MOTIVERING

1            BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

1.1         Allmän bakgrund

Företag ser traditionellt skatteplanering som en legitim verksamhet med hänvisning till att de använder lagliga metoder för att minska sin skattebörda. Skatteplanering har emellertid blivit en mer avancerad aktivitet på senare år som växer över nationsgränserna och skiftar beskattningsbara vinster till stater med mer fördelaktiga skattesystem. Denna ”aggressiva” form av skatteplanering tar en mängd olika former, till exempel att dra fördel av de tekniska detaljerna i ett skattesystem, eller av glapp mellan två eller flera skattesystem i syfte att minska skattebördan eller att helt undvika beskattning. Följderna omfattar dubbla avdrag (dvs. samma utgift dras av både i källstaten och i det land som är skattehemvist) och dubbel icke-beskattning (dvs. inkomsten beskattas varken i källstaten eller i det land där mottagaren har sin hemvist)[1]. Sådana förfaranden får i många fall stöd av nationella myndigheters beslut, vilka till företaget bekräftar hur en viss transaktion kommer att beskattas under nuvarande lagstiftning och därmed ger rättslig förutsägbarhet vad gäller den befintliga skattestrukturen. Även om medlemsstaterna ska se till att deras skattebesked överensstämmer med nationell och EU-rätt kan bristen på insyn i sådana beslut inverka på andra länder som står i förbindelse med dem som gynnas av besluten.

Skatteflykt, liksom skattebedrägeri och skatteundandragande, har en viktig gränsöverskridande dimension. Globaliseringen och skattebetalarnas ökande rörlighet gör det svårt för medlemsstaterna att rätt bedöma skattebasen.  Detta fenomen kan inverka på hur skattesystem fungerar och medföra skatteflykt och skatteundandragande, och därmed äventyra den inre marknadens funktion.

Medlemsstaterna kan därför effektivt åtgärda problemet endast genom att komma överens om att agera gemensamt. Därför är ett viktigt mål för kommissionens strategi på detta område att förbättra det administrativa samarbetet mellan medlemsstaternas skatteförvaltningar.

Rådets direktiv 2011/16/EU antogs för att ersätta ett tidigare direktiv om bistånd mellan medlemsstater (rådets direktiv 77/99/EEG) som ett svar på medlemsstaternas behov av förstärkt administrativt samarbete på skatteområdet.

Syftet med föreliggande förslag är att säkerställa att direktiv 2011/16/EU föreskriver ett övergripande och ändamålsenligt administrativt samarbete mellan skattemyndigheter genom ett obligatoriskt automatiskt utbyte av information om förhandsöverenskommelser om gränsöverskridande skattefrågor samt prissättningsbesked, som är en särskild typ av förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor på området internprissättning. Skattedrivna strukturer som leder till en låg beskattningsnivå i den medlemsstat som lämnar skattebeskedet kan minska inkomsten som ska beskattas i andra berörda medlemsstater, vilket urholkar deras skattebas.

Förslaget kräver att medlemsstaterna automatiskt utbyter grundläggande information om  förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning med övriga medlemsstater. Detta grundar sig på principen att de andra medlemsstaterna är bäst skickade att bedöma sådana skattebeskeds potentiella inverkan och relevans, snarare än den medlemsstat som lämnar beskedet. I förekommande fall kan de medlemsstater som mottar informationen begära ytterligare och mer detaljerad information.

Förslaget har särskilt utformats för att låta automatiskt utbyte av information om skattebesked bygga på befintliga bestämmelser i direktiv 2011/16/EU som rör de praktiska arrangemangen för utbyte av information inbegripet bruket av standardformulär. Detta är också i överensstämmelse med den internationella utvecklingen på OECD-nivå och dess arbete med Beps (urholkning av skattebasen och överföring av vinster).

Under 2012 granskade uppförandekodgruppen företagsbeskattning)[2] utvecklingen i medlemsstaternas förfaranden rörande skattebesked. Gruppen fastställde de gränsöverskridande skattebesked för vilka information bör utbytas utan föregående begäran, och rekommenderade utarbetande av standardinstruktioner som kan användas som referens av medlemsstaterna för intern tillämpning[3].  Standardinstruktionerna anger uttryckligen att information om gränsöverskridande skattebesked bör sändas utan föregående begäran i enlighet med artikel 9 i direktiv 2011/16/EU med hjälp av de elektroniska standardformulär och elektroniska hjälpmedel som föreskrivs i direktivet, senast en månad efter det att beskedet har lämnats i enlighet med tidsfristen i artikel 10 i direktivet. De kräver också att medlemsstaterna säkerställer lämpliga kommunikationskanaler i ämnet mellan medlemsstaterna, samt utbildning och vägledning av god kvalitet för beslutsfattarna. De innefattar också vägledning om informationsinnehållet som ska tillhandahållas spontant. Standardinstruktionerna är emellertid inte rättsligt bindande. I praktiken förekommer endast lite informationsutbyte mellan medlemsstaterna om förhandsbesked i skattefrågor eller internprissättningsarrangemang, även då dessa inverkar på andra länder.

En mer systematisk och bindande metod för utbyte av information om skattebesked ter sig därför nödvändig inom EU för att säkerställa att, när en medlemsstat utfärdar ett förhandsbesked i skattefrågor eller om internprissättning, varje berörd medlemsstat är i stånd att vidta nödvändiga åtgärder.

Kommissionen åtog sig att lägga fram ett sådant förslag för automatiskt utbyte av information om gränsöverskridande skattebesked den 16 december 2014, vilket reflekteras i kommissionens arbetsprogram för 2015[4].

2            RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

2.1         Samråd med anledning av handlingsplanen om skattebedrägeri och skatteundandragande om rekommendationerna (COM (2012) 722) och inom ramen för andra forum

Den 21 maj 2013 antog Europaparlamentet en resolution[5] där man välkomnar kommissionens handlingsplan och dess rekommendationer, uppmanar medlemsstaterna att stå fast vid sina åtaganden och stödja kommissionens handlingsplan samt betonar att EU bör spela en ledande roll i diskussionerna om kampen mot skattebedrägeri, skatteflykt och skatteparadis, särskilt när det gäller främjandet av automatiskt informationsutbyte.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén antog ett yttrande den 17 april 2013[6].  Kommittén bifaller kommissionens handlingsplan och stöder dess insatser för att finna praktiska lösningar när det gäller att minska skattebedrägeri och skatteundandragande.

Under senare år har medlemsstaterna samarbetat inom uppförandekodgruppen för att förbättra informationsutbytet om gränsöverskridande skattebesked och på området internprissättning. Uppförandekodgruppens slutsatser har regelbundet tillsänts rådet i form av rapporter[7].

