52016DC0348

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Förenade kungarikets nationella reformprogram 2016

med avgivande av rådets yttrande om Förenade kungarikets konvergensprogram 2016

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken 1 , särskilt artikel 9.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation 2 ,

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner 3 ,

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

(1)Den 26 november 2015 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten 4 , som inledde 2016 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten godkändes av Europeiska rådet den 17–18 mars 2016. Den 26 november 2015 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, rapporten om förvarningsmekanismen 5 , där det angavs att Förenade kungariket var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(2)2016 års landsrapport för Förenade kungariket 6 offentliggjordes den 26 februari 2016. Den innehöll en bedömning av hur väl Förenade kungariket hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som antogs den 14 juli 2015 och med sina nationella Europa 2020-mål. Den innehöll också den fördjupade granskningen i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011. Den 8 mars 2016 lade kommissionen fram resultatet av den fördjupade granskningen 7 . Av analysen drog kommissionen slutsatsen att Förenade kungariket inte har några makroekonomiska obalanser. Hushållens skuldsättning och bostadspriserna är höga och bytesbalansunderskotten är stora, och detta kan utgöra sårbarheter. Samtidigt är hushållens balansräkningar starka totalt sett, och banksektorns motståndskraft fortsätter att förbättras. På kort sikt verkar förmågan att hantera risker som ränte- eller sysselsättningschocker ha förbättrats i hushållssektorn och hos ekonomin i allmänhet. Flera statliga initiativ har emellertid ännu inte haft någon större påverkan på obalansen mellan utbud av och efterfrågan på bostäder. Riskerna med det stora bytesbalansunderskottet minskas dessutom av gynnsamma institutionella ramar och låga skulder i utländsk valuta. Det ökade underskottet har drivits på av ökningen av underskottet för primära inkomster och förväntas minska i takt med att de negativa konjunkturförhållandena avtar.

(3)Den 24 mars 2016 lade Förenade kungariket fram sitt nationella reformprogram för 2016 och sitt konvergensprogram för 2016. I syfte att beakta deras inbördes samband har de båda programmen bedömts samtidigt.

(4)Relevanta landsspecifika rekommendationer har beaktats i planeringen för perioden 2014–2020 av de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Enligt artikel 23 i förordning (EU) nr 1303/2013 får kommissionen begära att en medlemsstat ser över och föreslår ändringar av sin partnerskapsöverenskommelse och av relevanta program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer från rådet. Kommissionen har i riktlinjerna för tillämpning av åtgärder som sammanlänkar effektiva europeiska struktur- och investeringsfonder med sund ekonomisk styrning 8 beskrivit närmare hur den kommer att tillämpa denna bestämmelse.

(5)Förenade kungariket omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del. Förutsatt att en varaktig korrigering av det alltför stora underskottet uppnås under 2016–2017 kommer Förenade kungariket att omfattas av den förebyggande delen och övergångsreglerna för skuldkriteriet från och med 2017–2018. I konvergensprogrammet för 2015–2016 förväntar sig regeringen att det totala underskottet kommer att vara lägre än 3 % av BNP 2016–2017, och förutser att det minskar ytterligare under 2017–2018, till 2,0 % av BNP. Det omräknade 9 strukturella underskottet tyder på en strukturell förbättring med 0,6 procentenheter av BNP 2015–2016, 0,9 procentenheter av BNP 2016–2017 och 0,7 procentenheter av BNP 2017–2018. Konvergensprogrammet innehåller inte något medelfristigt budgetmål. Enligt konvergensprogrammet förväntas den offentliga skuldkvoten öka från 88,0 % av BNP 2015–2016 till en högsta notering på 88,3 % av BNP 2016–2017, innan den sjunker till 87,1 % av BNP 2017–2018. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för budgetprognoserna är rimligt. De åtgärder som ska stödja de planerade underskottsmålen 2016–2017 och 2017–2018 har beskrivits i tillräcklig utsträckning. Påverkan från vissa av åtgärderna under 2017–2018, vars inverkan på budgeten beräknas uppgå till omkring 0,2 % av BNP, är mer osäker. Enligt kommissionens vårprognos 2016 beräknas Förenade kungariket under 2015–2016 ha uppnått det rekommenderade totala underskottet på 4,1 % av BNP och ha genomfört den rekommenderade finanspolitiska insatsen. Förenade kungariket beräknas korrigera sitt alltför stora underskott före tidsfristen 2016–2017 enligt rådets rekommendation, dock utan att klara det rekommenderade målet på 2,7 % av BNP för det totala underskottet. En finanspolitisk insats som är marginellt mindre än den rekommenderade förväntas göras kumulativt under den period då förfarandet för det alltför stora underskottet pågår. Förenade kungariket förväntas under 2017–2018 följa den rekommenderade justeringen mot det medelfristiga minimibudgetmålet om politiken förblir oförändrad. Förenade kungariket beräknas även följa övergångsreglerna för skuldkriteriet under 2017–2018. Rådet anser, på grundval av sin bedömning av konvergensprogrammet och kommissionens vårprognos 2016, att Förenade kungariket i stort sett kan förväntas följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler.

