationer bör vara en nära partner och förmedlare av budskap i denna process (4).

2.3

Det är ytterst viktigt att integrationen av västra Balkan förblir en prioriterad fråga för EU i framtiden – inte bara under det bulgariska ordförandeskapet – och att EU aktivt bidrar till stabilitet och fred på västra Balkan och erbjuder länderna utsikter att ansluta sig till de euroatlantiska organisationerna. Sådana medlemskap kan dessutom bidra till stabiliteten i regionen genom att garantera säkerhet och välstånd, och erbjuda länderna utsikter att förenas i ett gränslöst Europa.

2.4

EESK välkomnar det aviserade EU-toppmötet i Sofia, där ledare från EU och länderna på västra Balkan kommer att delta, men anser att toppmötet också bör ge företrädare för det civila samhällets organisationer på EU-nivå en mer aktiv roll.

2.5

EESK välkomnar den nyligen aviserade ”Berlinprocessen Plus”-agendan (5) som tillhandahåller särskilda medel för utveckling av företag, yrkesutbildning, infrastruktur, teknik och projekt, inklusive transportförbindelser mellan de minst sammanlänkade länderna i regionen. Denna ”Marshallplan” förväntas påskynda en tullunion och en gemensam marknad på Balkan. Detta regionala samarbete får dock inte leda till att utvidgningsprocessen försenas, och inte heller betraktas som en ersättning för denna.

2.6

EESK noterar att det i länderna på västra Balkan finns en önskan om och beredvillighet för reformer som skulle innebära integrering med Europeiska unionen, men påpekar att reformernas framgång beror på i vilken utsträckning statliga institutioner faktiskt kan genomföra och tillämpa dem liksom på hur stort inflytande civilsamhällesorganisationerna och befolkningen i allmänhet kan utöva i processen. En särskild färdplan för förhandlingarna om EU-anslutning, med en exakt tidsplan och konkreta åtaganden för varje land på västra Balkan, skulle kunna sporra länderna att snabbare genomföra de nödvändiga reformerna.

2.7

EESK betonar att kommittén har utvecklat mycket goda förbindelser med det civila samhällets organisationer på västra Balkan och att vi är väl insatta i ländernas situation. Vi är övertygade om att de gemensamma rådgivande kommittéerna bör sträva efter att fylla ”tomma nischer” som inte täcks av andra organ i förhandlingsprocessen och fokusera på ett antal utvalda områden. I detta sammanhang efterlyser EESK ett bättre informationsutbyte mellan de gemensamma rådgivande kommittéerna och kommissionen, rådet och Europaparlamentet. EESK efterlyser en förstärkning av de gemensamma rådgivande kommittéernas roll (6).

2.8

Korruption, effekterna av organiserad brottslighet, den allmänna svagheten hos de statliga institutionerna och rättsstatsprincipen, bilaterala tvister och diskriminering av minoritetsgrupper är alltjämt stora och ihållande problem för både deltagande och integration.

2.9

Köpenhamnskriterierna är de regler som avgör huruvida ett land uppfyller kraven för att ansluta sig till Europeiska unionen (7). Enligt kriterierna måste en stat ha institutioner som garanterar ett demokratiskt styre och rättsstatsprincipen, respektera mänskliga rättigheter, ha en fungerande marknadsekonomi, samt godkänna EU:s skyldigheter och uppdrag.

2.10

Alla länderna på västra Balkan kan inte ansluta sig till EU samtidigt. EESK välkomnar att Serbien och Montenegro för närvarande är föregångsländer i integrationsprocessen. Vi uttrycker också en förhoppning om att f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Albanien kommer att inleda förhandlingar med EU så snart som möjligt. Kommittén välkomnar att Bosnien och Hercegovina svarat på kommissionens frågeformulär, och att kommissionen för närvarande håller på att undersöka möjligheten att bevilja landet status som kandidatland till EU.