2.2         Medlemsstat

Detta direktiv grundar sig på standardinstruktionerna som överenskommits mellan medlemsstaterna under 2014 och som därför återspeglar det arbete som redan utförts av medlemsstaternas delegater i flera olika europeiska forum. Medlemsstaterna har länge diskuterat principen om informationsutbyte om skattebesked, men detta har inte hittills lett fram till ett ändamålsenligt ramverk för ett sådant utbyte.

2.3         Subsidiaritet och proportionalitet

Detta förslag är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna som anges i artikel 5.3 och 5.4 i fördraget om Europeiska unionen.

Artikel 115 FEUF föreskriver tillnärmning av sådana lagar och andra författningar i medlemsstaterna som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion och gör tillnärmningen av lagstiftningen nödvändig.

Målet att säkerställa att samtliga medlemsstater har tillräcklig information om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor samt  om prissättning kan inte uppfyllas genom åtgärder som genomförs av varje medlemsstat för sig, utan samordning. Informationsutbytet om skattebesked som potentiellt kan inverka på skattebasen i mer än en medlemsstat kräver ett gemensamt och obligatoriskt tillvägagångssätt. Det gränsöverskridande inslaget är dessutom inbyggt i den föreslagna åtgärden. Ändamålsenlig information om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning kan därför endast uppnås genom åtgärder på unionsnivå.

Även om standardinstruktionerna kan betraktas som en förbättring i sammanhanget, anses en rättslig grund som mer ändamålsenlig. Så länge som den utfärdande medlemsstaten är den som ska bedöma relevansen av ett besked som lämnats för en annan medlemsstat inom ramen för sitt eget regelverk, kommer dessutom avsaknaden av transparens att bestå. Skattebetalarna kan dra fördel av bristen på gemensamma regler för utbyte av information för att inrätta strukturer som överför vinster till lågskatteländer som inte är de länder där den ekonomiska verksamhet som har genererat vinsterna utförs och där värde skapas. [8] Eftersom skattebesked ofta utfärdas för gränsöverskridande företag är medlemsstaterna beroende av varandra för att få en helhetsbild. Därför är medlemsstater som samarbetar i en bättre position än de som agerar enskilt för att säkerställa att systemet för informationsutbyte om skattebesked är ändamålsenligt och fullständigt. En harmoniserad ansats på EU-nivå skulle vara mer ändamålsenlig för att säkerställa skattetransparens och samarbete mellan skattemyndigheter för att bekämpa skatteflykt.

Det särskilda problem som fordrar politiska insatser är bristande insyn i skattebesked med gränsöverskridande relevans, vilket har negativa effekter, särskilt när det gäller den inre marknadens funktionssätt. Den politiska insatsen begränsas till att åtgärda de skattebesked som har ett gränsöverskridande inslag. Den består av två steg enligt vilka samtliga medlemsstater i EU måste få tillgång till en grundläggande uppsättning upplysningar som definieras i direktivet.  Informationen som ska delas måste balanseras för att å ena sidan vara så koncis som möjligt och å andra sidan ge tillräckliga upplysningar till den mottagande medlemsstaten för att denna ska kunna bedöma om den bör begära mer information. I det andra steget kan de medlemsstater som kan visa att informationen kan förutses vara relevant för dem, begära mer detaljerad information enligt befintliga bestämmelser i direktivet. Därmed är förslaget det mest proportionella svaret på problemet, eftersom det begränsas till förhandsbesked om gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättningsbesked som har gränsöverskridande inslag.  Det grundar sig också på automatiskt utbyte av grundläggande information i syfte att låta varje medlemsstat bestämma huruvida ytterligare och mer detaljerad information ska begäras. Därför går de föreslagna ändringarna inte utöver vad som är nödvändigt för att åtgärda de berörda frågorna och uppnår på detta sätt fördragets mål om en väl fungerande inre marknad.

2.4         Arbetsdokument

Det arbetsdokument som åtföljer förslaget utvärderar de politiska alternativen på grundval av kriterier för ändamålsenlighet, effektivitet, samstämmighet samt social inverkan och grundläggande rättigheter. Kommissionen har förberett en analys av alternativen för att motivera det alternativ som valts.

3            FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Syftet med detta förslag är att säkerställa att information om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning utbyts automatiskt mellan medlemsstaterna när de villkor som fastställts i den nya artikeln 8a har uppfyllts.

För detta ändamål ändrar förslaget direktiv 2011/16/EU, ändrat genom direktiv 2014/107/EU[9], genom införandet av ett särskilt krav på automatiskt utbyte av information om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor samt förhandsbesked om prissättning. 

Artikel 1.4 i förslaget till direktiv inför en ny artikel 8a i det befintliga direktivet som fastställer räckvidd och villkor för det obligatoriska automatiska utbytet av information om de typer av förhandsbesked i skattefrågor och om internprissättningsarrangemang som definieras i det föreslagna direktivet, som införs av artikel 1.12 i förslaget. Artikel 8a.1 föreskriver att behöriga myndigheter i en medlemsstat ska, genom automatiskt utbyte, tillhandahålla information om specificerade skattebesked som de utfärdar eller ändrar till behöriga myndigheter i övriga medlemsstater. Denna skyldighet utsträcks till beslut som utfärdats under den tioårsperiod som föregår den dag då förslaget till direktiv träder i kraft, och som fortfarande gäller den dag då direktivet träder i kraft (artikel 8a.2).

Artikel 1.7 i det föreslagna direktivet ger kommissionen möjlighet att skapa ett säkert centralt register för information som förmedlats inom ramen för detta förslag. Det centrala registret skulle både underlätta informationsutbytet och stödja medlemsstaterna i uppgiften att studera och reagera på de skattebesked som medlemsstaterna utbyter.

Det föreslagna direktivet uppdaterar också reglerna i direktivet från 2011 om återkoppling, praktiska arrangemang för informationsutbyte och utvärdering av det administrativa samarbetet för att utvidga dessa till det automatiska utbytet av information om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor samt förhandsbesked om prissättning.

Föremålet för dessa ändringar har samma rättsliga grund som direktiv 2011/16/EU, dvs. artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) som syftar till att säkerställa den inre marknadens funktion.

4            BUDGETKONSEKVENSER

Förslagets inverkan på EU:s budget presenteras i den finansieringsöversikt som åtföljer förslaget, och kommer att finansieras inom ramen för tillgängliga resurser. Kostnaderna för extra it-verktyg och det centrala register som kommissionen eventuellt kommer att utveckla i framtiden för att underlätta utbyte av information mellan medlemsstaterna, liksom dess placering, skulle finansieras ur Fiscalis 2020-programmet som inrättas genom förordning (EU) 1286/2013 som ger finansiellt stöd för verksamheter som syftar till att förbättra det administrativa samarbetet mellan skattemyndigheter inom EU.

2015/0068 (CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 115,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[10],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[11],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[12],

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)       På senare år har gränsöverskridande skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens blivit ett allt större problem och en viktig källa till oro i unionen och globalt. En urholkad skattebas minskar för närvarande de nationella skatteintäkterna, vilket hindrar medlemsstaterna från att genomföra en tillväxtvänlig skattepolitik. De skattebesked som gäller skattedrivna strukturer leder till en låg beskattningsnivå av konstlat höga inkomstnivåer i den medlemsstat som lämnar förhandsbeskedet i skattefrågor, samt kan leda till en konstlad minskning av de inkomster som ska beskattas i andra berörda medlemsstater. Ökad transparens är därför av brådskande nödvändighet. De verktyg och mekanismer som fastställts i rådets direktiv 2011/16/EU[13] måste förstärkas för att uppnå detta.

(2)       I sina slutsatser den 18 december 2014 underströk Europeiska rådet det akuta behovet att påskynda ansträngningarna för att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering, både på global nivå och unionsnivå. Europeiska rådet betonade vikten av transparens och välkomnade kommissionens avsikt att lägga fram ett förslag om automatiskt utbyte av upplysningar om förhandsbesked i skattefrågor inom unionen.

(3)       Direktiv 2011/16/EU föreskriver obligatoriskt utbyte av upplysningar utan föregående begäran mellan medlemsstater i fem specifika fall och med vissa tidsfrister. Utbyte av information utan föregående begäran i fall där den behöriga myndigheten i en medlemsstat har anledning att anta skattebortfall i en annan medlemsstat, gäller redan för förhandsbesked i skattefrågor som en medlemsstat lämnar till en specifik skattebetalare om tolkning eller tillämpning av skatteregler i framtiden och som har ett gränsöverskridande inslag.

(4)       Ett effektivt utbyte av upplysningar utan föregående begäran rörande förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning förhindras av flera viktiga praktiska svårigheter, till exempel att den utfärdande medlemsstaten själv får besluta om vilka andra medlemsstater som bör informeras.  

(5)       Möjligheten att vägra lämna upplysningar om detta skulle leda till att en affärshemlighet, företagshemlighet, yrkeshemlighet eller ett i näringsverksamhet använt förfaringssätt röjs, eller om det gäller upplysningar vilkas lämnande skulle strida mot allmän ordning, bör inte gälla bestämmelserna om obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning, för att inte minska ändamålsenligheten i dessa utbyten. Att den information som måste delas med samtliga medlemsstater är begränsad till sin natur borde säkerställa tillräckligt skydd för dessa affärsintressen.

(6)       För att man ska kunna dra fördel av förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning bör informationen spridas snabbt efter utfärdandet och därför bör regelbundna intervaller mellan kommunikationerna införas.

(7)       Det obligatoriska automatiska utbytet av förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning bör i varje enskilt fall omfatta lämnande av en viss uppsättning grundläggande upplysningar till samtliga medlemsstater. Kommissionen bör vidta alla åtgärder för att standardisera överlämnandet av sådan information enligt förfarandet som fastställts i direktiv 2011/16/EG för att inrätta ett standardformulär för användning vid utbyte av information. Detta förfarande bör också användas för antagandet av nödvändiga åtgärder och praktiska arrangemang för genomförande av informationsutbytet.

(8)       Medlemsstaterna bör utbyta de grundläggande upplysningar som ska lämnas som även med kommissionen. Detta skulle ge kommissionen möjlighet att när som helst övervaka och bedöma tillämpning av det automatiska utbytet av upplysningar om gränsöverskridande skattebesked och förhandsbesked om prissättning. Lämnandet av dessa upplysningar löser inte medlemsstaten från skyldigheten att rapportera alla former av statligt stöd till kommissionen.

(9)       Återkoppling från den mottagande medlemsstaten till den medlemsstat som översänder information är ett nödvändigt inslag i ett effektivt fungerande system för automatiskt utbyte av upplysningar. Det är därför lämpligt att föreskriva åtgärder som gör det möjligt att göra återkopplingar i de fall där upplysningarna har använts och där ingen återkoppling är möjlig enligt andra bestämmelser i direktiv 2011/16/EU.

(10)     En medlemsstat bör kunna förlita sig på artikel 5 i direktiv 2011/16/EU vad gäller utbyte av upplysningar på begäran för att erhålla kompletterande information, inbegripet den fullständiga texten till förhandsbesked i gränsöverskridande skattebesked och förhandsbesked om prissättning, från den medlemsstat som har utfärdat sådana besked eller arrangemang.

(11)     Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att avlägsna alla hinder för ett effektivt och bredast möjligt obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning.

(12)     För att stärka ett effektivt utnyttjande av resurser, underlätta informationsutbytet och undvika att medlemsstaterna var och en behöver utveckla sina system för att lagra information, bör särskilda åtgärder vidtas för att upprätta ett centralt register som är tillgängligt för samtliga medlemsstater och kommissionen, i vilket medlemsstaterna skulle ladda upp och lagra upplysningar i stället för att utbyta dessa via e-post. De praktiska arrangemang som är nödvändiga för att upprätta ett sådant register bör antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 26.2 i direktiv 2011/16/EU.

(13)     Med hänsyn till arten och omfattningen av de förändringar som införs genom direktiv 2014/107/EU och detta direktiv, bör tidsplanen för inlämnandet av upplysningar, statistik och rapporter enligt direktiv 2011/16/EU förlängas. En sådan förlängning bör säkerställa att den information som ska lämnas in kan ta hänsyn till den erfarenhet som följer av dessa förändringar. Den förlängda tidsfristen bör gälla både statistik och annan information som medlemsstaterna ska lämna in före den 1 juli 2016, samt rapporten och, om tillämpligt, förslaget som kommissionen ska lämna in före den 1 juli 2017.

(14)     I överensstämmelse med den stegvisa strategi som förordas i direktiv 2011/16/EU är det lämpligt att anpassa tidsfristerna för det befintliga obligatoriska utbytet av upplysningar som föreskrivs i artikel 8.1 i direktiv 2011/16/EU för att säkerställa att tillgängliga upplysningar om kategorierna överlämnas inom nio månader efter det berörda beskattningsårets utgång.

(15)     Gällande bestämmelser om konfidentialitet bör ändras för att återspegla att det obligatoriska automatiska utbytet av upplysningar har utvidgats till att omfatta förhandsbesked om gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning. 

(16)     Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Detta direktiv syftar särskilt till att säkerställa full respekt för rätten till skydd av personuppgifter och för näringsfriheten.

(17)     Eftersom målet för detta direktiv, nämligen ett effektivt administrativt samarbete mellan medlemsstaterna på villkor som är förenliga med den inre marknadens funktion, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av den enhetlighet och ändamålsenlighet som krävs, kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(18)     I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument[14] har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i ett direktiv och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är berättigat.

(19)     Direktiv 2011/16/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 2011/16/EU ska ändras på följande sätt:

1.         Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

            a) Punkt 9 ska ersättas med följande:

”9.  automatiskt utbyte:

a) för de syften som anges i artiklarna 8.1 och 8 a, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar till en annan medlemsstat, utan föregående begäran, med i förväg fastställda regelbundna intervaller. Med tillgängliga upplysningar avses enligt artikel 8.1 upplysningar i skattemyndigheternas akter i den medlemsstat som lämnar informationen och som kan inhämtas i enlighet med förfarandena för insamling och behandling av upplysningar i den medlemsstaten.

b) för de syften som anges i artikel 8.3a, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar om personer med hemvist i andra medlemsstater till den relevanta hemvistmedlemsstaten, utan föregående begäran, med i förväg fastställda regelbundna intervaller. I artikel 8.3a och 8.7a, artiklarna 21.2, 25.2 och 25.3 ska alla begrepp som har stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga I,

c) för de syften som avses i alla bestämmelser utom artikel 8.1, 8.3a och 8a, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar som meddelats i överensstämmelse med led a och b i denna punkt.”

b) Följande punkter ska läggas till som punkterna 14, 15 och 16:

”14. förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor: omfattar varje avtal, meddelande och varje annat instrument eller åtgärd med liknande effekter, inbegripet sådana som utfärdats i samband med en skatterevision som

a) lämnats av regeringen eller skattemyndigheten i en medlemsstat , eller av medlemsstatens territoriella eller administrativa underenheter, eller på deras vägnar för en given person,

b) gäller tolkning eller tillämpning av en rättslig eller administrativ bestämmelse som rör administration och verkställighet av nationell lagstiftning rörande skatter i en medlemsstat eller dess territoriella eller administrativa underenheter,

c) rör en gränsöverskridande transaktion eller frågan huruvida den verksamhet som drivs av en juridisk person i den andra medlemsstaten utgör ett fast driftsställe, och

d) äger rum före transaktionerna eller före den verksamhet i den andra medlemsstaten som eventuellt ger upphov till ett fast driftsställe eller inlämnande av skattedeklaration som täcker den period under vilken transaktionen eller en serie transaktioner eller verksamheter ägde rum.

Gränsöverskridande transaktioner kan omfatta, men är inte begränsade till, investeringar, tillhandahållande av varor, tjänster, finansiering eller användning av materiella eller immateriella tillgångar, och behöver inte direkt eller indirekt beröra den person som är föremål för förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor,

15 förhandsbesked om prissättning: omfattar varje avtal, meddelande och varje annat instrument eller åtgärd med liknande effekter, inbegripet sådana som utfärdats i samband med en skattekontroll som lämnas av en regering eller skattemyndigheten i en eller flera medlemsstater, inbegripet berörda medlemsstaters territoriella eller administrativa underenheter, eller på deras vägnar för en given person, som, före gränsöverskridande transaktioner mellan företag i intressegemenskap, fastställer lämpliga kriterier för fastställandet av internprissättningen för dessa transaktioner eller fördelningen av vinst till ett fast driftsställe.

Företag är i intressegemenskap när ett företag deltar direkt eller i indirekt i ett annat företags förvaltning, kontroll eller kapital, eller när samma personer deltar direkt eller indirekt i företagens förvaltning, kontroll eller kapital.

Internpriser är de priser som ett företag använder för att överföra fysiska varor eller immateriella tillgångar eller för att tillhandhålla tjänster till företag i intressegemenskap, och ”interprissättning” ska förstås i enlighet med detta,

16 gränsöverskridande transaktion: för de syften som avses i punkt 14, en eller en serie transaktioner där

a) inte samtliga parter i transaktionen eller i serien av transaktioner har sin skatterättsliga hemvist i den medlemsstat som lämnat förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor, eller

b) någon av parterna i transaktionen eller serien av transaktioner samtidigt har sin skatterättsliga hemvist i fler än en jurisdiktion, eller

c) en av parterna i transaktionen eller i serien av transaktioner bedriver affärsverksamhet i en annan medlemsstat via ett fast driftsställe och transaktionen eller transaktionerna utgör en del av eller hela verksamheten vid det fasta driftsstället. En gränsöverskridande transaktion eller serie av transaktioner ska också omfatta de arrangemang som vidtagits av en enda juridisk person rörande affärsverksamhet i en annan medlemsstat som den personen bedriver via ett fast driftsställe. 

För de syften som avses i punkt 15, avses med gränsöverskridande transaktion en eller en serie transaktioner som rör företag i intressegemenskap som inte samtliga har sitt skatterättsliga hemvist i en enda medlemsstats territorium.”

2)         Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

            a) Punkterna 4 och 5 ska utgå.

b) Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. Lämnande av upplysningar ska ske i enlighet med följande:

a) för de kategorier som fastställs i punkt 1 ska upplysningarna lämnas åtminstone en gång om året, inom nio månader från utgången av det beskattningsår i medlemsstaten som upplysningarna gäller för, 

b) för de upplysningar som fastställs i punkt 3a, ska upplysningarna lämnas årligen, inom nio månader från utgången av det kalenderår eller den andra lämpliga rapporteringsperiod som upplysningarna gäller för.”

 3)        Följande artiklar ska införas som artiklarna 8a och 8b:

”Artikel 8a

Räckvidd och villkor för obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning

1 Den behöriga myndighet i en medlemsstat som lämnar eller ändrar ett förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbesked om prissättning efter den dag då detta direktiv träder i kraft ska, genom automatiskt utbyte lämna upplysningar om detta till behöriga myndigheter i övriga medlemsstater och till Europeiska kommissionen.

2 Medlemsstatens behöriga myndighet ska också lämna upplysningar till behöriga myndigheter i övriga medlemsstater liksom till Europeiska kommissionen om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning som lämnats inom en period med början tio år före ikraftträdandet men som fortfarande är giltiga den dag då detta direktiv träder i kraft,

3 Punkt 1 ska inte tillämpas i det fall där ett förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor uteslutande gäller och omfattar skatteärenden för en eller flera fysiska personer.

4 Lämnande av upplysningar ska ske i enlighet med följande:

a) med avseende på utbytet av upplysningar i enlighet med punkt 1: inom en månad efter utgången av det kvartal under vilket förhandsbeskeden i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbeskeden om prissättning har lämnats eller ändrats.

b) med avseende på utbytet av upplysningar i enlighet med punkt 2: före den 31 december 2016.

5 De upplysningar som medlemsstaten ska lämna i enlighet med denna artikel ska åtminstone omfatta följande:

a) Skattebetalarens identitet och, där tillämpligt, den företagsgrupp som den tillhör.

b) Innehållet i förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbeskedet om prissättning, inbegripet en beskrivning av relevant affärsverksamhet, eller av transaktionerna eller serien av transaktioner.

c) En beskrivning av de kriterier som använts för att fastställa internprissättning eller själva internpriset om det gäller ett förhandsbesked om prissättning.

d) Identifiering av de andra medlemsstater som sannolikt kommer att beröras direkt eller indirekt av förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbesked om prissättning.

e) Identifiering av varje person, fysiska personer undantagna, i de andra medlemsstaterna som sannolikt kommer att beröras direkt eller indirekt av förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbeskedet om prissättning (med angivande av den medlemsstat de berörda personerna har anknytning till).

6 För att underlätta utbytet ska kommissionen anta de åtgärder och praktiska arrangemang som krävs för att genomföra denna artikel, inbegripet åtgärder för att standardisera lämnande av upplysningar enligt punkt 5 i denna artikel, som en del av förfarandet för att fastställa standardformuläret i artikel 20.5.

7 Den behöriga myndighet till vilken upplysningarna har lämnats enligt punkt 1 ska, om möjligt på elektronisk väg, bekräfta mottagandet av upplysningarna till den behöriga myndighet som tillhandahöll dem, omedelbart och under alla omständigheter senast sju arbetsdagar efter mottagandet.

8 Medlemsstaterna kan, i enlighet med artikel 5, begära kompletterande information, inbegripet den fullständiga texten till förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbesked om prissättning, från den medlemsstat som har lämnat ett sådant besked.

9 Artikel 17.4 ska inte tillämpas på upplysningar som utbyts i enlighet med punkterna 1 och 2 i denna artikel.

Artikel 8b

Statistik om automatiska utbyten

1 Senast den 1 oktober 2017 ska medlemsstaterna på årsbasis förelägga kommissionen statistik om volymen på automatiska utbyten enligt artikel 8 och 8a och, i möjlig utsträckning, upplysningar om administrativa och andra relevanta kostnader och vinster rörande utbyten som har ägt rum och potentiella ändringar, både för skattemyndigheter och tredje parter.

2 Senast den 1 oktober 2018 ska kommissionen lägga fram en rapport med en översyn över och bedömning av den statistik och information som mottagits i enlighet med punkt 1 i denna artikel, angående frågor såsom administrativa och andra relevanta kostnader samt fördelar med det automatiska utbytet av upplysningar liksom praktiska aspekter i s samband med detta. Om det bedöms som lämpligt ska kommissionen lägga fram ett förslag för rådet om kategorierna av inkomst och kapital och villkoren i artikel 8.1, inbegripet villkoret att upplysningar om personer med hemvist i andra medlemsstater ska vara tillgängliga.”

4)         I artikel 14 ska följande punkt läggas till som punkt 3:

”3. När en medlemsstat använder upplysningar som lämnats av en annan medlemsstat i enlighet med artikel 8a ska den skicka återkoppling till den behöriga myndighet som lämnade upplysningarna så snart som möjligt, men dock senast inom tre månader efter det att resultatet av användningen av de begärda upplysningarna har blivit känt, såvida inte återkopplingen redan har skett i enlighet med punkt 1 i denna artikel. Kommissionen ska fastställa de praktiska formerna i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.”

5)         I artikel 20 ska följande punkt läggas till som punkt 5:

”5. Det automatiska utbytet av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning i enlighet med artikel 8a, ska ske via ett standardformulär när detta formulär har antagits av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.”

6)         I artikel 21 ska följande punkt läggas till som punkt 5:

”5. Kommissionen ska inrätta ett säkert centralt register där de upplysningar som ska lämnas inom ramen för artikel 8a i detta direktiv registreras för att uppfylla kravet på automatiskt utbyte som föreskrivs i artikel 8a.1 och 8a.2. Kommissionen ska ha tillgång till de upplysningar som samlats i detta register. De nödvändiga praktiska formerna för denna artikel ska antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.”

7)         Artikel 23 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Medlemsstaterna ska till kommissionen lämna en årlig utvärdering av ändamålsenligheten hos det automatiska utbytet av upplysningar som avses i artikel 8 och 8a samt de praktiska resultat som uppnåtts. Kommissionen ska fastställa former och villkor för hur denna årliga utvärdering ska kommuniceras i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.”

b) Punkterna 5 och 6 ska utgå.

8)         Följande artikel ska införas som artikel 23a:

”Artikel 23a

Sekretess

1 Upplysningar som har lämnats till kommissionen i enlighet med detta direktiv ska behandlas konfidentiellt av kommissionen i enlighet med de bestämmelser som gäller för unionsmyndigheter.

2 Upplysningar som lämnats till kommissionen av en medlemsstat i enlighet med artikel 23, samt alla rapporter eller dokument som utarbetats av kommissionen med användning av sådana upplysningar, får lämnas till övriga medlemsstater. Sådana lämnade upplysningar ska omfattas av den sekretess och åtnjuta samma skydd som liknande upplysningar ges enligt nationell lagstiftning i den mottagande medlemsstaten.

De rapporter och dokument som utarbetats av kommissionen och som avses i det första stycket får endast användas av medlemsstaterna för analysändamål, men får inte offentliggöras eller göras tillgängliga för någon annan person eller något annat organ utan kommissionens uttryckliga samtycke.”

9)         I artikel 25 ska följande punkt 1a införas:

”1a. Förordning (EG) nr 45/2001 är tillämplig på all bearbetning av personuppgifter av samtliga EU:s institutioner och organ enligt detta direktiv För en korrekt tillämpning av detta direktiv ska emellertid tillämpningsområdet för de skyldigheter och rättigheter som avses i artiklarna 11, 12.1 och 13–17 i förordning 45/2001 begränsas i den utsträckning som behövs för att skydda de intressen som avses i artikel 20.1b i den förordningen.”

Artikel 2

1          Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2015 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2016.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2          Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1            GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1     Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2     Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3     Typ av förslag eller initiativ

              1.4     Mål

              1.5     Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6     Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7     Planerad metod för genomförandet

2            FÖRVALTNING

              2.1     Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2     Administrations- och kontrollsystem

              2.3     Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3            BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1     Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2     Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1  Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2  Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3  Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

              3.2.4  Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5  Bidrag från tredje part

              3.3     Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU       vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[15]

14

14.03

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

ýFörslaget/initiativet rör en ny åtgärd

¨Förslaget/initiativet rör en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[16]

¨ Förslaget/initiativet rör en befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨Förslaget/initiativet rör en tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Kommissionens arbetsprogram för 2015 förtecknar bland sina prioriteringar ett rättvisare skattesystem, inbegripet säkerställande av ”automatiskt utbyte av upplysningar om skattebesked” vilket är just syftet med föreliggande förslag.

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål

Fiscalis-programmets särskilda mål ska vara att stödja kampen mot skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering, stödja genomförandet av unionsrätten på skatteområdet genom att säkerställa utbyte av information, stödja det administrativa samarbetet samt, när så krävs och är lämpligt, öka de deltagande ländernas administrativa kapacitet, i syfte att bidra till att minska skattemyndigheternas administrativa börda och skattebetalarnas fullgörandekostnader.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

ABB 3

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

För det första innebär automatiskt utbyte av information mellan medlemsstater om förhandsbesked i skattefrågor att samtliga medlemsstater kommer att rätt kunna bedöma huruvida en annan medlemsstats förhandsbesked inverkar på dem (även oavsiktligt) och förmå att reagera i enlighet med detta.

För det andra bör det faktum att förhandsbesked blir föremål för bättre insyn skapa större incitament att se till att skattekonkurrensen blir rättvisare. Automatiskt utbyte av information om skattebesked kan också avskräcka företag från aggressiv skatteplanering med utgångspunkt från förhandsbesked, eftersom andra medlemsstater nu kommer att ha tillgång till nödvändig information för att upptäcka och reagera på konstlade arrangemang och vinstöverföring.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Förslaget kommer att styras av kraven i det direktiv som det ändrar (dvs. direktiv 2011/16) för i) medlemsländernas tillhandahållande av statistik om utbytet av information på årsbasis, ii) föreläggande av en rapport från kommissionen med utgångspunkt från denna statistik, och iii) medlemsländernas tillhandahållande av en utvärdering på årsbasis av det automatiska informationsutbytets ändamålsenlighet.

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Även om en medlemsstat som lämnar ett förhandsbesked i skattefrågor måste informera alla andra berörda medlemsstater, enligt direktivet om administrativt samarbete (2011/16), ska den medlemsstat som lämnar beskedet avgöra för vilka andra medlemsstater som informationen kan vara relevant. Den medlemsstat som lämnar beskedet har emellertid inte alltid kännedom om vilka andra medlemsstater som kan komma att beröras. För närvarande finns också flera undantag från informationskravet. Detta förslag skulle innebära att den stat som lämnar förhandsbesked automatiskt måste informera övriga medlemsstater, så att beslutet om relevans skulle fattas av en mottagande snarare än en lämnande medlemsstat, och därmed undanröja befintliga undantag från informationskravet.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Om medlemsstaterna agerar enskilt kommer de kanske inte att erhålla fullständig information om förhandsbesked som lämnas av andra medlemsstater, även i de fall där dessa besked rör deras egen skattebas. En bindande EU-strategi är enda sättet att säkerställa fullständig insyn och samarbete i detta sammanhang.

1.5.3.     Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Den nuvarande icke-automatiska strategin för utbyte av information om förhandsbesked har hittills inte lett till insyn på området. Skattebetalarna kan för närvarande dra fördel av bristen på gemensamma regler för utbyte av information för att inrätta strukturer som överför vinster till lågskatteländer som inte är de länder där den ekonomiska verksamhet som har genererat vinsterna utförs och där värde skapas. Det automatiska utbytet av information mellan skattemyndigheter som tillämpas på andra skatteärenden, till exempel för inkomst av sparande, har lett till goda resultat. Automatiskt utbyte är numera accepterat på en global nivå som bästa tillgängliga verktyg för skattemyndigheter att ta itu med skatteflykt och skatteundandragande.

1.5.4.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Eftersom förslaget är utformat för att ändra direktivet om administrativt samarbete (2011/16) kommer de förfaranden, arrangemang och it-verktyg som redan inrättats eller som är under utveckling enligt det direktivet att vara tillgängliga för syftet som avses i detta förslag.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

¨Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– ¨Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

– ¨  Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

ýFörslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– Förslaget kommer att träda i kraft den 1 januari 2016

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad metod för genomförandet[17]

ýDirekt förvaltning som sköts av kommissionen

– ýgenom dess avdelningar, inklusive personal vid unionens delegationer               Fiscalis 2020-programmet förvaltas direkt

– ¨via genomförandeorgan

¨Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨Indirekt förvaltning genom delegering till:

– ¨tredjeländer eller organ som de har utsett,

– ¨internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka),

– ¨EIB och Europeiska investeringsfonden,

– ¨organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen,

– ¨offentligrättsliga organ,

– ¨privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier,

– ¨organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier,

– ¨personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

– Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Förslaget innebär inga ändringar vad gäller förvaltningen. Enligt artikel 21 i direktiv 2011/16 utvecklar kommissionen i kommittéförfarande tillsammans med medlemsstaterna standardformulär och format för informationsutbytet. Vad gäller CCN-nätet som krävs för att upplysningarna ska kunna utbytas mellan medlemsstaterna är kommissionen ansvarig för allt utvecklingsarbete som är nödvändigt för detta informationsutbyte, medan medlemsstaterna är ansvariga för all nödvändig systemutveckling på nationell nivå för att göra det möjligt att utbyta informationen i fråga via CCN-nätet.

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

I Fiscalis-programmet hanteras övervakning och rapportering som följer .....

Förberedande åtgärder som krävs för detta initiativ och andra gemensamma utbildningsåtgärder övervakas regelbundet genom information som insamlats från deltagarna och de åtgärdsansvariga. Informationen samlas in via standarformulär och indikatorer som fastställts i Fiscalis 2020-programmets resultatmätningsram (PFM). Övriga utgifter som rör informationsutbytet övervakas i enlighet med den mekanism som beskrivs i avsnitt 1.4.4 och som är konsoliderat i PFM.

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats:

Potentiella risker för initiativets genomförande med stöd av Fiscalis 2020 rör:

Genomförande av den bidragsöverenskommelse som undertecknats med en grupp medlemsstater och kandidatländer.

Genomförandet av upphandlingsavtal som slutits inom ramen för programmet.

2.2.2.     Uppgifter om det interna kontrollsystemet

Inrättandet av interna kontrollsystem är identiskt med Fiscalis 2020-programmet som ska täcka initiativets samtliga operativa kostnader.

Huvudinslagen i kontrollstrategin är följande:

Upphandlingsavtal.

De kontrollförfaranden för upphandling som anges i budgetförordningen tillämpas. Alla upphandlingsavtal upprättas efter det etablerade förfarandet för kontroll av kommissionens avdelningar för betalning, med beaktande av avtalsenliga skyldigheter och principerna om sund ekonomisk och allmän förvaltning. Bestämmelser om bedrägeribekämpning (kontroller, rapporter osv.) ingår i alla avtal som ingås mellan kommissionen och bidragsmottagare. Detaljerade kravspecifikationer utformas och utgör basen i varje enskilt avtal. Godkännandeprocessen följer strikt GD Taxuds TEMPO-metod: de förväntade resultaten granskas, ändras vid behov och godkänns (eller avvisas) slutligen explicit. För att en faktura ska betalas krävs ett ”godkännandebrev”.

Tekniska kontroller vid upphandling

GD Taxud utför kontroller av de resultat som ska levereras och övervakar de verksamheter och tjänster som utförs av uppdragstagarna. GD Taxud utför även regelbundet kvalitets- och säkerhetsrevisioner rörande uppdragstagarna. Vid kvalitetsrevisioner kontrolleras huruvida uppdragstagarnas faktiska processer överensstämmer med de regler och förfaranden som angetts i deras kvalitetsplaner. Vid säkerhetsrevisioner granskas de specifika processerna, förfarandena och systemen.

Utöver ovan nämnda kontroller utför GD Taxud traditionella budgetkontroller:

Förhandskontroll av åtaganden:

Alla åtaganden av GD Taxud kontrolleras av chefen för enheten Personal och ekonomi. Följaktligen täcks 100 % av de belopp som det har gjorts åtaganden för av en förhandskontroll. Detta förfarande medför en hög grad av säkerhet i fråga om transaktionernas laglighet och korrekthet.

Förhandskontroll av betalningar:

100 % av betalningarna är förhandskontrollerade. Minst en betalning (från alla utgiftskategorier) per vecka väljs ut slumpmässigt för ytterligare förhandskontroll, som utförs av chefen för enheten Personal och ekonomi. För denna aktivitet finns inget resultatmål angående täckningsgraden, eftersom syftet med kontrollen är att granska betalningar ”slumpmässigt” för att kontrollera att de förberetts enligt kraven. De återstående betalningarna behandlas på daglig basis enligt de gällande reglerna.

Förklaringar av den vidaredelegerade utanordnaren:

Samtliga vidaredelegerade utanordnare undertecknar förklaringar till stöd för den årliga verksamhetsrapporten för det berörda året. Dessa förklaringar täcker verksamheterna inom programmet. Utanordnaren förklarar att de verksamheter som har samband med genomförandet av budgeten har utförts enligt principerna om sund ekonomisk förvaltning, att införda förvaltnings- och kontrollsystem har medfört en tillräcklig grad av säkerhet rörande transaktionernas laglighet och korrekthet, att de risker som är knutna till dessa verksamheter har identifierats och rapporterats korrekt och att motverkande åtgärder har genomförts.

2.2.3.     Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

Genom dessa kontroller får GD Taxud en tillräcklig grad av säkerhet rörande utgifternas kvalitet och korrekthet och minskas risken för att reglerna inte efterlevs. De ovan nämnda kontrollåtgärderna minskar de potentiella riskerna till mindre än målsiffran 2 % och kontrollstrategin når alla bidragsmottagare. Eventuella åtgärder för ytterligare riskreducering skulle medföra oproportionellt höga kostnader och övervägs således inte.

De övergripande kostnader som rör genomförandet av ovan nämnda kontrollstrategi – för alla utgifter inom ramen för Fiscalis 2020-programmet – är begränsade till 1,6 % av de totala utbetalningarna. Proportionen förväntas förbli densamma för detta initiativ.

Programmets kontrollstrategi bedöms vara effektiv för sitt syfte att begränsa risken för bristande regelefterlevnad till praktiskt taget noll och står i proportion till relaterade risker.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får utföra utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 [1] och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 [2], i syfte att fastställa om det i samband med ett avtal eller beslut om bidrag eller avtal som finansieras enligt den här förordningen, har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens finansiella intressen.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetposter – fullständig täckning i Fiscalis 2020-programmet

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ avanslag || Bidrag

Nummer1A Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning || Diff./ Icke-diff[18]. || från Efta-länder[19] || från kandidat-länder[20] || från tredje-länder || enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

|| 14.0301 (Förbättring av skattesystemens funktion) || Differentierade || Nej || Nej || Nej || Nej

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ avanslag || Bidrag

Nummer[…][Beteckning…...….] || Diff./ Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidat-länder || från tredje-länder || enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

|| […][XX.YY.YY.YY] || || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

[Dessa uppgifter ska anges på databladet för budgetuppgifter av administrativ natur (andra dokumentet i bilagan till denna finansieringsöversikt), vilket ska laddas upp i CISNet som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.]

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Nedan nämnda ansökningar är inbegripna i Fiscalis 2020-programmets finansieringsram. Inga ytterligare anslag behövs

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nummer || 1A Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

GD: TAXUD || || || År 2016[21] || År2017 || År2018 || År2019 || 2020 || TOTALT

ŸDriftsanslag || || || || || || || ||

Budgetrubrik 14.0301 || Åtaganden || 1) || 0.300 || 1.000 || 0.400 || 0.200 || 0.200 || || || 2100

Betalningar || 2) || 0.000 || 0.300 || 1.000 || 0.400 || 0.200 || 0.200 || || 2100

Budgetrubrik (nr) || Åtaganden || (1 a) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. ||

Betalningar || (2 a) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. ||

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[22] || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. ||

Budgetrubrik (nr) || || 3) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. ||

TOTALA anslag TOTALT för GD Skatter och tullar || Åtaganden || = 1+1a+3 || 0.300 || 1.000 || 0.400 || 0.200 || 0.200 || || || 2100

Betalningar || = 2+2 a +3 || 0.000 || 0.300 || 1.000 || 0.400 || 0.200 || 0.200 || || 2100

ŸTOTALA driftsanslag || Åtaganden || 4) || 0.300 || 1.000 || 0.400 || 0.200 || 0.200 || || || 2100

Betalningar || 5) || 0.000 || 0.300 || 1.000 || 0.400 || 0.200 || 0.200 || || 2100

ŸTOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || 6) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. ||

TOTALA anslagför RUBRIK 1A i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || = 4+6 || 0.300 || 1.000 || 0.400 || 0.200 || 0.200 || || || 2100

Betalningar || = 5+6 || 0.000 || 0.300 || 1.000 || 0.400 || 0.200 || 0.200 || || 2100

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

ŸTOTALA driftsanslag || Åtaganden || 4) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. ||

Betalningar || 5) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. ||

ŸTOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || 6) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. ||

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || = 4+6 || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. ||

Betalningar || = 5+6 || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. ||

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År2016 || År2017 || År2018 || År2019 || Budgetår 2020 || TOTALT

GD: TAXUD ||

ŸPersonal || 0.528 || 0.528 || 0.528 || 0.528 || 0.528 || || ||

ŸÖvriga administrativa utgifter || 0.030 || 0.030 || 0.030 || 0.030 || 0.030 || || ||

TOTALT för GD Skatter och tullar || Anslag || 0.558 || 0.558 || 0.558 || 0.558 || 0.558 || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 0.558 || 0.558 || 0.558 || 0.558 || 0.558 || || ||

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År2016[23] || År2017 || År2018 || År2019 || Budgetår 2020 || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 0.858 || 1.558 || 0.958 || 0.758 || 0.758 || || ||

Betalningar || 0.558 || 0.858 || 1.558 || 0.958 || 0.758 || || ||

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– ý  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ò || || || År2016 || År2017 || År2018 || År2019 || 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ[24] || Genomsnittliga kostnader || Nej || Kostn. || Nej || Kostn. || Nej || Kostn. || Nej || Kostn. || Nej || Kostn. || Nej || Kostn. || Nej || Kostn. || Totalt antal || Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1[25]… || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma för specifikt mål nr 1 || || || || || || || || || || || || || || || ||

SPECIFIKT MÅL nr 2… || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma för specifikt mål nr 2 || || || || || || || || || || || || || || || ||

TOTALA KOSTNADER || || || || || || || || || || || || || || || ||

OBS:

Det förväntade positiva resultatet av detta förslag är att i) medlemsstaterna ska mottaga information om förhandsbesked i skattefrågor i andra länder som gör dem informerade för att vidta motåtgärder efter behov, ii) allmänheten kan betrakta åtgärden som en aktiv handling för att se till att samtliga skattebetalare betalar sin rättmätiga del, iii) kollegialt tryck skulle kunna medföra att medlemsstaterna ändrar sina regler för förhandsbesked, iv) företag kan komma att begränsa sin praxis för aggressiv skatteplanering. Medan medlemsstater som lämnar förhandsbesked kommer att bära ökade administrativa bördor och fullgörandekostnader som är direkt kopplade till informationskravet om förhandsbesked, förväntas dessa kostnader bli begränsade, eftersom den information som ska tillhandahållas är begränsad. Informationen i fråga borde dessutom redan ha tillhandahållits (dvs. förslaget klargör och bekräftar i stor utsträckning redan befintliga krav på informationsutbyte).

3.2.3.     Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– ý  Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År2016[26] || År2017 || År2018 || År2019 || 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personal || 0.528 || 0.528 || 0.528 || 0.528 || 0.528 || || ||

Övriga administrativa utgifter || 0.030 || 0.030 || 0.030 || 0.030 || 0.030 || || ||

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 0.558 || 0.558 || 0.558 || 0.558 || 0.558 || || ||

utanför RUBRIK 5[27] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personal || || || || || || || ||

Övriga administrativa utgifter || || || || || || || ||

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

TOTALT || 0.558 || 0.558 || 0.558 || 0.558 || 0.558 || || ||

Personalbehoven och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– ý  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

|| || År2016 || År2017 || År 2018 || År 2019 || 2020

|| ŸTjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) || ||

|| XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 4 || 4 || 4 || 4 || 4 || ||

|| XX 01 01 02 (vid delegationer) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || . || .

|| XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || . || .

|| 10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || . ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter): heltidsekvivalenter[28] ||

|| XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || ||

|| XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || . ||

|| XX 01 04 yy [29] || Vid huvudkontoret || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

|| - i delegationerna || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || . ||

|| XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || || m.

|| 10 01 05 02 (AC, END, INT - Direct research) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || ||

|| Annan budgetrubrik (ange vilken) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || ||

|| TOTALT || 4 || 4 || 4 || 4 || 4 || ||

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Förberedelse av möten och korrespondens med medlemsstaterna, (avhängigt diskussioner med medlemsstaterna) arbete med formulär, it-format och det centrala registret, utkontraktering av arbete med it-systemen till externa tjänsteleverantörer

Extern personal || Ej tillämpligt

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– ý  Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| ÅrN || ÅrN+1 || ÅrN+2 || ÅrN+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Totalt

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || ||

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– ý  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨         Påverkan på egna medel

– ¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[30]

År N || ÅrN+1 || ÅrN+2 || ÅrN+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel …. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[1]  Kommissionens rekommendation av den 6 december 2012 om aggressiv skatteplanering.

[2]  EGT 98/C 2/01.

[3]  Dokument 10903/12 FISC 77

[4]  http://ec.europa.eu/priorities/work-programme/index_en.htm

[5] Europaparlamentets resolution av den 21 maj 2013 om bekämpning av skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteparadis (Kleva-rapporten) – 2013/2025(INI).

[6] Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 17 april 2013 om meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – En handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande COM(2012) 722 final (Dandea-rapporten) – CESE 101/2013.

[7]  Offentliga rapporter från uppförandekodgruppen (företagsbeskattning) finns tillgängliga här.

[8]  Som undersökt inom OECD:s Beps-projekt

[9]  EUT L 359, 16.12.2014.

[10]             EUT C , , s. .

[11]             EUT C , , s. .

[12]             EUT C , , s. .

[13]             Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

[14]             EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

[15]             Verksamhetsbaserad förvaltning: verksamhetsbaserad förvaltning, ABB: med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[16]             I den mening som avses i artikel 54.2 a eller b i budgetförordningen.

[17]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[18]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[19]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[20]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[21]             2016 är det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[22]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[23]             2016 är det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[24]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts, osv).

[25]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[26]             2016 är det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[27]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[28]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

[29]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[30]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.