Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52016XR5700

    Resolution från Europeiska regionkommittén – Europeiska kommissionens arbetsprogram 2017

    EUT C 185, 9.6.2017, p. 1–7 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    9.6.2017   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 185/1


    Resolution från Europeiska regionkommittén – Europeiska kommissionens arbetsprogram 2017

    (2017/C 185/01)

    EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉN HAR ANTAGIT DENNA RESOLUTION

    med beaktande av

    kommissionens meddelande om kommissionens arbetsprogram 2017 av den 25 oktober 2016,

    sina resolutioner av den 4 juni 2015 om sina prioriteringar för 2015–2020 och av den 15 juni 2016 om sitt bidrag till kommissionens arbetsprogram 2017,

    samarbetsprotokollet med kommissionen från februari 2012.

    1.

    Europeiska regionkommittén konstaterar med oro att Europeiska unionen 60 år efter sitt grundande befinner sig mitt i en djup kris, med fortsatt lågt förtroende för det europeiska projektet, och måste reformeras. Samtidigt framhåller kommittén att EU-medborgarna år efter år betraktar de lokala och regionala nivåerna som de mest tillförlitliga styresnivåerna i EU. Därför deltar ReK i medborgardialoger, med aktivt deltagande av lokala och regionala ledare, om frågor som härrör från lokala behov och särdrag, och bidrar därmed till diskussionerna om Europa.

    2.

    Kommittén håller med kommissionen om att de allmänna utmaningar som EU står inför är

    att omsätta den ekonomiska återhämtningen i nya hållbara arbetstillfällen och minskad ojämlikhet,

    att genomföra europeiska solidaritetsmekanismer, särskilt när det gäller hanteringen av migration,

    att sörja för fred och stabilitet i en alltmer turbulent värld och se till att unionen är beredd att hantera det ökade terroristhotet,

    att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet och sörja för en ambitiös och balanserad politik för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, och

    osäkerheten kring följderna av den brittiska folkomröstningen.

    3.

    Samtidigt som kommittén delar kommissionens övertygelse om att dessa utmaningar kräver en nedifrån och upp-strategi som är medborgarledd och bygger på flernivåstyre, understryker ReK att EU:s åtgärder måste inriktas på att stärka medborgarnas inflytande.

    4.

    ReK betonar att de lokala och regionala myndigheterna måste göras delaktiga i förberedelserna av vitboken om Europas framtid, och uppmanar kommissionen att beakta ReK:s yttranden i denna fråga och göra kommittén delaktig i samrådsfasen.

    Sysselsättning, tillväxt, investeringar och sammanhållningspolitik

    5.

    Europeiska regionkommittén beklagar att man i arbetsprogrammet ägnar föga uppmärksamhet åt den viktiga roll som de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) spelar för att nå alla medborgare och regioner i Europa, stärka sammanhållningen, främja innovation och ge uttryck för verklig europeisk solidaritet till förmån för en harmonisk utveckling av EU som helhet. Kommittén uppmanar kommissionen att förbereda den framtida sammanhållningspolitiken efter 2020, eftersom den är EU:s främsta investeringspolitik och måste bygga på en platsbaserad strategi och en uppdaterad territoriell vision. Samtidigt uppmanar ReK kommissionen att fortsätta sina insatser för att förbättra och förenkla ESI-fondernas förfaranden i syfte att minska byråkratin och bidra till att öka utnyttjandet.

    6.

    Kommittén upprepar sin begäran om att inte betrakta medlemsstaternas och de lokala och nationella myndigheternas offentliga utgifter för samfinansiering av ESI-fonderna som en del av de strukturella utgifter som fastställs i stabilitets- och tillväxtpakten, eftersom sådana investeringar bidrar till de europeiska prioriteringarna, med ytterligare hävstångseffekter för den ekonomiska tillväxten i EU.

    7.

    ReK välkomnar den föreslagna förlängningen av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) när det gäller både löptid och anslag, men noterar att detta tillkännagivande har gjorts utan någon omfattande konsekvensbedömning och utan att kommissionens förslag föregåtts av någon oberoende bedömning. Vi understryker behovet av att fortsätta att bygga på synergier mellan Efsi och andra EU-fonder, i synnerhet ESI-fonderna, och att förenkla förfarandena i syfte att minska byråkratin och bidra till att öka utnyttjandet av EU-medel. ReK betonar att även den tredje pelaren i investeringsplanen bör förstärkas. Vi uppmanar kommissionen och Europeiska investeringsbanken att intensifiera sina insatser för att öka medvetenheten på fältet, ta itu med de geografiska obalanserna inom Efsi i syfte att möjliggöra största möjliga integration av och synergier mellan investeringarna med sikte på enhetlig programplanering av insatserna inom sammanhållningspolitiken, och göra mer detaljerad information allmänt tillgänglig beträffande Efsi-finansierade projekt, där man i synnerhet framhåller deras additionalitet.

    8.

    Kommittén åtar sig att i ett tidigt skede bidra till diskussionen om förslaget till den kommande fleråriga budgetramen för perioden efter 2020, inbegripet en reform av de egna medlen.

    9.

    Vi efterlyser ett snabbt antagande av ”samlingsförordningen” i syfte att öka inverkan och säkerställa bättre användning av ESI-fondernas program som redan ingår i den nuvarande programperioden.

    10.

    ReK framhåller att genomförandet av EU-agendan för städer måste följas upp och att stadsdimensionen måste integreras i övrig EU-politik. I detta sammanhang begär vi på nytt en vitbok om EU-agendan för städer.

    11.

    Kommittén efterlyser återigen en europeisk agenda för bostadssektorn som på ett horisontellt sätt skulle ta upp det hittills fragmenterade tillvägagångssättet när det gäller bostadssektorn med hjälp av sektorspolitik såsom EU:s agenda för städer, hållbar utveckling, sammanhållningspolitik, konkurrenspolitik eller sociala initiativ som den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

    12.

    Kommittén understryker behovet av en uppförandekod för de lokala och regionala myndigheternas deltagande i den europeiska planeringsterminen 2017, och anser att den årliga tillväxtöversikten bör kompletteras med en territoriell analys, inbegripet ett särskilt territoriellt kapitel i landsrapporterna, och att medlemsstaterna bör ges riktlinjer om de lokala och regionala myndigheternas medverkan i de nationella reformprogrammen.

    13.

    ReK stöder kommissionens fortsatta fokus på investeringar, i synnerhet genom att kartlägga åtgärder för att främja investeringar inom den europeiska planeringsterminen. Kommittén hänvisar i detta sammanhang till sin Bratislavaförklaring ”Investera och sammanlänka”, där man betonar att den lokala och regionala investeringsdrivna tillväxten måste förankras i territoriella utvecklingsstrategier, och framhåller vikten av att se till att offentliga budgetar som stöder kvalitetsinvesteringar samverkar med andra finansiella källor på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.

    14.

    Vi välkomnar kommissionens avsikt att fortsätta arbetet med att genomföra målen för hållbar utveckling, och betonar att Europa behöver en långsiktig strategi för att trygga smart och hållbar tillväxt för alla som anger inriktningen på den europeiska planeringsterminen. En sådan strategi bör bygga på halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin.

    15.

    Kommittén välkomnar kommissionens fokus på ungdomsarbetslösheten genom att stärka EU:s ungdomsgaranti och ungdomssysselsättningsinitiativet och inrätta Europeiska solidaritetskåren, som bör dra nytta av ett tidigt, proaktivt och trovärdigt deltagande av lokala och regionala myndigheter, ungdomsorganisationer och det civila samhället i allmänhet.

    16.

    ReK beklagar bristen på initiativ för att bemöta långtidsarbetslöshet och för att utvärdera olika former av arbetslöshetsförsäkring på europeisk nivå som kompletterar de nationella systemen vid en allvarlig konjunkturnedgång och som bidrar till att förebygga att en asymmetrisk chock övergår i en strukturell nackdel för hela EU.

    17.