2.11

Länderna på västra Balkan känner fortfarande av såren från krig och konflikter, etniskt hat, återföreningssträvanden och frusna konflikter som kan blossa upp igen. Det är viktigt att starkt uppmuntra en lösning av de mest akuta bilaterala frågorna före anslutningen till EU. Att insistera på att alla återstående frågor måste lösas skulle dock kunna försena denna process.

2.12

EESK anser också att det civila samhället kan spela en viktig roll genom att sammanföra de yngre generationerna från olika länder och få igång en dialog med allmänheten i en rad frågor som är centrala för regionen. Ekonomisk utveckling, förbättrad levnadsstandard och sysselsättning och social trygghet bidrar till fredlig regional samexistens.

2.13

Länderna på västra Balkan skulle kunna inrätta nationella råd för europeisk integration som regelbundet skulle samla politiska myndigheter på hög nivå och centrala organisationer i det civila samhället i syfte att göra EU-integrationsprocessen mer öppen och kommunicera om den i större utsträckning (8).

2.14

EESK har redan fastställt det civila samhällets roll i anslutningsprocessen och mycket tydligt förklarat att det civila samhällets delaktighet i anslutningsprocessen består i 1) direkt deltagande i de faktiska förhandlingarna (dvs. genomgångar, utarbetande av nationella ståndpunkter och övervakning av framsteg), 2) social och civil dialog om utformningen av politiken och harmonisering av lagstiftningen med EU:s regelverk, 3) deltagande i programplaneringen för föranslutningsstödet och 4) oberoende övervakning av framstegen och reformprocessens samhällseffekter. För att det civila samhället ska klara av dessa roller krävs tillräckligt finansiellt stöd via den nationella regeringen och EU:s föranslutningsstöd (9).

2.15

EESK noterar att EU:s intresse för att snabbt och effektivt integrera länderna på västra Balkan i EU har minskat på grund av andra politiska prioriteringar och avsaknaden av en europeisk utvidgningsstrategi, men också på grund av skiftande politiska ståndpunkter hos medlemsstaterna. De senaste åren har EU-skepticismen tilltagit i länderna på västra Balkan på grund av brustna förhoppningar. Detta har försvagat anslutningskriteriernas effekt och bromsat reformtakten. Detta är särskilt märkbart när det gäller säkerställandet av rättsstatsprincipen, mediefriheten och det förebyggande arbetet mot korruption.

2.16

Länderna på västra Balkan är på väg att reformeras, men i mycket olika takt. Mycket mer bör göras för att bekämpa hejdlös korruption, organiserad brottslighet och penningtvätt. Dessutom är rättsväsendets oberoende grundläggande i en sund demokrati.

2.17

EESK menar att kampen mot terrorism i länderna på västra Balkan måste stärkas och stöder helhjärtat initiativet för terrorismbekämpning på västra Balkan (WBCTi) (10).

2.18

EESK anser att samarbetet mellan länderna på västra Balkan med EU och dess relevanta organ (t.ex. Europol) bör utökas ytterligare i syfte att påskynda utvidgningsprocessen. Denna åtgärd är särskilt brådskande på områden som säkerhet och migration.

3.   Ekonomisk stabilitet och ekonomiskt välstånd

3.1

Ekonomierna på västra Balkan fortsätter att växa och regionens reala BNP-tillväxt förväntades stiga med 2,6 % 2017. Den förväntas stiga till 3,0 % 2018, tack vare den privata konsumtionen och privata investeringar samt av en gradvis kreditåterhämtning, penningöverföringar och stora infrastrukturprojekt. Jämfört med 1995 har levnadsstandarden ökat avsevärt i alla de sex länderna på västra Balkan. Trots detta hör de sex länderna fortfarande till de fattigaste i Europa. Dessutom har kraften i den ekonomiska konvergensen hos länderna på västra Balkan avtagit sedan krisen och släpar efter konvergensen hos EU:s nya medlemsstater i centrala, östra och sydöstra Europa.

3.2

Ekonomisk konvergens på västra Balkan är en oerhört lång process. Det är därför absolut nödvändigt att skapa en miljö som möjliggör/påskyndar utländska investeringar, och att anta lämpliga ekonomiska reformer, öka konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet.

3.3

EESK välkomnar de framsteg som gjorts i riktning mot ekonomisk integration på västra Balkan, i och med att regionens ledare lovat att stärka banden och tillsammans arbeta för en anslutning till Europeiska unionen. Vi efterlyser ett ökat deltagande av arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället i utarbetandet av ekonomiska reformprogram samt gemensamma slutsatser med specifika rekommendationer till varje land i regionen (11).

3.4

EESK är övertygad om att kandidatländerna behöver starkare reformincitament. I synnerhet måste ett närmare regionalt samarbete uppmuntras i syfte att underlätta uppfyllandet av kriterierna för EU-medlemskap.

3.5

Kommittén anser att det är mycket viktigt att utnyttja de nya inflödena av utländska direktinvesteringar till tillverkningssektorn genom att stödja lokala leveranskedjor samt öka färdigheterna och höja den tekniska kapaciteten hos små och medelstora företag.

3.6

Energi och transport bör bli en faktor för utveckling och sammanlänkning i regionen. På så sätt skulle medborgarna i länderna på västra Balkan få en klar uppfattning om de ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelarna med att ansluta sig till EU. Till exempel är energieffektivitet och energibesparingar faktorer som genererar verksamhet för företagen och som skapar inte bara gröna utan också traditionella arbetstillfällen.

3.7

EESK stöder det fördrag om transportgemenskap som undertecknades av EU och länderna på västra Balkan den 12 juli 2017, och uppmanar parterna att vidareutveckla det. I detta sammanhang bör kommissionen, Europeiska investeringsbanken och länderna på västra Balkan koncentrera sina investeringar på att sammanlänka EU:s TEN-T-stomnät och infrastrukturen på västra Balkan. Därför behövs det nu ett gemensamt program, med fastställande av tillgängliga medel och en gemensam tidsplan.

3.8

Förbättringar av infrastrukturen kommer att minska transport- och energikostnaderna och underlätta storskaliga investeringar i området. Arbetet med att främja den digitala moderniseringen i länderna på västra Balkan kommer att bidra till företagens utveckling, ökad produktivitet och förbättrad livskvalitet.

3.9

EESK anser vidare att investeringar i strategier som kompletterar den traditionella ekonomiska politiken (den cirkulära ekonomin, den sociala ekonomin, integrering av målen för hållbar utveckling) kan säkerställa övergripande tillväxt och sysselsättning.

3.10

Kommittén konstaterar att statens roll fortfarande är överdimensionerad i alla länderna på västra Balkan, medan den privata sektorn är mindre än i de sju små övergångsekonomierna i Europa (12).

3.11

Vi menar att staten måste bli en mer effektiv och tillförlitlig tillhandahållare av offentliga tjänster och garantera en gynnsam miljö för privata företag.

3.12

EESK menar att små och medelstora företag, som utgör majoriteten av företagen, skulle kunna bli till motorer för den ekonomiska tillväxten i alla de sex länderna på västra Balkan. För att åstadkomma detta krävs minskad byråkrati, en mer öppen offentlig förvaltning, bekämpning av korruption och ett fullständigt oberoende rättsväsende.

3.13

EESK stöder slutsatserna från det 6:e forumet för det civila samhället på västra Balkan och uttrycker djup oro över det krympande utrymmet för det civila samhället i allt fler länder i regionen. Kommittén konstaterar att EU och dess medlemsstater har åtagit sig att främja utrymmet för det civila samhället och att öka sitt stöd till kapacitetsuppbyggnad i civilsamhällesorganisationerna för att stärka deras röst i utvecklingsprocessen och främja politisk, social och ekonomisk dialog.

3.14

Vi framhåller att organisationerna i det civila samhället på ett meningsfullt sätt måste involveras i de ekonomiska, sociala, offentliga och rättsliga reformprocesserna i alla länderna på västra Balkan. Det är viktigt att stärka deras kapacitet med hjälp av tekniskt och finansiellt stöd genom att man underlättar deras tillgång till EU:s finansieringskällor och i god tid informerar dem om anslutningsprocessen.

4.   Social stabilitet – arbetslöshet – utvandring

4.1

Sedan den ekonomiska krisen har inkomsterna och särskilt den sociala konvergensen mellan fattigare och rikare länder i EU saktat av och i vissa fall gått bakåt. Detta undergräver EU:s egna ambitioner och äventyrar dess dragningskraft på framtida medlemmar. Fattigdom, hög arbetslöshet, en informell ekonomi, låga löner, korruption, oegentligheter, utvandring av utbildad arbetskraft, diskriminering av minoriteter och kompetensflykt är problem som finns i alla länderna på västra Balkan.

4.2

Även om länderna på västra Balkan uppvisar en konvergens som närmar sig EU-28 nivån, sker det i ganska långsam takt och man släpar efter i förhållande till regionerna i EU. Uppgifter visar att full konvergens med EU:s levnadsstandarder kan ta ända upp till 40 år.

4.3

Det har inte etablerats någon lönekonvergens inom länderna på västra Balkan. I vissa länder har löneklyftan gentemot EU till och med vidgats, vilket påverkar den ekonomiska och sociala tryggheten för medborgarna i länderna på västra Balkan. De flesta av länderna har inte sett någon ökning av reallönerna sedan krisen. Även om alla stater på västra Balkan har lagstadgade minimilöner täcker dessa i många fall inte existensminimum för familjer.

4.4

EESK noterar också att arbetskraftsmigration från alla de sex länderna på västra Balkan fortfarande är en central fråga till följd av den höga arbetslösheten. Uppskattningsvis en fjärdedel av befolkningen i alla de sex länderna på västra Balkan har flyttat utomlands. Även om penningförsändelser från emigranter är en viktig inkomstkälla och bidrar till den inhemska ekonomin på kort sikt, har massutvandring och befolkningsminskning allvarliga konsekvenser på lång sikt för dessa länders ekonomiska utvecklingspotential (13).

4.5

Med undantag för Montenegro har lågutbildade ungdomar och kvinnor i västra Balkan-regionen drabbats hårdast av den minskade sysselsättningen. Här bör också noteras att mer än 70 % av de arbetslösa i de sex länderna på västra Balkan under 2015 var utan arbete i mer än ett år i genomsnitt (14).

4.6

Kommittén är övertygad om att EU och länderna på västra Balkan bör ägna mer uppmärksamhet åt livskvalitet och social trygghet för medborgarna i dessa länder. EESK anser att man bör överväga möjligheten att tillämpa principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter vid bedömningen av huruvida villkoren för medlemskap i EU har uppfyllts. Kommissionen skulle även kunna ta fram särskilda program för att göra det möjligt för länderna på västra Balkan att uppnå snabbare social konvergens.

4.7

EESK anser också att det finns ett behov av att ytterligare förbättra konkurrenskraften och främja strukturreformer i alla de sex länderna på västra Balkan i syfte att stärka arbetsmarknaden och bromsa utflyttningen. Meningsfulla samråd bör hållas med det civila samhällets organisationer i samband med utvecklingen av strukturreformer (15).

4.8

EESK betonar att utvecklingen på arbetsmarknaderna i regionen visar på höga arbetslöshetsnivåer bland kvinnor och uppmanar med kraft regeringarna att tillhandahålla stöd för att se till att en högre sysselsättningsgrad bland kvinnor uppnås. EESK uppmanar även kommissionen att ta med jämställdhetsfrågor bland de främsta prioriteringarna i EU:s anslutningsförhandlingar med länderna på västra Balkan.

4.9

Kommittén är övertygad om att respekten för minoriteters rättigheter och deras kultur är grundläggande för utvecklingen av ett demokratiskt civilt samhälle i alla länderna på västra Balkan.

4.10

EESK anser att utbildningen, inklusive lika tillgång till utbildningssystemen, spelar en central roll i alla länderna på västra Balkan för att främja europeiska värderingar, bygga upp toleransen mot minoriteter, bekämpa fördomar och stärka den sociala sammanhållningen.

4.11

EESK anser också att en agenda för social sammanhållning måste få bukt med kompetensunderskottet och kompetensglappet genom att förbättra utbildningssystemens effektivitet och ändamålsenlighet. Ökat ekonomiskt stöd till yrkesutbildningsprogram skulle bidra till att åtgärda kompetensglappet på arbetsmarknaden och minska den höga arbetslösheten.

4.12

EESK ser positivt på initiativen från statliga utbildnings- och kulturinstitutioner, den akademiska världen och det civila samhällets organisationer om försoning, goda grannförbindelser och en kritisk inställning till historien.

---

(1)  De grundläggande principerna i EU:s strategi för västra Balkan fastställdes av kommissionen i dess meddelande av den 6 februari 2018 om ”Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan”, COM(2018) 65 final.

(2)  I enlighet med EESK:s etablerade terminologi innefattar begreppen ”det civila samhället” och ”det civila samhällets organisationer” i detta yttrande arbetsmarknadens parter (dvs. arbetsgivare och fackföreningar) och alla övriga icke-statliga aktörer.

(3)  COM(2018) 65 final, 6.2.2018.

(4)  EUT C 133, 14.4.2016, s. 31.

(5)  http://shtetiweb.org/berlin-process/

(6)  EUT C 133, 14.4.2016, s. 31.

(7)  https://ec.europa.eu/neighbourhood-enlargement/policy/glossary/terms/accession-criteria_en

(8)  EUT C 133, 14.4.2016, s. 31.

(9)  EUT C 133, 14.4.2016, s. 31.

(10)  http://wbcti.wb-iisg.com/, https://ec.europa.eu/neighbourhood-enlargement/sites/near/files/ipa_ii_2016_039-858.13_mc_pcve.pdf

(11)  Slutförklaring från det 6:e forumet för det civila samhället på västra Balkan.

(12)  Världsbanksgruppen, The Western Balkans: Revving up the Engines of Growth and Prosperity, 2017.

(13)  ”Arbetslösheten på västra Balkan är betydligt högre än genomsnittet för EU-28, men vissa förbättringar har skett de senaste åren. Framför allt Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Montenegro lider av en ihållande hög arbetslöshet, men även i Serbien, som rankas bäst i regionen efter förbättringar på senare tid, ligger arbetslösheten för närvarande på 13,5 %, en alldeles för hög siffra i jämförelse med EU:s medlemsstater. Trots den svindlande höga arbetslöshetsheten skapades omkring 230 000 arbetstillfällen i regionen under de 12 månaderna fram till och med juni 2017 (en ökning med 3,8 %), varav över hälften i den privata sektorn. Som ett resultat av detta har sysselsättningen (i termer av antalet arbetstillfällen men inte arbetade timmar) återgått till nivåerna före 2008 i alla länderna på västra Balkan utom Bosnien och Hercegovina.” Världsbanken, Western Balkans Regular Economic Report, nr 12, hösten 2017.

(14)  Världsbanksgruppen, Western Balkans Labor Market Trends 2017.

(15)  Såsom beskrivs i EESK:s yttrande om EU:s utvidgningsstrategi (EUT C 133, 14.4.2016, s. 31) och i slutförklaringen från EESK:s 6:e forum för det civila samhället på västra Balkan, som hölls i Sarajevo den 10 och 11 juli 2017.