MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Till följd av den ekonomiska och finansiella krisen har investeringarna i EU minskat med cirka 15 % sedan toppnivån 2007. Den nuvarande nivån är mycket lägre än vad som borde följa av den historiska utvecklingen, och beräkningarna visar att endast en partiell återhämtning kommer att ske under de kommande åren om inget görs. Detta leder till att den ekonomiska återhämtningen, skapandet av nya arbetstillfällen och den långsiktiga tillväxten och konkurrenskraften bromsas. Bristen på investeringar medför en risk för att man inte kommer att kunna uppnå de mål som fastställts inom Europa 2020-strategin. I sina politiska riktlinjer för Europeiska kommissionen 2014–2019 lyfte därför kommissionens ordförande fram denna fråga som en av de viktigaste politiska utmaningarna, vilket även Europeiska rådet gjorde vid sitt möte den 18 december 2014 (EUCO 237/14) liksom G20-gruppen vid sitt toppmöte den 15–16 november 2014.

Handlingsutrymmet begränsas av en allmän osäkerhet när det gäller den ekonomiska situationen, de stora offentliga och privata skulderna inom vissa delar av EU:s ekonomi och deras inverkan på kreditriskernas gränser. Det finns dock ett omfattande sparande och höga nivåer av finansiell likviditet. Utredningar som nyligen genomförts gemensamt av Europeiska kommissionen, Europeiska investeringsbanken och EU:s medlemsstater bekräftar vidare att ett betydande antal bärkraftiga investeringsprojekt fortfarande saknar finansiering.

Mot denna bakgrund föreslog kommissionen i sitt meddelande En investeringsplan för Europa, som offentliggjordes den 26 november 2014, ett initiativ på EU-nivå för att åtgärda detta problem. Planen bygger på tre ömsesidigt förstärkande delar. För det första, en mobilisering av minst 315 miljarder euro i ytterligare investeringar under de kommande tre åren för att maximera de offentliga medlens inverkan och locka privata investeringar. För det andra, riktade initiativ för att se till att dessa ytterligare investeringar tillgodoser den reala ekonomins behov. För det tredje, åtgärder som bidrar till en mer förutsägbar lagstiftning och avlägsnar hinder för investeringar för att göra Europa mer attraktivt och öka planens effekt.

Genom detta förslag inrättas den nödvändiga rättsliga ramen och tillhandahålls budgetanslagen för planens två första delar inom ramen för EU:s rättsordning. När den föreslagna förordningen antagits kommer kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) att genomföra den tillsammans, som strategiska partner, med det klara syftet att samla berörda parter på alla nivåer. När det gäller investeringsplanens tredje del om lagstiftning och undanröjande av investeringshinder angav kommissionen en första uppsättning åtgärder i sitt arbetsprogram, som antogs den 16 december 2014 (COM(2014) 910). Kommissionen kommer också att arbeta med dessa frågor tillsammans med övriga EU-institutioner och medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Med tanke på den nyckelroll som små och medelstora företag har för EU:s ekonomi, särskilt när det gäller nya arbetstillfällen, kommer de att vara en av de främsta mottagarna av det stöd som fastställs i detta förslag.

Även inom detta område bygger utformningen av och egenskaper hos dessa mekanismer på befintliga erfarenheter från innovativa finansieringsinstrument som används gemensamt av EU och EIB.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Ordförande Juncker lade fram investeringsplanen för Europaparlamentet den 26 november. Investeringsplanen godkändes av Europeiska rådet den 18 december 2014. Europeiska rådet uppmanade också unionslagstiftarna att enas om den nödvändiga lagtexten senast i juni, så att nya investeringar kan aktiveras redan vid mitten av 2015.

De rättsliga, ekonomiska och finansiella koncept som ligger till grund för detta förslag har diskuterats ingående med Europeiska investeringsbanksgruppen och diskuterats informellt med företrädare för den offentliga och privata sektorn. Berörda parter från den privata sektorn har särskilt framhållit vikten av solida kvalitetskriterier och ett oberoende urval av projekt som kan stödjas av planen. Närmare bestämt har det rekommenderats att projekten bör vara 1) ekonomiskt bärkraftiga med stöd av initiativet, 2) tillräckligt mogna för att bedömas globalt eller lokalt, 3) ha europeiskt mervärde och överensstämma med EU:s politiska prioriteringar (t.ex. klimat- och energipaketet för 2030, Europa 2020-strategin och andra långsiktiga strategiska prioriteringar). Dessutom bör det inte enbart röra sig om gränsöverskridande projekt (t.ex. TEN-T- och TEN-E-projekt).

Kommissionen har dessutom fått viktiga insikter från sin medverkan i den särskilda arbetsgruppen för investeringar i EU. Arbetsgruppens överordnade mål var att ge en översikt över de viktigaste investeringstendenserna och -behoven; analysera de största hindren och flaskhalsarna för investeringar; föreslå praktiska lösningar för att undanröja dessa hinder och flaskhalsar; identifiera strategiska investeringar med ett mervärde för EU som skulle kunna genomföras på kort sikt; och göra rekommendationer om hur man kan utarbeta en trovärdig och överskådlig förteckning över projekt på medellång och lång sikt. Detta arbete har beaktats i föreliggande förslag.

Arbetsgruppens slutrapport finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/priorities/jobs-growth-investment/plan/docs/special-task-force-report-on-investment-in-the-eu_en.pdf

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Den rättsliga grunden för detta förslag är artiklarna 172, 173, 175 tredje stycket och 182.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I förslaget fastställs den rättsliga ram som krävs för att genomföra de första två delarna av ”investeringsplanen för Europa”.

I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen såsom de kommer till uttryck i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen kan målen för detta förslag till åtgärd inte i tillräcklig omfattning uppnås av medlemsstaterna och de kan därför bättre uppnås på EU-nivå. På grund av skillnaderna i medlemsstaternas finanspolitiska handlingsförmåga kan åtgärder på unionsnivå göra det lättare att uppnå de mål som eftersträvas, med tanke på åtgärdernas omfattning och konsekvenser. Mer specifikt kommer EU-nivån att möjliggöra stordriftsfördelar vid användningen av innovativa finansieringsinstrument genom att privata investeringar katalyseras i hela EU och EU-institutionerna och deras expertis och kunskap utnyttjas på bästa sätt för detta ändamål. Multiplikatoreffekten och de konkreta effekterna kommer därför att vara mycket större än vad som skulle kunna uppnås genom en investeringsoffensiv i en enskild medlemsstat eller en grupp medlemsstater. Unionens inre marknad, tillsammans med det faktum att det inte kommer att ske någon landsspecifik eller sektorspecifik projekttilldelning, kommer att öka attraktionskraften för investerare och minska de samlade riskerna. Förslaget går inte utöver vad som krävs för att uppnå de mål som eftersträvas.

3.1.      Inrättande av en europeisk fond för strategiska investeringar och ett europeiskt centrum för investeringsrådgivning (artiklarna 1–3)

Artikel 1 i förslaget ger kommissionen befogenhet att med EIB ingå ett avtal om inrättandet av ”Europeiska fonden för strategiska investeringar” (Efsi), som ska stödja investeringar i unionen och sörja för ökad tillgång till finansiering för företag som har upp till 3 000 anställda, med särskild inriktning på små och medelstora företag, genom att ge EIB kapacitet att bära risker. I artikel 2 i förslaget fastställs att denna EU-garanti ska anslås till särskilda finansierings- och investeringstransaktioner som EIB genomför genom Efsi.

Användningen av EU-garantin för Efsi ska omfattas av de förvaltningsstrukturer som fastställs i förordningen. I synnerhet ska Efsi ha en styrelse (artikel 3) som avgör den strategiska inriktningen, den strategiska tilldelningen av tillgångar samt de operativa strategierna och förfarandena, inbegripet investeringsstrategierna för projekt som Efsi kan stödja och Efsis riskprofil. En investeringskommitté, bestående av oberoende yrkesutövare, ska ansvara för att granska möjliga transaktioner och godkänna stödet till transaktionerna oavsett de berörda projektetens geografiska läge.

Styrelsens ledamöter utnämns av de som bidrar med kapacitet att bära risker och rösträtten står i proportion till bidragens storlek. Så länge som de enda bidragsgivarna till Efsi är unionen och EIB ska antalet ledamöter och röster i styrelsen tilldelas på grundval av storleken på bidragen i form av kontanta medel eller garantier och alla beslut ska fattas i samförstånd.

Om andra parter ansluter sig till Efsi-avtalet ska antalet ledamöter och röster i styrelsen tilldelas på grundval av storleken på bidragen från bidragsgivare i form av kontanta medel eller garantier. Antalet ledamöter och röster för kommissionen och EIB ska räknas om i enlighet med detta. Styrelsen ska sträva efter att fatta beslut i samförstånd. Om styrelsen inte kan fatta beslut i samförstånd inom en tidsfrist som ordföranden fastställt ska styrelsen fatta beslut med enkel majoritet. Inget beslut av styrelsen ska antas om kommissionen eller EIB röstar emot det.

Medlemmarna av investeringskommittén ska utgöras av sex oberoende marknadsexperter och en verkställande direktör. Den verkställande direktören ska bistås av en biträdande verkställande direktör. Den verkställande direktören ska förbereda och vara ordförande för investeringskommitténs möten. Besluten i båda organen ska fattas med enkel majoritet, men samförstånd ska eftersträvas i styrelsen. För att maximera fondens mervärde kommer projekten att väljas ut på grundval av sina egna meriter, utan någon sektorsvis eller geografiskt på förhand fastställd tilldelning. Tillsammans med medlemsstaterna och privata investerare kommer Efsi också att kunna finansiera investeringsplattformar på nationell, regional eller sektoriell nivå.

Utöver de särskilda bestämmelserna om Efsis inrättande, verksamhet och styrning ska Efsi-avtalet också inrätta ett Europeiskt centrum för investeringsrådgivning (artikel 2.2). Med utgångspunkt i EIB:s och kommissionens befintliga rådgivningstjänster ska Europeiskt centrum för investeringsrådgivning ge rådgivningsstöd för identifiering, förberedelse och utarbetande av investeringsprojekt samt fungera som ett gemensamt tekniskt rådgivningscentrum (även om rättsliga frågor) för finansiering av projekt inom EU. Detta ska inbegripa stöd när det gäller användningen av tekniskt bistånd till projektstrukturering, användningen av innovativa finansieringsinstrument och användningen av offentlig-privata partnerskap.

3.2.      Beviljande av en EU-garanti och inrättande av en EU-garantifond (artiklarna 4–8)

Genom artikel 4 i förslaget upprättas en initial EU-garanti på 16 miljarder euro för EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner. I enlighet med artikel 5 måste dessa transaktioner stödja utveckling av infrastruktur; investeringar i utbildning, hälso- och sjukvård, forskning, utveckling, informations- och kommunikationsteknik och innovation; utbyggnad av förnybar energi och energieffektivitet; infrastrukturprojekt på miljöområdet och det sociala området samt när det gäller naturresurser och stadsutveckling, eller små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag, bland annat genom att tillhandahålla riskfinansiering för rörelsekapital. Stödet kan tillhandahållas direkt av EIB eller genom Europeiska investeringsfonden. Dessa institut kommer att tillhandahålla finansiering med hög absorption av finansiell risk (eget kapital, hybridkapital osv.) så att investerare från den privata sektorn kan investera parallellt med dem.

För att garantera ett korrekt genomförande av EU-budgeten även om anspråk görs på garantin inrättas en garantifond (nedan kallad fonden) genom artikel 8. Tidigare erfarenheter av karaktären hos de investeringar som Efsi ska stödja visar att ett förhållande på 50 % mellan betalningarna från unionens budget och från unionens totala garantiförpliktelser skulle vara lämpligt. Vid ett stabilt tillstånd kommer detta mål på 50 % att uppnås via EU:s budget, belopp som unionen har att fordra från investeringarna, belopp som mottagits av eventuella försumliga gäldenärer och avkastningarna på de investerade garantifondsmedlen. Under en inledande period kommer dock 8 miljarder euro att endast tillhandahållas via betalningar från budgeten. Från och med 2016 kommer dessa utbetalningar från budgeten att gradvis bygga upp fondens kapital och bör senast 2020 nå ett totalbelopp på 8 miljarder euro. Om anspråk görs på EU-garantin är det dock lämpligt att de alternativa källorna till garantifonden också beaktas i beräkningen av målnivån för att begränsa den potentiella inverkan på EU-budgeten. Vid beräkningen kommer detta beaktande att begränsas till beloppet på de anspråk som har gjorts på EU-garantin.

För att garantera största möjliga kostnadseffektivitet ska kommissionen åläggas att investera dessa medel. Genom en delegerad akt ska kommissionen ges befogenhet att öka eller minska fondens målbelopp med 10 % efter 2018. Detta bör göra det möjligt för kommissionen att bygga vidare på den praktiska erfarenhet som förvärvats och förhindra en onödig åderlåtning av budgeten, samtidigt som dess fortsatta skydd säkerställs.

Förutom möjliga förluster på aktiekapitalinvesteringar, där EIB kan besluta att göra ett omedelbart anspråk på garantin, bör anspråk på garantin endast göras en gång per år efter det att alla vinster och förluster till följd av utestående transaktioner har kvittats mot varandra.

Om anspråk görs på garantin minskas garantivolymen under det ursprungliga beloppet på 16 miljarder euro. Unionens framtida intäkter från Efsi-verksamheterna bör dock tillåtas att fylla på EU-garantin upp till detta ursprungliga belopp.

3.3.      Inrättande av en förteckning över europeiska investeringsprojekt (artikel 9)

Såsom ofta påpekats av berörda parter är bristen på kunskap om pågående och framtida investeringsprojekt i unionen ett hinder för en höjning av investeringsnivåerna inom EU. Vid sidan av Efsi föreskrivs i förslaget också inrättandet av en förteckning över europeiska investeringsprojekt som ett sätt att se till att informationen om möjliga projekt är överskådlig och tillgänglig för investerare.

3.4.      Rapportering, ansvarighet samt utvärdering och översyn av Efsis transaktioner (artiklarna 10–12)

Med tanke på EIB:s användning av EU-garantin bör EIB regelbundet rapportera till kommissionen, Europaparlamentet och rådet om genomförda transaktioner som omfattas av EU-garantin.

I artikel 12 anges ett antal regelbundna utvärderingar som EIB och kommissionen ska genomföra för att se till att Efsi, EU-garantin och garantifonden används som avsett. Ansvarigheten gentemot Europaparlamentet är särskilt viktig i detta sammanhang.

3.5.      Allmänna bestämmelser (artiklarna 13–17)

Ett antal allmänna bestämmelser bör gälla inom ramen för EIB:s användning av EU-garantin. I artikel 13 fastställs att information om verksamhet som omfattas av EU-garantin ska göras allmänt tillgänglig. I artiklarna 14 och 15 behandlas revisionsrättens och Olafs respektive befogenheter, och i artikel 16 utesluts vissa typer av verksamhet. I artikel 17 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med det relevanta förfarandet.

3.6.      Ändringar (artiklarna 18–19)

I artiklarna 18 och 19 föreskrivs en omfördelning av driftsanslagen från Horisont 2020-programmet (förordning (EU) nr 1291/2013) och Fonden för ett sammanlänkat Europa (förordning (EU) nr 1316/2013).

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Den EU-garanti som tillhandahålls för Efsi uppgår till 16 miljarder euro och är fullt tillgänglig från och med förordningens ikraftträdande. För att säkerställa ett korrekt genomförande av budgeten trots möjliga anspråk på garantin inrättas en garantifond som tillförs medel motsvarande 50 % av EU:s totala garantiförpliktelser till och med 2020. Betalningarna till garantifonden kommer att uppgå till 500 miljoner euro år 2016, 1 miljard euro år 2017 och 2 miljarder euro år 2018. Betalningarna under 2019 och 2020 på 2,25 miljarder euro vardera kommer att vara beroende av om garantifondens målbelopp hålls oförändrat på 50 % efter 2018. Åtagandebemyndigandena kommer att uppgå till 1,35 miljarder euro år 2015, 2,03 miljarder euro år 2016, 2,641 miljarder euro år 2017 och 1,979 miljarder euro år 2018. Den progressiva finansieringen av garantifonden bör inte medföra några risker för EU:s budget under de första åren, eftersom de möjliga anspråken på garantin i samband med förluster endast kommer att göras efter en viss tid.

Såsom är fallet med EIB:s nuvarande verksamheter kommer mottagarna att krävas på kostnaderna för EIB:s transaktioner inom ramen för Efsi. EIB:s användning av garantin och investeringarna av garantifondens medel bör generera ett positivt inkomstflöde. Efsis intäkter kommer att fördelas proportionellt bland de som bidrar till Efsis kapacitet att bära risker. Överflödig finansiering av garantifonden kan användas för att återställa EU-garantin till dess ursprungliga belopp.

Följande två åtgärder kommer dock att medföra kostnader för EIB som mottagarna inte kan krävas på:

1.           Europeiskt centrum för investeringsrådgivning, som inrättas i enlighet med artikel 2.2 i detta förslag, kommer främst att finansieras med befintliga anslag för EIB:s tekniska bistånd inom ramen för befintliga EU-program (Fonden för ett sammanlänkat Europa, Horisont 2020...). Dock kan ytterligare medel på upp till 20 miljoner euro per år (10 miljoner euro år 2015) krävas och kommer att budgeteras i enlighet med den finansieringsöversikt som bifogas detta förslag. Eventuella möjliga kostnader för projektförteckningen kommer också att omfattas.

2.           EIB kommer att ådra sig administrativa kostnader för att öka sin finansiering via EIF till små och medelstora företag. Utifrån nuvarande antaganden om typen av instrument och hastigheten för underskrifter av nya transaktioner kommer detta att kräva en betalning av avgifter motsvarande ett sammanlagt belopp på 105 miljoner EUR, varav ungefär 48 miljoner euro fram till 2020. Med tanke på att betalningar kan komma att skjutas upp – till dess att de mottagna intäkterna kan användas för detta ändamål – har dessa betalningar ännu inte budgeterats utan beskrivs endast i bilagan till finansieringsöversikten.

Kostnader för EIB som varken har drivits in från mottagarna eller dragits av från ersättningen för den garanti som EU beviljat kan omfattas av EU-garantin, inom en total gräns motsvarande 1 % av dess utestående belopp.

De driftsanslag som krävs för detta förslag ska finansieras i sin helhet inom den fleråriga budgetramen 2014–2020. En omfördelning kommer ske av 6 miljarder euro inom rubrik 1A och 2,11 miljarder euro kommer att finansieras genom den outnyttjade marginalen och den samlade marginalen för åtaganden. Samtidigt som bidragsfinansieringen från Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020 minskas kommer den multiplikatoreffekt som Efsi genererar att möjliggöra en avsevärd allmän ökning av de totala investeringar inom de politikområden som omfattas av de två befintliga programmen.

5.           ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Finansieringsramen för detta förslag innehåller inte uttryckligen bidrag från medlemsstaterna eller andra tredje parter till någon av de strukturer som inrättas. I artikel 1.2 anges uttryckligen att dessa parter kan ansluta sig till Efsi-avtalet genom kapitaltillskott till fonden.

Om medlemsstaterna beslutar att lämna bidrag till Efsi har kommissionen angett att den kommer att inta en positiv ståndpunkt till dessa bidrag inom ramen för sin bedömning av de offentliga finanserna enligt artikel 126 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och förordning (EG) nr 1467/1997. I kommissionens meddelande (Making the best use of the flexibility within the existing rules of the Stability and Growth Pact) från den 13 januari 2015 anges de särskilda överväganden som gäller för detta scenario.

2015/0009 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska fonden för strategiska investeringar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 172, 173, 175 tredje stycket och 182.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs och Regionkommitténs yttranden,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       Den ekonomiska och finansiella krisen har lett till minskade investeringar i unionen. Investeringarna har fallit med cirka 15 % sedan toppnivån 2007. I synnerhet orsakas bristen på investeringar i unionen av osäkerheten på marknaden när det gäller medlemsstaternas ekonomiska framtid och finanspolitiska begränsningar. Bristen på investeringar fördröjer den ekonomiska återhämtningen och inverkar negativt på skapandet av nya arbetstillfällen, de långsiktiga tillväxtutsikterna och konkurrenskraften.

(2)       Det krävs omfattande åtgärder för att ta sig ur den onda cirkel som orsakas av bristen på investeringar. Strukturreformer och finanspolitiskt ansvar är förutsättningar för att stimulera investeringarna. Tillsammans med en förnyad satsning på investeringsfinansiering kan dessa förutsättningar bidra till att skapa en god cirkel, där investeringsprojekt bidrar till att understödja sysselsättningen och efterfrågan och leder till en stadig ökning av tillväxtpotentialen.

(3)       Genom det globala infrastrukturinitiativet (Global Infrastructure Initiative) har G20 erkänt investeringarnas betydelse för att stärka efterfrågan och öka produktiviteten och tillväxten, och har åtagit sig att skapa ett klimat som underlättar ökade investeringar.

(4)       Under hela den ekonomiska och finansiella krisen har unionen ansträngt sig för att främja tillväxt, särskilt genom initiativen i Europa 2020-strategin som är ett sätt att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla. Europeiska investeringsbanken (EIB) har också stärkt sin roll när det gäller att initiera och främja investeringar i unionen, delvis genom en ökning av kapitalet i januari 2013. Ytterligare åtgärder krävs för att tillgodose unionens investeringsbehov och för att den tillgängliga likviditeten på marknaden ska användas effektivt och inriktas på finansiering av bärkraftiga investeringsprojekt.