(6)Produktiviteten i Förenade kungariket har stagnerat sedan 2008. Detta kan bero på olika faktorer såsom låga kapitalinvesteringar, kompetensbrist, kompetensglapp och en omställning av ekonomin mot sektorer med lägre produktivitet. Utmaningarna relaterade till ett otillräckligt bostadsutbud, särskilt i geografiska områden med hög ekonomisk tillväxt, måste också beaktas i detta sammanhang. I regeringens policydokument från juli 2015, ”Fixing the foundations: Creating a prosperous nation”, fastställs en rad olika insatser. Med tanke på vissa investeringshinder som fortfarande finns och på den låga nivån av offentliga och privata investeringar i Förenade kungariket kommer regeringens politiska åtgärder för att höja kompetensnivån och öka innovation och infrastrukturinvesteringar vid rätt tidpunkt, även om ett verkningsfullt genomförande blir viktigt. En av de främsta investeringsutmaningarna är att tillhandahålla en ändamålsenlig nätinfrastruktur. Den nationella infrastrukturplanen, som uppdaterades i mars 2016, innehåller en utförlig beskrivning av utvecklingen av infrastrukturprojekt inom enhetliga ramar. Planen bygger på att en ökning av den privata finansieringen säkerställs för en stor del av investeringen. Tillhandahållande och övervakning är av avgörande betydelse, och insyn och redovisningsskyldighet är centrala element. Trots regeringens olika initiativ överstiger efterfrågan på bostäder alltjämt utbudet, vilket återspeglas i höga bostadspriser som fortsätter att stiga. Bostadsbristen är allra störst i London och den sydöstra delen av landet, som är snabbväxande regioner. Markanvändningen styrs av principerna i den nationella planeringsramen, och ett effektivt genomförande av det reformerade planeringssystemet skulle kunna leda till ökat bostadsbyggande.

(7)Den brittiska arbetsmarknaden är fortsatt dynamisk. År 2015 uppgick sysselsättningsgraden (i åldersgruppen 20–64) till 76,9 %, medan arbetslösheten fortsatte att sjunka och stannade på 5,3 %. Ungdomsarbetslösheten och andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar har också minskat ytterligare. Det finns emellertid utrymme för att förbättra utsikterna för icke-yrkesverksamma personer liksom för undersysselsatta och lågutbildade arbetstagare. Bättre möjligheter till framsteg på arbetsmarknaden och en tydligare väg till kompetenshöjning skulle hjälpa dem som har ett lågavlönat arbete och/eller få arbetstimmar. Det skulle även vara ett sätt att komma till rätta med den kompetensbrist som är tydlig inom vissa delar av ekonomin, som byggsektorn. Det kommer att krävas särskild omsorg för att framgångsrikt använda de medel som inkommer genom lärlingsutbildningsavgiften. Förslag som syftar till att förbättra tillgången till barnomsorg kommer att behöva genomföras utan dröjsmål, eftersom tillgången till och kostnaden för barnomsorg fortfarande är ett problem.

(8)Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen gjort en omfattande analys av Förenade kungarikets ekonomiska politik och offentliggjort den i 2016 års landsrapport. Kommissionen har också bedömt konvergensprogrammet och det nationella reformprogrammet samt uppföljningen av de rekommendationer Förenade kungariket fått under tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Förenade kungariket utan även i vilken utsträckning EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1–3 nedan.

(9)Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat konvergensprogrammet, och dess yttrande 10 återspeglas särskilt i rekommendation 1.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Förenade kungariket att under 2016 och 2017 vidta följande åtgärder:

1.Sträva efter att korrigera det alltför stora underskottet på ett hållbart sätt senast 2016–2017. Efter korrigeringen av det alltför stora underskottet uppnå en finanspolitisk korrigering på 0,6 % av BNP under 2017–2018 i riktning mot det medelfristiga minimibudgetmålet.

2.Åtgärda brister i investering i nätinfrastruktur, bland annat genom att förverkliga prioriteringarna i den nationella infrastrukturplanen. Vidta ytterligare åtgärder för att öka utbudet av bostäder, bland annat genom att genomföra reformerna i den nationella planeringsramen.

3.Avhjälpa kompetensglapp och skapa förutsättningar för kompetensutveckling, bland annat genom att stärka kvaliteten på lärlingsplatser. Ytterligare förbättra tillgången till bra barnomsorg på heltid till rimlig kostnad.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande