52016DC0558

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 8.9.2016

COM(2016) 558 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförande av rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförande av rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur

1. Inledning

Enligt artikel 5.2 i direktiv 98/58/EG ska kommissionen lägga fram en rapport för rådet om de erfarenheter medlemsstaterna gjort sedan direktivet genomfördes.

I kommissionens beslut 2006/778/EG 1 fastställs minimikrav på insamling av information från inspektioner vid produktionsanläggningar där vissa djur hålls för animalieproduktion. Bilagorna innehåller förteckningar över vilka krav som ska kontrolleras med avseende på bristande efterlevnad. Enligt detta beslut har medlemsstaterna varit skyldiga att överlämna årliga rapporter till kommissionen sedan juni 2009. I skäl 9 i det beslutet konstateras att det är ytterst viktigt att uppgifter om djurskyddsinspektioner samlas in för att gemenskapen ska kunna utvärdera följderna av sin politik på detta område.

EU:s strategi för djurs välbefinnande 2012–2015 2 identifierar bristfällig tillsyn av EU-lagstiftningen som ett av de största problemen som inverkar på djurens välbefinnande. Därutöver ger denna rapport till rådet om genomförande av rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur 3 en värdefull inblick i tillsynsområdena.

2. Metod

Denna rapport omfattar perioden 1 januari 2011–31 december 2014.

Tre informationskällor har använts vid utarbetandet av denna rapport:

För det första härrör de uppgifter som används från kommissionens rapporter med resultaten av kommissionens revisioner i medlemsstaterna. Rapporterna är huvudsakligen från åren 2011–2013 eftersom revisionerna under dessa år särskilt var inriktade på situationen på jordbruksföretagen (se tabell 1 i bilaga I).

För det andra måste varje medlemsstat se till att djurskyddsinspektioner sker i enlighet med bestämmelserna om offentlig kontroll i förordning (EG) nr 882/2004 4 . Nationella behöriga myndigheter ansvarar för att årligen rapportera resultaten av dessa inspektioner till kommissionen. Kommissionen har använt de uppgifter som medlemsstaterna har lämnat in 5 för åren 2013 och 2014 eftersom dessa uppgifter kan anses spegla den senaste situationen. En översikt över antalet anläggningar som ska inspekteras och andelen inspekterade anläggningar redovisas i tabell 2 i bilaga I.

Kommissionen får slutligen ibland ta emot klagomål 6 om påstådd underlåtenhet från en eller flera medlemsstaters sida att tillämpa unionsrätten. Dessa klagomål kan också ge en värdefull inblick i områden där medborgarna upplever att det finns brister i tillsynen.

3. Resultat

3.1 System för övervakning och inspektioner

Kommissionens revisioner visar att medlemsstaterna har inrättat ett riskbaserat system för urval av anläggningar som ska inspekteras. En viktig orsak till att utföra riskbaserade djurskyddsinspektioner på jordbruksföretag var förordning (EG) nr 882/2004 vad gäller offentlig kontroll och kontroll av tvärvillkoren för samlat gårdsstöd 7 .

Flera medlemsstater beskriver i detalj sitt system för urval av de anläggningar som ska inspekteras, vilket också bekräftar användningen av ett riskbaserat tillvägagångssätt. Därutöver krävs det enligt EU-lagstiftningen att det absoluta antalet inspektioner ska 8 stå i proportion till omfattningen av produktionen och antalet berörda djur.

Vidare ska medlemsstaterna följa upp eventuella rekommendationer i samband med revisioner. Vid sina revisioner konstaterade kommissionen att nationella tjänstemän vidtog åtgärder i samtliga fall. Kommissionen konstaterade trots det att åtgärderna inte var tillräckliga för att uppnå efterlevnad i tre av medlemsstaterna. I två av dessa medlemsstater berodde detta på avsaknad av tillräckligt avskräckande påföljder medan en medlemsstat inte hade drivit fallet på lämpligt sätt.

3.2 Variationer i medlemsstaternas rapportering

Det finns betydande skillnader i medlemsstaternas rapportering som i allmänhet gör tolkningen och jämförelsen av uppgifterna svårare.

Under 2012 utarbetades ett onlineformulär på grundval av tabellerna i beslut 2006/778/EG och detta användes av medlemsstaterna för 2013 och 2014. Detta onlineformulär har gjort det möjligt för kommissionen att analysera de rapporterade siffrorna på ett effektivare sätt. Vissa inkonsekvenser kvarstår emellertid. Detta gäller särskilt tama fjäderfän. Enligt definitionen av termen ”tama fjäderfän” 9 borde denna kolumn endast användas för slaktkycklingar. Flera medlemsstater har dock tagit med siffror för små värphönsanläggningar 10 i kolumnen för tama fjäderfän. Det är därför omöjligt att veta om resultaten är representativa för anläggningar för slaktkycklingar eller för anläggningar för värphöns.

Ett liknande problem finns när det gäller kategorin ”nötkreatur” som omfattar system för både nötkötts- och mjölkproduktion. Eftersom riskerna för djurs välbefinnande i de två systemen skiljer sig åt skulle en separat analys av uppgifterna vara till nytta.

3.3 Tekniska resultat

För det första måste andelen inspekterade anläggningar i jämförelse med det totala antalet anläggningar vara tillräckligt hög för att undersökningsresultaten ska kunna betraktas som representativa för produktionssystemet (se figur 1 i bilaga I). Endast i ett fall påpekade kommissionens experter att antalet inspekterade anläggningar var ganska lågt i jämförelse med produktionens omfattning. Kommissionen rapporterade inga brister vad gäller det riskbaserade urvalet av anläggningar.

Det bör noteras att antalet inspekterade anläggningar var särskilt högt för både värphöns och suggor under åren 2013 och 2014. Detta kan ha berott på förbudet mot oinredda burar för värphöns (2012) och på införandet av grupphållning av suggor (2013) och den därmed sammanhängande skyldigheten att säkerställa full efterlevnad.

För det andra är det viktigt att komma ihåg att antalet fall av bristande efterlevnad omfattar alla slags överträdelser av EU-lagstiftningen, även sådana av ringa betydelse. Kategorierna A och B i tabell 3 omfattar administrativa åtgärder av bristande efterlevnad som leder till en begäran om att korrigera bristen antingen inom tre månader eller ibland inom längre tid. Kategori C omfattar allvarligare överträdelser som leder till omedelbara åtgärder för administrativa eller straffrättsliga sanktioner. Som exempel kan nämnas att endast 8,1 % av de överträdelser i anläggningar för tama fjäderfän som registrerades under 2014 var allvarliga och ledde till omedelbara åtgärder.

Slutligen är det viktigt att beakta att man på grund av det riskbaserade tillvägagångssättet har riktat inspektionerna på de anläggningar där överträdelser är mest sannolika. Detta betyder att en ökning av antalet överträdelser inte nödvändigtvis är en indikation på en försämrad djurskyddssituation. Dessutom bör det riskbaserade tillvägagångssättet i allmänhet leda till en snabbare hantering av djurskyddsproblem och en förbättrad situation för djuren.

Med behörig hänsyn till metodologiska brister är resultaten som följer:

Kommissionens revisioner

Arton av kommissionens revisioner under åren 2011–2013 omfattade värphöns (13) och/eller suggor (8). Resultaten av dessa revisioner ger en god bild av situationen före införandet av förbudet mot oinredda burar för värphöns och övergången till grupphållning av suggor.

I merparten av de medlemsstater som granskades i fråga om svinhållning rapporterade kommissionens experter också bristande efterlevnad vad gäller kraven på tillhandahållande av sysselsättningsmaterial och förhindrande av svanskupering. Det föreligger mycket varierande resultat från dessa medlemsstater. I vissa medlemsstater gjordes mycket litet i fråga om förhindrande av rutinmässig svanskupering eller tillhandahållande av sysselsättningsmaterial.

Ofta insisterande den behöriga myndigheten inte tillräckligt på att det skulle genomföras andra åtgärder, t.ex. förändringar av förhållandena i stallmiljön eller av uppfödningsmetoder. Dessutom betraktades olämpliga material, såsom metallkedjor, som acceptabla av en majoritet av medlemsstaternas tjänstemän medan lämpliga material t.ex. ansågs vara oförenliga med dräneringssystemen.

Fyra medlemsstater hade utfärdat vägledningar eller infört åtgärder för att minska antalet fall av bristande efterlevnad. Trots detta visade revisionerna på att medlemsstaternas tjänstemän ofta saknade sakkunskap om hur man ska tolka kraven på tillhandahållande av sysselsättningsmaterial och på de förändringar av uppfödningsmetoder och förhållandena i stallmiljön som ska genomföras innan man tillåter rutinmässig svanskupering.

Kommissionen genomförde dessutom nio revisioner under 2014 11 som visade på att uppgifter från slakterier användes för att bedöma djurskyddet på jordbruksföretag för tama fjäderfän/slaktkycklingar. Men endast tre av de granskade medlemsstaterna använde faktiskt dessa uppgifter för att kontrollera jordbruksföretag. I de övriga medlemsstaterna konstaterades regelbundet allvarliga lesioner vid slakt, dock med liten återkoppling till dem som utför kontrollerna på jordbruksföretagen.

Medlemsstaternas rapporter

Information om överträdelser som medlemsstaterna rapporterat för arter av produktionsdjur som omfattas av EU:s djurskyddsbestämmelser återfinns i tabell 3 i bilaga I.

”Dokumentation” är en av kategorierna med ett stort antal fall av bristande efterlevnad för nästan samtliga arter av produktionsdjur. Denna kategori gäller bristande spårbarhet av medicinska behandlingar och dödlighet som jordbrukaren har konstaterat och är en viktig informationskälla.

Vad gäller krav som berör själva djuret avser det vanligaste negativa resultatet ”byggnader och andra utrymmen”. Denna rubrik omfattar olämplig utformning av byggnader, golv och inredning. Dessutom omfattar den utrustningen inuti byggnaden/buren/boxen samt felaktig användning av faciliteter såsom dålig ventilation eller belysning.

Övriga viktigare typer av bristande efterlevnad som konstaterades varierade beroende på art av produktionsdjur. För kalvar var det ”rörelsefrihet”, som avser djurs möjlighet att röra sig fritt och regler om tjudring, medan det för tama fjäderfän var regelbundna kontroller av hur ”automatisk eller mekanisk utrustning” fungerar. Problem avseende ”foder, vatten och andra ämnen” förekom ofta för frigående värphöns, nötkreatur, får och getter. Denna rubrik omfattar själva fodret, djurens tillgång till foder och vatten och kontrollerna av foder- eller vattenautomater.

Medlemsstaterna rapporterar för år 2013 en andel bristande efterlevnad på 8,4 % för svin och tillhandahållande av sysselsättningsmaterial. För stympning (dvs. svanskupering men även kastrering och tandklippning) registrerade medlemsstaterna en andel bristande efterlevnad på 2,2 %.

Klagomål

Under 2013 och 2014 registrerade kommissionen åtta klagomål om medlemsstaters underlåtenhet att tillhandahålla svin sysselsättningsmaterial och om rutinmässig svanskupering. Dessa klagomål återspeglas även av resultaten från kommissionens revisioner. Fem av dessa har hittills avslutats. Under mellantiden har kommissionen utfärdat riktlinjer på detta område 12 .

Även om det har förekommit klagomål om andra djurskyddsfrågor, såsom produktion av foie gras, transport och djurskydd vid slakt, så är antalet fall få för varje fråga. Alla klagomål har bedömts noggrant och man har kommit fram till att det inte fanns tillräckliga skäl för att gå vidare med något av dem. De flesta av dem har därför avslutats.

4. Slutsats

De allmänna principerna och bestämmelserna i direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur har bidragit till att skapa en gemensam ram för skyddet av produktionsdjur inom EU. Med stöd av direktivet kan medlemsstaterna även säkerställa att dessa regler verkställs och tillämpas. Det viktigaste är att medlemsstaterna är skyldiga att lämna årliga rapporter om resultatet av sina kontroller av tillämpningen av djurskyddsbestämmelserna och att fastställa nya mål för att förbättra tillsynen. Detta har lett till en prioritering av djurskyddsfrågor. Rapporterna visar också att medlemsstaterna verkar arbeta systematiskt för att ta itu med all bristande efterlevnad som konstaterats och se till att EU:s djurskyddsbestämmelser verkställs. Detta bekräftas av siffror från kommissionens föregående rapport från 2006 13 och av de siffror som medlemsstaterna rapporterade för 2013 och 2014. Det har skett en märkbar ökning av antalet anläggningar som uppfyller kraven.

Med hänsyn till de två senaste införda åtgärderna – förbudet mot oinredda burar för värphöns (2012) och mot individuella boxar för suggor (2013) – har de åtgärder som kommissionen har vidtagit för att uppmuntra alla medlemsstater att korrekt verkställa dessa förbud visat sig vara effektiva. Enligt uppgifter som kommissionen har tillgång till följer alla medlemsstater för närvarande kraven och använder antingen inredda burar eller alternativa system för värphöns. Vad gäller grupphållningen av suggor följer 25 medlemsstater reglerna medan tre har uppgivit full efterlevnad. Kommissionen håller på att kontrollera den dokumentation som har tillhandahållits för att styrka dessa påståenden.

I de flesta fall visar uppgifterna på små förbättringar mellan 2013 och 2014. Den registrerade efterlevnaden för tama fjäderfän och kravet avseende ”automatisk eller mekanisk utrustning” ökade från 82,1 % till 86,4 %. För de flesta arter och produktionssystem registrerades också en generell förbättring från 2013 till 2014 för ”dokumentation” och ”byggnader och andra utrymmen”. Majoriteten av de medlemsstater som har lämnat en analys av sina resultat uppger också att det finns en allmän tendens mot en förändring till det bättre. Vissa betonade också att kunskapsbrist ofta är orsaken till bristande efterlevnad och har därför infört åtgärder för utbildning i sina handlingsplaner för det kommande året.

Denna övergripande förbättring, även från medlemsstaternas sida, stöds av de revisioner som kommissionen genomfört under samma period. I dessa har det konstaterats att medlemsstaterna har följt upp rekommendationerna och att situationen har förbättrats jämfört med tidigare revisioner.

Det är dock nödvändigt att fortsätta arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att införa ytterligare förbättringar när det gäller det sätt på vilket efterlevnaden av djurskyddsbestämmelserna rapporteras. Sedan beslut 2006/778/EG antogs har det t.ex. antagits andra rättsliga krav när det gäller djurens välbefinnande 14 . Sådana rättsliga förändringar som infördes vid en senare tidpunkt återspeglas inte i dagens rapporteringskrav. Det måste övervägas hur man bäst kan säkerställa en enhetlig överföring av dessa kompletterande uppgifter och samtidigt hålla den administrativa bördan så låg som möjligt.

Slutligen framgår det av de uppgifter som samlats in att det krävs en bättre gemensam förståelse av gällande djurskyddsbestämmelser och hur de ska tillämpas och verkställas. Detta gäller särskilt för vissa rättsliga krav för svins välbefinnande. Uppgifter från medlemsstaterna visar endast en liten ökning av antalet överträdelser som registrerats när det gäller tillhandahållande av sysselsättningsmaterial och en minskning av antalet överträdelser avseende svanskupering av svin mellan 2013 och 2014. Detta står i kontrast till kommissionens revisionsrapporter som visar ett mycket större antal överträdelser av dessa två krav i merparten av de granskade medlemsstaterna. Dessutom verkar antalet klagomål om dessa frågor tyda på ökad medvetenhet och ökat intresse för svinens välbefinnande bland EU:s medborgare. De lägre siffror som rapporterats av medlemsstaterna skulle kunna bero på att bristande efterlevnad inte har upptäckts. Kommissionens revisioner visade att flertalet medlemsstater ansåg att de uppfyllde unionsrätten avseende svanskupering. Samtidigt har man i flera år verkat för att öka kunskapen och ändra attityderna på detta område. Genom kommissionens rekommendation (EU) 2016/336 av den 8 mars 2016 införs ett antal parametrar som är relevanta när det gäller att minska svansbitning och i rekommendationen förtecknas de egenskaper som optimalt sysselsättningsmaterial bör ha. Det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar ger medlemsstaterna ytterligare information om ämnet och även verktyg och indikatorer som kan användas vid bedömningen av situationen på jordbruksföretaget.

Kommissionen kommer som minimum att fortsätta att övervaka efterlevnaden av bestämmelserna i rådets direktiv 98/58/EG. Det framgår emellertid av de handlingsplaner och synpunkter som tillhandhållits att medlemsstaterna använder olika verktyg för bättre tillsyn av lagstiftningen på detta område. Samtidigt anser kommissionen det vara mycket viktigt att utveckla ytterligare dialoger med berörda aktörer för att främja särskilda initiativ och projekt på detta område som skulle kunna vara till nytta för båda parter både ur ekonomisk synvinkel och djurskyddets synvinkel. Det är mot denna bakgrund som kommissionen håller på att utarbeta ett mer systematiskt och synligt format för denna dialog, så att alla berörda parter (djurskyddsorganisationer, forskare, veterinärer, jordbrukare, livsmedelsproducenter, detaljhandel osv.) kan ge uttryck för sina farhågor, utbyta kunskap och resurser för att bygga upp gemensam verksamhet.

Därutöver kommer antagandet av kommissionens förslag om offentlig kontroll 15 att bana väg för inrättandet av europeiska referenscentrum för djurskydd, som också skulle kunna bidra till ytterligare förbättringar genom skapande och utbyte av bättre teknisk och vetenskaplig kunskap.

Bilaga I

Tabell 1

Förteckning över kommissionens revisioner 2010–2014

Medlemsstat	Rapportnummer:	Föremål för revision av djurskyddet	Datum
Malta	2010-8386	Jordbruksföretag och transport (värphöns, kalvar, svin, 2006/778)	Jan. 2010
Luxemburg	2010-8385	Jordbruksföretag och transport (98/58, 2006/778, värphöns, svin)	Jan. 2010
Frankrike	2010-8390	Jordbruksföretag och transport (värphöns, svin, 2006/778)	Febr. 2010
Polen	2010-8387	Jordbruksföretag och transport (värphöns, svin)	Febr.–mars 2010
Italien	2010-8388	Jordbruksföretag och transport (98/58, värphöns, svin)	Mars 2010
Rumänien	2010-8389	Jordbruksföretag och transport (värphöns, svin)	April 2010
Bulgarien	2010-8383	Jordbruksföretag och transport (värphöns, svin)	April 2010
Tjeckien	2010-8384	Jordbruksföretag och transport (värphöns, svin)	Juni 2010
Sverige	2010-8391	Jordbruksföretag och transport (2006/778, värphöns, svin)	Okt. 2010
Danmark	2010-8392	Jordbruksföretag och transport (värphöns, svin)	Nov. 2010
Österrike	2011-6096	Jordbruksföretag och transport (98/58, värphöns, svin, slaktkycklingar)	Jan. 2011
Portugal	2011-6052	Jordbruksföretag och transport (slaktkycklingar, värphöns, kalvar, svin)	Maj 2011
Polen	2011-6049	Jordbruksföretag och transport (98/58, värphöns, svin, slaktkycklingar)	Maj–juni 2011
Belgien	2011-6039	Jordbruksföretag och transport (98/58, värphöns, svin, slaktkycklingar)	Juni–juli 2011
Ungern	2011-6045	Jordbruksföretag och transport (98/58, värphöns, slaktkycklingar, svin, Europarådets krav för gäss)	Sept. 2011
Slovakien	2011-6053	Jordbruksföretag och transport (värphöns, slaktkycklingar, svin)	Sept. 2011
Italien	2011-6048	Jordbruksföretag och transport (98/58, värphöns, svin, slaktkycklingar)	Nov. 2011
Irland	2012-6379	Värphöns på jordbruksföretag	Mars 2012
Slovenien	2012-6375	Jordbruksföretag och transport (98/58, värphöns, svin, slaktkycklingar)	April 2012
Nederländerna	2012-6376	Jordbruksföretag och transport (98/58, värphöns, svin, slaktkycklingar, Europarådets krav för nötkreatur)	Maj 2012
Bulgarien	2012-6454	Jordbruksföretag och transport (värphöns, slaktkycklingar, svin)	Juni 2012
Lettland	2012-6525	Jordbruksföretag och transport (98/58, 2006/778, värphöns, svin, slaktkycklingar, kalvar, Europarådets krav för nötkreatur och för pälsdjursfarmer)	Okt. 2012
Litauen	2012-6526	Jordbruksföretag och transport (98/58, svin, slaktkycklingar, Europarådets krav för pälsdjursfarmer)	Nov. 2012
Frankrike	2012-6446	Jordbruksföretag och transport (värphöns, svin, slaktkycklingar, Europarådets krav för myskänder)	Nov. 2012
Rumänien	2012-6374	Jordbruksföretag och transport (värphöns, svin, slaktkycklingar, Europarådets krav för kalkoner och för ankor)	Nov. 2012
Förenade kungariket	2013-6822	De viktigaste arterna av produktionsdjur och slaktkycklingar (slaktkycklingar, Europarådets krav för kalkoner)	Febr.–mars 2013
Danmark	2013-6807	De viktigaste arterna av produktionsdjur och slaktkycklingar (slaktkycklingar, Europarådets krav för pälsdjursfarmer och för nötkreatur)	Okt. 2013
Österrike	2013-6805	De viktigaste arterna av produktionsdjur – Europarådets krav (2006/778, Europarådets krav för nötkreatur, för kalkoner och för gäss)	Nov. 2013

Tabell 2

Sammanfattning av medlemsstaternas rapporter för perioden 2013–2014, per art

2013	Kategori	Värphöns – utehöns	Värphöns – frigående höns inomhus	Värphöns – inredda burar	Kalkoner	Tama fjäderfän	Ankor	Gäss

	Produktionsanläggningar som ska inspekteras	6 731	3 490	3 236	19 768	111 115	29 877	13 553
	Produktionsanläggningar som har inspekterats	20,1 %	33,6 %	40 %	5,1 %	5,3 %	2,8 %	5,6 %
	Produktionsanläggningar som inte uppvisat brister i efterlevnaden	89,8 %	89,4 %	87,5 %	90,7 %	82,7 %	89,9 %	89 %
	Totalt bristande efterlevnad per kategori	198	189	224	122	1 275	132	127
	Kategori	Ratiter	Svin	Nötkreatur (utom kalvar)	Kalvar	Får	Getter	Pälsdjur

	Produktionsanläggningar som ska inspekteras	788	685 660	1 503 586	942 407	549 713	186 632	3 956
	Produktionsanläggningar som har inspekterats	13,5 %	4,3 %	4,5 %	4,1 %	3 %	2,5 %	28,8 %
	Produktionsanläggningar som inte uppvisat brister i efterlevnaden	90,6 %	80,8 %	86,2 %	87,2 %	86,4 %	80,7 %	85,1 %



2014	Kategori	Värphöns – utehöns	Värphöns – frigående höns inomhus	Värphöns – inredda burar	Kalkoner	Tama fjäderfän	Ankor	Gäss

	Produktionsanläggningar som ska inspekteras	12 099	12 772	3 565	26 395	183 920	75 420	37 241
	Produktionsanläggningar som har inspekterats	17,3 %	16 %	40,5 %	5,6 %	4,1 %	1,9 %	3,3 %
	Produktionsanläggningar som inte uppvisat brister i efterlevnaden	91,8 %	92,3 %	86,4 %	88,4 %	83,5 %	91,5 %	90,7 %

	Kategori	Ratiter	Svin	Nötkreatur (utom kalvar)	Kalvar	Får	Getter	Pälsdjur

	Produktionsanläggningar som ska inspekteras	1 716	767 042	1 626 413	978 358	653 721	235 205	4 317
	Produktionsanläggningar som har inspekterats	11,2 %	4,7 %	4,6 %	4,5 %	3,4 %	2,9 %	28,7 %
	Produktionsanläggningar som inte uppvisat brister i efterlevnaden	92,2 %	82,2 %	86,6 %	84,7 %	89,5 %	81,4 %	85,6 %

Figur 1

Andel produktionsanläggningar som inspekterades 2013 och 2014

Tabell 3

Antal produktionsanläggningar i medlemsstater som inspekterats och andel fall av bristande efterlevnad 2013 och 2014

- huvudsakliga arter av produktionsdjur

	2013	2014	2013	2014	2013	2014	2013	2014
Kategori	Värphöns – utehöns	Värphöns – utehöns	Svin	Svin	Kalvar	Kalvar	Tama fjäderfän	Tama fjäderfän

Produktionsanläggningar som ska inspekteras	6 731	12 099	685 660	767 042	942 407	978 358	111 115	183 920
Produktionsanläggningar som har inspekterats	20,1 %	17,3 %	4,3 %	4,7 %	4,1 %	4,5 %	5,3 %	4,1 %
Produktionsanläggningar som inte uppvisat brister i efterlevnaden	89,8 %	91,8 %	80,8 %	82,2 %	87,2 %	84,7 %	82,7 %	83,5 %
Antal fall av bristande efterlevnad
Personal	5,6 %	5,6 %	2,9 %	3,1 %	2,4 %	2,3 %	14 %	10,5 %
Kontroll	6,1 %	8,9 %	7,8 %	9,2 %	7,8 %	8,8 %	8,2 %	7,4 %
Dokumentation	22,7 %	27,1 %	15,5 %	13,5 %	17,4 %	12,8 %	44,5 %	30,5 %
Rörelsefrihet	0,5 %	2,8 %	3 %	4,1 %	14,2 %	14,3 %	3,4 %	4,4 %
Utrymmeskrav	5,6 %	5,1 %	13 %	6,3 %	6,9 %	7 %	4 %	5,1 %
Byggnader och andra utrymmen	78,3 %	84,6 %	27,5 %	28,5 %	40,9 %	39,3 %	36,4 %	37,3 %
Minimikrav på belysning	2,5 %	3,3 %	5,5 %	8,8 %	1,9 %	2,8 %	0,8 %	2,7 %
Golvytor (för svin)	0 %	0 %	8,8 %	9,3 %	0 %	0 %	0 %	0 %
Material att sysselsätta sig med (för svin)	0 %	0 %	8,4 %	10 %	0 %	0 %	0 %	0 %
Automatisk eller mekanisk utrustning	6,6 %	5,6 %	4,7 %	4,2 %	3 %	3,3 %	17,9 %	14,6 %
Foder, vatten och andra ämnen	28,3 %	35 %	11,8 %	11,5 %	13,3 %	16,4 %	7,2 %	8,3 %
Hemoglobin (för kalvar)	0 %	0 %	0 %	0 %	0,4 %	0,5 %	0 %	0 %
Fiberhaltigt foder (kalvar och suggor)	0 %	0 %	0,2 %	0,2 %	0,2 %	1 %	0 %	0 %
Stympning	0,5 %	1,9 %	2,2 %	1,8 %	0,3 %	0,3 %	0,8 %	0,4 %
Avelsförfaranden (ej för värphöns)	0 %	0 %	2 %	1,3 %	1,1 %	1 %	11 %	7,1 %
Antal fall av bristande efterlevnad per kategori
Kategori A	56,1 %	64 %	64,2 %	66,1 %	73,3 %	76,6 %	69,8 %	73,2 %
Kategori B	37,9 %	25,7 %	20,3 %	22,1 %	15,1 %	12,9 %	23,4 %	18,5 %
Kategori C	6,1 %	10,3 %	15,6 %	11,8 %	11,5 %	10,5 %	6,8 %	8,3 %

Bilaga II

Översikt över den djurskyddslagstiftning som är relevant för situationen på jordbruksföretaget

Rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur (EGT L 221, 8.8.1998, s. 23).

Rådets direktiv 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns (EGT L 203, 3.8.1999, s. 53).

Rådets direktiv 2007/43/EG av den 28 juni 2007 om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar (EUT L 182, 12.7.2007, s. 19).

Rådets direktiv 2008/119/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar (kodifierad version) (EUT L 10, 15.1.2009, s. 7).

Rådets direktiv 2008/120/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (kodifierad version) (EUT L 47, 18.2.2009, s. 5).

Kommissionens direktiv 2002/4/EG av den 30 januari 2002 om registrering av anläggningar som håller värphöns och som omfattas av rådets direktiv 1999/74/EG (EGT L 30, 31.1.2002, s. 44).

Kommissionens beslut 2006/778/EG av den 14 november 2006 om minimikrav på insamling av information från inspektioner vid produktionsanläggningar där vissa djur hålls för animalieproduktion (EUT L 314, 15.11.2006, s. 39).

(1)

(2)

KOM(2012) 6 slutlig/2.

(3)

EGT L 221, 8.8.1998, s. 23.

(4)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 165, 30.4.2004, s. 1).

(5)

Vissa uppgifter från dessa rapporter har extrapolerats och presenteras i bilaga I.

(6)

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Uppdatering av klagandens ställning i ärenden om unionsrättens tillämpning (COM(2012) 154 final).

(7)

Jordbrukare kan få direktstöd under förutsättning att de uppfyller de tvärvillkor som anges i förordningen, dvs. att de upprätthåller god jordbrukshävd och att de uppfyller gällande normer i fråga om folkhälsa, djurhälsa och växters sundhet, miljö och djurskydd.

(8)

Enligt direktiven 2008/120/EG och 2008/119/EG ska inspektionerna ”varje år omfatta ett statistiskt representativt urval av de olika uppfödningssystem som används i varje medlemsstat”.

(9)

Tabell 2 i bilaga IV till kommissionens beslut 2006/778/EG: Tama fjäderfän avser fjäderfän av arten Gallus gallus utom värphöns.

(10)

Färre än 350 höns.

(11)

Referensnummer för revisionsrapporterna: Spanien 7079, Förenade kungariket 7080, Danmark 7061, Tyskland 7073, Tjeckien 7060, Ungern 7072, Belgien 7059, Nederländerna 7078 och Italien 7075.

(12)

Kommissionens rekommendation (EU) 2016/336 av den 8 mars 2016 om tillämpningen av rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning vad gäller åtgärder för att minska behovet av svanskupering (EUT L 62, 9.3.2016, s. 20).
SWD(2016) 49 final http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=uriserv:OJ.L_.2016.062.01.0020.01.SWE&toc=OJ:L:2016:062:TOC

(13)

KOM(2006) 838 slutlig.

(14)

Direktiv 2007/43/EG.

(15)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och välbefinnande, växters sundhet, växtförökningsmaterial och växtskyddsmedel samt om ändring av förordningarna (EG) nr 999/2001, (EG) nr 1829/2003, (EG) nr 1831/2003, (EG) nr 1/2005, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 834/2007, (EG) nr 1099/2009, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012 och (EU) nr 652/2014 och direktiven 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG, 2008/120/EG och 2009/128/EG (förordningen om offentlig kontroll). Interinstitutionellt ärende: 2013/0140 (COD).

Choose the experimental features you want to try