21.10.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 389/13

Föredragande:

Andrés BARCELÓ DELGADO

Medföredragande:

Gerald KREUZER

1.1

Det kan knappast anses att Kina bedriver verksamhet på marknadsekonomiska villkor, eftersom landet inte uppfyller fyra av de fem kriterier som fastställts i kommissionens praxis och inte heller avspeglar grundförordningen (rådets förordning (EG) nr 1225/2009).

1.2

Resultaten skiljer sig visserligen mellan olika källor, men EESK noterar att om vi förlorar verktygen för att säkerställa fri och rättvis handel med Kina kommer hundratusentals arbetstillfällen att gå förlorade, vilket är en helt oacceptabel siffra.

1.3

Förlusten skulle vara koncentrerad till vissa regioner och sektorer som skulle påverkas kraftigt, t.ex. aluminium, cyklar, keramik, elektroder, ferrolegeringar, glas, papper, solpaneler, stål och däck. Därför rekommenderas det att det utförs ytterligare sektorspecifika och geografiska undersökningar.

1.4

De sektorer som påverkas är huvudsakligen producenter eller konsumenter av halvfabrikat, och som ett resultat av detta kommer enskilda konsumenter knappast att gynnas av minskade antidumpningsåtgärder.

1.5

Industrisektorer som förbrukar dumpade produkter skulle gynnas av subventionerad import på kort sikt. På medellång sikt skulle dock även de befinna sig i farozonen, eftersom Kina också främjar mervärdessektorer nedströms. De dåliga erfarenheterna av Kina när det gäller industriell äganderätt utgör också ett hot i detta sammanhang.

1.6

När arbetstillfällen inom industrin går förlorade kommer de sällan tillbaka. Om de berörda personerna lyckas finna ett jobb är det sannolikt att de kommer att ha lägre löner i anställningar där deras kompetens inte värdesätts. Att högkvalitativa arbetstillfällen inom industrin ersätts av lågavlönade, osäkra arbetstillfällen riskerar även att öka skillnaderna i våra samhällen.

1.7

EESK anser därför att tillerkännandet av marknadsekonomisk status för Kina skulle innebära allvarliga risker för EU:s industristruktur och sysselsättningen inom tillverkningsindustrin. Det skulle också äventyra möjligheten att ge den europeiska industrin en nystart med hjälp av stabila arbetstillfällen av god kvalitet och införandet och spridningen av teknisk innovation, forskning och utveckling, som har stor betydelse för att säkerställa ett dynamiskt och hållbart ekonomiskt och socialt system i Europa.

1.8

I detta sammanhang skulle tillerkännandet av marknadsekonomisk status för Kina utgöra en allvarlig fara för industriområden och små och medelstora företags lokala produktionssystem, eftersom produktionen skulle hotas av Kinas illojala konkurrenspraxis. Detta skulle skapa en risk för att små och medelstora företags specialiserade produktion och småskalig sysselsättning som är högt specialiserad och som utgör ryggraden i den europeiska tillverkningsindustrin går förlorad.

1.9

EESK uppmanar Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och rådet att främja rättvis internationell konkurrens, för att på så sätt aktivt försvara dessa arbetstillfällen och värderingarna i det europeiska samhället och öka inkomsterna och välståndet inom EU.

1.10

Att slå vakt om dessa arbetstillfällen inom EU och de relaterade investeringarna är inte bara ekonomiskt sunt utan främjar även social och miljömässig hållbarhet. Att flytta produktionen från mycket resurs- och energieffektiva produktionsställen i Europa till en kolbaserad kinesisk ekonomi skulle gå stick i stäv med våra åtaganden i fråga om klimatförändringen och hållbar utveckling. Respekt för arbetstagarrättigheter och mänskliga rättigheter är fortfarande ett problem i Kina.

1.11

Försvaret av arbetstillfällena måste överensstämma med unionsrätten och internationella konventioner. Man bör också se till att avtal med tredjeländer fullföljs och ta i beaktande förhandlingar med viktiga handelspartner, såsom Förenta staterna. Effektiva handelspolitiska skyddsåtgärder utgör en garanti för rättvis konkurrens. Dessa är nödvändiga för den europeiska industrins framtid och för att stödja målet om att öka industrins andel av BNP till 20 %.

1.12

Så länge Kina inte uppfyller EU:s fem kriterier för att klassificeras som en marknadsekonomi bör kommissionen tillämpa en icke-standardmetod i samband med antidumpnings- och antisubventionsundersökningar när det gäller importen från Kina, i enlighet med det som återstår av avsnitt 15 i Kinas WTO-anslutningsprotokoll.

1.13

Grunden för livskraftiga forsknings- och utvecklingsnätverk är att bevara industrin i EU. Dessa nätverk är avgörande för framtida tillväxt och för att hitta lösningar till våra ”stora samhällsutmaningar” (åldrande, energi, klimat, sjuk- och hälsovård samt rörlighet).

1.14

Små och medelstora företag har inte tillräckliga resurser för att vidta antidumpningsåtgärder eller samarbeta fullt ut med kommissionen i dess utredningar. EESK efterlyser ett förenklat förfarande för sektorer där deltagande av små och medelstora företag är väsentligt.

1.15

Kommittén är medveten om denna frågas strategiska betydelse, och detta yttrande är början – inte slutet – på EESK:s engagemang. EESK har för avsikt att utveckla ett löpande engagemang och rekommenderar att man inleder ett EESK-projekt om Kinas marknadsekonomiska status i syfte att ge kommittén möjlighet att övervaka denna fråga på det civila samhällets vägnar. Tillräckliga resurser bör avsättas till denna uppgift.

2.1

Enligt WTO:s regler kan ett land, förutom tullavgifter, införa antidumpningstullar på produkter från tredjeländer, om en utredning visar att priserna på de produkter som förs in i landet är lägre än priserna på de inhemska produkterna och skadar den lokala industrin. När Kina anslöt sig till WTO i december 2001 var det tack vare en övergångsordning för landets anslutning möjligt att behandla Kina som en icke marknadsekonomi vid antidumpningsförfaranden, om kinesiska företag inte kunde bevisa att de bedrev sin verksamhet i enlighet med principerna om den fria marknaden. Kinas nuvarande status som icke marknadsekonomi gör det möjligt att tillämpa priserna i ett jämförbart land i stället för de inhemska priserna (vilka i icke marknadsekonomier är konstgjort låga på grund av statlig inblandning) för att beräkna dumpningsmarginalen. Användningen av metoder för icke marknadsekonomier beskrivs i avsnitt 15 i Kinas protokoll om anslutning till WTO, men bestämmelse 15 a ii upphör att gälla i december 2016. Detta kommer att tvinga kommissionen att ändra metoderna för jämförande av priserna i antidumpningsärenden.

2.2

Detta EESK-yttrande fokuserar på hur industrin och sysselsättningen i EU påverkas av att man eventuellt tillerkänner Kina status som marknadsekonomi och ändrar metoderna i fråga om handelspolitiska skyddsåtgärder, utan att fästa avseende vid den rättsliga diskussionen, eftersom EESK anser att denna fråga är ytterst viktig för industrin i EU och de arbetstillfällen som är kopplade till den.

2.3

Europaparlamentet har med stor majoritet antagit en resolution som efterlyser en icke standardiserad metod som är förenlig med protokollet om Kinas anslutning samtidigt som en reell ram för fri och rättvis handel därigenom inrättas.

3.1

När det gäller ekonomin noterar EESK följande:

3.2

Kina har uppvisat en tillväxt utan motstycke de senaste 15 åren, vilket har förändrat det globala industri- och handelslandskapet. Den kinesiska tillväxtmodellen baserar sig på investeringar, vilket utgjorde 46 % av dess BNP 2015 enligt IMF. Denna siffra överstiger andelen investeringar i andra utvecklade ekonomier, såsom EU (19 %) och Förenta staterna (20 %).

3.3

Förändringarnas omfattning och hastighet kan i stor utsträckning tillskrivas staten. EESK konstaterar att Kina inte är en marknadsekonomi enligt EU:s definition, och det råder en allmän konsensus om detta faktum utanför institutionen. Enligt Världsbanken har staten orsakat omfattande och direkta störningar i resursfördelningen genom administrativa kontroller och priskontroller, säkerheter, riktlinjer för krediter, mycket omfattande ägarskap av finansiella institutioner (1) och regleringspolitik.

3.4

Det finns en rad exempel på överdrifter i Kinas utveckling. Landet förbrukade 6,6 miljarder ton cement mellan 2011 och 2013, mer än Förenta staterna under hela 1900-talet (4,4 miljarder). Detta betyder att Kina på tre år använt lika mycket cement som det krävdes för att bygga upp Förenta staterna under ett århundrade. Bortsett från ineffektiv användning av resurser har en enorm industriell kapacitet byggts upp för att producera så stora mängder material på så kort tid.

3.5

Kina har börjat ändra sin modell mot en mer konsumtions- och serviceinriktad tillväxt. Ekonomin står inför en avmattning, vilket betyder att en avsevärd del av produktionen från Kinas tunga industri inte kommer att hitta kunder i Kina.

3.6

Europeiska handelskammaren i Kina rapporterar att en avsevärd överkapacitet redan visat sig när det gäller produkter som råstål, aluminium, cement, kemikalier, fartygsbyggnad, förädling, planglas, papper och kartong. Kinas regering bekräftar detta och har beslutat att minska kapaciteten för råstål med 100–150 miljoner ton före 2020 (2) och kolproduktionen med 500 miljoner ton under samma period (3).

3.7

Oavsett dessa avsikter kommer minskandet av den totala kapaciteten att vara en långsiktig uppgift. Fabriker som stängts under de senaste tio åren har ersatts med moderna, produktivare fabriker och problemet har endast vuxit sig större. Hushållens efterfrågan på halvfabrikat kommer aldrig att ersätta industrins efterfrågan.

3.8

Det var en lång och svår process för EU att korrigera detta problem på 1980- och 1990-talen, och det finns inte heller någon snabb lösning för Kina.

3.9

Följaktligen leder kombinationen av överkapacitet och den svaga inhemska efterfrågan till överproduktion, som sedan försöker finna en väg till de internationella marknaderna.

3.10

EESK hänvisar till data angående kinesiska exportvaror.

3.10.1

Enligt WTO är Kina världens största exportör av varor med en andel på 18 %. Denna andel har ökat med 20 % sedan 2010. År 2014 växte Kinas export med 6 % medan ökningen i resten av världen uppgick till 3,5 %. Om man analyserar perioden 2010–2014 var ökningen i Kina 49 %, dubbelt så stor som för resten av världen.

3.10.2

Data från Kinas nationella statistikbyrå visar att produkterna med den kraftigaste ökningen 2014 var zink och zinklegeringar (+2 360 %), bomull (+ 100 %), koks (+ 82 %), dioder och andra halvledare (+ 61 %) och valsat stål (+ 50 %). Sedan 2010 har exporten av bomull, valsat stål och dioder och andra halvledare fördubblats medan försäljningsvolymen av koks, zink och zinklegeringar har ökat trefalt.

3.10.3

Denna tillväxttrend inom exporten förväntas fortsätta i några år framöver, medan prognoserna visar på en minskning av den inhemska efterfrågan i Kina. Om de europeiska handelspolitiska skyddsåtgärderna är betydligt svagare än våra handelspartners skyddsåtgärder kan den nuvarande exporten från Kina till Nafta eller Japan i stället finna vägen till EU.

3.10.4

Denna exportdrivna tillväxtmodell har skapat en stort underskott på 137 miljarder euro (48,8 miljarder euro år 2000) i EU:s varuhandelsbalans, och EU:s import från Kina är två gånger större än dess export till Kina.

3.10.5

I detta sammanhang har Kina lanserat initiativet ”One Belt One Road”, som syftar till att bygga upp transportinfrastruktur (järnvägs-, motorvägs- och sjötransport) i det eurasiska området. Huvudsyftet är att säkerställa tillträde för landets egna företag till de eurasiska marknader som ingår i initiativet under villkor som strider mot konkurrensreglerna och att använda marknaderna som avsättningsmarknader för sektorer med överproduktion. Tillerkännandet av status som marknadsekonomi skulle innebära en stor risk för europeiska företag i de EU-medlemsstater som deltar i initiativet ”One Belt One Road”.

3.11

Fakta om dumpningspraxis:

3.11.1

Denna kraftiga ökning av den kinesiska exporten har delvis uppnåtts genom otillbörliga metoder, vilket påvisas av flera fall där talan väckts rörande dumpning, i enlighet med WTO:s regler.

3.11.2

Kina är det land som påverkas mest av antidumpningsåtgärder. Landet var föremål för 34 % av handelsutredningarna, med 667 vidtagna åtgärder. Enbart 2015 var 76 antidumpningsåtgärder mot Kina i kraft eller hade inletts.

3.11.3

67 % av antidumpningsåtgärderna som antagits mot Kina rör industrier såsom textil och klädesartiklar, keramik och glas, basmetaller, plastprodukter, maskiner och elektrisk utrustning samt petrokemiska produkter. I fjol var 79 % av åtgärderna som antogs mot Kina riktade mot dessa sektorer.

3.11.4

EU är en av de mest aktiva deltagarna i världshandeln, med en andel på 15,8 % av den totala handeln, men endast 133 antidumpningsåtgärder har antagits mot regionen. Detta motsvarar 7 % av fallen i världen. Däremot är Kina föremål för 47 % av dessa åtgärder och enbart 2015 sanktionerades landet i tre fall.

4.1.1

Teoretiskt sett skulle det ha negativa effekter på välfärden i EU om Kina fick status som marknadsekonomi. Handelsliberaliseringen är av avgörande betydelse för EU. Den har positiva nätverkseffekter, även om det alltid finns sektorer som lider till följd av denna liberalisering.

4.1.2

I detta fall påpekar EESK att det inte handlar om en förhandlingsprocess där hinder nedmonteras på båda sidor. Kina skulle inte ge något i gengäld, samtidigt som EU ensidigt skulle reducera sin förmåga att uppväga det snedvridna konkurrensläget som orsakats av det orättvisa stödet från Kinas central- och lokalförvaltning.

4.1.3

EESK konstaterar att arbetstillfällen inom industrin redan har flyttat utomlands. Mellan 2000 och 2014 minskade antalet anställda inom den europeiska industrin med 6,7 miljoner, 12 % av det ursprungliga antalet (56,3 miljoner). Under samma period ökade importvolymindexet med 144 %. Forskning i Förenta staterna, som har en mindre industrisektor än EU, visar att mellan 1999 och 2011 gick ungefär 985 000 arbetstillfällen inom industrin förlorade på grund av ökad import från Kina (4).

4.1.4

Det är inte bara i basindustrin som arbetstillfällen gått förlorade, utan även i den innovativa industrin. Den avancerade mobiltelefonindustrin har försvunnit. I en för vår framtid så livsviktig industri som solcellspaneler lämnade 34 tillverkare in en konkursansökan mellan åren 2010 och 2012, två lämnade solenergibranschen, fem lade helt eller delvis ned produktionen och tre övertogs av kinesiska investerare (5).

4.1.5

I synnerhet sektorer som är av strategisk betydelse för Kinas femårsplaner är i riskzonen: aluminium, cyklar, keramik, glas, motorfordonsdelar, papper och stål.

4.1.6

Konsekvensbedömningar har gjorts av olika institutioner. Europeiska kommissionen har beställt en studie, men eftersom denna inte har publicerats är det omöjligt för EESK att analysera kommissionens ståndpunkt i denna akuta fråga.

4.1.7

Tankesmedjan Economic Policy Institute uppskattar att mellan 1,7 och 3,5 miljoner arbetstillfällen är i fara i EU. Denna uppskattning baseras på en insats-/resultatmodell som tar i beaktande direkta förluster (påverkas direkt av en ökad import), indirekta förluster (leverantörer och bearbetningsindustrier för dem som påverkas direkt) och omfördelningsförluster (från minskade hushållsinkomster och -utgifter). Den huvudsakliga nackdelen med denna undersökning är att den tar i beaktande all kinesisk import, även import i sektorer som inte påverkas i någon större grad.

4.1.8

Om man endast beaktar industrier med antidumpningsåtgärder ligger de direkta och indirekta förlusterna av arbetstillfällen på mellan 0,5 och 0,9 miljoner. Enligt rapporten skapar industrier som är sårbara för ökad dumpning inom importen totalt 2,7 miljoner arbetstillfällen.

4.1.9

Undersökningen räknar inte med omfördelningseffekterna i enbart dessa sektorer. Den visar att de hotade arbetstillfällena i industrier med antidumpningsåtgärder utgör 60 % av arbetstillfällena i tillverkningsindustrierna. Om detta förhållande tillämpas på de indirekta effekterna och effekterna av omfördelningen av utgifter, kan förlusten av arbetstillfällen ligga på mellan 1,1 och 2,1 miljoner.

4.1.10

En annan rapport återspeglar tre undersökningar beställda av stålproducentförbunden inom Nafta om de eventuella ekonomiska effekterna för deras länder av att Kina ges status som marknadsekonomi. Enligt rapporten skulle arbetskraftsefterfrågan minska med 15–32 miljarder dollar (största delen skulle ske i Förenta staterna) om alla tre Nafta-länderna tillerkände Kina status som marknadsekonomi. Detta skulle medföra en minskning av arbetstillfällen med uppskattningsvis 0,4–0,6 miljoner.

4.1.11

Båda undersökningarna baserar sig på allmänna makroekonomiska jämviktsmodeller. Om undersökningar av detta slag genomfördes separat för ekonomiska regioner, såsom EU och Nafta, anser EESK dock att ett ensidigt tillerkännande av status som marknadsekonomi för Kina med stor sannolikhet skulle resultera i en direkt välfärdsförlust på minst hundratusentals förlorade arbetstillfällen, och att sannolikt närmare en miljon personer skulle vara tvungna att finna andra sätt att försörja sig.

4.1.12

I syfte att bedöma sannolikheten för en sådan förlust vill EESK framhålla flera relevanta konsekvenser:

4.1.13

Ur ett geografiskt perspektiv upprepar EESK att den geografiska fördelningen av arbetstillfällen som sannolikt går förlorade är ojämn. Koncentrationen av förlorade arbetstillfällen i vissa regioner kan orsaka kritiska situationer i dessa områden, även om andra regioner inom unionen inte lider lika stora förluster. De värst drabbade länderna skulle kunna förlora upp till 2,7 % av sin arbetsstyrka.

4.1.14

I många fall finns dessa arbetstillfällen vid viktiga industrianläggningar som har en stark koppling till den ekonomiska och industriella strukturen. På senare tid har vi sett avsevärda förluster i sektorer såsom stålsektorn, där flera tusen arbetstillfällen är beroende av ett företag, och där de sociala konsekvenserna i samhället har blivit dramatiska.

4.1.15

EESK betonar också de industriella arbetstillfällenas kvalitet. Arbeten inom tillverkningsindustrin är generellt sett stabilare och bättre avlönade än arbeten i andra ekonomiska sektorer. Kommissionen påpekade 2014 (6) att månadslönerna för arbetstagare inom tillverkningsindustrin är 5 % högre än genomsnittet i EU. I Förenta staterna är veckolönerna inom tillverkningsindustrin 8 % högre än inom icke-tillverkningsindustrin. De högre lönerna är ett resultat av högre produktivitet.

4.1.16

Industrin erbjuder högkvalitativa arbetstillfällen för kvalificerade och medelkvalificerade arbetstagare, för vilka det skulle vara mycket svårt att hitta alternativa arbetstillfällen med samma arbetsförhållanden. Således bidrar industrins minskande roll till ökande skillnader i våra samhällen.

4.1.17

Enligt Eurofounds undersökning av arbetsförhållanden är deltidsanställningar långt mindre vanliga inom tillverkningsindustrin (12 %) jämfört med genomsnittet i EU:s 28 medlemsländer (24 %). Arbetstiderna inom tillverkningsindustrin brukar också vara mer regelbundna, och det förekommer avsevärt mindre onormala arbetstider än i EU:s ekonomi i genomsnitt (7).

4.1.18

EESK vill också undvika att kunskapsekosystemet skadas. Tillverkningsindustrin är i särklass den sektor som har den största efterfrågan på forsknings- och utvecklingsverksamhet, och det finns en ökande tendens att köpa forsknings- och utvecklingstjänster från företag som är specialiserade på innovation (8). Enligt en studie från ECSIP-konsortiet står tjänsteinnehållet i tillverkade varor som produceras i EU i genomsnitt för närmare 40 % av det totala värdet av de tillverkade slutprodukterna. Majoriteten av dessa tjänster är distributionstjänster (15 %), transport och kommunikation (8 %) samt företagstjänster, som i EU:s medlemsstater varierar från under 10 % till så mycket som 20 % eller mer. Denna kategori omfattar tjänster som forskning och utveckling, marknadsföring och marknadsundersökningar, ingenjörstjänster och IKT-tjänster.

4.1.19

EESK har redan avgett yttranden om vikten av att främja högre regleringsstandarder när det gäller immaterialrätt, på grund av bristande efterlevnad i vissa länder. Detta bör inte glömmas vid utformningen av EU:s handelspolitik.

4.2.1

I samband med en bedömning av konsekvenserna av att man ensidigt ger Kina status som marknadsekonomi bör man beakta de potentiella fördelarna för andra sektorer, i synnerhet för konsumenter av produkter som Kina tillverkar eller ämnar tillverka intensivt.

4.2.2

Många industrier som påverkats hittills är tillverkare av halvfabrikat, det vill säga varor som omvandlas och kombineras till slutprodukter.

4.2.3

Den globala industriella produktionen har fortfarande inte återgått till nivån före finanskrisen. Således finns det ett stort överskott i fråga om industriell kapacitet, och kunder som köper kinesiska produkter som omfattas av antidumpningsåtgärder skulle kunna göra sina inköp i tredjeländer utan någon större förlust av konskurrenskraft.

4.2.4

Om Kina tillåts utöka sin marknadsandel på ett illojalt sätt och uppnå en oligopolistisk fördel kommer landet utan tvekan att dra nytta av detta i ett senare skede för att höja priserna på nytt, till men för konsumentvaruindustrin i EU. Kina agerar redan på detta sätt för att främja sin lokala industri. Europaparlamentet (9) har lagt fram bevis på åtgärder som begränsar handeln med naturresurser och som kan strida mot WTO:s regler. År 2009 antog Kina sin utvecklingsplan för sällsynta jordartsmetaller 2009–2015, som införde exportkvoter på 35 000 ton per år. Följande år tredubblades priserna på Kinas sällsynta jordartsmetaller. Ett annat exempel återfinns på elektronikmarknaden, där Kina beskattar exporten av komponenter högre än färdiga produkter, i syfte att skydda den lokala industrin för sammansättning av anordningar.

4.2.5

Dessa exempel visar att den kinesiska politiken främjar industrier med högre mervärde. Utan möjligheten att registrera antidumpningsfall skulle sektorer såsom utrustnings- eller biltillverkning också utsättas för orättvis konkurrens. Kina har också en historia av immaterialrättsbrott, och därför skulle inte ens patent i särskilt stor utsträckning kunna bidra till att bevara innovativa industrier inom EU:s gränser.

4.2.6

På lång sikt skulle tillerkännandet av marknadsekonomisk status för Kina skada hela den industriella värdekedjan på grund av de negativa effekterna på innovationen. Det råder en allmän uppfattning i EU att innovation är vårt samhälles enda möjlighet att konkurera med konkurrenter som endast konkurrerar genom omkostnaderna. Innovation sker dock inte längre i slutna laboratorier. I stället konstaterades i en undersökning gjord av KPMG att 85 % av respondenterna inom den globala metallindustrin anser att när det gäller innovation kommer partnerskap att vara framtiden för deras organisation. Över tre fjärdedelar säger att de redan tillämpar mer samarbetsinriktade affärsmodeller med leverantörer och kunder. Därför är det omöjligt att föreställa sig framtida innovativa industrier som inte tillhör något kunskapsnätverk.

4.3.1

På lång sikt, och oavsett utvecklingen av individuella sektorer, kommer välståndet i EU att växa på ett hållbart sätt enbart genom en stabil utveckling av den disponibla inkomsten. Kommissionens nuvarande politik som gynnar arbetstillfällen och investeringar erkänner dessa fakta och bör tas i beaktande när man fattar beslut i denna fråga.