This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52016PC0171
Proposal for a COUNCIL DECISION amending Council Decision (EU) 2015/1601 of 22 September 2015 establishing provisional measures in the area of international protection for the benefit of Italy and Greece
Förslag till RÅDETS BESLUT om ändring av rådets beslut (EU) 2015/1601 av den 22 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland
Förslag till RÅDETS BESLUT om ändring av rådets beslut (EU) 2015/1601 av den 22 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland
COM/2016/0171 final - 2016/089 (NLE)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 21.3.2016
COM(2016) 171 final
2016/0089(NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om ändring av rådets beslut (EU) 2015/1601 av den 22 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
1.1. Artikel 78.3 i fördraget och övriga system för tillfällig omplacering
Som en del av den gemensamma asylpolitiken utgör artikel 78.3 i EUF-fördraget en specifik rättslig grund för hantering av nödsituationer. På grundval av ett förslag från kommissionen får rådet, efter att ha hört Europaparlamentet, anta provisoriska åtgärder till förmån för den eller de medlemsstater som försätts i en nödsituation på grund av en plötslig tillströmning av tredjelandsmedborgare till en eller flera medlemsstater. De provisoriska åtgärder som avses i artikel 78.3 i EUF-fördraget är av exceptionell karaktär. De kan endast vidtas vid tillräckligt akuta och allvarliga problem i en eller flera medlemsstaters asylsystem till följd av en plötslig tillströmning av tredjelandsmedborgare.
Med utgångspunkt i artikel 78.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har rådet antagit två beslut om provisoriska åtgärder för internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland. Enligt rådets beslut (EU) 2015/1523 1 ska 40 000 asylsökande omplaceras från Italien och Grekland till övriga medlemsstater. Enligt rådets beslut (EU) 2015/1601 2 ska 120 000 asylsökande omplaceras till övriga medlemsstater från Italien och Grekland, om dessa länder försätts i en nödsituation.
Enligt artikel 4.2 i rådets beslut (EU) 2015/1601 av den 26 september 2016 skulle 54 000 av de 120 000 asylsökande omplaceras från Italien och Grekland till övriga medlemsstaters territorium, om inte kommissionen dessförinnan i enlighet med artikel 4.3 föreslagit omplacering från någon annan deltagande medlemsstat som försatts i en nödsituation till följd av en plötslig tillströmning av människor.
I enlighet med artikel 1.2 ska kommissionen följa hur den plötsliga tillströmningen av tredjelandsmedborgare till medlemsstaterna utvecklas och vid behov lägga fram förslag om ändring av beslut 2015/1601 med hänsyn till hur den faktiska situationen utvecklats, hur den påverkar omplaceringssystemet samt hur trycket på medlemsstaterna utvecklas, i synnerhet i de medlemsstater som befinner sig i främsta linjen.
Situationen är fortsatt kritisk. Enligt Frontex uppgifter reste i snitt 2 000–3 000 personer olagligen in i Grekland från Turkiet varje dag under de första månaderna 2016. Hindren vid gränsen mellan Grekland och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har satt ytterligare press på Grekland 3 och ökat risken för att andra migrationsrutter utvecklas genom andra medlemsstater i takt med att väderleksförhållandena förbättras. Dessa nya migrationsrutter kommer troligen att påverka de medlemsstater som befinner sig i främsta linjen.
Kommissionen antog sin första rapport om omplacering och vidarebosättning den 16 mars i enlighet med artikel 12 i rådets båda beslut 4 . Meddelandet innehåller en sammanfattning av utmaningarna och erfarenheterna från de första månaderna av systemet för omplacering och vidarebosättning samt förslag till rekommendationer och åtgärder på kort sikt för att förbättra genomförandet.
Den 7 mars enades EU:s stats- och regeringschefer om vilka principer som ska ligga till grund för ett avtal med Turkiet, däribland att man ”för varje syrier som återtas av Turkiet från de grekiska öarna [ska] vidarebosätta en annan syrier från Turkiet i EU:s medlemsstater inom ramen för gällande åtaganden”.
