30.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 207/100

1.

Europeiska regionkommittén välkomnar det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 27 april 2016, och anser att de prioriteringar för en integrerad EU-politik för Arktis som presenteras i meddelandet är ett steg i rätt riktning.

2.

Kommittén betonar att de utmaningar som Arktis står inför kräver gemensamma ansträngningar mellan den lokala, regionala och internationella nivån, och berömmer kommissionen för att den säkerställt att geografiska och demografiska särdrag varit utgångspunkten vid utarbetandet av den integrerade politik som stöder regionens mål och behov.

3.

Detta meddelande är det tredje i raden om Arktis. I kommissionens första meddelande från 2008 gavs förslag till åtgärder för att skydda och bevara Arktis, bland annat genom olika miljöavtal och internationellt samarbete. Dessutom föreslogs åtgärder för att främja en hållbar resursanvändning och ett multilateralt styre i Arktis. Syftet med meddelandet var att främja en strukturerad och konsekvent behandling av arktiska frågor samt att öppna nya möjligheter till samarbete med de arktiska staterna.

4.

År 2012 offentliggjorde kommissionen tillsammans med unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ett meddelande som utöver en stark miljöskyddsdimension bland annat behandlade de nya trafikleder som eventuellt öppnas på grund av klimatförändringen (t.ex. Nordostpassagen) samt bättre möjligheter till ett hållbart utnyttjande av naturresurser tack vare ny teknik och ny kunskap. Meddelandet tog också upp betydelsen av internationellt samarbete för att bidra till fred och säkerhet.

5.

Kommittén vill uppmärksamma de tre prioriterade områden för EU:s framtida integrerade politik som presenteras i det senaste meddelandet: klimatförändring och skydd av miljön i Arktis, hållbar utveckling i och kring Arktis samt internationellt samarbete om frågor som rör Arktis. En av de största utmaningarna är att hitta en balans mellan ekologisk välfärd och utnyttjande av de nya möjligheterna i och med den socioekonomiska utvecklingen.

6.

Meddelandet följer i allmänhet redan tidigare fastställda linjer för klimat och miljö, hållbar utveckling och regionalt samarbete. I sitt yttrande vill ReK särskilt uppmärksamma sådana teman som i de tidigare yttrandena fått mindre uppmärksamhet (t.ex. socioekonomiska frågor) eller som kommit fram i och med de nya prioriteringarna.

7.

Vi stöder meddelandets mål i fråga om säkerhet, stabilitet, hållbar utveckling och välstånd i regionen. Meddelandet ger en övergripande bild av EU:s verksamhet i Arktis. Hållbar utveckling är fortfarande ett centralt inslag i EU:s politik för den arktiska dimensionen, men man talar också alltmer om anpassningsförmågan. I den framtida verksamheten bör uppmärksamhet ges åt de traditionella livsmiljöerna för invånarna i regionen och den ekonomiska utvecklingens inverkan på Arktis känsliga miljö. ReK anser att det är positivt att meddelandet starkt betonar behovet av att stärka samordningen av frågor som rör den arktiska regionen.

8.

Kommittén betonar att meddelandet granskar Arktis från två olika synvinklar. Sett från europeiskt håll är Europas nordligaste regioner belägna i Arktis, som kännetecknas av stora avstånd, svåra förhållanden och en gles och åldrande befolkning. Sett från en övergripande arktisk synvinkel betonas naturresurser (mineraler, skogar, havsekonomi och fiske), långt utvecklade samhällen och ett starkt kunnande i bland annat utveckling av miljömässigt hållbara tekniska lösningar. Analysen i yttrandet utgår främst ur den europeiska synvinkeln.

9.

I kommissionens meddelande avser begreppet ”Arktis” området kring Nordpolen norr om polcirkeln (66 grader 32 minuter nordlig latitud). Det omfattar Norra ishavet och områden inom åtta stater: Förenta staterna, Island, Kanada, Norge, Sverige, Finland, Konungariket Danmark (inkl. Grönland och Färöarna) och Ryska federationen. Grönland och Färöarna, som officiellt hör till Konungariket Danmark men som har omfattande självstyre, hör inte till EU men har ingått fiske- och handelsavtal med EU. Grönland har också en särskild ställning som ett utomeuropeiskt territorium i EU. Arktis är hem för 4 miljoner människor, varav cirka en tredjedel tillhör ursprungsbefolkningarna.

10.

Vi noterar att den definition av Arktis som används i meddelandet mycket snävt bara hänvisar till området norr om polcirkeln. Effekterna av EU:s integrerade politik sträcker sig dock till ett mycket större område. ReK föreslår att den geografiska definitionen av Arktis ska utvidgas i meddelandet med utgångspunkt i olika synvinklar som rör främjande av hållbar utveckling, anpassning till klimatförändringarna och främjande av Europas konkurrenskraft och med beaktande av lokalsamhällenas och ursprungsbefolkningarnas behov och möjligheter.

11.

ReK anser att det är viktigt att begränsning av och anpassning till klimatförändringarna samt skyddet av den känsliga arktiska miljön betonas starkt bland de politiska åtgärder som föreslås i meddelandet. Utöver de konsekvenser som följer av uppvärmningen av Arktis och som också påverkar EU:s verksamhet måste man även beakta hur europeiska och globala åtgärder inverkar på utvecklingen av klimatförändringarna i regionen. Det globala klimatavtalet har också stor betydelse för Arktis framtid. Meddelandet framhåller också andra internationella avtal eller behovet av att ingå sådana avtal, bland annat i fråga om miljöskydd.

12.

Vi anser att den forskning och det vetenskapliga samarbete i Arktis som kommissionen framhåller är viktiga både nu och i framtiden. Initiativet EU-PolarNet som presenteras i meddelandet är ett bra exempel på ett omfattande och betydande vetenskapligt samarbete där universitet och forskningsinstitutioner på olika håll i Europa deltar. Initiativet syftar till att fastställa vetenskapliga prioriteringar på kort och lång sikt samt att stärka det tvärvetenskapliga samarbetet i forskningen om Arktis. I detta sammanhang är nätverkets uttalade mål att utvidga samarbetet med arktiska aktörer. ReK anser att det är mycket viktigt att man när man fastställer målen och metoderna för forskningen i den flerdimensionella verkligheten i Arktis också samarbetar med de aktörer som företräder den lokala och regionala nivån.

13.

Vi vill starkare betona de arktiska städernas roll i utvecklingsarbetet. Städerna är viktiga drivkrafter för utvecklingsarbetet och i anpassningen till en föränderlig omvärld. Investeringar i städernas infrastruktur och t.ex. energieffektiva lösningar samt lösningar som behövs för offentliga tjänster särskilt i glesbygdsområden bidrar till att det skapas ny företagsverksamhet. ReK påminner dock om att det inom ramen för utvecklingspolitiken även i fortsättningen behövs särskild uppmärksamhet på de särskilda utmaningar som långa avstånd och en gles och åldrande befolkning medför.

14.

En central aspekt av en hållbar ekonomisk tillväxt och ökad välfärd i Arktis är hållbart utnyttjande av naturresurser. En förutsättning för detta är effektiva trafik- och telekommunikationsförbindelser. Det är viktigt att utveckla mer omfattande nord-sydliga transportförbindelser, bland annat en förbindelse via det transeuropeiska nätet från Finland till Norra ishavet via Norge men även öst-västliga för att knyta samman regionerna i norra Norge, Sverige och Finland kopplat till EU:s transportnät. Investeringar i den arktiska regionen, till exempel i vägar, järnvägar, bredband och elnät, sprids vanligen till ett större område och har på så sätt en positiv inverkan på villkoren bland annat för industrin i hela landet i fråga.

15.

I detta sammanhang påminner kommittén om EU:s strategi för blå tillväxt, som stöder en hållbar utveckling av haven på lång sikt. Åtgärder i strategin som rör kunskap i havsfrågor, fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad havsövervakning främjas även i Norra ishavet. Utvecklingsåtgärder för att främja vattenbruk och utnyttja havsenergi har särskild betydelse i den arktiska regionen.

16.

Kommittén betonar att utnyttjande av kompetensen i Arktis bland annat inom industri, energi, ren teknik, infrastrukturuppbyggnad och turism stöder konkurrenskraften i hela Europa. Det är viktigt att främja forskningssamarbetet mellan universitet och forskningsinstitut i Arktis. Främjande av innovation och omvandling av innovationer till produkter och kommersiella tjänster har stor betydelse som ett sätt att främja hållbar utveckling. Främjande av förutsättningarna för arktisk företagsamhet är ett led i genomförandet av strategin för en digital inre marknad.

17.

ReK påpekar att prioriteringarna i EU:s sammanhållningspolitik för programperioden 2014–2020 i Arktis är forskning och innovation, små och medelstora företags konkurrenskraft och övergången till en koldioxidsnål ekonomi. De nordliga regionernas strategier för smart specialisering samt, när det gäller gränsöverskridande samarbete, Interregs program för Norra Periferin och Arktis, Interreg Norr, Botnia-Atlantica samt Norge-Sverige, som syftar till att skapa livskraftiga, konkurrenskraftiga och hållbara samhällen, tillhandahåller en stark grund för projektverksamhet i EU:s arktiska regioner med finansiering från strukturfonderna. Även EU:s program för de yttre gränserna, Kolarctic CBC, kommer att stödja samarbetet med de nordliga områdena i Finland, Sverige och Norge samt Barentsregionen.

18.

Vi betonar att man vid genomförandet av den framtida sammanhållningspolitiken också måste tillhandahålla ett brett spektrum av finansiella instrument till utvecklingsarbetet i Arktis, för att hitta sätt att främja det lokala näringslivet och utveckla kunskaper, innovation, produkter och tjänster som främjar hela EU:s konkurrenskraft. Nya viktiga frågor är t.ex. utvecklingen av en cirkulär ekonomi i Arktis samt utformningen av Arktis i vid bemärkelse. Det är viktigt att EU engagerar sig starkt i forsknings- och investeringsverksamhet i Arktis även under kommande programperiod.

19.

Kommittén betonar meddelandets hänvisning till potentialen hos ny teknik för elektronisk kommunikation, bland annat när det gäller att upprätthålla och utveckla det lokala näringslivet, lokal kunskap och lokal kultur. Detta är särskilt relevant för medlemmar av ursprungsbefolkningarna. Meddelandet nämner kommissionens årliga möten med företrädare för ursprungsbefolkningarna i Arktis. Det är särskilt viktigt att beakta ursprungsbefolkningarnas synpunkter och att involvera dem i beslutsfattandet också när det gäller nationell och regional verksamhet.

20.

ReK välkomnar den stora uppmärksamhet som ägnas åt vikten av samarbete i genomförandet av en integrerad politik för Arktis. I syfte att främja investeringar i Arktis efterlyses också en bättre användning av olika finansieringsinstrument, och kommissionen föreslår att det inrättas ett tillfälligt samarbetsforum för den europeiska delen av Arktis (European Arctic stakeholder forum). Representanter för EU-institutionerna, medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter ska inbjudas att delta i detta samarbetsforum, som har som uppgift att fastställa centrala investerings- och forskningsprioriteringar för EU-medlen före utgången av 2017. ReK föreslår att man ytterligare preciserar samarbetsforumets sammansättning och mandat nu när verksamheten fortfarande är i sin början.

21.

Vi föreslår att kommissionen som en del av samarbetsforumets arbete sammanställer en guide om finansieringsmöjligheterna i Arktis (som man gjort t.ex. för EU:s strategi för Östersjöområdet) och tillhandahåller information om frågan vid olika evenemang och nätverksmöten, inklusive att tillsammans med arbetet genom European Arctic Stakeholder Forum bilda underlag för de årliga EU Arctic Forum som föreslås inrättas från och med 2018 av EU-kommissionen.

22.

Främjande av internationellt samarbete är en av de viktigaste frågor som tas upp i meddelandet. Arktis växande strategiska betydelse kan leda till motstridiga intressen, vilket innebär att ett nära internationellt samarbete blir allt viktigare. Det arktiska samarbetet sker inom ramen för ett antal befintliga samarbetsstrukturer. Arktiska rådet är ett ledande mellanstatligt forum som främjar samarbetet om arktiska frågor mellan stater, ursprungsbefolkningar och andra invånare i Arktis. Barentsrådet och Barents regionråd arbetar för att främja stabilitet och hållbar utveckling i Barentsregionen. Även EU:s Östersjösamarbete har koppling till det övergripande arktiska samarbetet.

23.

Vi betonar vikten av ett fortsatt samarbete inom den nordliga dimensionen i förhållande till Ryssland. De möjligheter som samarbetet skapat för möten mellan näringslivet, forskare och medborgare har bidragit till att utveckla konkreta miljö-, affärs- och kulturprojekt.

24.

Det är viktigt att befintliga samarbetsstrukturer utnyttjas för att främja målen i meddelandet. EU deltar aktivt i arbetet i olika internationella organisationer och forum. EU har ansökt om att få delta som observatör i Arktiska rådet, och det är viktigt att medlemsstaterna främjar slutförandet av denna process.

25.

Slutligen konstaterar ReK att Arktis strategiska betydelse för EU ökar hela tiden, liksom behovet av åtgärder på EU-nivå för att hantera de utmaningar som beror på den arktiska regionens miljömässiga och socioekonomiska särdrag. EU bör främja ett samarbete mellan medlemsstaterna och länder utanför EU för att bibehålla stabiliteten i den arktiska verksamhetsmiljön. Det är viktigt att stärka det integrerade tillvägagångssättet bland annat genom att söka kopplingar och samverkanseffekter mellan de olika finansieringsprogrammen och andra finansieringsinstrument. De lokala och regionala myndigheterna bör delta i viktiga program och projekt som främjar regionalt samarbete, trafikförbindelser och hållbar ekonomisk utveckling i Arktis.