    Lokala och regionala styrkor och utmaningar, bl.a. olika lokala och regionala arbetsmarknadsbehov, bör beaktas i den nya kompetensagendan för Europa. ReK ser fram emot att arbeta med en kvalitetsram för lärlingsutbildningar och ett förslag om ökad rörlighet för lärlingar.

    18.

    Vi emotser kommissionens förslag om att bättre hantera utmaningarna med balans mellan arbetsliv och privatliv, särskilt när det gäller kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

    19.

    Inför Europaåret för kulturarv 2018 har ReK för avsikt att fokusera på kultur och kulturarv samt EU:s internationella kulturella förbindelser, som är viktiga inslag för att stärka den europeiska identiteten och främja Europas grundläggande värden, social delaktighet, innovation och interkulturell dialog samt kultur- och kulturarvsturism.

    20.

    Kommittén framhåller att halvtidsöversynen av Horisont 2020 och det kommande samrådet om nästa ramprogram för forskning och innovation måste betraktas som en organisk process, där man måste ta itu med innovationsklyftan i Europa. ReK kommer i god tid att bidra till den översyn av handlingsplanen för bioekonomi som planeras till 2017.

    Ekonomiska och monetära unionen

    21.

    Europeiska regionkommittén konstaterar att vitboken om Europas framtid också kommer att innehålla förslag om EMU:s framtid, och skulle välkomna reformer som stärker den demokratiska legitimiteten i EMU:s styrning.

    22.

    För att förbättra EMU:s sociala dimension måste man åtgärda de sociala och även de regionala skillnaderna. Kommittén välkomnar kommissionens avsikt att föreslå en europeisk pelare för sociala rättigheter med principer för en union som bygger på social rättvisa och värnar subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

    23.

    ReK välkomnar den föreslagna översynen av stabilitets- och tillväxtpakten, men uppmanar kommissionen att ta hänsyn till behovet av att göra pakten mer tillväxtvänlig, särskilt när det gäller tillväxtfrämjande investeringar. Vi upprepar att det behövs en fullständig utvärdering av de europeiska statistikreglernas territoriella konsekvenser för de offentliga investeringarna.

    Energiunionen och klimatpolitiken

    24.

    Europeiska regionkommittén välkomnar kommissionens åtagande att främja energieffektivitet och förnybar energi inom ramen för en heltäckande politik för energiunionen, tillsammans med sunda styrningsregler, lämpliga stödåtgärder för innovation och en översyn av elmarknadens utformning och ytterligare förbättringar av energiinfrastrukturen i syfte att säkerställa mellanregionala och gränsöverskridande anslutningar och stödja decentralisering av energisystemen som ett steg mot en hållbar och flexibel inre marknad för energi.

    25.

    Kommittén rekommenderar i synnerhet att EU:s politik i fråga om elmarknadens utformning och förnybar energi bör samordnas och balanseras, med vederbörlig hänsyn tagen till lokala och regionala frågor såsom nättillträde för småskaliga energiproducenter på distributionsnätsnivå.

    26.

    Vi stöder genomförandet av Parisavtalet och påpekar att det för att överbrygga klyftan mellan de nationella åtagandena och de insatser som krävs för att hålla den globala uppvärmningen betydligt under 2 oC kommer att krävas att kommunernas och regionernas insatser integreras i de nationella åtagandena, samt både horisontell och vertikal samordning, även på EU- och UNFCCC-nivå. ReK uppmanar därför kommissionen att stödja ReK:s begäran om att ta med denna aspekt i de nationellt fastställda åtagandena, förbättra institutionaliseringen av Nazca och Climate Champions arbete inom UNFCCC:s sekretariat samt underlätta utbyte av erfarenheter på lokal och regional nivå. ReK uppmanar också kommissionen att uppmuntra forskningsprojekt om kommuner, regioner och klimatförändringar för att bidra till det framtida arbetet i den mellanstatliga panelen för klimatförändringar.

    27.

    Vi uppmanar kommissionen att samarbeta med ReK för att utveckla regionalt och lokalt fastställda bidrag i syfte att främja åtgärder på lokal och regional nivå så att de mål som man kommit överens om vid COP 21 i Paris kan uppnås.

    28.

    Kommittén uppmanar kommissionen att uppdatera sina klimat- och energimål för att senast 2030 uppnå en minskning av växthusgasutsläppen med 50 % jämfört med 1990 års nivåer och att integrera klimatanpassning i politik och finansiering på alla nivåer. Kommissionen bör stödja frivilliga initiativ som främjar en koldioxidsnål och motståndskraftig övergång i kommuner och regioner. Det behövs ett klargörande beträffande regionernas och kommunernas befogenheter i kommissionens utvärderingsrapport om EU:s strategi för klimatanpassning.

    Hållbar utveckling

    29.

    Europeiska regionkommittén uppmuntrar kommissionen att stödja genomförandet av strategier för katastrofriskreducering i kommuner och regioner, särskilt i gränsregioner, och se till att EU-investeringarna upprätthåller normerna för katastrofriskreducering.

    30.

    Kommittén välkomnar inrättandet av EU-plattformen om livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri, och uppmanar kommissionen att vidta åtgärder när det gäller livsmedelsslöseri genom att fastställa ett ambitiöst mål för minskat livsmedelsslöseri. Detta bör införlivas i en EU-omfattande strategi för hållbara livsmedelssystem som omfattar skydd av den biologiska mångfalden, miljö, hälsa, handel, resurs- och markförvaltningsåtgärder samt livsmedlens sociala och kulturella värden.

    31.

    Vi uppmanar kommissionen att beakta ReK:s rekommendationer när man genomför handlingsplanen för en cirkulär ekonomi och att tidigt under 2017 lägga fram den planerade översynen av dricksvattendirektivet, förslaget till förordning om minimikrav på återanvänt vatten samt strategin för användning, återanvändning och återvinning av plast, som bör innehålla tydliga och ambitiösa mål för plastnedskräpning och plasturlakning. Vi uppmanar kommissionen att föreslå ytterligare initiativ beträffande bygg- och rivningssektorn, ekodesignbestämmelser och användning av returråvaror, returmaterial och returkomponenter.

    32.

    Kommittén är redo och villig att intensifiera sitt samarbete med kommissionen om de sedan länge väntade åtgärderna beträffande prioriterat mål nr 4 i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram 2014–2020 genom den tekniska plattformen för samarbete i miljöfrågor. Vi beklagar att de initiativ som planeras för 2017 inte har lagstiftningskaraktär och upprepar vår begäran om ett förslag till EU-direktiv med bestämmelser om säkerställande av efterlevnaden för EU:s hela miljölagstiftning och ett nytt direktiv om tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.

    33.

    I linje med den nyligen antagna Cork 2.0-förklaringen upprepar ReK sin begäran om en vitbok om landsbygdsområden som ska tjäna som utgångspunkt för landsbygdsutvecklingspolitiken efter 2020, och efterlyser praktiska åtgärder för att ”landsbygdssäkra” EU:s politik eftersom landsbygden ofta försummas och bortkopplas från viktiga aspekter av den politiska utvecklingen.

    34.

    När det gäller utarbetandet av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 vill vi betona den starka kopplingen mellan landsbygdsutveckling och jordbruk, och vi efterlyser därför stödåtgärder för familjejordbruk, i synnerhet för att tackla prissvängningarna vad gäller jordbruksprodukter.

    35.

    Kommittén kommer att fortsätta att verka för en hållbar förvaltning av haven till förmån för de europeiska kust- och havsregionerna och deras marina och maritima ekonomier. I syfte att främja blå tillväxt och arbetstillfällen kommer ReK att arbeta nära tillsammans med regionerna och alla berörda parter när det gäller styrning och kapacitetsuppbyggnad, antagande av utmaningarna i livsmedelsproduktionskedjan, minskade påfrestningar på miljön till följd av olagliga fiskemetoder och föroreningar samt marin kunskap, forskning och innovation.

    36.

    ReK beklagar att kommissionen i sitt arbetsprogram 2017 inte ägnar tillräcklig uppmärksamhet åt hälsa, när kommissionen borde stödja medlemsstaternas och regionernas insatser för att förbättra förebyggandet och reformera och optimera sina hälso- och sjukvårdssystem, särskilt genom e-hälsolösningar, samt utveckla heltäckande strategier för befolkningsutvecklingen.

    Strategin för den inre marknaden, små och medelstora företag, industri, konkurrens och den digitala inre marknaden

    37.

    Europeiska regionkommittén välkomnar kommissionens avsikt att lägga fram åtgärder för att stärka den inre marknaden för varor, särskilt när det gäller ömsesidigt erkännande och produkter som inte uppfyller kraven, och framhåller att man måste fortsätta arbetet med att fullborda den inre marknaden för tjänster, som med rätta är en viktig prioritering i strategin för den inre marknaden.

    38.

    Kommittén upprepar sin uppmaning om att införliva inremarknadspelaren i den europeiska planeringsterminen med ett system för regelbunden övervakning och utvärdering.

    39.

    ReK noterar kommissionens avsikt att försvara Europas industri, och betonar att den europeiska industrins konkurrenskraft också är beroende av en konkurrenskraftig leveranskedja och att handelspolitiken spelar en viktig roll i detta avseende.

    40.

    Vi understryker vikten av att införa smart lagstiftning och minska den administrativa bördan för små och medelstora företag, särskilt genom att ytterligare stärka Refit-programmet och se till att inverkan på de små och medelstora företagen systematiskt beaktas när nya regler utformas.

    41.

    Kommittén stöder inrättandet av ”städernas forum för delningsekonomin” med kommittén som en viktig berörd part. Samtidigt beklagar vi avsaknaden av förslag om att trygga rättigheterna vid de nya anställningsformer som uppstår genom digitaliseringen.

    42.

    ReK framhåller att det behövs en översyn av beslutet om och ramen för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, och uppmanar kommissionen att under 2017 inleda ett offentligt samråd för att ge de regionala och lokala myndigheterna möjlighet att framföra sina synpunkter om de svårigheter som de ställs inför i fråga om kontroll av statligt stöd vid finansiering av sådana tjänster.

    43.

    Kommittén framhåller den centrala roll som ett effektivt upphandlingssystem spelar för de regionala och lokala myndigheternas förmåga att uppnå EU:s investeringsmål, och uppmanar kommissionen att tillhandahålla stöd för att säkerställa ett fullständigt genomförande av direktiven om offentlig upphandling och att göra en bedömning av de svårigheter som de regionala och lokala myndigheterna möter när de tillämpar direktiven om offentlig upphandling.

    44.

    Vi upprepar vår efterlysning av en förnyad europeisk strategi för turism under en särskild budgetpost för turism i EU, och uppmanar både kommissionen och medlemsstaterna att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora turismföretag.

    45.

    ReK välkomnar kommissionens insatser för att slutföra genomförandet av strategin för en digital inre marknad, bl.a. genom e-upphandling, och kommer att lägga fram sina synpunkter genom den nyligen inrättade gemensamma deltagarbaserade bredbandsplattformen. Alla europeiska områden måste kunna dra nytta av den digitala inre marknaden genom tillgång till höghastighetsbredband.

    Rättvisa, säkerhet, grundläggande rättigheter och migration

    46.

    Europeiska regionkommittén betonar att migration är en komplex flernivåprocess där de länder, regioner och kommuner som är destinations- och ursprungsorter spelar viktiga roller. Det är viktigt att främja en förstärkt dialog och närmare samarbete mellan medlemsstaterna och institutionerna i både EU och migranternas ursprungs- och transitländer samt deras respektive regionala och lokala nivåer.

    47.

    Kommittén uppmanar därför kommissionen att beakta ReK:s rekommendationer om skydd av flyktingar i deras ursprungsländer och om den nya ramen för partnerskapsavtal.

    48.

    ReK efterlyser stöd till de lokala och regionala myndigheterna vid genomförandet av reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet och övriga EU-instrument som utarbetats på grundval av den europeiska migrationsagendan, såsom de reviderade bestämmelserna om laglig migration och handlingsplanen för integration. Vi uppmanar kommissionen att inkludera ReK:s rekommendationer om integration av migranter i halvtidsöversynen av den europeiska migrationsagendan. Vi påminner om att integration är en process som bygger på både rättigheter och skyldigheter.

    49.

    Kommittén är bekymrad över svårigheterna med att övervaka förekomsten av ensamkommande barn och risken för att de faller offer för människohandel och utnyttjande. Vi uppmanar starkt till att genomföra integrations- och utbildningsprogram, både för barnen själva och för de lokala och regionala förvaltningar som hanterar mottagandet av dem, och till att göra grupper från barnens hemländer som redan är etablerade i värdlandet delaktiga när det gäller att se till att barnen tillfälligt kan bo i värdfamiljer eller på ordentligt utrustade anläggningar där deras sociala, känslomässiga och kognitiva utveckling kan stödjas.

    50.

    ReK uppmanar kommissionen att ge de lokala och regionala myndigheterna särskild och praktisk information om finansieringsmöjligheter för mottagande och integration av migranter, och upprepar sin uppmaning till att främja direkt tillgång för lokala och regionala myndigheter till relevanta EU-finansieringsinstrument.

    51.

    Vi uppmanar kommissionen att stödja de lokala och regionala myndigheternas utarbetande av förebyggande strategier för att motverka radikalisering, att fortsätta att samla in och offentliggöra bästa praxis om hur radikalisering kan förebyggas genom politiskt beslutsfattande på regional och lokal nivå samt att stödja samarbete mellan kommuner för att ta itu med radikalisering.

    EU:s handelspolitik

    52.

    Europeiska regionkommittén noterar att kommissionen avser att fortsätta handelsförhandlingarna med Förenta staterna, Japan, Mercosur, Mexiko, Tunisien och Aseanländerna och att söka nya mandat för att inleda förhandlingar med Turkiet, Australien, Nya Zeeland och Chile, men anser att kommissionen bör göra mer för att visa deras mervärde.

    53.

    Särskilt med tanke på den ambitiösa framtida handelsagendan upprepar kommittén att kommissionen bör låta alla betydande handelspolitiska initiativ åtföljas av territoriella konsekvensbedömningar.

    Stabilitet och samarbete utanför EU

    54.

    Europeiska regionkommittén välkomnar att man i EU:s globala strategi uttryckligen efterlyser förnyade externa partnerskap och uppger att EU ska stödja olika vägar till motståndskraft i sitt grannskap, med inriktning på de mest akuta fallen av statlig, ekonomisk, samhällelig och klimat-/energirelaterad bräcklighet samt på utveckling av en effektivare migrationspolitik för Europa och dess partner.

    55.

    Kommittén framhåller ReK:s bidrag genom sina gemensamma rådgivande kommittéer och arbetsgrupper samt anordnandet av Utvidgningsdagar med partner från kandidatländerna till kommissionens utvidgningspolitiska mål att främja gemensam stabilitet och gemensamt välstånd med kandidatländer och potentiella kandidatländer.

    56.

    ReK understryker att den europeiska grannskapspolitiken endast kan få varaktig inverkan om den medför praktiska fördelar för alla mottagare, och betonar att man måste upprätthålla en balans mellan det östra och det södra grannskapet. Vi framhåller de lokala och regionala myndigheternas roll för att förankra demokratin och rättsstatsprincipen i samhället, och uppmanar till mer stöd för decentraliseringsreformer i grannskapsländerna.

    57.

    Vi betonar att regionalt samarbete ger ett betydelsefullt bidrag till global stabilitet, och uppmanar kommissionen att intensifiera samarbetet med församlingen för lokala och regionala myndigheter i EU och Medelhavsområdet (Arlem), konferensen för regionala och lokala myndigheter i länderna inom det östliga partnerskapet (Corleap) samt ReK:s arbetsgrupp för Ukraina, särskilt när man genomför regionala program och nya initiativ.

    58.

    Kommittén betonar att man vid genomförandet av den reviderade grannskapspolitiken måste ge hög prioritet åt initiativ till stöd för decentraliseringsprocesser, partnersamverkan och administrativ kapacitetsuppbyggnad på lokal och regional nivå. Vi vill lyfta fram Nicosiainitiativet, som ReK lanserade till stöd för städer i Libyen och som har bidragit till att man har kunnat matcha behoven med tekniskt bistånd så att Libyens kommuner har kunnat återuppbygga sin kapacitet att leverera tjänster. ReK uppmanar kommissionen att ge mer stöd åt sådana former av nedifrån-och-upp-samarbete och att tillhandahålla tillräckliga administrativa och finansiella resurser. Vi upprepar att man måste införa nya verktyg för kapacitetsuppbyggnad i anslutnings- och grannskapsländerna för att ersätta det tidigare programmet för kommunal förvaltning (LAF).

    59.

    ReK stöder den senaste utvecklingen efter sammanslagningen av EU:s borgmästaravtal för klimat och energi och Compact of Mayors för att skapa världens största koalition av städer som åtagit sig att vidta klimatåtgärder, och är redo att utnyttja sina internationella kanaler, kontakter, motparter och partnerskap (Arlem för det södra och det afrikanska avtalet, Corleap för det östra avtalet, Iclei och urbaniseringspartnerskapet EU–Kina för Nordamerika och Sydostasien osv.) för att ytterligare förstärka insatserna för begränsning av, anpassning till och motståndskraft mot klimatförändringarna och utmaningarna när det gäller hållbar utveckling.

    60.

    Vi uppmanar kommissionen att samarbeta nära med ReK för att främja de europeiska städernas särskilda intressen, erfarenheter och bidrag i den nya styrningsstrukturen för det globala borgmästaravtalet.

    61.

    Kommittén välkomnar den föreslagna nya partnerskapsramen med tredjeländer och den nya europeiska externa investeringsplanen, och anser att de regionala och lokala myndigheterna måste göras delaktiga i denna process.

    62.

    ReK uppmanar kommissionen att främja ett aktivt deltagande av de lokala och regionala myndigheterna i utvecklingssamarbetet under förhandlingarna om det reviderade europeiska samförståndet om utveckling och genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling samt om det avtal som ska ersätta Cotonouavtalet, som kommer att stå i centrum för ReK:s konferens om decentraliserat samarbete i mars 2017.

    Medborgarskap, styrning och bättre lagstiftning

    63.

    Europeiska regionkommittén uppmanar kommissionen att se över förordningen om det europeiska medborgarinitiativet i syfte att förenkla och förbättra regelverket för detta verktyg.

    64.

    Kommittén välkomnar kommissionens Refit-initiativ, och särskilt förslaget att bedöma insynen i och den demokratiska kontrollen av förfarandena för delegerade akter och genomförandeakter samt vissa sekundärrättsakter.

    65.

    ReK upprepar att territoriella konsekvensbedömningar bör ingå i konsekvensbedömningarna för ny EU-lagstiftning när så är lämpligt. Vi föreslår ett närmare samarbete mellan ReK och gemensamma forskningscentrumets nyinrättade kunskapscentrum om territoriell politik vid utvärdering av genomförandet av EU-lagstiftningen.

    66.

    Vi efterlyser större öppenhet, samarbete och effektivitet från EU-institutionernas sida, och välkomnar deras gemensamma åtagande enligt det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning om att tillsammans fastställa breda mål och prioriteringar, särskilt för lagstiftningsförslag. Kommittén bör göras delaktig i alla led i lagstiftningsprocessen för att dess potential ska kunna utnyttjas fullt ut i lagstiftningscykeln.

    67.

    ReK förväntar sig ett allt närmare samarbete med kommissionen och Europaparlamentet i övervakningen av subsidiariteten och om dess subsidiaritetskonferens 2017.

    68.

    Kommittén ger sin ordförande i uppdrag att översända denna resolution till Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, det slovakiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd och Europeiska rådets ordförande.

    Bryssel den 8 december 2016.

    Markku MARKKULA

    Europeiska regionkommitténs ordförande


    Top