Rådets motivering: Rådets ståndpunkt (EU) nr 16/2016 vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG

(2016/C 376/02)

I.   INLEDNING

II.   SYFTE

Förordningens övergripande syfte är att ta itu med de ökade risker på växtskyddsområdet som härrör från nya skadegörare och sjukdomar (som beror på globaliseringen av handeln och klimatförändringarna). Den kommer också att modernisera de handelsrelaterade växtskyddsinstrumenten, för såväl handel inom EU (förbättrad spårbarhet på den inre marknaden) som handel från tredjeländer, med fokus på en riskbaserad strategi. Bättre övervakning och snabb utrotning vid utbrott av nya skadegörare är de verktyg som bör användas för att säkerställa en lämplig nivå på växtskyddet.

III.   ANALYS AV RÅDETS STÅNDPUNKT VID FÖRSTA BEHANDLINGEN

1.   Allmänt

I den kompromiss som nåtts mellan de båda medlagstiftarna bibehålls målen i kommissionens förslag och godtar man samtidigt ett antal ändringar som rådet infört samt de viktigaste ändringar som antagits av Europaparlamentet vid första behandlingen.

2.   Huvudfrågor

Kompromissen med Europaparlamentet innehåller följande huvudpunkter:

a)   Tillämpningsområde

Enligt kommissionens förslag kan endast parasitväxter anses vara växtskadegörare.

Rådet och Europaparlamentet var eniga om att det i syfte att möjliggöra ett flexiblare svar på befintliga och framväxande risker skulle vara möjligt att även låta förordningens tillämpningsområde omfatta växter som inte är parasitväxter, på villkor att de har en allvarlig ekonomisk, social eller miljömässig påverkan på unionens territorium.

b)   Prioriterade skadegörare

Genom kommissionens förslag infördes det nya begreppet prioriterade skadegörare. Dessa skadegörare har en allvarlig påverkan på unionens territorium och särskilda unionsresurser bör avsättas för att bekämpa dem. Detta innebär också mer långtgående skyldigheter för både behöriga myndigheter, professionella aktörer och privatpersoner.

I enlighet med den kompromiss som nåtts kommer prioriterade skadegörare att identifieras på grundval av ett antal detaljerade kriterier som anges i en bilaga till förordningen, och antalet kommer inte att begränsas på förhand.

c)   Importordning

Kommissionens förslag innehöll ett antal verktyg för att förhindra att skadegörare förs in till unionens territorium genom växter, växtprodukter eller andra föremål från tredjeländer.

Rådet och Europaparlamentet enades om behovet att stärka ett sådant system genom att införa några nya inslag.

Följaktligen lade man till en ny kategori med växter, växtprodukter och andra föremål med ”hög risk”, nämligen växter, växtprodukter eller andra föremål som, på grundval av en preliminär bedömning, utgör en oacceptabelt hög skadegörarrisk för unionens territorium. Därför ska införande av dessa från ett tredjeland till unionens territorium vara förbjudet fram till dess att en fullständig riskbedömning har genomförts.

Dessutom ska det krävas sundhetscertifikat för ett utökat urval av växter, växtprodukter och andra föremål, i vilka det bekräftas att en växt, växtprodukt eller ett annat föremål som förs in till unionens territorium från ett tredjeland uppfyller kraven i unionslagstiftningen.

d)   Delegerade befogenheter och genomförandebefogenheter

Kommissionens föreslagna befogenheter granskades särskilt noga och ett antal artiklar skrevs om för att avgränsa kommissionens befogenheter bättre.

I kompromisstexten föreskrivs även att förteckningen över prioriterade skadegörare ska antas genom en delegerad akt, eftersom detta är kopplat till fastställandet av bredare politiska prioriteringar och inte bara är en tillämpning av vetenskapliga kriterier på växtskadegörare.

IV.   SLUTSATS

Rådets ståndpunkt vid första behandlingen återspeglar till fullo den överenskommelse som nåddes mellan de två medlagstiftarna och som bekräftades genom ovannämnda skrivelse från ordföranden för Europaparlamentets utskott för jordbruk och landsbygdens utveckling till ordföranden för Coreper I av den 3 maj 2016. Den godkändes därefter av rådet den 26 maj 2016 genom antagandet av en politisk överenskommelse.

(1)  Dok. 9574/13.

(2)  Dok. 8307/14.

(3)  Dok. 11870/13 och 12254/13.

(4)  Dok. 10108/15 REV2.

(5)  Dok. 15142/15 + ADD 1 och dok. 15143/15.

(6)  Dok. 8338/16 + ADD 1.