EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.7.2016

COM(2016) 472 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen - Årsrapport om bedrägeribekämpning 2015

{SWD(2016) 234 final}
{SWD(2016) 235 final}
{SWD(2016) 236 final}
{SWD(2016) 237 final}
{SWD(2016) 238 final}
{SWD(2016) 239 final}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen - Årsrapport om bedrägeribekämpning 2015    

SAMMANFATTNING

1.INLEDNING

2.BEDRÄGERIBEKÄMPNING PÅ EU-NIVÅ

2.1.Kommissionens politiska åtgärder för bedrägeribekämpning 2015

2.1.1.Förslag till direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen

2.1.2.Förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet

2.1.3.Utvärdering av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013

2.1.4.Insatser mot korruption i EU

2.1.5.Kommissionens strategi mot bedrägerier

2.2.Bedrägeribekämpningsåtgärder i inkomster.

2.2.1.Ömsesidigt administrativt bistånd (ändring av förordning nr 515/97)

2.2.2.Informationssystemet för bedrägeribekämpning (Afis)

2.2.3.Gemensamma tullaktioner

2.2.4.Insatser mot olaglig handel med tobaksvaror

2.2.5.Insatser mot momsbedrägeri

2.2.6.Bestämmelser om bedrägeribekämpning i internationella avtal

2.2.7.Bedrägeribekämpningsåtgärder gällande märkning för beskattningsändamål av dieselbrännolja och fotogen

2.3.Bedrägeribekämpningsåtgärder för utgifter

2.3.1.Ändring av budgetförordningen (förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget)

2.3.2.Anmälan av oriktigheter – bestämmelser i den fleråriga budgetramen, utgiftsområde 2014–2020

2.4.Övrigt

2.4.1.Genomförande av programmet Herkules

3.Uppföljning av Europaparlamentets resolution om skydd av EU:s ekonomiska intressen – Bedrägeribekämpning – Årsrapporten för 2014

4.SAMARBETE MED MEDLEMSSTATERNA

4.1.Rådgivande kommittén för samordning av bedrägeribekämpningen (Cocolaf)

4.2.Medlemsstaternas åtgärder mot bedrägerier och annan olaglig verksamhet som påverkar EU:s ekonomiska intressen

4.3.Genomförande av 2014 års rekommendationer

5.BEDRÄGERI OCH ANDRA ORIKTIGHETER

5.1.Anmälda oriktigheter samt allmän utveckling 2011–2015

5.2.Anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri

5.2.1.Inkomster

5.2.2.Utgifter

5.3.Anmälda oriktigheter utan misstanke om bedrägeri

5.3.1.Inkomster

5.3.2.Utgifter

5.4.Resultat från verksamheten vid Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)

6.ÅTERKRAV OCH ANDRA FÖREBYGGANDE ELLER KORRIGERANDE ÅTGÄRDER

7.SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

7.1.Inkomster

7.2.Utgifter

BILAGA 1 – Anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri

BILAGA 2 – Anmälda oriktigheter utan misstanke om bedrägeri

SAMMANFATTNING

EU och medlemsstaterna delar ansvaret för att skydda EU:s ekonomiska intressen och bekämpa bedrägerier. Nationella myndigheter hanterar omkring 80 % av EU:s utgifter och uppbär traditionella egna medel.

Detta är den andra årliga rapporten om skydd av EU:s ekonomiska intressen som lagts fram av den nuvarande kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna. Det omfattar bedrägeribekämpningsåtgärder som vidtagits av kommissionen och medlemsstaterna och resultaten av dessa åtgärder. Detta arbete utförs i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), förordningarna och andra instrument om skydd av EU:s ekonomiska intressen och relevant nationell lagstiftning.

Kommissionen och medlemsstaterna skyddar EU:s budget från onödiga eller oriktiga utgifter eller kringgående av tullar och andra avgifter, främst genom:

(1)förebyggande åtgärder,

(2)utredningsinsatser,

(3)korrigeringsmekanismer (framför allt finansiella korrigeringar som riktas mot medlemsstater, men också återkrav från mottagare av EU-betalningar för utgiftssidan och uppbörd av utebliven tull och andra avgifter),

(4)repressiva åtgärder (bland annat från medlemsstaternas sida med avseende på delade förvaltningsfonder och traditionella egna medel).

Vid delad förvaltning, ligger huvudansvaret för att förebygga, upptäcka, utreda och korrigera oriktigheter och misstänkta bedrägerier hos medlemsstaterna.

Slutsatserna och rekommendationerna i 2015 års rapport bygger på analys av de uppgifter som är tillgängliga för de senaste fem åren samt de problem och risker som kartlagts under denna period.

Åtgärder som vidtagits på EU-nivå för att skydda EU:s ekonomiska intressen 2015

Alla åtgärder som föreslogs i kommissionens strategi mot bedrägerier (Cafs) har nu antingen genomförts eller fortlöpande (återkommande åtgärder såsom utbildning och öka medvetenheten om bedrägeri). Genomförandet av åtgärder för bedrägeribekämpning inom kommissionen fortsätter och grundar sig på kommissionens avdelningarnas bedrägeribekämpningsstrategier som utvecklats inom ramen för Cafs. Dessa ses regelbundet över och uppdateras. Som ett resultat har flera avdelningar inom kommissionen sett över sin strategi mot bedrägerier och tre har antagit en gemensam strategi mot bedrägerier.

Kommissionen fortsätter att stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar att förebygga bedrägeri bilateralt och inom den rådgivande kommittén för samordning av bedrägeribekämpningen (Cocolaf).

Under 2015 inledde kommissionen också ett ”Program för utbyte av erfarenheter” för att förbättra samordningen och utbyta bästa praxis i kampen mot korruption. Som en del av detta program har tre workshops hållits med medlemsstaterna under 2015 på teman som deklarationer av tillgångar, visselblåsarskydd och korruption inom sjukvården. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) deltog också på uppdrag av kommissionen i flera europeiska och internationella möten mot korruption.

Eftersom medlemsstaterna förvaltar cirka 80 % av EU:s budget, är det av yttersta vikt att kommissionen fortsätter att hjälpa dem att utveckla sina nationella strategier för bedrägeribekämpning. Medlemsstaternas sambandscentraler för bedrägeribekämpning spelar en viktig roll i detta avseende. Sex medlemsstater har antagit nationella strategier för bedrägeribekämpning. Tjeckien rapporterade att man planerar att revidera sin strategi, medan Italien rapporterade att dess sambandscentral för bedrägeribekämpning har upprättat och utvecklat strategiska riktlinjer och åtgärder som uppdateras årligen och publicerats sedan 2012 i deras årliga rapporter till det italienska parlamentet. Fem medlemsstater rapporterade att antagandet av deras nationella bedrägeribekämpningsstrategier pågår.

År 2015 fortsatte diskussionerna i Europaparlamentet och rådet om två förslag om att förstärka och öka effektiviteten i straffrättslig lagstiftning avseende skyddet av EU:s ekonomiska intressen, nämligen:

Ett utkast till direktiv för att stärka det befintliga regelverket genom att harmonisera definitionen av brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen samt påföljderna och preskriptionstiderna för dessa fall,

ett utkast till förordning om inrättande av en europeisk åklagarmyndighet, som föreslogs 2013 att stärka och effektivisera lagföringen inom EU för brott som riktar sig mot EU: s ekonomiska intressen.

År 2014 antogs det reviderade direktivet om offentlig upphandling och det reviderade försörjningsdirektivet samt ett nytt koncessionsdirektiv vilket har ökat öppenheten och förstärkt bestämmelserna som ska motverka bedrägerier och korruption genom att

definiera begreppet ”intressekonflikt”,

göra e-upphandling obligatorisk,

införa övervaknings- och rapporteringsskyldighet för att stävja upphandlingsbedrägerier och andra allvarliga oriktigheter.

Flera medlemsstater har fått rekommendationer från kommissionen om att vidta åtgärder för att förbättra öppenheten eller att trappa upp sina insatser mot korruption inom den offentliga förvaltningen, rättsväsendet och offentlig upphandling. För att införliva EU-direktiv i den nationella lagstiftningen har de flesta medlemsstaterna utarbetat nya nationella lagar. Den nya lagen trädde i kraft i sju medlemsstater den 18 april 2016.

Efter antagandet av förordning nr 2015/1929 om ändring av budgetförordningen har kommissionen från den 1 januari 2016 inrättat ett förbättrat system för tidig upptäckt och uteslutning för att skydda EU:s ekonomiska intressen.

På utgiftsidan av EU:s budget, antog kommissionen 2015 ett paket med fyra delegerade och fyra tillämpningsföreskrifter om bestämmelser för ”anmälan av oriktigheter” inom ramen för delad förvaltning för den fleråriga budgetramen 2014-2020. Målet är att förbättra kvaliteten och samstämmigheten i de uppgifter som lämnats av medlemsstaterna om oriktigheter och bedrägerier och se till att den administrativa bördan för medlemsstaterna på grund av rapporteringsskyldigheter hålls till ett minimum.

På budgetens inkomstsida gjordes under 2015 betydande framsteg för att öka skyddet av EU:s ekonomiska intressen:

Den ändrade förordningen 515/97 om ömsesidigt administrativt bistånd på tullområdet trädde i kraft 2015 och därmed upprättas en EU-databas över varor som förs in i, transiteras genom och förs ut ur EU. Detta kommer att fungera som ett kraftfullt verktyg för att intensifiera kampen mot tullbedrägerier.

Det framgick under 2015 att meddelanden om ömsesidigt bistånd som utfärdats efter gemensamma tullaktioner som utförts av Olaf är en viktig informationskälla för upptäckt av oriktigheter vid transaktioner som inbegriper vissa typer av varor.

Insatser mot cigarettsmuggling och andra former av olaglig handel med tobaksvaror är fortfarande en viktig prioritering för EU och dess medlemsstater. Kommissionen fortsatte 2015 att aktivt och i nära samarbete med medlemsstaterna genomföra den handlingsplan som anges i meddelandet om upptrappning av kampen mot cigarettsmuggling och andra former av olaglig handel med tobaksvaror.

Finansieringsprogrammet Herkules III bidrar till att stärka verksamheten och den administrativa kapaciteten hos medlemsstaternas tull- och polisstyrkor.

Upptäckt och anmälan av oriktigheter med och utan misstanke om bedrägeri som påverkar EU:s budget

År 2015 anmäldes 22349 oriktigheter avseende inkomster och utgifter av medlemsstaterna, omfattande ett totalt belopp på cirka 3,21 miljarder euro i EU-medel.

I jämförelse med 2014 ökade antalet upptäckta oriktigheter med 36 %, medan de berörda beloppen sjönk något med 1 %. Det ökade antalet är kopplat till vissa specifika situationer i det sammanhållningspolitiska området i två medlemsstater.

1 461 oriktigheter anmäldes som bedrägeri 2015, en minskning med 11 % jämfört med 2014, medan de berörda beloppen ökade med 18 % till 637,6 miljoner euro.

På intäktssidan skedde en minskning både vad gäller antal och belopp.

På utgiftssidan noterades däremot en minskning med 10 % av antalet bedrägerier i jämförelse med 2014 och beloppen ökade med 55 %.

Kommissionen och medlemsstaterna har insisterat på behovet av att planera och fokusera sin kontrollverksamhet på grundval av en riskanalys och it-verktyg. För detta ändamål förordar kommissionen användningen av riskanalysverktyget Arachne i medlemsstaterna för förbättrade förvaltningskontroller. Dessa nya metoder kan ha spelat en roll vad gäller den förbättrade upptäcktsförmågan.

Ingen stor förändring i rådande trender har observerats på utgiftssidan. I fråga om traditionella egna medel var solpaneler de varor som mest drabbats av bedrägeri och oriktigheter.

Under 2015 anmäldes till kommissionen 20 888 oriktigheter utan misstanke om bedrägeri (cirka 41 % mer än under 2014). Siffrorna

ökade för de två sektorerna för delad förvaltning,

förblev stabil för intäktssektorn,

minskade för föranslutningsutgifter och direkta utgifter.

Detta beror till stor del på det gradvisa genomförandet av de olika utgiftsprogrammen, men beror också till stor del på den specifika situationen i två medlemsstater, som tidigare nämnts.

Information om återkrav, finansiella korrigeringar och andra förebyggande och korrigerande åtgärder kommer att ingå i kommissionens årliga meddelande om skydd av EU:s budget till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten.

Åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna

År 2015 vidtog medlemsstaterna ett stort antal bedrägeribekämpningsåtgärder inom följande områden:

Offentlig upphandling,

ekonomisk brottslighet,

intressekonflikter,

korruption,

definitionen av bedrägeri,

visselblåsare.

I synnerhet alla de medlemsstater som uttryckligen rekommenderats att stärka sitt system för upptäckt av bedrägerier och/eller rapporteringssystem har vidtagit viktiga åtgärder för att förbättra sina nationella system.

De flesta medlemsstater rapporterade också att de vidtagit åtgärder för att stärka samarbetet med andra medlemsstater för att se till att alla transaktioner och alla ekonomiska aktörer som ingår i den population som används för kontroller efter klarering, oavsett om importören är lokaliserad i den medlemsstat där den fysiska importen sker.

1.INLEDNING

I enlighet med artikel 325.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallad EUF-fördraget) ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om de åtgärder som vidtagits mot bedrägeri och all annan olaglig verksamhet som skadar Europeiska unionens ekonomiska intressen.

EU och medlemsstaterna delar ansvaret för att skydda EU:s ekonomiska intressen och bekämpa bedrägerier. Nationella myndigheter hanterar omkring 80 % av EU:s utgifter och uppbär traditionella egna medel. Kommissionen utövar tillsyn på båda dessa områden, fastställer standarder och kontrollerar efterlevnaden. Det är mycket viktigt att kommissionen och medlemsstaterna arbetar nära tillsammans för att säkerställa skyddet av EU:s ekonomiska intressen. Ett av de främsta syftena med denna rapport är att bedöma hur effektivt detta samarbete genomförts under 2015 och hur det skulle kunna förbättras.

I rapporten beskrivs vilka åtgärder som vidtagits på EU-nivå under 2015 och i den sammanfattas och utvärderas EU:s och medlemsstaternas insatser mot bedrägerier. I rapporten analyseras också viktiga framsteg som medlemsstaternas och EU:s organ gjort i fråga om upptäckt och anmälan av bedrägerier och oriktigheter relaterade till EU:s utgifter och inkomster. Rapporteringssystemet har väsentligt bidragit till att skydda EU:s ekonomiska intressen och att bekämpa bedrägerier. I rapporten belyses i synnerhet hur bestämmelserna om anmälan av oriktigheter har tillämpats i varje medlemsstat, eftersom den analytiska delen av denna rapport bygger på den information som tas emot genom denna rapporteringsplikt.

Rapporten åtföljs av sex arbetsdokument från kommissionens avdelningar 1 .

2.BEDRÄGERIBEKÄMPNING PÅ EU-NIVÅ

2.1.Kommissionens politiska åtgärder för bedrägeribekämpning 2015

2.1.1.Förslag till direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen 2

Det föreslagna direktivet syftar till att stärka den befintliga rättsliga ramen genom att harmonisera definitionen av brott som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen samt påföljderna och preskriptionstiderna för dessa fall. Förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet startade 2014 och pågår fortfarande. Det senaste trepartsmötet ägde rum i juni 2015 för att diskutera de kvarstående kärnfrågorna dvs. införandet av momsbedrägerier inom ramen för direktivet och harmonisering av påföljder och preskriptionstider. Ytterligare diskussioner om mervärdesskatt pågår för närvarande i rådet, efter Taricco-domen av den 8 september 2015, 3 i vilken EU-domstolen bekräftade att momsbedrägerier omfattas av konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (PIF-konventionen).

2.1.2.Förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet

Förhandlingarna om kommissionens förslag till en förordning om inrättande av en europeisk åklagarmyndighet 4 fortsatte i rådet under hela 2015 under de lettiska och luxemburgska ordförandeskapen. Framstegen har gjort det möjligt att preliminärt avsluta förhandlingarna om den första halvan av utkastet till förordning, som behandlar aspekter såsom Europeiska åklagarmyndighetens behörighet, struktur och utredningsbefogenheter.

2.1.3. Utvärdering av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013

I enlighet med artikel 19 i förordning nr 883/2013, ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en utvärderingsrapport om tillämpningen av förordningen senast den 2 oktober 2017 för att bedöma behovet av att ändra förordningen. För detta ändamål har kommissionen beställt en extern oberoende studie 5 som kommer att undersöka i vilken utsträckning förordningens mål har uppnåtts och förblir relevanta. Dessutom kommer man vid utvärderingen att titta på tillämpningen av förordning 883/2013 i ett större sammanhang med en situation där arbetet med att bekämpaantibedrägeri är stadd i förändring. En nyckelfråga i detta sammanhang är den inverkan som inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten skulle ha på Olafs utredande roll.

2.1.4.Insatser mot korruption i EU

Under 2015 fortsatte kommissionen att arbeta med uppföljningen av EU:s första rapport om bedrägeribekämpning. I rapporten

utvärderas hur varje medlemsstat tacklar korruption,

undersöks hur lagar och politiska åtgärder fungerar i praktiken,

föreslås hur varje land kan förbättra sina insatser mot korruption.

Kommissionen höll också ett möte med medlemsstaternas nationella kontaktpunkter för korruptionsbekämpning.

År 2015 förblev korruptionsbekämpning en prioritet i den europeiska planeringsterminen för ekonomisk styrning. Flera medlemsstater har fått rekommendationer från kommissionen att vidta åtgärder för att förbättra öppenheten eller upptrappade insatser mot korruption inom den offentliga förvaltningen, rättsväsendet och offentlig upphandling.

Kommissionen inledde också ett ”Program för utbyte av erfarenheter” för medlemsstaterna. Tre workshops hölls 2015 i ämnen som exempelvis deklarationer av tillgångar, visselblåsarskydd och korruption inom sjukvården.

Olaf deltog på uppdrag av kommissionen i flera europeiska och internationella anti-korruptionsforum som t.ex. EPAC/EACN 6 . Detta europeiska nätverk mot korruption, som leds av Olafs generaldirektör, gav upphov till ”Parisdeklarationen” i november 2015 7 som uppmanar europeiska beslutsfattare att stärka kampen mot korruption.

2.1.5.Kommissionens strategi mot bedrägerier

Genomförandet av kommissionens strategi mot bedrägerier (Cafs) fortsatte under 2015. Alla åtgärder som föreslås i Cafs har nu slutförts eller fortlöper (dvs. återkommande åtgärder såsom utbildning och en ökning av medvetenheten om bedrägerier 8 ). Samtidigt grundar sig genomförandet av nya åtgärder mot bedrägerier i kommissionen fortsatt på kommissionsavdelningarnas bedrägeribekämpningsstrategier som utvecklats inom ramen för Cafs. Strategierna granskas och uppdateras regelbundet.

Genomförandet av Cafs granskades år 2015 av kommissionens internrevision (IAS). Granskningen undersökte strategier för bedrägeribekämpning inom flera kommissionsavdelningar och Olafs övergripande samordnande roll. IAS bekräftade de positiva åtgärder som vidtagits av Olaf och de valda tjänsteavdelningarna, både vad gällde den övergripande förvaltningen och tillsynen av genomförandet av Cafs och förberedelserna eller revideringen av deras antibedrägeristrategier.

Flera avdelningar inom kommissionen har granskat sin strategi för bedrägeribekämpning och tre 9 har antagit en gemensam strategi mot bedrägerier för 2015-2020, vilken omfattar sju fonder 10 . Särskilda bedrägeririskanalyser har genomförts i linje med de uppdaterade riktlinjerna för utveckling av en servicenivåstrategi för bedrägeribekämpning. En trend som framkommit tack vare dessa analyser är att hantering av känslig information alltmer identifierats som en bedrägeririsk. Å ena sidan kan detta förklaras av det faktum att mer uppmärksamhet ägnas åt icke-finansiella bedrägerier. Å andra sidan kan det också innebära att mer och mer känslig information hanteras av kommissionen. Dessa trender kommer att betraktas som en del av de pågående diskussionerna i nätverket för förebyggande och upptäckt av bedrägerier.

2.2.Bedrägeribekämpningsåtgärder i inkomster.

2.2.1.Ömsesidigt administrativt bistånd (ändring av förordning nr 515/97)

Förordning (EU) 2015/1525 11 antogs av medlagstiftarna den 9 september 2015. Den nya förordningen ändrar rådets förordning (EG) nr 515/97 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen.

Den nya förordningen förbättrar den nuvarande ramen för upptäckt och utredning av tullbedrägerier på EU-nivå och nationell nivå. Framför allt möjliggör den skapandet av centraliserade databaser som innehåller information om containerrörelser och om varor som förs in, ut ur och transiteras genom EU. Denna ändring förväntas avsevärt stärka den analytiska kapaciteten, både för Olaf och för de nationella tullmyndigheterna vad gäller upptäckt av bedrägliga transaktioner.

2.2.2.Informationssystemet för bedrägeribekämpning (Afis)

Informationssystemet för bedrägeribekämpning (Afis) är ett samlingsnamn för en rad bedrägeribekämpningsapplikationer som drivs av Olaf under en gemensam teknisk infrastruktur som syftar till

ett snabbt och säkert utbyte av bedrägerirelaterad information mellan behöriga nationella och EU-förvaltningar,

lagring och analys av relevanta uppgifter.

Afis-projektet omfattar två huvudområden:

ömsesidigt bistånd i tullfrågor,

hantering av oriktigheter.

I slutet av 2015 hade Afis 8 050 registrerade slutanvändare på uppdrag av mer än 1 700 behöriga tjänsteavdelningar i medlemsstaterna, tredjeländer som är partner, internationella organisationer, kommissionens avdelningar samt andra EU-organ. År 2015 utbytte Afis-användarna 14 800 e-postmeddelanden i det säkra e-postsystemet MAB. Sammanlagt 12 000 ärenden fanns tillgängliga i Afis-systemets databaser och program för ömsesidigt bistånd.

Systemet för transiteringsinformation mot bedrägeri (Atis) har fått information om 6,5 miljoner nya transitsändningar.

Systemet för hantering av oriktigheter (IMS) fick 23 400 nya meddelanden om oriktigheter från medlemsstaterna och kandidatländerna.

Sammanlagt sju gemensamma tullaktioner, inklusive tre som anordnades av Olaf, genomfördes 2015 med hjälp av applikationen Virtual Operations Coordination (VOCU) som kommunikationsverktyg.

Afis-portalen är en enkel och gemensam infrastruktur för de ovan nämnda tjänsterna och möjliggör betydande stordriftsfördelar och synergieffekter vad gäller utveckling, underhåll och drift av ett sådant omfattande och mångfacetterat utbud av it-tjänster och -verktyg.

2.2.3.Gemensamma tullaktioner

Gemensamma tullaktioner är samordnade och riktade operativa åtgärder som genomförs av tullmyndigheterna i medlemsstater och tredjeländer under en begränsad tidsperiod för att bekämpa smuggling av handel med varor.

År 2015 samordnade och samarbetade Olaf med medlemsstaterna inom ramen för sju gemensamma tullaktioner. För att underlätta samordningsuppgifterna vid gemensamma tullaktioner med ett stort antal deltagare, genomförde gjorde Olaf följande:

tillhandahöll stöd i form av underrättelser, eller i tekniskt och/eller ekonomiskt hänseende,

garanterade säker åtkomst och utbyte av information via Afis-plattformen.

ställde sitt permanenta operativa samordningsrum till förfogande.

De gemensamma tullaktioner som nämns nedan, som anordnades av medlemsstaternas tullmyndigheter och Olaf eller med Olafs stöd, inriktade sig på olika hot som smuggling av cigaretter, kemiska narkotikaprekursorer och narkotika. Enbart beslagen av cigaretter uppgick till över 16 miljoner stycken.

•    Gemensamma tullaktionen JETSTREAM: Denna regionala maritima övervakningsinsats som samordnades av franska tullen syftade till att upptäcka olaglig handel med känsliga varor till sjöss i Atlantområdet. Aktionen resulterade i beslag av 2 ton cannabisharts.

•    Gemensamma tullaktionen JUPITER: Denna regionala maritima övervakningsinsats som samordnades av spanska tullen för att bekämpa olaglig handel med känsliga varor till sjöss i Medelhavet.

•    Gemensamma tullaktionen FRANKSTEAD: Denna regionala insats, som organiserades av tyska och brittiska tullen, var inriktad på narkotika.

•    Gemensamma tullaktionen SASHA: Denna insats var riktad mot smuggling av kemiska narkotikaprekursorer och syftade till att störa de organiserade kriminella nätverken bakom sjö- och lufttransport av dessa illegala kemikalier. Nästan alla medlemsstater deltog i denna insats hösten 2015, som organiserades tillsammans med och på initiativ av det franska tullverket med stöd av Europol. Resultatet inkluderar beslag på sammanlagt 185 kg olagliga varor.

•    Gemensamma tullaktionen BALTICA: Denna insats leddes av den polska tullmyndigheten och Olaf, med deltagande av sex medlemsstater 12 och Europol. Insatsen fokuserade på problemet med illegala tobaksvaror från tredje land som Vitryssland och Ryssland. 13 miljoner smuggelcigaretter beslagtogs under aktionen.

•    Gemensamma tullaktionen HANSA: Denna insats, som organiserades av brittiska tullen i samarbete med Europol, var inriktad på intern förflyttning av olagliga punktskattepliktiga varor, främst cigaretter. Olaf tillhandahöll ett system för säkert utbyte av information och deltog i verksamheten. Den slutliga utvärderingen pågår fortfarande.

•    Gemensamma tullaktionen ROMOLUK II: Denna regionala insats, som organiserades av Olaf och rumänska tullen under medverkan av Rumänien, Ukraina och Moldavien, var inriktad på smuggelcigaretter genom kontroll av sändningar som förs in i EU på land- och järnväg. Totalt 3 878 460 stycken cigaretter beslagtogs, samt 107 liter alkohol.

2.2.4.Insatser mot olaglig handel med tobaksvaror

2013 års meddelande Upptrappning av kampen mot cigarettsmuggling och andra former av laglig handel med tobaksprodukter” 13 åtföljdes av en omfattande handlingsplan. Sedan dess har kommissionen fortsatt att aktivt genomföra handlingsplanen i nära samarbete med medlemsstaterna. I slutet av 2016, ska kommissionen anta en omfattande rapport om de framsteg som gjorts i genomförandet av strategin.

Kommissionen ger sitt fulla stöd till en snabb ratificering av WHO:s protokoll för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror. Den 4 maj 2015 föreslog kommissionen formellt att EU-rådet ska ratificera protokollet å EU:s vägnar. Protokollet är den första multilaterala rättsliga instrumentet som syftar till att ta itu med problemet med cigarettsmuggling i världen på ett övergripande sätt.

En Eurobarometer om olagliga tobaksprodukter genomfördes i november-december 2015. Publicering av en rapport väntas i mitten av 2016.

2.2.5.Insatser mot momsbedrägeri

Den studien för att kvantifiera och analysera momsgapet, som kommissionen offentliggjorde den 19 september 2013, uppdaterades 2015. I studien fanns uppskattningar av momsgapet för 26 EU-länder avseende 2013 och reviderade beräkningar för perioden 2009-2012. Den visade en brist på betydande förbättringar av uppbörden av momsinkomster då det totala momsgapet i EU-26 uppgick till 168 miljarder euro, vilket motsvarar 15,2 % momsintäktsförluster. Medlemsstaterna samarbetar med kommissionen för att undersöka nya sätt att förbättra Eurofiscs nätverk så att det kan upptäcka organiserade bedrägerier mycket snabbare än vanligt.

Erfarenheter i medlemsstaterna har visat att organiserade momsbedrägerier ofta utnyttjar svagheter i kontrollerna av transaktionskedjor genom att inbegripa partner i tredje land. Efter att ha mottagit ett mandat från rådet inledde kommissionen år 2015 förhandlingar med Norge om ett EU-avtal om administrativt momssamarbete. Diskussionerna pågår för närvarande.

Övriga verksamheter som rör samarbete med myndigheter som ansvarar för tull och punktskatter, liksom även den digitala ekonomin och rapporteringsskyldigheter kommer att ingå i nästa års rapport om insatserna år 2016.

2.2.6.Bestämmelser om bedrägeribekämpning i internationella avtal

Många av EU:s internationella avtal innehåller bestämmelser om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor. Dessutom innehåller avtalen om förmånstullar också bestämmelser om hur förmånsbehandlingen ska tillämpas (bedrägeribekämpningsklausuler).

Under 2015 var 50 avtal med bestämmelser om ömsesidigt administrativt bistånd för 73 tredjeländer i kraft, och förhandlingar drevs med andra länder, inklusive viktiga handelspartner, som Förenta staterna och Japan. Den provisoriska tillämpningen av det djupgående och omfattande frihandelsområdet (DCFTA) med Ukraina var planerat till den 1 januari 2016. Det innehåller också bestämmelser om ömsesidigt administrativt samarbete och åtgärder för tillämpning av förmånsbehandling.

Partnerskaps- och samarbetsavtalet med Kazakstan undertecknades 2015. Det innehåller bestämmelser om ömsesidigt bistånd i tullfrågor.

2.2.7.Bedrägeribekämpningsåtgärder gällande märkning för beskattningsändamål av dieselbrännolja och fotogen

EU-lagstiftningen 14 kräver att medlemsstaterna använda en viss substans (bränslemarkör) till dieselbrännolja och fotogen, som beskattas med en lägre nationell punktskattesats än den som tillämpas för de motorbränslen som används som drivmedel. Substansen godkändes genom kommissionsbeslut 15 och sedan införandet av regeln har endast en markör varit i bruk - Solvent Yellow 124. I den senaste revideringen underrättades kommissionen om en ökning av bedrägerier som rör olaglig borttagning av markören.

Kommissionen inledde en uppmaning till intresseanmälan i september 2015 för att hitta ett nytt och effektivare kemiskt ämne som skulle kunna ersätta nuvarande markör och bidra till att minska olaglig verksamhet som omfattar diesel.

Projektet beräknas pågå under flera år till dess att den nya markören väljs genom beslut av kommissionen. Administrativa urval, teknisk analys och kemiska tester i laboratorier kommer att genomföras 2016 16 .

2.3.Bedrägeribekämpningsåtgärder för utgifter

2.3.1.Ändring av budgetförordningen (förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget)

Efter antagandet av förordning 2015/1929 17 om ändring av budgetförordningen har kommissionen från den 1 januari 2016 inrättat ett förbättrat system för tidig upptäckt och uteslutning för att skydda EU:s ekonomiska intressen. Systemet för tidig upptäckt och uteslutning säkerställer

tidig upptäckt av ekonomiska aktörer som utgör risker som hotar EU:s ekonomiska intressen,

införande av administrativa sanktioner, däribland uteslutning från att få EU-medel och/eller införandet av vite för otillförlitliga ekonomiska aktörer,

offentliggörande, i de grövsta fallen, på kommissionens webbplats av information om uteslutning och eller ekonomiska sanktioner, i syfte att förstärka den avskräckande effekten.

Besluten att utesluta och/eller att utdöma ekonomiska sanktioner fattas av den behöriga utanordnaren, antingen på grundval av lagakraftvunna domar eller slutliga administrativa beslut. I avsaknad av detta kommer beslut att fattas på grundval av en rekommendation från en nyskapad panel ledd av en oberoende ordförande på hög nivå, som bland annat garanterar rätten för den berörda personen att yttra sig. Från och med 2016 ska kommissionen i denna rapport tillhandahålla de uppgifter som avses i artikel 108.3 i budgetförordningen.

2.3.2.Anmälan av oriktigheter – bestämmelser i den fleråriga budgetramen, utgiftsområde 2014–2020

År 2015 antog kommissionen ett paket med fyra delegerade förordningar och fyra genomförandeförordningar om bestämmelser om oriktigheter på området delad förvaltning inom den fleråriga budgetramen 2014-2020. Lagarna trädde i kraft i oktober 2015 18 . Målet är att förbättra kvaliteten och samstämmigheten i den information om oriktigheter och bedrägerier som rapporterats av medlemsstaterna och samtidig som den administrativ börda är minimal för de nationella myndigheterna. Den information som rapporteras av medlemsstaterna används i bekämpningen av bedrägerier och redovisas årligen i denna rapport.

2.4.Övrigt

2.4.1.Genomförande av programmet Herkules

Programmet Herkules III 19 (2014–2020) främjar insatser för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som skadar EU:s ekonomiska intressen. År 2015 hade programmet en budget på 14,1 miljoner euro för

finansiering av åtgärder för att stärka den operativa och administrativa kapaciteten hos tull- och polisstyrkor i medlemsstaterna,

utbildningsverksamhet och konferenser,

it-stöd 20 .

Den 27 maj 2015 offentliggjorde kommissionen en rapport 21 om utvärderingen av det föregående Herkules II-programmet (2007-2013). Genom rapporten bekräftades att programmet hade fått avsedd verkan till en rimlig kostnad, togs emot väl av berörda parter, och har lyckats tillhandahålla mervärde.

3.Uppföljning av Europaparlamentets resolution om skydd av EU:s ekonomiska intressen – Bedrägeribekämpning – Årsrapporten för 2014

Kommissionen medger att rapporterade uppgifter fortfarande inte är helt jämförbara mellan medlemsstaterna och noterar parlamentets önskemål om förbättringar av denna situation. År 2015 godkändes ett paket med nya regler för rapportering av oriktigheter (se 2.3.2). Kommissionen har i samarbete med nationella experter inlett utarbetandet av nya riktlinjer för rapportering som syftar till att minska skillnaderna och standardisera rapporteringsprocessen och kvaliteten på information för att förbättra jämförbarheten. Vidare har en ny version av Systemet för rapportering av oriktigheter (IMS) tagits i bruk under 2016.

Som svar på parlamentets oro om oriktigheter inom offentlig upphandling, medger kommissionen att de förblir den viktigaste källan till fel på sammanhållningspolitikens område. Kommissionen har emellertid vidtagit både förebyggande och korrigerande åtgärder för att ta itu med dessa oriktigheter som förekommer inom många offentliga utgiftsområden. Som ett resultat av dessa korrigerande åtgärder är en väsentlig del av de finansiella korrigeringarna kopplade till sådana överträdelser. Kommissionen fortsätter att ägna stor uppmärksamhet åt att upptäcka och korrigera oriktigheter inom offentlig upphandling. Den tillhandahåller också kontinuerligt vägledning till de nationella myndigheterna i denna fråga och har organiserat workshops, presentationer och kurstillfällen. Den vidtar också åtgärder på bilateral basis för att hjälpa medlemsstaterna i specifika frågor.

Efter den särskilda rapporten från Europeiska revisionsrätten om offentlig upphandling har kommissionen för avsikt att undersöka möjligheten till tekniska förbättringar av systemet för hantering av oriktigheter för att tillgodose vad revisionsrätten efterfrågar i funktionshänseende. Möjligheten till interoperabilitet med andra kommissionsdatabaser kan undersökas. När det gäller förslaget att offentliggöra mottagarna ger redan den nuvarande lagstiftningen utrymme för detta och innehåller angivelser av vilken typ av information som måste offentliggöras.

Visselblåsare kan, såsom påpekats av parlamentet, spela en viktig roll för att förebygga och upptäcka tjänstefel som exempelvis korruption. Kommissionen har själv antagit interna riktlinjer för visselblåsning den 6 december 2012 och dessa skulle kunna användas som en möjlig modell för de institutioner och organ som ännu inte har antagit egna regler.

Angående uppföljningen av Olafs rekommendationer på nationell nivå, vilket var ett ämne som parlamentet tog upp i sin resolution, håller kommissionen med parlamentet om att åtal för alla brott mot EU:s ekonomiska intressen är av avgörande betydelse för EU och dess medlemsstater. Kommissionen påminner dock om att det är de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna som ska säkerställa bedömning och lämplig uppföljning av Olafs rekommendationer och att informera Olaf, på dess begäran, om de åtgärder som vidtagits. Olaf analyserar för egen del beslut fattade av nationella myndigheter om att inte väcka åtal trots Olafs rekommendationer om rättsliga åtgärder 22 . 

Kommissionen har redan identifierat orsakerna till att Olafs rekommendationer om rättsliga åtgärder endast följs i begränsad omfattning, i den konsekvensanalys som åtföljde 2013 års lagstiftningsförslag om en europeisk åklagarmyndighet. Syftet med Europeiska åklagarmyndigheten är att ta itu med några av dessa brister, såsom svårigheter att samla in bevis som finns i andra medlemsstater. Dessutom har kommissionen inlett utvärderingen av förordning 883/2013, som reglerar Olafs utredningar, och som ska vara slutförd år 2017. Detta kommer också att ge en möjlighet att ta upp denna fråga.

4.SAMARBETE MED MEDLEMSSTATERNA

4.1.Rådgivande kommittén för samordning av bedrägeribekämpningen (Cocolaf)

2015 års möte i den rådgivande kommittén för samordning av bedrägeribekämpningen 23 med medlemsstaternas experter gav tillfälle att diskutera de viktigaste utvecklingslinjerna i kampen mot bedrägerier och förberedelserna av den rapport som föranleds av artikel 325 i EUF-fördraget om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen 2014.

Cocolaf-grupperna träffades under 2015 för att:

förbereda rapportering av oriktigheter bestämmelser och lanseringen av det nya systemet för hantering av oriktigheter,

upprätta bedrägeribekämpningsdokument,

dela med sig av sina mediestrategier,

lansera kommunikationsaktiviteter om förebyggande och avskräckande av bedrägerier.

Två vägledningsdokument togs fram inom undergruppen för bedrägeribekämpning:

National Anti-fraud Strategy in practice: preparatory phase’, which aims to assist Member States in drawing up their national strategies,

Identifying conflicts of interest in the agricultural sector — A practical guide for funds managers, som ska hjälpa de nationella myndigheter som förvaltar EU-medel att bättre hantera situationer kopplade till intressekonflikter.

Båda dokumenten har utarbetats med hjälp av en gemensam strategi med experter från medlemsstaterna, under samordning av Olaf.

Undergruppen inom sambandscentralerna för bedrägeribekämpning utbytte också erfarenheter och bästa praxis i bedrägeribekämpning vid sitt möte i oktober 2015.

Dessutom har undergruppen i Olafs nätverk för informatörer i kampen mot bedrägerier lanserat kommunikationsåtgärder för att förebygga och avskräcka bedrägerier genom att anordna ett seminarium med titeln Hur man bäst kommunicerar för att avskräcka bedrägerier.

4.2.Medlemsstaternas åtgärder mot bedrägerier och annan olaglig verksamhet som påverkar EU:s ekonomiska intressen

Medlemsstaterna rapporterade att ett stort antal åtgärder vidtagits under 2015 för att skydda EU:s ekonomiska intressen och bekämpa bedrägerier, vilket återspeglar antagandet av den största delen av EU-lagstiftningen för den nya programperioden 2014-2020.

Medlemsstaterna vidtog åtgärder som täcker hela bedrägeribekämpningscykeln. Åtgärderna rörde mestadels offentlig upphandling, medan andra gällde intressekonflikter, ekonomisk brottslighet, korruption, sambandscentralerna för bedrägeribekämpning samt definitionen av bedrägeri och visselblåsare.

År 2015 fokuserade tio medlemsstater 24 sig på att vidta åtgärder för att förbättra det nationella samarbetet i kampen mot bedrägerier. Utöver detta har Bulgarien, Luxemburg och Ungern fortbildat tjänstemän för att förbättra deras färdigheter i att upptäcka bedrägerier, medan Estland och Malta fokuserat på att öka medvetenheten om bedrägeri. Estland har genomfört specifik korruptionsmedvetandekurser, medan Maltas sambandscentral för bedrägeribekämpning i samarbete med utbildnings- och sysselsättningsministeriet har vidtagit åtgärder för att öka medvetenheten om bedrägeribekämpning och korruption bland studenter i maltesiska skolor.

Dessutom vidtog tre medlemsstater 25 åtgärder för att stärka sitt samarbete med andra medlemsstater och tredjeländer. I synnerhet kan följande noteras:

Bulgarien rapporterade att fyra internationella seminarier hölls med deltagandet av 160 representanter för skatte- och tullmyndigheter i Bulgarien, Grekland och Rumänien tillsammans med Olaf och sambandscentralerna för bedrägeribekämpning, för att utbyta erfarenheter och diskutera fallstudier från kampen mot bedrägerier. Dessutom har åtgärder vidtagits för att förbättra samspelet mellan förvaltningarna i medlemsstaterna på Balkan;

Tjeckien antog den gemensamma förklaringen från Visegradgruppens tullförvaltning om införande av riskprofiler för textil- och skodonsprodukter från asiatiska länder;

Frankrike ratificerade protokollet för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror.

Dessutom antog sju medlemsstater 26 bestämmelser om bedrägeribekämpning eller förfaranden om förvaltningen av EU-medel. Av dessa sju medlemsstater valde två 27 att anta riktlinjer eller administrativa förfaranden för att förbättra förvaltningen av medel. I synnerhet kan följande noteras:

Bulgarien antog handlingsplan avseende 2015-2016 för genomförandet av den nationella strategin mot bedrägerier;

Tjeckien har antagit en regeringsförordning om korruptionsbekämpningens grundläggande inriktning, där regeringens huvudsakliga inriktning i kampen mot korruption fastställs,

Danmark har antagit en nationell strategi för bedrägeribekämpning avseende Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF). Strategin lanserades 2015 på den danska Erhvervsstyrelsens webbplats för att främja en kultur som inte bidrar till bedrägeri och att främja förebyggande och upptäckt av bedrägeri.

Tyskland antog en anti-bedrägeri och anti-korruptionsstrategi inklusive en riskbedrägeribedömning av samtliga Eruf-åtgärder.

Slutligen rapporterade tio medlemsstater 28 att de hade gjort lagändringar för att förbättra skyddet mot bedrägerier, och två av dessa medlemsstater 29 har vidtagit rättsliga åtgärder för att bekämpa tullbedrägerier. Dessutom har tre medlemsstater 30 gjort förbättringar på skatteområdet för att bekämpa bedrägerier.

4.3.Genomförande av 2014 års rekommendationer

I 2014 års rapport om skyddet av EU:s ekonomiska intressen, rekommenderade kommissionen att medlemsstaterna att

använda sambandscentralerna för bedrägeribekämpning till sin fulla potential och samtidigt utarbetar nationella bedrägeribekämpningsstrategier,

införliva direktiven om offentlig upphandling i sin nationella lagstiftning, med särskild tonvikt på definitionen av ”intressekonflikt” och åtgärder för att bekämpa sådana konflikter,

förbättra de låga rapporteringsnivåerna;

stärka tullkontrollerna, särskilt med tanke på det minskade antalet tullkontroller i samband med klarering.

Såsom anges i föregående rapport, hade senast i slutet av 2014 samtliga medlemsstater en sambandscentral för bedrägeribekämpning på plats. Det finns dock vissa variationer i de uppgifter som tilldelats medlemsstaternas sambandscentraler för bedrägeribekämpning:

de flesta medlemsstaterna 31 gav sin sambandscentral för bedrägeribekämpning samordningsansvar;

fyra medlemsstater 32 gav den administrativa utredningsbefogenheter;

Storbritannien gav den straffrättsliga utredningsbefogenheter.

Fyra andra medlemsstater 33 har organiserat ett nätverk för sambandscentraler för bedrägeribekämpning som innebär samarbete mellan olika parter.

34 35 36 Majoriteten av medlemsstaterna har inrättat ett system för samarbete mellan sin sambandscentral för bedrägeribekämpning och relevanta nationella parter som innefattar en mängd olika organ som bekämpar bedrägerier. När det gäller strukturerad samordning och utveckling av en nationell bedrägeribekämpningsstrategi, hade sex medlemsstater antagit en nationell bedrägeribekämpningsstrategi i slutet av 2015. Tjeckien har rapporterat att man planerar att revidera sin strategi, medan Italien rapporterade att dess sambandscentral för bedrägeribekämpning har upprättat och utvecklat strategiska riktlinjer och åtgärder som uppdateras årligen och publicerats sedan 2012 i deras årliga rapporter till det italienska parlamentet. Ytterligare fem medlemsstater rapporterade att antagandet av deras nationella bedrägeribekämpningsstrategier pågår.

37 38 39 40 De flesta medlemsstaterna utarbetade nya nationella lagar för att införliva EU:s direktiv om offentlig upphandling. I sju medlemsstater träder lagen i kraft i april 2016. Endast två medlemsstater har redan antagit en sådan lag. Vissa medlemsstater har inte vidtagit åtgärder eftersom de anser att deras nationella lagstiftning redan överensstämmer med direktivet.

Alla de fyra medlemsstater 41 som särskilt anmodats om att stärka sina system för upptäckt av bedrägerier och/eller rapportering, har vidtagit åtgärder för att förbättra sina nationella system. Frankrike och Spanien, vars insatser inom sammanhållningspolitiken också omnämnts, redogjorde för sina insatser för att ytterligare förbättra rapporteringen av oriktigheter. Ett stort antal medlemsstater 42 angav dock att de inte hade vidtagit några åtgärder på dessa punkter, eftersom de antog att dessa endast var tillämpliga på de fyra namngivna medlemsstaterna.

De flesta medlemsstaterna 43 rapporterade att de hade vidtagit åtgärder för att förbättra samarbetet med andra medlemsstater för att se till att alla transaktioner och alla ekonomiska aktörer ingår i den population som används för kontroller efter klarering, oavsett om importören finns i den medlemsstat där den fysiska importen skett. Ett av de sätt som de uppnått detta på var genom att underteckna samförståndsavtal med de olika berörda tjänsteavdelningarna. Dessutom rapporterade sex medlemsstater 44 att de inte utesluter ekonomiska aktörer som är registrerade i andra medlemsstater i sina utredningar för att identifiera tullbedrägerier.

5.BEDRÄGERI OCH ANDRA ORIKTIGHETER

Medlemsstaterna har förstahandsansvar för att hantera cirka 80 % av utgiftsbudgeten och för att uppbära in nästan alla inkomster.

Genom sektorsförordningarna uppmanas medlemsstaterna att till kommissionen anmäla fall av oriktigheter med och utan misstanke om bedrägeri som de har upptäckt. Information som lämnas i en första rapport om oriktigheter behöver uppdateras när förändringar sker.

Enligt EU-lagstiftningen bör alla fall av oriktigheter och misstänkta bedrägerier på över 10 000 euro gällande inkomster och utgifter rapporteras. Vad gäller utgifter behöver emellertid inte alla upptäckta oriktigheter anmälas 45 .

De oriktigheter som upptäckts och anmälts skulle resultera i en minskad inkomstnivå eller en otillbörlig utgift om de inte upptäcktes. Inledandet av återkravsförfaranden följer dessa upptäckter.

Eftersom oriktigheter i samband med traditionella egna medel upptäcks inom budgetåret eller tidigare, gäller de oriktigheter som analyseras i detta dokument de utgiftsbelopp som inträffat under tidigare räkenskapsår (i genomsnitt cirka tre år tidigare).

Exempel på dessa oriktigheter kan omfatta överträdelse av reglerna för offentlig upphandling eller utgifter som inte är stödberättigande.

Å ena sidan, visar dessa typer av oriktigheter på vissa svagheter i de förvaltningar som har hand om medlen. Å andra sidan bevisar det faktum att dessa oriktigheter upptäcks och rapporteras i ett senare skede att det övergripande systemet är i stånd att korrigera dessa situationer under projektens och programmens hela livscykel.

Några ytterligare överväganden måste göras vad gäller bedrägeri. Bedrägeri är ett ”avsiktligt bedrägeri”: uppsåtet bakom detta beteende bevisas oftast genom att falska eller förfalskade dokument används, vilket ökar de deklarerade kostnaderna för EU:s utgifter eller minskar inkomsterna (för tullar).

Det står klart att upptäckt av bedrägerier är mycket svårare än att upptäcka en ”enkel” oriktighet, där inget avsiktligt försök till bedrägligt förfarande görs. Medan det senare vanligtvis härrör från en sårbarhet i den första kontrollomgången är det föregående exemplet, även när befintliga svagheter utnyttjas, resultatet av en specifik åtgärd som genomförts av personer och/eller organisationer, med illvilliga avsikter och med metoder som varierar från de enklaste till mycket komplexa planer.

Upptäckt och rapportering av bedrägerier visar att den totala systemkontroll som inrättats på nationell nivå och EU-nivå (däribland Olaf) fungerar och är i stånd att upptäcka bedrägerier och oriktigheter.

Det slutliga avgörandet av om en oriktighet faktiskt är ett bedrägeri åligger den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter 46 . Eftersom straffrättsliga förfaranden kan ta några år ska alla omnämnanden av upptäckta bedrägerier i detta dokument, såvida de inte specifikt beskrivs som ”konstaterade bedrägerier”, tolkas som fall av ”misstänkta bedrägerier”.

5.1.Anmälda oriktigheter samt allmän utveckling 2011–2015

År 2015 anmäldes 22 349 fall (bedrägerier och andra oriktigheter) till kommissionen, som berörde totalt cirka 3,21 miljarder euro. Cirka 2,79 miljarder euro (en ökning från 2,26 miljarder euro 2014) avser utgiftssektorn i EU:s budget. Upptäckta oriktigheter utgör 1,98 % av betalningarna på utgiftssidan och 1,71 % av den totala bruttoandelen av uppburna traditionella egna medel.

Jämfört med 2014 ökade antalet upptäckta oriktigheter med 36 % och motsvarande belopp förblev stabila (-1 %).

Mellan 2011 och 2015 anmäldes 98 % fler oriktigheter, samtidigt som de därtill relaterade beloppen ökade med 81 %, även om denna ökning främst gäller utgiftsbudgeten.

Inkomst- och utgiftssektorerna har upplevt olika trender: minskande inkomster och ökande utgifter.

Vad gäller utgifter ligger flera faktorer bakom ökningen:

För det första beror ökningen på att de resurser som stod till förfogande i EU:s budget år 2015 var mer än 14 % större än år 2011.

För det andra spelade cykliska omständigheter, t.ex. den annalkande avslutningen av programperioden 2007–2013, en roll.

För det tredje förbättras ständigt kontrollen över förvaltningen av EU-medel genom berörda institutioner (Europeiska kommissionen och revisionsrätten) och medlemsstaternas instanser.

För det fjärde rådde särskilda omständigheter i två medlemsstater 47 som anmälde ett anormalt stort antal oriktigheter (40 % av det totala antalet och 20 % av de totala beloppen).

När det gäller traditionella egna medel, minskade det totala antalet oregelbundna fall registrerade i Ownres-databasen till 5 104 (från 5 538 år 2014). Den totala uppskattade och fastställda belopp som rapporterats av medlemsstaterna (oriktigheter med eller utan misstanke om bedrägeri) minskade under 2015 till 427 miljoner euro (från 611 miljoner euro 2014).

Den betydande beloppsminskningen 2015 kan förklaras av det faktum att Storbritannien 2014 fastställde stora oriktiga belopp p.g.a. undervärderade textilier och skor, vilket inte förekom i samma utsträckning 2015. Tvärtom har vissa initialt fastställda tilläggstullar annullerats, förmodligen på grund av bristande belägg för att de var undervärderade.

5.2.Anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri

Antalet oriktigheter som anmälts som bedrägerier (som omfattar fall av misstänkt och konstaterat bedrägeri) samt därtill relaterade belopp har inte direkt samband med bedrägerier som riktar sig mot EU:s budget. Oriktigheter som anmälts som bedrägeri tenderar mer att ange hur många fall av potentiella bedrägerier som upptäcks av medlemsstaterna och EU:s organ.

Under 2015 anmäldes 1 461 oriktigheter som bedrägerier (637,6 miljoner euro), som omfattar både utgifter och inkomster. Olika sektorer uppvisar stora inbördes skillnader, vilket framgår av tabell 1.

Jämfört med 2014 minskade antalet oriktigheter 48 med misstanke om bedrägeri som anmäldes 2015 med 11 %, medan de ekonomiska konsekvenserna ökade med 18 %.

Diagram 1 visar den allmänna utvecklingen under de senaste fem åren, och uppvisar en minskning av antalet anmälningar. Efter den betydande minskningen mellan 2010 och 2011 uppvisar de efterföljande åren en stigande trend när det gäller antalet oriktigheter med misstanke om bedrägeri som upptäcks och anmäls fram till 2014, medan därtill relaterade belopp varierade kraftigt. Variationen av antalet fall är dock mer informativ än variationen av de relaterade beloppen. Faktum är att beloppen varierar kraftigt från år till år, eftersom de kan påverkas av enskilda ärenden som involverar höga värden.

Diagram 1: Anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri och därtill relaterade belopp 2011–2015

Det finns också skillnader mellan trenden för inkomsterna (som visar en minskning i antal och belopp 2015) och trenden för utgifter (där fluktuationer tycks bero på utvecklingen av den fleråriga programplaneringen och där det har skett en liten minskning av antalet fall för andra året i rad).

Tabell 1: Anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri 2015 49   50

Fördelningen per medlemsstat och budgetområde av alla anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri under 2015 visas i bilaga 1.

5.2.1.Inkomster

Antalet oriktigheter anmälda med misstanke om bedrägeri under 2015 (612) är 26 % lägre än femårsgenomsnittet (822 för åren 2011-2015). Den totala uppskattade och fastställda värdet för traditionella egna medel (78 miljoner euro) är 34 % lägre för 2015 än femårsgenomsnittet (119 miljoner euro). I detta sammanhang är det totala antalet fall som anmälts som bedrägerier och andra oriktigheter hållit sig ganska stabilt, trots en minskning av det antal fall som anmälts som bedrägerier.

Tullkontroller som utförs i samband med klarering av varor och vid kontroller av bedrägeribekämpningsorgan var de mest framgångsrika metoderna för att upptäcka bedrägerier 2015. När det gäller beloppen var bedrägeribekämpningsorganens inspektioner och kontrollerna efter klarering mest givande.

Det är svårt att jämföra medlemsstaterna i förhållande till antalet anmälda oriktigheter och relaterade belopp, eftersom anmälningspraxis påverkas av olika tolkningar av bestämmelserna. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan de variationer som observeras från ett år till ett annat tillskrivas anmälningar om enskilda stora fall, som har en betydande inverkan på de årssiffrorna, särskilt i de medlemsstater där de uppburna traditionella egna medlen utgör låga belopp. Andra faktorer, såsom typ av trafik, typ av handel, graden av efterlevnad från de ekonomiska aktörernas sida och en medlemsstats geografiska placering kan påverka siffrorna betydligt.

5.2.2.Utgifter

För EU:s utgifter innebar 2014 en minskning med 10 % av antalet anmälningar av oriktigheter jämfört med 2014. Minskningen förekommer inom alla budgetens utgiftsområden, med undantag för sammanhållningspolitiken. Vissa betydande skillnader mellan utgiftsområden bör dock noteras.

Marknadsstöd, direkta utbetalningar och fiske visade alla på ökningar, medan landsbygdsutveckling följde motsatt trend: en ökning med 82 % mellan 2013 och 2014 följdes av en minskning med 31 % år 2015 (se punkt 5.2.2.1).

Minskningar konstaterades också vad gäller föranslutningsstöd (6 %) och direkta utgifter i (94 %). Sammanhållningspolitiken uppvisade däremot en betydande ökning med 21 %, efter en minskning föregående år.

Fluktuationer i beloppen är vanligtvis mindre informativa, vilket redan förklarats. De aktuella beloppen har emellertid ökat med 55 % i jämförelse med 2014. Eftersom kommissionen och medlemsstaterna insisterar på behovet av att planera och fokusera sin kontrollverksamhet på grundval av riskanalys och it-verktyg, kan ökningen vara ett resultat av denna nya praxis.

Diagram 4 och 5 visar anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri och berörda belopp, fördelade per utgiftsområde.

För tredje året i rad upptäcktes den största andelen oriktigheter med misstanke om bedrägeri som anmälts (52 %) inom jordbrukssektorn. Men i likhet med tidigare år, och i ännu större utsträckning än tidigare, kom huvuddelen av de relaterade beloppen (85 %) från sammanhållningspolitiken.

Den vanligaste typen av bedrägerier var användning av falska eller förfalskade handlingar eller deklarationer (34 %). 16 av oriktigheterna som anmälts som bedrägeri avsåg intressekonflikter, tre fall gällde korruption och ytterligare 73 andra oriktigheter med koppling till etik och integritet.

Cirka 23 % av de oriktigheter som anmäldes med misstanke om bedrägeri under 2015 upptäcktes av bedrägeribekämpningsorgan i samband med brottsutredningar eller vid andra externa kontroller. Av dessa upptäcktes 75 % tack vare de system för administrativa kontroller som föreskrivs i sektorsspecifika förordningar. Detta framhåller vikten av externa kontroller i insatser mot bedrägerier och behovet av god samordning med förvaltnings- och revisionsmyndigheter. Vid utredningar av bedrägerier eller brott upptäcks fall av potentiella bedrägerier som rör stora belopp, vilket speglar effektivitet i utredningarna och hur god utredningskapacitet de berörda myndigheterna har.

Graden av upptäckt fortsätter variera mellan medlemsstaterna, men skillnaderna har minskat 51 . År 2015 var det bara två medlemsstater, Irland och Luxemburg, som inte kategoriserade någon av oriktigheterna som misstänkt fall av bedrägeri. Mycket få oriktigheter med misstanke om bedrägeri (färre än tre för alla utgiftssektorer) anmäldes av Belgien, Sverige, Malta, Finland, Danmark och Österrike. De medlemsstater som upptäckte och anmälde flest antal oriktigheter med misstanke om bedrägeri var Rumänien, Polen, Slovakien, Tyskland och Italien (mellan 199 och 53). De högsta beloppen anmäldes av Italien, Portugal, Slovakien, Rumänien och Polen (mellan 213 miljoner euro och 40 miljoner euro). Skillnaderna beror på många olika faktorer och återspeglar olika tillvägagångssätt bland medlemsstaterna och bland olika grenar av förvaltningen inom samma medlemsstat.

Under perioden 2011-2015 fastställdes 7 % av de oriktigheter som anmälts med misstanke om bedrägeri som bedrägeri. På detta område anmälde Polen, Rumänien, Bulgarien och Tyskland 52 det högsta antalet slutförda förfaranden.

5.2.2.1.Naturtillgångar (jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske)

Trots en minskning med mer än 30 % svarade sektorn för landsbygdsutveckling för det största antalet anmälningar om bedrägeri under 2015. De andra sektorerna visade en ökning jämfört med föregående år.

Liksom tidigare år utgör de oriktigheter som anmälts av fyra medlemsstater (Ungern, Polen, Rumänien och Italien) omkring 74 % av det totala antalet oriktigheter som anmälts med misstanke om bedrägeri.

Rumänien, Polen, Litauen och Tjeckien anmälde ett ökande antal bedrägerier.

Ökningen av oriktigheter redovisas som bedrägliga gäller Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ). För 2015 berörde 3 % av de anmälda fallen både EGFJ och EJFLU.

De mest återkommande typerna av oriktigheter där misstanke om bedrägeri föreligger, är användningen av ”falska eller förfalskade dokument”, ”falsk eller förfalskad ansökan om stöd” och ”deklaration av påhittade produkter, arter och/eller mark” för EGFJ. För EJFLU angav medlemsstaterna ”andra oriktigheter i samband med etik och integritet”, ”falska eller förfalskade handlingar” och ”falsk eller förfalskad ansökan om stöd”.

Under 2015 var kontrollverksamheter utförda av administrativa organ den mest framgångsrika typen av kontroller eftersom de upptäckte 50 % av det totala antalet oriktigheter som anmälts med misstanke om bedrägeri.

Av de oriktigheter med misstanke om bedrägeri som anmäldes mellan 2009 och 2013 53 beskrevs 10 % som konstaterade bedrägerier. Under samma period har 12 % av fallen avskrivits. Bulgarien och Polen rapporterade att de avslutat det högsta antalet förfaranden för konstaterade bedrägerier.

5.2.2.2.Sammanhållningspolitik: Programperioderna 2007–2013 och 2000–2006

För tredje året i rad var det inte sammanhållningspolitiken som stod för det största antalet anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri. De därtill relaterade beloppen stod däremot för den största andelen av de totala utgifterna.

I linje med de senaste årens trend stod ERUF år 2015 både för den största andelen anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri och relaterade belopp(60 % respektive 75 %).

De flesta oriktigheter med misstanke om bedrägeri (64 %) upptäcktes genom det kontrollsystem som fastställs i EU-lagstiftningen. Detta fortsatte den utveckling som belystes sedan år 2012, men uppvisade slående skillnader jämfört med den tidigare programperioden (2000–2006), då oriktigheter med misstanke om bedrägeri nästan uteslutande upptäcktes i samband med bedrägeri- och brottsutredningar.

När det gäller beloppen uppnåddes de mest betydande resultaten i samband med administrativa kontroller (44 %) och bedrägeri- och brottsutredningar eller bedrägeribekämpningskontroller (44 %).

Bedrägerier anmäls i genomsnitt inom tio månader från det att de upptäcks. Upptäckt sker i genomsnitt mindre än tre år efter det att bedrägerierna började.

Av de oriktigheter som anmäldes mellan 2009 och 2013 54 fastställdes 12 % de anmälda oriktigheterna med misstanke om bedrägeri som konstaterade bedrägerier (denna procentandel uppgick till 11 % år 2013). 4 % av fallen avskrevs. Tyskland, Polen och Italien rapporterade att de avslutat det högsta antalet förfaranden för konstaterade bedrägerier.

5.2.2.3.Föranslutningspolitik: Föranslutningsstöd och instrumentet för stöd inför anslutningen

Antalet oriktigheter med misstanke om bedrägeri som anmälts i samband med föranslutningsstöd och därtill relaterade belopp minskade under 2015 jämfört med det föregående året. Rumänien anmälde oriktigheter där misstanke om bedrägeri förelåg i samband med föranslutningsstöd inom landsbygdsprogrammet 55 .

Antalet oriktigheter med misstanke om bedrägeri i samband med instrumentet för stöd inför anslutningen och de berörda beloppen ökade i jämförelse med 2014. De flesta oriktigheter med misstanke om bedrägeri anmäldes av Turkiet. De största bedrägeribeloppen registrerades i samband med gränsöverskridande samarbete och landsbygdsutveckling.

5.2.2.4.Utgifter som förvaltas direkt av kommissionen

Utgifter som förvaltas direkt av kommissionen analyseras utifrån uppgifter om de återbetalningskrav som utfärdats av kommissionen.

Under 2015 fanns det, enligt kommissionens periodiserade redovisningssystem (ABAC), fem återkrav klassificerade som oriktigheter med misstanke om bedrägeri (dvs. fall som anmälts till Olaf). De stod för 0,2 miljoner euro.

5.3.Anmälda oriktigheter utan misstanke om bedrägeri

Under 2015 anmäldes till kommissionen 20 888 oriktigheter utan misstanke om bedrägeri (cirka 41 % mer än under 2014). Siffrorna ökade för de två sektorerna med delad förvaltning, förblev stabil för inkomstsektorn och minskade för föranslutningsutgifter och direkta utgifter. De ekonomiska konsekvenserna minskade till omkring 2,58 miljarder euro (7 % mindre än år 2014 – se punkt 5.3.2), såsom framgår av tabell 2.

Bilaga 2 visar fördelningen av alla anmälda oriktigheter utan misstanke om bedrägeri år 2015 per medlemsstat och budgetområde.

5.3.1.Inkomster

Antalet oriktigheter anmälda med misstanke om bedrägeri under 2015 (4 492) är 1 % lägre än det genomsnittliga antalet anmälningar under en femårsperiod (4 515 - åren 2011–2015). Den uppskattade och konstaterade beloppet (349 miljoner euro) är 1 % högre 2015 än femårsgenomsnittet (347 miljoner euro).

Oriktigheter utan misstanke om bedrägeri upptäcktes primärt med hjälp av kontroller efter klarering (54 % av fallen och 56 % av beloppet). Andra viktiga metoder för upptäckt av oriktigheter utan misstanke om bedrägeri under 2015 var:

frivilligt erkännande (16 % av antalet och 15 % av beloppen);

tullkontroller i samband med klarering av varor (13 % av antalet och 12 % av beloppen).

År 2015 var solpaneler de varor som var mest drabbade av bedrägerier och oriktigheter i monetära termer. I många fall upptäcktes oriktigheter i fråga om solpaneler efter ett meddelande om ömsesidigt bistånd som utfärdats av Olaf. Detta understryker vikten av utredningar som utförs av Olaf för upptäckt av oriktigheter i transaktioner med vissa typer av varor (t.ex. felaktiga KN-nummer eller varuursprung, kringgående av antidumpningstullar).

5.3.2.Utgifter

Ökningen av antalet oriktigheter som inte anmälts som bedrägeri gäller de huvudsakliga utgiftssektorerna i EU:s budget (jordbruk och sammanhållningspolitik). Oriktigheter i samband med föranslutningsstöd och direkta utgifter har minskat.

Omfattningen av denna ökning beror på det stora antalet anmälningar av Spanien i sektorn för sammanhållningspolitiken 57 . De utgör 36 % av det totala antalet anmälda oriktigheter 2015. Denna ökning återspeglas av en betydande ökning av de därtill relaterade beloppen. Irland anmälde också ett ovanligt stort antal oriktigheter, varav huvuddelen gällde perioden 2000-2006 58 . Alla upptäckta oriktigheter följs upp med korrigerande åtgärder från de nationella myndigheterna för att skydda EU:s ekonomiska intressen.

5.4.Resultat från verksamheten vid Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) 59

År 2015 inledde Olaf 219 utredningar. Under samma period avslutades 304 utredningar och 364 rekommendationer 60 utfärdades.

Olaf lämnade 98 rekommendationer om rättsliga åtgärder till de nationella myndigheterna och rekommenderade att omkring 888,1 miljoner euro skulle återkrävas, varav cirka 97,9 miljoner euro avsåg inkomster medan 790,2 miljoner euro avsåg utgifter (se tabell 3).

6.ÅTERKRAV OCH ANDRA FÖREBYGGANDE ELLER KORRIGERANDE ÅTGÄRDER

Detaljerad information om återkrav, finansiella korrigeringar och andra förebyggande och korrigerande åtgärder (avbrutna eller inställda utbetalningar) offentliggörs i meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten om skydd av EU:s budget 61 .

Ingen ytterligare information i detta ämne kommer att ges i den här rapporten 62 .

7.SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

Medlemsstaternas roll är avgörande för att säkerställa att EU:s ekonomiska intressen är tillräckligt skyddade. I samband med att medlemsstaterna uppbär eller hanterar och betalar ut största delen av resurserna i EU:s budget har de också ett särskilt ansvar för att se till att principerna för sund ekonomisk förvaltning vederbörligen tillämpas och respekteras. Medlemsstaterna är skyldiga att se till att bedrägerier och oriktigheter som påverkar EU:s ekonomiska intressen upptäcks och korrigeras, och vid fall av bedrägeri, lagförs på ett lämpligt sätt.

2015 har varit ett år av konsolidering av flera initiativ som tagits av kommissionen och medlemsstaterna under tidigare år. I vissa strategiska frågor som exempelvis Europeiska åklagarmyndigheten har förhandlingarna framskridit, men har ännu inte lett till några avgörande resultat.

På andra områden har betydande åtgärder vidtagits 2015 för att förbättra skyddet av EU:s ekonomiska intressen, särskilt när det gäller inkomstsidan i budgeten.

7.1.Inkomster

Antagandet av förordning (EU) nr 2015/1525 63 har förbättrat det nuvarande regelverket för att upptäcka och utreda tullbedrägerier på EU-nivå och nationell nivå, avsevärt förstärka den analytiska förmågan hos både Olaf och de nationella tullmyndigheterna vad gäller upptäckt av bedrägliga transaktioner.

Mot denna bakgrund visar resultaten av upptäckter inom området traditionella egna medel på en något nedåtgående trend, delvis påverkad av höga upptäcktsvärden 2014.

Upptäckt av oriktigheter och bedrägerier rörande solpaneler 64 (av vilka många har upptäckts sedan meddelanden om ömsesidigt bistånd utfärdats av Olaf) understryker

betydelsen av utredningar som utförs av Olaf med hänsyn till upptäckt av oriktigheter i transaktioner med vissa typer av varor 65 , och

det mervärde som samordning och samarbete på EU-nivå kan generera i kampen mot bedrägerier.

Tullkontrollstrategi är en kombination av olika typer av kontroller. Kontroller efter klarering är den mest effektiva metoden för upptäckt, både när det gäller antalet upptäckta fall och i fråga om belopp. Kontroller i samband med klarering av varor och inspektioner som utförs av bedrägeribekämpningsorgan är emellertid oumbärliga för att upptäcka vissa typer av bedrägerier och nya bedrägerimönster.

I många medlemsstater har budgetrestriktioner lett till en nedskärning av den personal som ansvarar för kontrollerna. Vissa medlemsstater arbetar med en anmärkningsvärt liten tullpersonal. Minskade kontroller kan öka inåtgående handelsflöden, men detta kan ske på bekostnad av effektiva kontroller och skyddet av EU:s ekonomiska intressen.

Under 2015 blev ”frivilliga erkännanden” en allt viktigare källa för upptäckt av oriktigheter. Mot bakgrund av detta måste resultaten av frivilliga erkännanden beaktas vid planeringen av framtida kontrollstrategier, i synnerhet vid kontroller efter klarering, men även vid anpassning av kontrollstrategier och så att det i framtiden går att utöva tillsyn av ekonomiska aktörer som gör självbedömningar. Framför allt måste efterhandsjusteringar av tullvärdet beaktas noga.

7.2.Utgifter

På utgiftssidan är det svårt att tolka variationerna i antalet oriktigheter där misstanke om bedrägeri föreligger under de senaste fem åren. Men medan det totala antalet upptäckter har varit relativt stabilt under de senaste tre åren, har de aktuella beloppen regelbundet ökat. Det finns en avsevärd skillnad mellan:

a.utgiftsprogram som är fleråriga och för vilka upptäcktsnivån följer deras cykliska natur; och

b.direktstöd och marknadsstöd (jordbrukspolitiken), där betalningar och åtgärder följer en årlig cykel och upptäckt av bedrägerier och oriktigheter visar en viss konsekvens och stabilitet över tid.

Metoderna för att upptäcka bedrägerier skiljer sig fortfarande mellan medlemsstaterna.

Antalet medlemsstater som upptäcker och anmäler ett betydande antal oriktigheter med misstanke om bedrägeri har ökat, och visar deras beslutsamhet att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen.

Kommissionen är fortfarande bekymrad över det låga antalet potentiella oriktigheter med misstanke om bedrägeri i vissa länder. Framför allt har de framsteg som noterats i 2014 års rapport för vissa medlemsstater avstannat eller gått tillbaka under 2015.

Även om den är tillfredsställande, kan kvaliteten på anmälningarna av oriktigheter förbättras ytterligare för att möjliggöra en mer djupgående analys av de bakomliggande fenomenen.

I enlighet med det nya regelverket för perioden 2014–2020 har förvaltningsmyndigheternas och de utbetalande myndigheternas uppgift när det gäller att upptäcka bedrägerier ökat sedan 2012 och den bör därför fortsätta att förstärkas under de kommande åren.

Kommissionen anser att denna roll skulle kunna förbättras ytterligare om dessa myndigheter systematiskt använder lämpliga it-verktyg.

BILAGA 1 – Anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri

Antalet anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri visar resultatet av medlemsstaternas insatser mot bedrägeri och annan olaglig verksamhet som skadar EU:s ekonomiska intressen Därför bör siffrorna inte tolkas som graden av bedrägerier inom medlemsstaternas territorier. Totalsummorna avviker från tabell 1 eftersom bilaga 1 inte omfattar tredjeländer (föranslutning) och direkta utgifter.

BILAGA 2 – Anmälda oriktigheter utan misstanke om bedrägeri

Totalsummorna avviker från tabell 2 eftersom bilaga 2 inte omfattar tredjeländer (föranslutning) och direkta utgifter.

(1)  i) Medlemsstaternas genomförande av artikel 325 år 2015,
ii) statistisk utvärdering av anmälda oriktigheter 2015 avseende egna medel, naturtillgångar, sammanhållningspolitik och stöd inför anslutningen
iii) Rekommendationer för uppföljning av kommissionens rapport om skydd av EU:s ekonomiska intressen - Årsrapport om bedrägeribekämpning 2014,
iv) Metod för statistisk utvärdering av anmälda oriktigheter för 2015,
v) Årlig översikt med information om Herkules III-programmets resultat 2015,
vi) Genomförande av kommissionens strategi mot bedrägerier (Cafs).

(2)  COM(2012) 363 final.

(3)  Mål C-105/14, Taricco. Domstolen kom fram till att EU:s nuvarande rättsliga instrument som skyddar EU:s ekonomiska intressen, nämligen PIF-konventionen som PIF direktivet bör ersätta, omfattar momsbedrägerier.

(4)  COM(2013) 534 final.

(5)   http://ec.europa.eu/anti-fraud/olaf-and-you/calls-for-tender_en .

(6)  Europeiska Partners mot korruption (EPAC)/det europeiska nätverket med kontaktpunkter mot korruption (EACN).

(7)   http://www.epac-eacn.org/downloads/declarations/doc_download/151-paris-declaration-2015 . 

(8)  Som ett exempel organiserades GD Regional- och stadspolitik och GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering i samarbete med Olaf och GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag, år 2015 bedrägeri- och korruptionsbekämpningsseminarier för Estland, Ungern, Litauen, Lettland, Portugal och Polen.

(9)  GD Regional- och stadspolitik, GD sysselsättning, socialpolitik och inkludering och GD Havsfrågor och fiske.

(10)  Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead), Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska unionens solidaritetsfond.

(11)  Förordning (EU) 2015/1525, EUT L 243, 18.9.2015, s. 1.

(12)  Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige.

(13)  COM(2013) 324 final, 6.6.2013.

(14)  Direktiv 95/60/EG av den 27 november 1995 om märkning för beskattningsändamål av dieselbrännolja och fotogen.

(15)  Kommissionens genomförandebeslut 2011/544/EU om inrättande av en gemensam märkning för beskattningsdieselbrännolja och fotogen.

(16)  Generaldirektoratet för skatter och tullar arbetar med detta i nära samarbete med det gemensamma forskningscentret.

(17)  EUT L 286, 30.10.2015, s. 1.

(18)  EUT L 293, 10.11.2015:1. Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1970 av den 8 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 med särskilda bestämmelser om rapportering av oriktigheter avseende Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden.2. Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1971 av den 8 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 med särskilda bestämmelser om rapportering av oegentligheter avseende Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 1848/2006.3. Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1972 av den 8 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 med särskilda bestämmelser om rapportering av oriktigheter avseende fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt.4. Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1973 av den 8 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 med särskilda bestämmelser om rapportering av oegentligheter avseende asyl-, migrations- och integrationsfonden och instrumentet för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering.5. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1974 av den 8 juli 2015 om fastställande av tidsintervallerna och formen för rapportering av oriktigheter avseende Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013.6. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1975 av den 8 juli 2015 om fastställande av tidsintervallerna och formen för rapportering av oegentligheter avseende Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013.7. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1976 av den 8 juli 2015 om fastställande av tidsintervallerna och formen för rapportering av oriktigheter avseende fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014.8. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1977 av den 8 juli 2015 om fastställande av tidsintervallerna och formen för rapportering av oegentligheter avseende asyl-, migrations-, och integrationsfonden och instrumentet för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014.

(19)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 250/2014 av den 26 februari 2014.

(20)  C(2015)2234 final, 8.4.2015.

(21)  COM(2015)221 final, 27.5.2015: Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om måluppfyllelsen för Herkules II-programmet.

(22)  Se ”Olafs rapport 2015”, punkt 3.3, sid 28-29. http://ec.europa.eu/anti-fraud/sites/antifraud/files/olaf_report_2015_en.pdf

(23)  Kommissionens beslut 94/140/EG av den 23 februari 1994, ändrad den 25 februari 2005.

(24)  Bulgarien, Danmark, Estland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Ungern, Nederländerna, Polen och Portugal.

(25)  Bulgarien, Tjeckien, Frankrike.

(26)  Bulgarien, Danmark, Estland, Kroatien, Nederländerna, Österrike, Portugal.

(27)  Kroatien, Österrike

(28)  Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Irland, Spanien, Italien, Cypern, Litauen, Österrike, Polen.

(29)  Bulgarien, Österrike.

(30)  Bulgarien, Estland, Irland.

(31)  Belgien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Luxemburg, Ungern, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovenien, Finland och Sverige.

(32)  Bulgarien, Litauen, Malta och Rumänien.

(33)  Bulgarien, Danmark, Irland, Slovakien.

(34)  Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Sverige och Storbritannien.

(35)  Bulgarien, Grekland, Kroatien, Ungern, Malta och Slovakien.

(36)  Spanien, Lettland, Luxemburg, Rumänien och Slovenien.

(37)  Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Rumänien, Slovenien, Slovakien och Finland.

(38)  Bulgarien, Estland, Irland, Grekland, Italien, Slovenien och Slovakien.

(39)  Danmark och Ungern.

(40)  Polen och Sverige.

(41)  Danmark, Luxemburg, Slovakien och Finland.

(42)  Belgien, Bulgarien, Tyskland, Irland, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Nederländerna, Polen, Rumänien, Slovenien, Sverige och Storbritannien.

(43)  Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Finland, Slovenien, Slovakien, Sverige och Storbritannien.

(44)  Bulgarien, Tyskland, Spanien, Italien, Cypern och Rumänien.

(45)  Se kommissionens arbetsdokument ”Metoder för statistisk utvärdering av anmälda oriktigheter”.

(46)  Detta tyder på att ärenden som medlemsstaterna ursprungligen anmält med misstanke om bedrägeri i sista etappen ändå kan avvisas av de rättsliga myndigheterna.

(47)  Spanien och Irland. Se punkt 5.3.2.

(48)  Se kommissionens arbetsdokument ”Statistisk utvärdering av oriktigheter som rapporterats under 2015”.

(49)  Den höga procenttalet i förhållande till ”struktur- och sammanhållningsfonderna före 2007-2013” beror uteslutande på det faktum att betalningar för dessa programperioderna nästan slutförts.

(50)  Summor och delsummor i tabellerna 1, 2 och 3 och i bilagorna 1 och 2 kan skilja sig från summan av de enskilda värdena på grund av avrundning av de bakomliggande siffrorna.

(51)  Se Bilaga 1.

(52)  Tyskland ändrade kategoriseringen för ett antal fall som indikerats som ”konstaterade bedrägerier” under de senaste åren till ”misstanke om bedrägeri”.

(53)  2009-2013 har använts som referensperiod för analys av konstaterade fall och avskrivna fall av bedrägeri.

(54)  Se fotnot 53.

(55)  Sapard.

(56)  Se fotnot 49.

(57)  Det stora antalet anmälningar 2015 motsvarar inte enbart oriktigheter som upptäckts under detta budgetår, utan också oriktigheter som upptäckts under hela perioden 2007-2013 och som inte redovisats förrän 2015.

(58)  För IMS rapporteringsåret 2015 anmälde Irland 538 ERUF relaterade oriktigheter, varav 537 avser tidigare anmälningar avseende programperioden 2000-2006. Dessa 537 ERUF-oriktigheter utan misstanke om bedrägeri identifierades och korrigerades under åren 2000-2010 och EU:s ekonomiska intressen skyddades. På grund av administrativa problem och avslutningen av den kontradiktoriska fasen gällande finansiering 2000-2006 i medlemsstaten, ägde inte själva rapporteringen till systemet för hantering av oriktigheter rum förrän 2015. Till följd av detta förefaller rapportuppgifterna om oriktigheter för Irland för 2015 höga i jämförelse med tidigare år.

(59)  En uttömmande beskrivning finns i Olafs årsrapport 2015. https://ec.europa.eu/anti-fraud/about-us/reports/olaf-report .

(60)  I slutet av en utredning kan Olaf ge följande typer av rekommendationer:
finansiell (rekommendera återkrav av felaktigt använda belopp), rättslig (rekommendera nationella myndigheter att inleda straffrättsliga förfaranden mot personer), disciplinär (rekommendera inledande av disciplinära förfaranden gentemot andra anställda vid institutionerna) och administrativ (rekommendera åtgärder för att avhjälpa svagheter i de administrativa förfarandena).

(61)  För budgetåret 2014, se COM(2015) 503, 8.10.2015. Meddelandet för budgetåret 2015 väntas mellan slutet av juli och september.

(62)  Viss information om återkrav finns i kommissionens arbetsdokument Statistical evaluation of the irregularities reported in 2015.

(63)  Se punkt 2.2.1.

(64)  De varor som påverkats mest av oriktigheter och bedrägerier. Se punkt 5.3.1.

(65)  T.ex. angivelse av felaktigt KN-nummer eller varuursprung, kringgående av antidumpningstullar.