Tillämpning av de olika systemen för vidarebosättning, inresetillstånd av humanitära skäl eller andra former av lagligt beviljad inresa skulle lätta migrationstrycket på de medlemsstater som befinner sig i främsta linjen, i synnerhet Grekland, genom att farliga irreguljära inresevägar till EU ersätts med säkra och lagliga inresevägar för syriska medborgare och andra som fördrivits till följd av konflikten i Syrien.
I kommissionens meddelande om de nästa operativa stegen i samarbetet mellan EU och Turkiet på migrationsområdet 5 efterlystes åtgärder för att överföra vissa åtaganden enligt befintliga beslut om omplacering till det så kallade 1:1-systemet efterlystes, i synnerhet samtliga eller några av de 54 000 personer som ännu inte kunnat omplaceras. Vidarebosättning eller andra möjligheter till laglig inresa som beviljas personer i tydligt behov av internationellt skydd skulle därmed likställas med omplacering, på samma sätt som övriga uttryck för solidaritet med andra medlemsstater eller tredjeländer som står inför en massiv tillströmning av migranter.
1.2. Övriga verktyg för solidaritet
Utöver skyldigheterna enligt omplaceringssystemet rekommenderade kommissionen EU ett vidarebosättningssystem för 20 000 personer i behov av internationellt skydd som ett sätt att genom en övergripande åtgärd hantera den globala migrationskrisen och visa solidaritet med tredjeländer som också påverkas. Efter kommissionens rekommendation av den 8 juni 2015 om ett europeiskt vidarebosättningssystem 6 , enades 27 medlemsstater 7 , tillsammans med de länder som deltar i Dublinsystemet, den 20 juli 2015 8 om att från länder utanför EU vidarebosätta 22 504 fördrivna personer som är i tydligt behov av internationellt skydd med hjälp av multilaterala och nationella system. Vidarebosättningsländerna enades om vissa prioriterade regioner för vidarebosättning, däribland Nordafrika, Mellanöstern och Afrikas horn. Vidarebosättningsplatserna fördelades mellan medlemsstaterna och länder som deltar i Dublinsystemet i enlighet med åtaganden i bilaga till besluten.
Den 15 december 2015 antog kommissionen en rekommendation om ett frivilligt system för humanitär mottagning med Turkiet och föreslog att de deltagande staterna skulle ta emot personer i klart behov av internationellt skydd som fördrivits till följd av konflikten i Syrien och registrerats av de turkiska myndigheterna före den 29 november 2015. Systemet skulle komplettera de ömsesidiga åtagandena i EU:s och Turkiets gemensamma handlingsplan av den 29 november 2015.
2. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER
2.1. Sammanfattning av den föreslagna åtgärden
Den föreliggande ändringen består i att ansträngningarna fortsätter genom att medlemsstaterna beviljar inresa för syriska medborgare som befinner sig i Turkiet med hjälp av vidarebosättning, inresetillstånd av humanitära skäl eller andra former av lagligt beviljad inresa vilket räknas av från det antal asylsökande som skulle omplaceras till deras territorium i enlighet med rådets beslut 2015/1601. Med avseende på de 54 000 asylsökande som avses i artikel 4.1 c i rådets beslut 2015/1601 innebär den föreliggande ändringen att medlemsstaterna från det antal omplacerade asylsökande som skulle ha tagits emot på deras territorium får räkna av det antal inresetillstånd som beviljats syriska medborgare som befinner sig i Turkiet enligt systemen för vidarebosättning inresetillstånd av humanitära skäl eller andra former av lagligt beviljad inresa enligt andra nationella eller multilaterala system än de som avses i det vidarebosättningssystem som inrättades genom stats- och regeringschefernas slutsatser från mötet i rådet den 20 juli 2015. Artikel 10 i rådets beslut (EU) 2015/1601 är tillämplig, vilket innebär att de medlemsstater som väljer att utnyttja denna möjlighet kommer att beviljas 6 500 euro.
2.2. Rättslig grund
Förslagets rättsliga grund är artikel 78.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
2.3. Subsidiaritet
I avdelning V i EUF-fördraget, om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, ges Europeiska unionen vissa befogenheter i dessa frågor. Dessa befogenheter måste utövas i enlighet med artikel 5 i EU-fördraget, dvs. endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av de enskilda medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås av Europeiska unionen.
Europeiska unionen utövar sina befogenheter genom att genomföra rådets beslut (EU) 2015/1601. Det föreliggande förslaget bygger på att göra det möjligt för medlemsstaterna att delvis uppfylla sina skyldigheter enligt det ovannämnda beslutet genom att delta i andra solidaritetsansträngningar.
2.4. Proportionalitet
Med tanke på ärendets brådskande karaktär och situationens allvar på grund av den pågående flyktingkrisen, går åtgärderna i detta förslag inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet att faktiskt lösa situationen.
2.5. Konsekvenser för de grundläggande rättigheterna
De grundläggande rättigheter som föreskrivs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) för personer som söker internationellt skydd och omfattas av beslut (EU) 2015/1601 påverkas inte.
2.6 Variabel geometri
Enligt bestämmelserna i protokoll 21 deltar inte Irland och Förenade kungariket i detta förslag, utom om de inom tre månader efter det att förslaget antagits väljer att ansluta sig.
Trots att Irland valt att ansluta sig till beslut 2015/1601, gäller föregående mening även för Irland i enlighet med artikel 4a i protokoll 21.
Eftersom Förenade kungariket ännu inte valt att ansluta sig till beslut (EU) 2015/1601 skulle landet först behöva ansluta sig även till detta för att sedan kunna ansluta sig till det föreliggande förslaget eftersom det inte går att ansluta sig enbart till en ändring av en rättsakt utan att vara ansluten till den underliggande rättsakten.
3.BUDGETKONSEKVENSER
Detta förslag medför inga merkostnader för EU:s budget.
2016/0089 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om ändring av rådets beslut (EU) 2015/1601 av den 22 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 78.3,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande 9 , och
av följande skäl:
(1)Med utgångspunkt i artikel 78.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har rådet antagit två beslut om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland. Enligt rådets beslut (EU) 2015/1523 10 ska 40 000 asylsökande omplaceras från Italien och Grekland till övriga medlemsstater. Enligt rådets beslut (EU) 2015/1601 11 ska 120 000 asylsökande omplaceras från Italien och Grekland till övriga medlemsstater.
(2) Enligt artikel 4.2 i beslut (EU) 2015/1601 av den 26 september 2016 skulle 54 000 sökande omplaceras från Italien och Grekland till övriga medlemsstaters territorium, om inte kommissionen dessförinnan i enlighet med artikel 4.3 föreslagit omplacering från någon annan av de deltagande medlemsstaterna som försatts i en nödsituation till följd av en plötslig tillströmning av flyktingar.
(3) I enlighet med artikel 1.2 i beslut (EU) 2015/1601 ska kommissionen följa hur den plötsliga tillströmningen av tredjelandsmedborgare till medlemsstaterna utvecklas. Vid behov ska kommissionen lägga fram förslag om ändring av beslut 2015/1601 med hänsyn till hur den faktiska situationen utvecklats, hur den påverkar omplaceringssystemet samt hur trycket på medlemsstaterna utvecklas, särskilt i de medlemsstater som befinner sig i främsta linjen.
(4)Den 7 mars enades EU:s stats- och regeringschefer om en rad principer som ska ligga till grund för ett avtal med Turkiet, däribland att för varje syrier som återtas av Turkiet från de grekiska öarna vidarebosätta en annan syrier från Turkiet i EU:s medlemsstater inom ramen för gällande åtaganden. Dessa principer vidareutvecklades i kommissionens meddelande om de nästa operativa stegen i samarbetet mellan EU och Turkiet på migrationsområdet 12 , där åtgärder för att överföra vissa åtaganden enligt befintliga beslut om omplacering till det så kallade 1:1-systemet efterlystes, i synnerhet samtliga eller några av de 54 000 personer som ännu inte kunnat omplaceras.
(5) Vidarebosättning, inresetillstånd av humanitära skäl eller andra former av lagligt beviljad inresa från Turkiet enligt nationella och multilaterala system skulle lätta migrationstrycket på de medlemsstater från vilka omplacering ska göras enligt beslut (EU) 2015/1601 genom att tillhandahålla säkra och lagliga inresevägar till unionen och motverka irreguljära inresor. Därför bör medlemsstaternas ansträngningar att visa solidaritet genom att tillåta syriska medborgare i tydligt behov av internationellt skydd att resa in på landets territorium från Turkiet beaktas med avseende på de ovannämnda 54 000 asylsökande. Det antal personer som en medlemsstat på detta sätt beviljar från Turkiet bör dras av från det antal personer som ska omplaceras till den medlemsstaten enligt beslut 2015/1601 avseende 54 000 omplaceringar.
(6)Inresa kan beviljas för vidarebosättning, av humanitära skäl eller andra typer av laglig inresa för personer i tydligt behov av internationellt skydd, såsom visering av humanitära skäl, överföring av humanitära skäl, program för familjeåterförening, projekt för privata sponsorsåtaganden, stipendier, program för arbetskraftens rörlighet och på andra sätt.
(7)De åtaganden som medlemsstaterna gjort inom ramen för det vidarebosättningssystem som avses i slutsatserna från stats- och regeringschefernas möte i rådet den 20 juli 2015 bör inte påverkas av detta beslut och bör inte beaktas i samband med deras åtaganden enligt beslut 2015/1601. En medlemsstat som väljer att inte fullgöra sina skyldigheter enligt beslut (EU) 2015/1601 och tillåta inresa från Turkiet för syriska medborgare med hjälp av vidarebosättning, får inte tillgodoräkna sig dessa ansträngningar i samband med de åtaganden som gjorts inom ramen för det vidarebosättningssystem som beslutades den 20 juli 2015.
(8) För att åstadkomma en lämplig uppföljning av situationen bör medlemsstaterna varje månad rapportera till kommissionen om hur många syriska medborgare som beviljats inresa till deras territorium från Turkiet i enlighet med det föreliggande ändringsförslaget och ange enligt vilket system personen beviljats inresa – nationellt eller multilateralt – samt vilken typ av laglig inresa som ägt rum.
(9)Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig grad kan uppnås av medlemsstaterna på egen hand och dessa mål därför, på grund av beslutets omfattning och verkningar, är lättare att uppnå på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EUF-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(10)Detta beslut är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
(11)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Förenade kungariket inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Förenade kungariket.
(12)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 och 4a i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.
(13)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.
(14)Med hänsyn till den rådande nödsituationen träder detta beslut i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I artikel 4 i beslut (EU) 2015/1601 ska följande punkt föras in som punkt 3a:
”3a. Det faktum att en medlemsstat tillåter syriska medborgare att resa in på landets territorium från Turkiet enligt internationella eller multilaterala system för laglig inresa för personer som är i tydligt behov av internationellt skydd, utöver åtaganden enligt det vidarebosättningssystem som avses i slutsatserna från stats- och regeringschefernas möte i rådet den 20 juli 2015, ska leda till att den medlemsstatens åtaganden i fråga om omplacering av de sökande som avses i artikel 3.1 c sätts ner i motsvarande omfattning.
Artikel 10 ska gälla i tillämpliga delar för alla lagliga inresor som leder till en minskning av omplaceringsåtagandena.
Medlemsstaterna ska varje månad rapportera till kommissionen om hur många personer som lagligen rest in på det sätt som avses i detta stycke, enligt vilket system inresan skett och vilken typ av laglig inresa som beviljats.”
Artikel 2
Ikraftträdande
Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
Rådets beslut (EU) 2015/1601 av den 22 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland, EUT L 248, 24.9.2015, s. 80.