This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52016XC1015(01)
Communication from the Commission — Approval of the content of a draft Commission Regulation amending Regulation (EU) No 651/2014 declaring certain categories of aid compatible with the internal market in application of Articles 107 and 108 of the Treaty and amending Regulation (EU) No 702/2014 declaring certain categories of aid in the agricultural and forestry sectors and in rural areas compatible with the internal market in application of Articles 107 and 108 of the Treaty on the Functioning of the European Union
Meddelande från kommissionen om godkännande av innehållet i ett utkast till kommissionens förordning om ändring av förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget och om ändring av förordning (EU) nr 702/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Meddelande från kommissionen om godkännande av innehållet i ett utkast till kommissionens förordning om ändring av förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget och om ändring av förordning (EU) nr 702/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
C/2016/6504
EUT C 382, 15.10.2016, p. 1–13
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
15.10.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 382/1 |
Meddelande från kommissionen om godkännande av innehållet i ett utkast till kommissionens förordning om ändring av förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget och om ändring av förordning (EU) nr 702/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
(2016/C 382/01)
Den 13 oktober 2016 godkände kommissionen innehållet i ett utkast till kommissionens förordning om ändring av förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget och om ändring av förordning (EU) nr 702/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Utkastet till kommissionens förordning bifogas som bilaga till detta meddelande. Utkastet till kommissionens förordning är öppet för offentligt samråd på följande adress: http://ec.europa.eu/competition/consultations/open.html
BILAGA
UTKAST TILL KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) …/…
av den …
om ändring av förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget och förordning (EU) nr 702/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EU) 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd (1), särskilt artikel 1.1 a och b,
efter att ha hört rådgivande kommittén för statligt stöd, och
av följande skäl:
(1) |
Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (2) omfattar vissa kategorier av stöd som förklaras förenliga med den inre marknaden och undantas från kravet på att de måste anmälas till kommissionen innan de beviljas. I förordning (EU) nr 651/2014 aviserades att kommissionen hade för avsikt att se över tillämpningsområdet för den förordningen med sikte på att inkludera vissa andra typer av stöd, särskilt stöd till hamn- och flygplatsinfrastruktur, när erfarenheterna av handläggningen av stödärenden utvecklats ytterligare. |
(2) |
Mot bakgrund av kommissionens erfarenheter och för att förenkla och förtydliga reglerna om statligt stöd, minska den administrativa bördan och göra det möjligt för kommissionen att inrikta sig på de potentiellt mest snedvridande fallen, bör stöd för hamn- och flygplatsinfrastruktur nu tas med i tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 651/2014. |
(3) |
Investeringsstöd till regionala flygplatser med en genomsnittlig årlig trafikvolym på upp till tre miljoner passagerare kan både förbättra tillgängligheten för vissa regioner och den lokala utvecklingen, beroende på de särskilda egenskaperna hos varje flygplats. Detta stöder prioriteringarna i Europa 2020-strategin och bidrar till ytterligare ekonomisk tillväxt och att uppnå mål av gemensamt EU-intresse. Mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits till följd av tillämpningen av riktlinjerna för statligt stöd till flygplatser och flygbolag (3), ger investeringsstöd till regionala flygplatser inte upphov till någon otillbörlig snedvridning av handel och konkurrens, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Sådant stöd bör därför omfattas av gruppundantaget i förordning (EU) nr 651/2014 om vissa villkor är uppfyllda. Det är inte lämpligt att fastställa ett tröskelvärde för anmälan när det gäller stödbeloppet, eftersom de konkurrensmässiga följderna av en stödåtgärd främst beror på flygplatsens storlek och inte på investeringens storlek. |
(4) |
Villkoren för att undanta stöd från anmälningsskyldigheten bör syfta till att begränsa snedvridningar av konkurrensen som skulle undergräva de lika villkoren på den inre marknaden, särskilt genom att säkerställa stödbeloppets proportionalitet. För att vara proportionellt bör stödet uppfylla två villkor. Stödnivån bör inte överskrida en högsta tillåten stödnivå, som varierar beroende på flygplatsens storlek. Dessutom bör stödbeloppet inte vara större än det finansieringsbehov för investeringen som inte är täckt. För mycket små flygplatser med högst 150 000 passagerare per år bör det endast krävas att stödet uppfyller ett av dessa villkor. Villkoren för förenlighet med den inre marknaden bör säkerställa ett öppet och icke-diskriminerande tillträde till infrastrukturen. Undantaget bör inte gälla stöd till flygplatser som är belägna i närheten av en befintlig flygplats där regelbunden flygtrafik bedrivs, eftersom stöd till sådana flygplatser innebär en större risk för snedvridning av konkurrensen och därför bör anmälas till kommissionen, med undantag för stöd som beviljas mycket små flygplatser (högst 150 000 passagerare per år), som sannolikt inte leder till betydande snedvridning av konkurrensen. |
(5) |
Kusthamnar är av strategisk betydelse för att uppnå en väl fungerande inre marknad och ökad ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, så som bland annat anges i Europa 2020-strategin och i kommissionens vitbok Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem (4). I meddelandet Hamnarna: en tillväxtmotor (5) framhölls det att det krävs effektiva offentliga och privata investeringar för att hamnarna ska fungera effektivt i alla unionens kustområden. Investeringar behövs i synnerhet för att anpassa infrastruktur för tillgänglighet till hamnar samt hamninfrastruktur till fartygsflottans ökade storlek och komplexitet, till användningen av infrastruktur för alternativa bränslen och till strängare krav på miljöprestanda. Bristen på hamninfrastruktur av hög kvalitet leder till trafikstockningar och extra kostnader för redare, transportörer och konsumenter. |
(6) |
Att utveckla inlandshamnar och integrera dem i multimodala transporter är ett viktigt mål för unionens transportpolitik. Unionslagstiftningen syftar uttryckligen till att förstärka de intermodala transporterna och till att uppnå en övergång till miljövänligare transportsätt, t.ex. på järnväg, till havs och på inre vattenvägar. |
(7) |
Villkoren för att undanta stöd till hamnar bör syfta till att begränsa en snedvridning av konkurrensen som skulle undergräva de lika villkoren på den inre marknaden. Detta ska ske särskilt genom att man garanterar stödbeloppets proportionalitet. För att vara proportionellt bör stödet inte överstiga den högsta tillåtna stödnivån, vilken för kusthamnar varierar beroende på investeringsprojektets storlek. Stödbeloppet bör inte gå utöver skillnaden mellan de stödberättigande kostnaderna och rörelseresultatet för investeringen, utom för mycket små stödbelopp, för vilka det är lämpligt med en förenklad metod för att minska den administrativa bördan. Öppet och icke-diskriminerande tillträde till infrastrukturen bör också säkerställas. |
(8) |
Investeringar som tas upp i arbetsplanerna för stamnätskorridorerna som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 (6) är projekt av gemensamt intresse med särskilt strategiskt intresse för unionen. Kusthamnar som ingår i dessa nät är infarts- och utfartsplatser för varor som transporteras till och från unionen. Inlandshamnar som ingår i dessa nät är nyckelfaktorer för att möjliggöra nätets samtrafikmöjligheter. Investeringar som syftar till att förbättra dessa hamnars funktion bör omfattas av ett högre tröskelvärde för anmälan. |
(9) |
Mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av förordning (EU) nr 651/2014 och förordning (EU) nr 702/2014 är det också lämpligt att anpassa vissa bestämmelser i de förordningarna. |
(10) |
Särskilt när det gäller ordningar för regionalt driftstöd i de yttersta randområdena har tillämpningen av olika regler för ersättning av merkostnader för transport och andra merkostnader visat sig vara svår i praktiken och inte ändamålsenlig för att avhjälpa de strukturella nackdelar som avses i artikel 349 i fördraget, dvs. deras avlägsna belägenhet, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt ekonomiska beroende av ett fåtal produkter, vilka faktorer på grund av sin bestående natur och sammanlagda verkan allvarligt hämmar områdenas utveckling, och bestämmelserna bör därför ersättas med en metod som gäller samtliga merkostnader. |
(11) |
Med tanke på de begränsade negativa effekterna på konkurrensen av stöd till kultur och bevarande av kulturarvet bör tröskelvärdena för anmälan av stöd inom dessa områden höjas. |
(12) |
Förordning (EU) nr 651/2014 och förordning (EU) nr 702/2014 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EU) nr 651/2014 ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 1 ska ändras på följande sätt:
|
2. |
Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
|
3. |
Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
|
4. |
I artikel 5.2 ska följande led läggas till som led k:
|
5. |
I artikel 6 ska punkt 5 ändras på följande sätt:
|
6. |
Artikel 7 ska ändras på följande sätt:
|
7. |
Artiklarna 12 och 13 ska ersättas med följande: ”Artikel 12 Övervakning 1. För att kommissionen ska kunna övervaka det stöd som genom denna förordning beviljats undantag från anmälningsskyldigheten ska medlemsstaterna eller alternativt, i fråga om stöd som beviljats för europeiska territoriella samarbetsprojekt, den medlemsstat där förvaltningsmyndigheten är belägen, föra detaljerade register med information och styrkande handlingar som är nödvändiga för att fastställa att samtliga villkor i den här förordningen är uppfyllda. Dessa register ska bevaras i tio år från den dag då stödet för särskilda ändamål beviljades eller det sista stödet beviljades enligt stödordningen. 2. När det gäller stödordningar enligt vilka skattemässigt stöd beviljas automatiskt på grundval av skattedeklarationer som lämnats in av stödmottagarna, och där det inte sker någon förhandskontroll av att alla villkor för förenlighet är uppfyllda för varje stödmottagare, ska medlemsstaterna regelbundet kontrollera en gång per räkenskapsår, åtminstone i efterhand och genom stickprov, att alla villkor för förenlighet är uppfyllda, och dra de nödvändiga slutsatserna. Medlemsstaterna ska bevara detaljerade register över kontrollerna under minst tio år från dagen för kontrollerna. 3. Den berörda medlemsstaten ska på begäran inom 20 arbetsdagar, eller inom en längre tidsfrist som får fastställas i begäran, förse kommissionen med all information och alla styrkande handlingar som kommissionen anser att den behöver för att kunna övervaka tillämpningen av denna förordning, bland annat den information som nämns i punkterna 1 och 2. Artikel 13 Regionalstödets tillämpningsområde Detta avsnitt ska inte tillämpas på följande:
|
8. |
Artikel 14 ska ändras på följande sätt:
|
9. |
Artikel 15 ska ersättas med följande: ”Artikel 15 Regionalt driftstöd 1. Ordningar för regionalt driftstöd i de yttersta randområdena och i glest befolkade områden ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. I glest befolkade områden ska ordningar för regionalt driftstöd kompensera för merkostnaderna för transport av varor som har tillverkats i områden som är berättigade till driftstöd, samt merkostnaderna för transport av varor som vidarebearbetas i dessa områden, på följande villkor:
Stödnivån får inte överstiga 100 % av de merkostnader för transport som fastställs i denna punkt. 3. I mycket glest befolkade områden ska ordningarna för regionalt driftstöd förhindra eller minska avfolkningen på följande villkor:
4. I de yttersta randområdena ska ordningar för driftstöd kompensera för de ytterligare driftskostnader som uppstår i de yttersta randområdena som en direkt följd av en eller flera av de nackdelar av bestående natur som avses i artikel 349 i fördraget, om stödmottagarna bedriver sin ekonomiska verksamhet i en region i de yttersta randområdena, under förutsättning att det årliga stödbeloppet per stödmottagare enligt samtliga ordningar för driftstöd inte överstiger en av följande procentsatser:
Dessa procentsatser får höjas med [10 procentenheter] för företag med en årlig omsättning på högst [300 000 euro].” |
10. |
I artikel 21.16 ska inledningsfrasen ersättas med följande: ”En riskfinansieringsåtgärd som omfattar garantier eller lån till stödberättigade företag eller som omfattar investeringar i form av kapital likställt med eget kapital strukturerade som en fordran ska uppfylla följande villkor:” |
11. |
I artikel 22 ska punkt 2 ersättas med följande: ”Stödberättigade företag ska vara icke börsnoterade småföretag upp till fem år efter deras registrering, förutsatt att företaget uppfyller följande villkor:
För stödberättigade företag som inte omfattas av registrering kan femårsperioden för stödberättigande anses börja löpa från den tidpunkt då företaget antingen inleder sin ekonomiska verksamhet eller är skyldigt att betala skatt för sin ekonomiska verksamhet. Genom undantag från första stycket c ska företag som har bildats genom en koncentration mellan företag som är stödberättigade enligt denna artikel också betraktas som stödberättigade företag upp till fem år från dagen för registreringen av det äldsta av de företag som deltar i koncentrationen.” |
12. |
I artikel 31 ska punkt 3 b ersättas med följande:
|
13. |
I artikel 52 ska följande punkt införas som punkt 2a:
|
14. |
Artikel 53 ska ändras på följande sätt:
|
15. |
I artikel 54.4 ska andra stycket ersättas med följande: ”I båda fallen får det maximala utgiftsbelopp som omfattas av territoriella utgiftsåtaganden under inga omständigheter överstiga 80 % av den totala produktionsbudgeten. En medlemsstat får också kräva en lägsta produktionsnivå inom det berörda territoriet för att projekt ska kunna komma i fråga för stöd, men denna nivå får inte överstiga 50 % av den totala produktionsbudgeten.” |
16. |
Följande avsnitt ska införas efter artikel 56 som avsnitten 14 och 15: ”AVSNITT 14 Stöd till regionala flygplatser Artikel 56a Investeringsstöd för regionala flygplatser 1. Investeringsstöd till en flygplats ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. Den berörda investeringen får inte överstiga vad som är nödvändigt för att hantera den förväntade trafiken på medellång sikt på grundval av rimliga trafikprognoser. 3. Flygplatsen ska vara öppen för alla potentiella användare. När kapaciteten är fysiskt begränsad ska tilldelningen ske på grundval av relevanta, objektiva, transparenta och icke-diskriminerande kriterier. 4. Stöd får inte beviljas en flygplats som är belägen inom 100 kilometer eller 60 minuters restid med bil, buss, tåg eller höghastighetståg från en befintlig flygplats från vilken det bedrivs regelbunden lufttrafik, i den mening som avses i artikel 2.16 i förordning (EG) nr 1008/2008. 5. Stöd får inte beviljas flygplatser med en genomsnittlig årlig passagerarvolym på mer än tre miljoner passagerare under de två räkenskapsår som föregick det år då stödet faktiskt beviljades. Stödet får inte förväntas leda till att den genomsnittliga årliga passagerarvolymen vid flygplatsen ökar till mer än tre miljoner passagerare inom två räkenskapsår efter beviljandet av stödet. 6. Stöd får inte beviljas flygplatser med en genomsnittlig årlig godsvolym på mer än 200 000 ton under de två räkenskapsår som föregick det år då stödet faktiskt beviljades. Stöd får inte heller beviljas om det förväntas leda till att den genomsnittliga årliga godsvolymen vid flygplatsen ökar till mer än 200 000 ton inom två räkenskapsår efter beviljandet av stödet. 7. Stöd får inte beviljas för omlokalisering av befintliga flygplatser eller för etablering av en ny passagerarflygplats, inbegripet ombyggnad av ett befintligt flygfält till en passagerarflygplats. 8. Stödbeloppet får inte överstiga skillnaden mellan de stödberättigande kostnaderna och rörelseresultatet för investeringen. Rörelseresultatet ska dras av från de stödberättigande kostnaderna på förhand, på grundval av rimliga beräkningar, eller genom en återvinningsmekanism. 9. De stödberättigande kostnaderna ska vara de kostnader som avser investeringarna i flygplatsinfrastruktur, inbegripet planeringskostnader. 10. Stödbeloppet får inte överstiga
11. De högsta tillåtna stödnivåerna får höjas med 20 procentenheter för flygplatser som är belägna i avlägsna områden. 12. Punkterna 2 och 4 ska inte gälla flygplatser med en genomsnittlig årlig passagerarvolym på högst 150 000 passagerare under de två räkenskapsår som föregick det år då stödet faktiskt beviljades, om stödet inte förväntas leda till att den genomsnittliga årliga passagerarvolymen vid flygplatsen ökar till mer än 150 000 passagerare. Stöd som beviljas sådana flygplatser ska vara förenligt med antingen punkt 8 eller punkterna 10 och 11. AVSNITT 15 Stöd för hamnar Artikel 56b Investeringsstöd för kusthamnar 1. Investeringsstöd för kusthamnar ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna, inbegripet planeringskostnaderna, för investeringar
3. Investeringskostnader som avser annan verksamhet än transportverksamhet, däribland industriella produktionsanläggningar som är verksamma inom hamnområdet, kontor eller butiker, samt suprastruktur, ska inte vara stödberättigande kostnader. 4. Stödnivån får inte överstiga skillnaden mellan de stödberättigande kostnaderna och rörelseresultatet för investeringen. Rörelseresultatet ska dras av från de stödberättigande kostnaderna på förhand, på grundval av rimliga beräkningar, eller genom en återvinningsmekanism. 5. Det högsta tillåtna stödbeloppet för de investeringar som avses i punkt 2 a får inte överstiga
Den högsta tillåtna stödnivån för de investeringar som avses i punkt 2 b får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna. 6. De stödnivåer som fastställs i punkt 5 första stycket b, c och d får höjas med 10 procentenheter för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget och med 5 procentenheter för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget. 7. Varje understödd investering som inleds av samma stödmottagare inom en period av tre år räknat från den dag då arbetet med en annan understödd investering i samma kusthamn inleds ska anses utgöra en del av ett enda investeringsprojekt. 8. Varje koncession eller annat uppdrag till en tredje part att uppföra, uppgradera, driva eller hyra understödd hamninfrastruktur ska tilldelas på ett konkurrensutsatt, transparent, icke-diskriminerande och ovillkorligt sätt. En koncession eller ett annat uppdrag till en tredje part att hyra eller driva den understödda hamninfrastrukturen får inte överstiga den tid som rimligen kan förväntas åtgå för att koncessionshavaren ska kunna få tillbaka gjorda investeringar för utnyttjandet av byggnadsverken eller tillhandahållandet av tjänsterna tillsammans med en avkastning på det investerade kapitalet, med beaktande av de investeringar som krävs för att uppnå särskilda mål enligt avtalen. 9. Den understödda hamninfrastrukturen ska göras tillgänglig för intresserade användare på likvärdig och icke-diskriminerande grund och på marknadsvillkor. 10. För stöd som inte överstiger 5 miljoner euro får det högsta stödbeloppet, som ett alternativ till den metod som avses i punkterna 4, 5 och 6, fastställas till 80 % av de stödberättigande kostnaderna. Artikel 56c Investeringsstöd för inlandshamnar 1. Investeringsstöd för inlandshamnar ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna, inbegripet planeringskostnaderna, för investeringar
3. Investeringskostnader som avser annan verksamhet än transportverksamhet, däribland industriella produktionsanläggningar som är verksamma inom hamnområdet, kontor eller butiker, samt suprastruktur, ska inte vara stödberättigande. 4. Stödbeloppet får inte överstiga skillnaden mellan de stödberättigande kostnaderna och rörelseresultatet för investeringen. Rörelseresultatet ska dras av från de stödberättigande kostnaderna på förhand, på grundval av rimliga beräkningar, eller genom en återvinningsmekanism. 5. Det högsta tillåtna stödbeloppet får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna. 6. Varje understödd investering som inleds av samma stödmottagare inom en period av tre år räknat från den dag då arbetet med en annan understödd investering i samma inlandshamn inleds ska anses utgöra en del av ett enda investeringsprojekt. 7. Varje koncession eller annat uppdrag till en tredje part att uppföra, uppgradera, driva eller hyra understödd hamninfrastruktur ska tilldelas på ett konkurrensutsatt, transparent, icke-diskriminerande och ovillkorligt sätt. En koncession eller ett annat uppdrag till en tredje part att hyra eller driva den understödda hamninfrastrukturen får inte överstiga den tid som rimligen kan förväntas åtgå för att koncessionshavaren ska kunna få tillbaka gjorda investeringar för utnyttjandet av byggnadsverken eller tillhandahållandet av tjänsterna tillsammans med en avkastning på det investerade kapitalet, med beaktande av de investeringar som krävs för att uppnå särskilda mål enligt avtalen. 8. Den understödda hamninfrastrukturen ska göras tillgänglig för intresserade användare på likvärdig och icke-diskriminerande grund och på marknadsvillkor. 9. För stöd som inte överstiger 2 miljoner euro får det högsta stödbeloppet, som ett alternativ till den metod som avses i punkterna 4 och 5, fastställas till 80 % av de stödberättigande kostnaderna.” |
17. |
I artikel 58 ska punkt 1 ersättas med följande:
|
Artikel 2
Bilagorna till förordning (EU) nr 651/2014 ska ändras på följande sätt:
1. |
Bilaga II ska ersättas med texten i bilagan till denna förordning. [I bilaga II (informationsblad ska lämnas in av medlemsstaten) kommer nya poster att skapas i del II för de nya stödkategorierna (investeringsstöd till flygplatser, kusthamnar och inlandshamnar), och posten om stöd till små och medelstora företag (artiklarna 17–20) kommer att delas upp på olika poster (per artikel).] |
2. |
I bilaga III ska fotnot 2 ersättas med följande:
|
3. |
I bilaga III ska fotnot 3 första meningen ersättas med följande: ”Bruttobidragsekvivalenten, eller i fråga om åtgärder enligt artiklarna 16, 21, 22 eller 39 i denna förordning, investeringsbeloppet.” |
Artikel 3
I artikel 7.1 i förordning (EU) nr 702/2014 ska följande mening läggas till:
”Beloppen för stödberättigande kostnader får beräknas i enlighet med de förenklade kostnadsalternativ som anges i artiklarna 67 och 68 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (*), förutsatt att transaktionen åtminstone delvis finansieras via Ejflu och att kostnadskategorin är stödberättigande enligt den tillämpliga undantagsbestämmelsen.
Artikel 4
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den
På kommissionens vägnar
Ordförande
(1) EUT L 248, 24.9.2015, s. 1.
(2) Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).
(4) COM(2011) 144.
(5) COM(2013) 295.
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1).