(5)       Den 15 juli 2014 presenterade Europeiska kommissionens tillträdande ordförande inför Europaparlamentet en rad politiska riktlinjer för Europeiska kommissionen. I de politiska riktlinjerna efterlystes mobiliseringen av ”upp till 300 miljarder euro i ytterligare offentliga och privata investeringar i den reala ekonomin under de kommande tre åren” för att stimulera investeringar i syfte att skapa nya arbetstillfällen.

(6)       Den 26 november 2014 lade kommissionen fram meddelandet En investeringsplan för Europa[1] där man föreslog inrättandet av en europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi), en överskådlig förteckning över investeringsprojekt på EU-nivå, ett rådgivningscentrum (Europeiskt centrum för investeringsrådgivning) samt en ambitiös agenda för att undanröja hinder för investeringar och fullborda den inre marknaden.

(7)       Den 18 december 2014 drog Europeiska rådet slutsatsen att det är en central politisk utmaning att ”främja investeringar och ta itu med marknadsmisslyckanden i Europa” och att den ”nya inriktningen på investeringar, tillsammans med medlemsstaternas åtagande att intensifiera strukturreformerna och fortsätta med den tillväxtvänliga finanspolitiska konsolideringen, kommer att lägga grunden för tillväxt och sysselsättning i Europa”. Man ansåg att ”en europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi) bör inrättas inom EIB-gruppen för att mobilisera 315 miljarder EUR i nya investeringar mellan 2015 och 2017”.

(8)       Efsi är en del av en övergripande metod för att ta itu med osäkerheten kring offentliga och privata investeringar. Strategin har tre pelare: att mobilisera finansiering för investeringar, få investeringar att nå den reala ekonomin och förbättra investeringsklimatet i unionen.

(9)       Investeringsklimatet i unionen bör förbättras genom att man undanröjer hinder för investeringar, stärker den inre marknaden och ökar förutsebarheten i regelverket. Detta parallella arbete bör främja såväl Efsi som investeringar runtom i Europa generellt.

(10)     Syftet med Efsi bör vara att bidra till att åtgärda svårigheter när det gäller att finansiera och genomföra produktiva investeringar i unionen och öka tillgången till finansiering. Avsikten är att den ökade tillgången till finansiering särskilt ska gynna små och medelstora företag. Det är också lämpligt att låta en sådan ökad tillgång till finansiering även omfatta medelstora börsnoterade företag, som är företag med upp till 3 000 anställda. Genom att lösa Europas nuvarande investeringsproblem bör man kunna bidra till att stärka unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning.

(11)     Efsi bör stödja strategiska investeringar med stort ekonomiskt mervärde som bidrar till att uppnå unionens politiska mål.

(12)     Runtom i unionen behöver många små och medelstora företag, inbegripet medelstora börsnoterade företag, stöd för att locka till sig marknadsfinansiering, särskilt för investeringar som medför större risker. Efsi bör hjälpa dessa företag att undgå kapitalbrist genom att låta EIB och Europeiska investeringsfonden (EIF) tillhandahålla direkta och indirekta kapitaltillskott samt lämna garantier för högkvalitativ värdepapperisering av lån, och andra produkter som beviljas i strävan efter att uppnå Efsis mål.

(13)     Efsi bör inrättas inom EIB för att dra nytta av dess erfarenhet och dokumenterade framgångar och för att Efsis transaktioner ska börja få positiva effekter så snart som möjligt. Efsis tillhandahållande av finansiering till små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag bör kanaliseras genom Europeiska investeringsfonden (EIF) för att man ska kunna dra nytta av dess erfarenhet av dessa verksamheter.

(14)     Efsi bör inrikta sig på projekt som har stort värde för samhället och ekonomin. Efsi bör särskilt inrikta sig på projekt som främjar nya arbetstillfällen, långsiktig tillväxt och konkurrenskraft. Efsi bör stödja ett brett spektrum av finansiella produkter, däribland eget kapital, skulder eller garantier, för att på bästa sätt tillgodose de enskilda projektens behov. Det breda spektrumet av produkter bör göra det möjligt för Efsi att anpassa sig till marknadens behov samtidigt som man uppmuntrar privata investeringar i projekten. