28.2.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 76/11

—

med beaktande av artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—

med beaktande av avdelning III i tredje delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vad gäller, i synnerhet, jordbruk,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (1) (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (2),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (3),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (4),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (5),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (6),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 av den 22 oktober 2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 3/2008 (7),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete (8),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013 av den 17 december 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet av sådana grupperingar och deras funktion (9),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (10),

—

med beaktande av sin resolution av den 28 april 2015 om en ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn (11),

—

med beaktande av sin resolution av den 22 september 2010 om den europeiska strategin för ekonomisk och social utveckling i bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner (12),

—

med beaktande av sin resolution av den 11 december 2013 om upprätthållandet av mjölkproduktionen i bergsområden, mindre gynnade regioner och de yttersta randområdena efter det att mjölkkvoterna upphört (13),

—

med beaktande av sin resolution av den 23 maj 2013 om en makroregional strategi för Alperna (14),

—

med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om Europeiska unionens strategi för Alpregionen (COM(2015)0366) och en handlingsplan till strategin,

—

med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 3 december 2014En makroregional EU-strategi för Alpområdet  (15),

—

med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2011 om genomförandet av EU-strategin för Donauregionen (16),

—

med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2010 om en europeisk strategi för Donauområdet (17),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 13 april 2011 om en EU-strategi för Donauområdet,

—

med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om Europeiska unionens strategi för Donauregionen (COM(2013)0181),

—

med beaktande av kommissionens meddelande Europeiska unionens strategi för Donauregionen (COM(2010)0715) och den vägledande handlingsplanen till strategin (SEC(2010)1489),

—

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 16 juni 2011 om kommissionens meddelande Europeiska unionens strategi för Donauregionen  (18),

—

med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 31 mars 2011 om Europeiska unionens strategi för Donauregionen (19),

—

med beaktande av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om de makroregionala strategiernas mervärde (COM(2013)0468) och de relevanta slutsatserna från rådet av den 22 oktober 2013,

—

med beaktande av sjätte lägesrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (COM(2014)0473),

—

med beaktande av Alpkonventionen, inklusive protokollen till Alpkonventionen,

—

med beaktande av Euromontanas studie av den 28 februari 2013, Toward Mountains 2020: Step 1 – capitalising on Euromontana work to inspire programming,

—

med beaktande av studien av generaldirektoratet för EU-intern politik (utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik, regional utveckling) från februari 2016 Research for REGI Committee – Cohesion in mountainous regions of the EU (dvs. om sammanhållning i EU:s bergsregioner),

—

med beaktande av Women/Alpnet-projektet inom Interreg-programmet för Alpområdet 2001–2006: ett nätverk av lokala institutioner och resurscentrum för kvinnor: främjande av kvinnors deltagande i Alpområdets hållbara utveckling,

—

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0074/2016), och av följande skäl:

A.

Bergsregioner omfattar en betydande del av EU:s territorium (cirka 30 procent), och hela EU är beroende av deras ekosystemtjänster.

B.

EU:s regionalpolitik innehåller ingen uttrycklig definition av bergsregioner, och den definition som används i Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) är inte lämplig för sammanhållningspolitiken och kan inte användas som sådan för ett effektivt genomförande av denna politik.

C.

Dessa regioner är strukturellt missgynnade på grund av de extrema förhållanden som råder där och det avlägsna läget, i så hög grad att många bergsregioner avfolkas och får en åldrande befolkning. Detta kan rubba den naturliga generationscykeln och leda till lägre social standard och livskvalitet, vilket i sin tur ofta leder till ökad arbetslöshet, socialt utanförskap och utflyttning till städerna.

D.

Genom hållbar användning av naturresurserna finns det stora möjligheter att nå EU:s mål i bergsregionerna när det gäller sysselsättning, sammanhållning och skydd av miljön.

E.

Det förekommer avsevärda skillnader mellan bergsregionerna och därför måste politiken och sektorerna samordnas, både mellan olika bergsregioner (horisontalt) och inom enskilda bergsregioner (vertikalt).

F.

Stöd till bergsregioner från olika EU-instrument såsom Ejflu och de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) bör komplettera varandra för att skapa synergieffekter som ger en bättre och mer inkluderande utveckling.

G.

Bergsregioner har stor betydelse för den ekonomiska, sociala och hållbara utvecklingen i medlemsstaterna och tillhandahåller en mängd ekosystemtjänster. Jämställdheten har en avsevärd inverkan på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i Europa. Gränsöverskridande samarbete mellan bergsområden utgör ett hållbart sätt att främja den ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa regioner.

H.

Tack vare bergsregionernas specifika karaktär, framför allt mängden och variationen av förnybara energikällor och dessa regioners beroende av resurs- och energieffektivitet, kan de bidra till att det utvecklas ny teknik och innovation i största allmänhet.

I.

Bergsområdena bidrar positivt till den hållbara utvecklingen, kampen mot klimatförändringar, bevarandet och skyddet av ekosystemen och den biologiska mångfalden i regionerna. Stora delar av bergsområdena är skyddade inom ramen för det ekologiska nätverket Natura 2000 och andra naturskyddsarrangemang, vilket å ena sidan begränsar den ekonomiska verksamheten, men å andra sidan bidrar till att främja mer hållbara jordbruksmetoder och skapa en närmare koppling mellan jordbruket och annan ekonomisk verksamhet. För den hydrogeologiska stabiliteten är det mycket viktigt med jordbruk och markförvaltning i bergsområden.

J.

Bergsregionerna står inför allvarliga utmaningar – när det gäller social och ekonomisk utveckling, klimatförändringar, transport och demografiska frågor – som måste åtgärdas genom att det upprättas lämpliga förbindelser med stadsområden och slättområden och genom att tillgången till digitala tjänster säkerställs.

K.

Bergsområden med bevarade ekosystem och deras tjänster kan utgöra en grund för många typer av ekonomisk verksamhet, framför allt jordbruk, skogsbruk, turism och energi, samtidigt som hänsyn måste tas till kultur- och naturarvet i dessa områden och diversifieringen i jordbruksföretagen. Sådan ekonomisk verksamhet kan främjas genom samordnade åtgärder och/eller gränsöverskridande samarbete. I bergsområden finns det unika förhållanden och traditionella kunskaper kvar, och det finns goda förutsättningar att övergå till högkvalitativa jordbrukssystem.

L.

Glaciärer är karaktäristiska för de europeiska bergen och spelar en viktig roll såväl för ekosystemen som för bergens vattensystem. Sedan mitten av 1800-talet har glaciärernas minskade massa och omfattning nått oroväckande nivåer, och många europeiska glaciärer har redan försvunnit eller riskerar att försvinna före 2050.

M.

De högre kostnader som är kopplade till klimat, topografi, långa avstånd till ekonomiska centra samt isolering hindrar den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen i bergsområden. Bristen på tillräcklig infrastruktur, inklusive bredbandstäckning, och investeringar i bergsområdena bidrar till att öka klyftan mellan dessa och andra regioner. Insatser för att bibehålla jordbruksproduktion i EU:s bergsområden måste också kompletteras med åtgärder för fysisk tillgänglighet, digital uppkoppling och infrastruktur samt tillgång till offentliga tjänster och tjänster av allmänt intresse, t.ex. utbildning, sociala tjänster, hälso- och sjukvård, transporter och posttjänster, för invånarna i sådana regioner.

N.

Det finns olika typer av bergsregioner i Europa som står inför likartade grundläggande utmaningar, såsom svårtillgänglighet, få arbetstillfällen, en åldrande befolkning, få förbindelser, följderna av klimatförändringar och en allt intensivare mänsklig produktionsverksamhet. Dessa frågor måste man aktivt ta itu med.

O.

Mot bakgrund av marknads- och prisvolatiliteten, de ökande produktionskostnaderna, den hårda konkurrensen, upphörandet av mjölkkvoter och miljöproblemen är det av avgörande betydelse att säkra livsmedelsproduktionen och den mångfunktionella jordbruksproduktionen för att hålla kvar mervärdet i bergsområdena, stimulera hållbar sysselsättning och göra det möjligt att hitta alternativa inkomstkällor.

P.

Bergsregioner som är en del av EU:s yttre gränser är ännu mer missgynnade och påverkas i högre grad av den negativa utveckling som berör alla bergsregioner.

Q.

I Europa finns det bergskammar som sträcker sig genom flera medlemsstater och även in i länder utanför EU. Ett exempel är Karpaterna, som efter den senaste EU-utvidgningen blev EU:s östra gräns och i dag är ett ytterst viktigt geopolitiskt område där strategiska politiska intressen av stor betydelse för unionens stabilitet möts.

R.

Många bergsregioner saknar grundläggande infrastruktur, offentliga tjänster och kontinuerlig tillgång till tjänster av allmänt intresse, särskilt i områden med säsongsverksamhet.

S.

Bergsjordbruket är viktigt för bergsregionernas identitet och kultur och fortsätter att bidra till sysselsättningen och vissa sektorer inom ekonomin i dessa regioner, bland annat i fråga om skogstillgångar och turism, med tanke på att bergsregionernas ekonomier och sysselsättning håller på att diversifieras och de spelar en väsentlig roll i den cirkulära ekonomin.

T.

Vissa av de yttersta randområdena är också bergsregioner av vulkaniskt ursprung (aktiva eller vilande vulkaner, vulkaniska bergsmassiv, kedjor av vulkaner och vulkanöar), med en del under vattenytan och en del ovanför, och dessa regioner har nackdelar som är specifika för områdets topologi.

U.

Kvinnor i bergsregioner, särskilt i missgynnade regioner, har ofta svårt att få tillträde till högre utbildning och arbete under anständiga villkor.

V.

Lösningar måste hittas på de olika problem som uppstår till följd av avfolkning, följderna av klimatförändringarna, brist på tillgänglig jordbruksmark, övergivande av jordbruksmark med påföljande förbuskning och förskogning samt behovet att bevara gräsmarkerna i bergsområdena.

W.

Djuruppfödning (mjölkproduktion och extensiv köttproduktion) spelar en viktig roll i bergsområdena i många EU-länder. Svåra marknadsförhållanden och allvarliga kostnadsnackdelar har stor inverkan på de småskaliga jordbruken i de områdena.

X.

I artikel 174 tredje stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anges uttryckligen att särskild hänsyn ska tas till bland annat bergsregionerna. Det finns EU-politik och många program och strategier som indirekt påverkar bergsregionerna.

1.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påbörja processen med att ta fram en fungerande definition på funktionella bergsregioner inom ramen för sammanhållningspolitiken som kompletterar den definition om används inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i syfte att förbättra samordningen mellan de berörda politiska områdena och åtgärderna. Parlamentet anser att en sådan definition måste vara bred och inkluderande och att den ska utformas så att hänsyn tas till faktorer som höjd, tillgänglighet och lutning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en bred definition som även omfattar vulkaniska områden på öar och i yttersta randområden samt områden som är mycket integrerade med bergsregioner, utan att vara bergsregioner. Parlamentet lyfter i detta sammanhang fram tanken i EU:s strategi för Alpregionen om att inkludera icke-bergsregioner i strategin som ett bra initiativ.

2.

Europaparlamentet anser att EU-politiken bör ha en särskild strategi för bergsregionerna, eftersom de uppenbart är strukturellt missgynnade. Dessa regioner behöver mer stöd för att klara utmaningarna med klimatförändringarna, kunna erbjuda helårssysselsättning och inte enbart säsongsbaserad sysselsättning, ekonomisk utveckling, förebyggande och hantering av naturkatastrofer och miljöskydd samt bidra till att uppnå EU:s mål för förnybar energi. Parlamentet anser därför att frågor som rör bergsregioner bör införlivas i all EU-politik, däribland sammanhållningspolitiken, genom införandet av en territoriell konsekvensbedömning.

3.

Europaparlamentet ser att EU inte har någon specifik politik för bergsregioner och påpekar att den politik liksom de program och strategier som redan finns och som har en indirekt inverkan på dessa områden utgör en grund för en agenda för EU:s bergsregioner, på vilken en EU-strategi kan byggas som syftar till att skapa långsiktig utveckling av bergsregioner och de regioner som är beroende av dem.

4.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en agenda för EU:s bergsregioner, vilken bör utgöra ett ramverk som bidrar till transnationell, gränsöverskridande och interregional politik. Parlamentet anser att den framtida agendan bör fastställa prioriteringar för utvecklingen i dessa regioner, så att sektorspolitiken kan anpassas bättre och möjligheter att finansiera den styras genom EU:s medel, i syfte att uppnå en långsiktigt hållbar inkluderande politik.

5.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för detta program skapa ett specifikt och fördjupat program för att skydda de europeiska glaciärer som enligt uppskattningar kan komma att försvinna före 2050.

6.

Europaparlamentet vill se en förstärkning av synergier genom samordning av EU:s politik, strategier och program som har en indirekt inverkan på bergsregioner, såsom Horisont 2020, Cosme, Life, Natura 2000, EU:s bredbandsstrategi, EU:s strategi för klimatanpassning, EU:s miljöhandlingsprogram, Fonden för ett sammanlänkat Europa, det europeiska territoriella samarbetet, de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Europeiska fonden för strategiska investeringar samt makroregionala strategiinitiativ. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över hur dessa program kan tillämpas och förvaltas i bergsregioner.

7.

Europaparlamentet betonar betydelsen av att skapa synergieffekter mellan strategier, instrument och sektorer, vilket kräver ett integrerat synsätt. Parlamentet framhåller de värdefulla erfarenheterna från genomförandet av Alpkonventionen, som förenar ekonomiska, sociala och miljömässiga intressen.

8.

Europaparlamentet framhäver att det finns mycket lite användbar mark i bergsregioner, vilket kan leda till konflikter på grund av motstridiga eller överlappande intressen när det gäller klassificeringen och användningen av mark. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att ta fram och tillämpa verktyg för fysisk planering som underlättar samordningen av och allmänhetens deltagande i den territoriella utvecklingen. Parlamentet anser att protokollet om fysisk planering och hållbar utveckling i Alpkonventionen är ett viktigt exempel som ytterligare kan utnyttjas.

9.

Europaparlamentet uppmuntrar naturparker i medlemsstater som har en gemensam gräns med en eller flera andra stater att utveckla gemensamma tillvägagångssätt för att förvalta, utveckla och skydda dessa naturparker.

10.

Europaparlamentet konstaterar att de senaste reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken och regionalpolitiken innebär att förvaltningen av medlen från de europeiska sammanhållningsfonderna kan skötas på regional nivå.

11.

Europaparlamentet vill att förvaltningsmyndigheterna överväger att öka de europeiska struktur- och investeringsfondernas anslag på nationell nivå för att stödja underutvecklade bergsregioner genom en politik som är relevant för flera olika sektorer, där så är möjligt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stimulera investeringar i bergsområdena genom att främja finansiering av operativa program i sådana områden.

12.

Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitikens territoriella dimension måste prioriteras genom riktade initiativ för territoriell utveckling och extra stöd till territoriellt samarbete på europeisk nivå.

13.

Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna och regionerna enligt förordningen om landsbygdens utveckling har möjlighet att skapa tematiska underprogram inriktade på behoven i bergsområden som är berättigade till högre stödnivåer för offentlig finansiering. Parlamentet uppmuntrar dem att utnyttja dessa möjligheter. Parlamentet konstaterar att ingen behörig myndighet ännu har valt att göra detta, men anser dock att detta inte nödvändigtvis innebär att det saknas planer på särskilt stöd till dessa regioner.

14.

Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att använda verktyg såsom integrerad territoriell investering och instrument för lokalt ledd utveckling för att stödja bergsregionernas utveckling, i syfte att stödja deras specifika utvecklingspotential och utvecklingsmål. Parlamentet uppmuntrar stödet till lokala aktionsgrupper (LAG) för lokalt ledd utveckling (LLU) i syfte att stimulera transnationella nätverk och kooperativa arbetsmetoder.

15.

Europaparlamentet understryker den potential och betydelse som finns hos befintliga och framtida makroregionala strategier för hållbar utveckling av EU:s bergsregioner – där så är möjligt med ett starkt inslag av samarbete över gränserna. Parlamentet anser att man bör beakta erfarenheterna från genomförandet av andra makroregionala EU-strategier.

16.

Europaparlamentet välkomnar initiativen för Karpaterna i EU-strategin för Donauregionen och framstegen med EU:s makroregionala strategi för Alperna. Parlamentet noterar att den sistnämnda strategin är ett bra exempel på en integrerad syn på territoriell utveckling, där man tar hänsyn till bergsregioner och regioner som är integrerade med dessa.

17.

Europaparlamentet anser att instrumentet för europeiskt territoriellt samarbete innebär en utmärkt möjlighet att sprida goda exempel och kunskap bland bergsregionerna, som ofta ligger vid nationsgränser, och vill se en särskild dimension om bergsregioner i det framtida instrumentet. Parlamentet välkomnar initiativ såsom politiska åtgärder mot avfolkning av bergsområden, som är inriktade på hanteringen av specifika problem som bergsregioner står inför. Parlamentet betonar att Interreg-program och andra samarbetsinitiativ, till exempel europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) och europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG), är viktiga för utvecklingen av gemensamma områden och bergskedjor på ett gemensamt och samordnat sätt i regioner med gränsöverskridande bergsområden.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett meddelande med en agenda för EU:s bergsregioner och därefter en vitbok om bergsregionernas utveckling, som ska bygga på bästa praxis och involvera lokala, regionala och nationella myndigheter samt andra relevanta aktörer, bland annat näringslivets och arbetsmarknadens organisationer samt företrädare för civilsamhället.

19.

Europaparlamentet insisterar på att kommissionen och andra intressenter ska genomföra en ingående och regelbunden granskning av förhållandena i EU:s bergsregioner och analysera uppgifterna, exempelvis resultatet av genomförandet av sammanhållningspolitikens operativa program och nyckeltal som visar förändringar i livskvalitet och demografi, för att anpassa EU:s finansiering och politik på bästa sätt.

20.

Europaparlamentet understryker vikten av tillförlitliga, uppdelade statistiska uppgifter som politiska initiativ kan bygga på.

21.

Europaparlamentet vill se ett samarbete med europeiska länder utanför EU och med regionala och lokala myndigheter vid genomförandet av en politik för bergsregioner.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra användningen av finansiella instrument i bergsregioner för att nå konkreta resultat.

23.

Europaparlamentet välkomnar den pågående debatten om en förenkling av sammanhållningspolitiken. Parlamentet hoppas att ett lättare ramverk, och instrument som är enklare att använda för intressenter och mottagare kommer att bidra till utvecklingen av EU:s bergsregioner. Parlamentet vill att särskild vikt ska läggas vid att åstadkomma förenkling och underlätta investeringar i bergsregioner.

24.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett europeiskt år för öar och berg.

25.

Europaparlamentet noterar att små och medelstora företag i bergsregioner står inför allvarliga svårigheter på grund av bristande tillgänglighet, infrastruktur, förbindelsemöjligheter och mänskliga resurser. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma de små och medelstora företagens utveckling i bergsregioner, framför allt i områden som drabbas av natur- och klimatkatastrofer. Därför uppmanar parlamentet medlemsstaterna att prioritera investeringar i infrastruktur och tjänster i bergsregioner. Parlamentet vill se synergieffekter mellan de europeiska struktur- och investeringsfondernas resurser och de övriga EU-subventionerade programmen och initiativen i en effektiv helhetspolitik för att maximera stödet till små och medelstora företag och entreprenörskap. Parlamentet understryker att integrerade platsbaserade strategier för bergsregioner bör utarbetas för att fastställa särskilda utvecklingsmöjligheter. Detta bör även omfatta åtgärder för att i högre grad koppla samman lokala små och medelstora företag och förbättra förbindelser och samordning både inom och mellan sektorer.

26.

Europaparlamentet betonar vikten av att utveckla flera verksamheter inom jordbruksproduktion, turistutveckling och miljöskydd och av att man organiserar livsmedelskedjor i bergsregioner, antingen inom sammanslutningar av producentorganisationer, vilket ökar jordbrukarnas förhandlingskraft, eller genom att etablera lokala marknader och korta leveranskedjor. Parlamentet anser att tillgången till stora marknader måste garanteras och att produktkvalitets-, marknadsförings- och skyddsåtgärder måste införas så att man därmed kan förbättra saluföringen av jordbruksprodukter och inkludera dem i de allmänna turistprodukterna i ett visst geografiskt område. Dessutom anser parlamentet att bergsregioner har stor potential för att producera högklassiga livsmedelsprodukter och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att inleda en diskussion om införandet av en särskild EU-märkning för livsmedelsprodukter från bergsområden.

27.

Europaparlamentet inser i detta sammanhang att det behövs stöd från Ejflu för jordbruksproduktion i bergsområden och för insatser som syftar till att skapa mervärde genom synergieffekter med andra EU-fonder och -initiativ samt med privata finansiella instrument så att bergsregionerna gynnas av dessa synergier.

28.

Europaparlamentet välkomnar de framsteg som har gjorts med EU:s skogsstrategi. Parlamentet stöder en hållbar skogsutveckling på unionsnivå, särskilt när det gäller skogens möjligheter att bidra till bevarande av miljön och biologisk mångfald samt nå målen för förnybar energi. Parlamentet noterar att den ekonomiska dimensionen av skogsbruk skulle kunna betonas i strategin.

29.

Europaparlamentet anser att skogsbruk kan skapa arbetstillfällen och ekonomisk utveckling i bergsregioner och att skogstillgångarna därför bör säkerställas på lång sikt genom att de utnyttjas på ett hållbart sätt. Parlamentet påminner om att skogarna har en avgörande betydelse för ekosystemet och att de i bergsregioner fyller en viktig funktion genom att förebygga laviner, jordskred och översvämningar. Parlamentet vill se stöd till små och medelstora företag, särskilt de som är etablerade i bergsregioner, verksamma inom skogsindustrin och till fullo respekterar principen om miljömässig hållbarhet. Parlamentet framhåller den särskilda ekonomiska och sociala roll som skogsbruket har i bergsområden och vikten av investeringar i effektiv användning av skogsresurserna i dessa regioner. Parlamentet påminner om skogens betydelse för att tillhandahålla primära och sekundära råvaror till läkemedels-, kosmetika- och livsmedelsindustrin och därigenom bidra till att skapa arbetstillfällen. I detta sammanhang anser parlamentet att sammanhållningspolitiken i högre grad måste inriktas på hållbar skogsförvaltning.

30.

Europaparlamentet efterlyser ytterligare incitament för att bevara små och medelstora beredningsföretag i bergsområden, eftersom dessa är en viktig möjlighet till sysselsättning och tillverkar produkter med särskilda kvalitetsegenskaper, samtidigt som de i genomsnitt har högre kostnader och lägre lönsamhet än jordbruk som odlar intensiva grödor eller bedriver intensiv boskapsuppfödning. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja pilotprojekt för återupptagande av traditionell ekonomisk verksamhet, bland annat inom jordbruk och hantverk, i bergsregioner som är drabbade av avfolkning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja enklare administrativa förfaranden för att ansöka om och administrera medel, i syfte att ge små samhällen bättre tillgång till finansiering och stimulera långsiktig utveckling, tillgång till marknader och inrättande av producentorganisationer i bergsområden.

31.

Europaparlamentet uppmanar de europeiska struktur- och investeringsfondernas stödmottagare i bergsregioner att bedöma potentialen och behovet av att inrätta lokala teknikparker och hållbara industriområden och att efter lämpliga genomförbarhetsstudier och lönsamhetsanalyser överväga att anlägga dessa med EU-medel och nationella medel.

32.

Europaparlamentet understryker behovet av smarta strategier för specialisering där så är möjligt, genom att stärka den potential som finns i bergsregioner.

33.

Europaparlamentet betonar att sociala företag och alternativa företagsmodeller, som kooperativ och ömsesidiga bolag, kan vara viktiga för den inkluderande och hållbara utvecklingen av bergsregioner, bland annat för att överbrygga utestängningen av marginaliserade grupper och överbrygga könsklyftorna.

34.

Europaparlamentet stöder användningen av medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till ekonomiska sektorer som inte förorenar och är framtidsinriktade, exempelvis hållbar turism, kulturarv, hållbart skogsbruk, utveckling av höghastighetsinternet, hantverk och förnybara energikällor. Parlamentet framhäver vikten av att utveckla nya innovativa turismmodeller och främja framgångsrika befintliga modeller.

35.

Europaparlamentet noterar att stödet till en övergång till en klimatsäker, resurseffektiv och miljömässigt hållbar ekonomi med låga koldioxidutsläpp skulle kunna betonas i sammanhållningspolitiken.

36.

Europaparlamentet anser att kompetenshöjning av arbetskraften och skapandet av nya arbetstillfällen i den gröna ekonomin bör vara några av prioriteringarna för europeiska struktur- och investeringsfondernas investeringar och betonar att EU:s politik bör stödja utbildning inom områden som bergsjordbruk, hållbar turism, hantverk, hållbart skogsbruk och teknik för förnybar energi.

37.

Europaparlamentet välkomnar initiativ för att locka unga människor till jordbrukssektorn och uppmanar kommissionen att utarbeta liknande program för bergsregioner. Parlamentet anser att åtgärder måste vidtas för att uppmuntra unga företagare att utvidga sin verksamhet inom områden som är kopplade till kulturarvet och inte begränsa sig till endast säsongsverksamhet. Parlamentet framhåller betydelsen av vetenskapliga institut och andra utbildningsanstalter som behandlar bergsjordbruket. Parlamentet uppmuntrar unga jordbrukare att delta i utbytesprogram och plattformar för e-lärande.

38.

Europaparlamentet framhåller vikten av utbildning för kvinnor och flickor samt av ökad integrering av kvinnor inom områden som vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, matematik och entreprenörskap, däribland inom den gröna ekonomin. Parlamentet anser att man bör lägga särskild vikt vid stöd och uppmuntran till kvinnliga lantbrukare och kvinnliga egenföretagare som sysslar med direktförsäljning, turism och hantverksrelaterade verksamheter och projekt. Parlamentet betonar vikten av kvinnors aktiva närvaro och roll i bergsområden, särskilt för att främja innovation och samarbetsprocesser och bevara en väl fungerande landsbygd. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att använda befintliga resurser och förfaranden inom Europeiska socialfonden och gränsöverskridande projekt för program för mikrofinansiering och mikrokrediter som riktar sig till kvinnor och för deras karriärmöjligheter.

39.

Europaparlamentet betonar att vikten av bergsområden och effektiva åtgärder i EU har införlivats i den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet anser att den gemensamma jordbrukspolitiken inte enbart bör inriktas på att kompensera jordbrukarna för naturbetingade och ekonomiska nackdelar, utan även på att ge dem resurser för att göra det bästa av sina tillgångar.

40.

Europaparlamentet understryker vikten av stöd inom den första pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken för att upprätthålla jordbruksproduktionen och inkomstmöjligheterna för jordbrukare i bergsområden. Medlemsstaterna kan också bevilja direktstöd och kopplat stöd för att bättre uppnå dessa mål. Parlamentet påminner om att visst frikopplat stöd inom den första pelaren i många medlemsstater är mycket lägre än i gynnsamt belägna jordbruksområden på grund av bristande intern konvergens, vilket ytterligare begränsar jordbruksföretagens konkurrenskraft.

41.

Europaparlamentet anser att åtgärder inom den andra pelaren av den gemensamma jordbrukspolitiken måste syfta till att garantera hållbarhet, konkurrenskraft och diversifiering inom jordbruksproduktionen och beredningsföretagen i bergsområdena. Sådana åtgärder skulle kunna bidra till ”pånyttfödelse av landsbygden” genom stöd till projekt för utveckling av mångfunktionella jordbruksföretag som skapar mervärde och innovation och genom främjande av investeringar i jordbruket (byggnader, särskild utrustning, modernisering osv.) och bevarande av lokala arter och raser.

42.

Europaparlamentet anser att en sektorsspecifik strategi för mejerisektorn bör syfta till att garantera hållbar mjölkproduktion i bergsområden och uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att vidta, särskilt inom ramen för den andra pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken, kompletterande kompensationsåtgärder för missgynnad mejeriproduktion i syfte att bevara och stärka jordbruket och se till att jordbruksföretagen fungerar effektivt, särskilt de små jordbruksföretagen, i de regionerna.

43.

Europaparlamentet betonar den potential som finns med så kallad dual utbildning (som omfattar både teoretisk och arbetsplatsförlagd undervisning) i bergsregioner. Parlamentet lyfter fram de positiva resultaten i vissa medlemsstater. Parlamentet ser positivt på befintliga projekt inom dual utbildning i hela EU.

44.

Europaparlamentet noterar att lämplig fysisk infrastruktur och IKT-lösningar ger möjligheter till ekonomiska, utbildningsmässiga, sociala och kulturella verksamheter och minskar det perifera geografiska lägets och isoleringens effekter. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram särskilda rekommendationer för att få bukt med bristen på kvalificerad arbetskraft i turistindustrin, med särskild tonvikt på utmaningarna med oattraktiva arbetstillfällen och otillräckliga löner, samt för att öka möjligheterna till karriärutveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera via de europeiska struktur- och investeringsfonderna i infrastruktur i bergsområden för att öka deras attraktionskraft för ekonomisk verksamhet.

45.

Europaparlamentet stöder innovativa lösningar, däribland it-baserade sådana, för tillträde till grundutbildning av hög kvalitet samt formell och informell utbildning och möjligheter till livslångt lärande i avlägsna bergsregioner, exempelvis genom samarbete mellan bergsregioner, städer och universitet. Parlamentet betonar behovet av eftergymnasial utbildning och framhäver potentialen hos system för distansundervisning, som ger tillträde till undervisning och lärande från avlägsna områden. Parlamentet understryker att såväl fritt och lika tillträde till utbildning och barntillsyn som fortbildning och omskolning av äldre personer så att de lättare ska kunna integreras aktivt på arbetsmarknaden är viktiga frågor att ta upp för att man ska få bukt med den negativa demografiska utvecklingen i dessa regioner.

46.

Europaparlamentet anser att hälso- och sjukvården måste byggas ut och förbättras i bergsregionerna, bland annat genom gränsöverskridande samarbetsinitiativ, till exempel uppbyggnad av gränsöverskridande hälso- och sjukvårdsinrättningar, där så behövs. Parlamentet förespråkar volontärarbete för tillhandahållande av offentliga tjänster, med beaktande av bästa praxis i vissa medlemsstater.

47.

Europaparlamentet erinrar om att principen om allmän tillgång till offentliga tjänster i hela EU måste respekteras och framhåller att medlemsstaterna och regionerna måste uppmuntra till alternativa och innovativa lösningar för bergsområden, däribland skräddarsydda lösningar som vid behov anpassas till lokala och regionala behov.

48.

Europaparlamentet anser att sysselsättningsinitiativet för unga och ett effektivare genomförande av ungdomsgarantin är en bra möjlighet att stoppa utflyttningen av ungdomar från bergsregionerna för att på så sätt motverka den demografiska krisen och problemen med en åldrande befolkning. Parlamentet anser att sysselsättningsinitiativ för unga ska inriktas specifikt på att möta behoven i underutvecklade bergsregioner.

49.

Europaparlamentet betonar att könsklyftorna finns kvar i bergsregionernas samhällen, särskilt när det gäller marginaliserade samhällen och utsatta grupper. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder på både det horisontella och vertikala planet för att integrera jämställdhetsaspekten i alla politikområden och framför allt att finansiera politiska åtgärder för förbindelse- och uppkopplingsmöjligheter i dessa regioner. Parlamentet efterlyser en jämförande analys av kvinnors särskilda villkor i bergsregioner, särskilt i missgynnade bergsområden.

50.

Europaparlamentet uppmuntrar och efterlyser stöd, bland annat genom användning av europeiska struktur- och investeringsfonder, till initiativ som förbättrar den sociala och kulturella sammanhållningen samt inkluderingen i bergssamhällen, och avhjälper den fysiska isoleringen och bristen på kulturell mångfald, särskilt genom tillgång till och direkt deltagande i konst- och kulturliv.

51.

Europaparlamentet betonar vikten av integrerade territoriella initiativ för att integrera migranter i samband med förfaranden för demografisk och socioekonomisk förnyelse och återhämtning i bergsområden, däribland i avfolkningsområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att gynna och främja spridningen av sådana initiativ.

52.

Europaparlamentet erinrar om den mängd och variation av förnybara energikällor som finns i bergsregioner. Parlamentet anser att dessa områden bör bana vägen för att nå EU:s mål för förnybar energi. Parlamentet uppmanar kommissionen att satsa på politik som främjar och underlättar användningen av förnybara energikällor i bergsregioner.

53.

Europaparlamentet betonar att man på EU-nivå måste skydda de emblematiska djurarter som lever högt upp i bergen och som kan leva i gränsöverskridande bergskedjor, till exempel gems, alpstenbockar, stora rovfåglar, björnar, vargar och lodjur. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en plan för att skydda och återinföra emblematiska arter som lever högt uppe i bergen.

54.

Europaparlamentet betonar också vulkaniska bergsregioners och vulkaners potential, särskilt i fråga om vulkanologins bidrag, för att uppnå målen för förnybar energi samt dessa områdens bidrag för att förebygga och hantera naturkatastrofer, till exempel vulkanutbrott.

55.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att identifiera alla platser högt uppe i bergen där ett bilförbud skulle vara positivt för den lokala kampen mot glaciärsmältningen.

56.

Europaparlamentet anser att EU:s mål för förnybar energi och utnyttjandet av förnybar energi måste beakta balansen i naturen och miljön, även i bergsområden. Parlamentet erinrar om att vattenkraft och utvinning av biomassa i vissa fall kan inverka på ekosystemen, och att vind- och solenergianläggningar kan skada landskapet samtidigt som bidrar till lokal utveckling.

57.

Europaparlamentet noterar att bergsregioner, däribland vulkaniska bergsregioner och deras ekosystem, är särskilt känsliga för klimatförändringar och hydrogeologiska risker, och att konsekvenserna blir särskilt svåra i sådana regioner, bland annat genom att antalet naturkatastrofer därmed ökar, vilket kan få miljökonsekvenser även för kringliggande områden och negativa återverkningar på den ekonomiska utvecklingen och turismen. Parlamentet anser därför att en framtida agenda för EU:s bergsregioner måste utformas med hänsyn till miljöskydd och bekämpning av klimatförändringar samt innehålla lämpliga åtgärder för anpassning till klimatförändringarna, inklusive en handlingsplan för klimatförändringar. Parlamentet betonar även behovet av att skapa ett nätverk för analys och utbyte av bästa praxis på dessa områden.

58.

Europaparlamentet betonar betydelsen av att bevara och skydda den unika livsmiljön i bergsregioner samt att utveckla den på ett hållbart sätt, bland annat genom att återställa den biologiska mångfalden och jorden, främja naturarvs- och ekosystemtjänster och tillhandahålla grön infrastruktur, vilket även ger sysselsättningsmöjligheter i dessa sektorer. Parlamentet erinrar om den avgörande betydelsen av jordbruk och hållbar mark- och skogsförvaltning i bergsområden i syfte bevara den biologiska mångfalden och skydda områdena mot miljö- och naturpåverkan.

59.

Europaparlamentet betonar att bergsregioner är en viktig källa till vattenresurser som måste tryggas och hanteras på ett hållbart sätt. Parlamentet noterar att vissa tätorter är beroende av de ekosystemtjänster som bergsregionerna erbjuder och att dessa regioner ofta inte får någon lämplig kompensation för detta. Parlamentet uppmanar de lokala myndigheterna att överväga offentlig-privata partnerskap i form av samarbetsprojekt för att samla och skydda vattentäkter för tätorter i närheten av bergsområden. Parlamentet välkomnar finansieringsmöjligheterna för initiativ för magasinering av vatten som ska säkra hållbar och effektiv bevattning i jordbruksområden och bevara flodernas vattenstånd.

60.

Europaparlamentet stöder utvecklingen av hållbar turism och ser det som en möjlighet att skapa arbetstillfällen och främja hållbar utveckling i dessa områden. Parlamentet understryker behovet av att utveckla bredband för internet som grund för hållbar turism.

61.

Europaparlamentet framhäver behovet av effektivt, synergistiskt samarbete mellan jordbruket och den övriga ekonomiska verksamheten i Natura 2000-områden och andra skyddade områden (nationalparker, landsbygdsparker osv.) som ligger i bergsområdena.

62.

Europaparlamentet anser att internet och närmare bestämt teknik för nästa generations accessnät (NGA) har avgörande betydelse för att klara de utmaningar som finns i bergsregioner. Parlamentet erinrar om att internet är kopplat till tjänster av allmänt intresse och att bristen på sådana tjänster kan leda till avfolkning.

63.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa incitament för en aktivare utveckling av offentlig-privata partnerskap i bergsregioner, inom områdena transport, kommunikation och energiinfrastruktur, eftersom bristen på stordriftsfördelar gör att det inte är kommersiellt intressant att tillhandahållanda sådana tjänster. Parlamentet betonar att man endast genom att tillhandahålla bättre transport och annan infrastruktur kan skapa ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen i bergsområden.

64.

Europaparlamentet noterar att turismen påverkas i hög grad av förekomsten av infrastruktur och tillgången till tjänster av allmänt intresse. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheterna att skapa infrastruktur för att främja turismen i bergsregionerna.

65.

Europaparlamentet konstaterar att ny informations- och kommunikationsteknik ger en hel rad möjligheter i fråga om sysselsättning, social delaktighet och egenmakt i den framväxande digitala ekonomin. Parlamentet anser därför att det krävs särskilt stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att främja sådana möjligheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja distansarbete, e-handel och användning av digitala marknadsföringskanaler i dessa områden för att förbättra företagens kostnadshantering. Parlamentet anser att lättare tillgång till ny informationsteknik skulle kunna leda till en utveckling av program för distansundervisning i områden där det råder lärarbrist, samt elektroniska hälso- och sjukvårdstjänster, vilket skulle kunna bidra till att förhindra avfolkningen i bergsregioner. Parlamentet efterlyser exempel på god praxis som kan föreslås och utbytas, och därmed bidra till ekonomisk diversifiering i bergsregionerna.

66.

Europaparlamentet välkomnar EU:s system med särskilda checkar för satellitbaserat bredband, genom vilket satellituppkoppling blir ett fungerande alternativ för områden som inte har tillräcklig infrastruktur eller där investerare inte visar något intresse.

67.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla sin bredbandspolitik med hänsyn till avsaknaden av infrastruktur och intresse från investerarnas sida på grund av det låga befolkningsantalet och bergsregionernas avsides läge. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram specifika politiska åtgärder för att överbrygga den digitala klyftan i dessa regioner, bland annat med hjälp av nödvändiga offentliga investeringar.

68.

Europaparlamentet påminner om att den sociala och ekonomiska utvecklingen i bergsregionerna, som i vissa medlemsstater även är avlägsna regioner, är beroende av transportförbindelserna mellan dem och övriga regioner i en viss medlemsstat eller gränsöverskridande regioner. Parlamentet uppmanar de nationella myndigheterna att i samarbete med kommissionen underlätta genomförandet av projekt för transportförbindelser för bergsregioner med nationella och transeuropeiska huvudvägar och transportkorridorer, särskilt TEN-T-transportinfrastrukturen, med hjälp av olika EU-fonder och finansieringsinstrument, däribland investeringar från Europeiska investeringsbanken.

69.

Europaparlamentet uppmanar europeiska bergsregioner att med hjälp av medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden investera i utvecklingen av mer effektiva och sammankopplade järnvägs- och spårvägsnät.

70.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Regionkommittén samt till medlemsstaternas regeringar och nationella och regionala parlament.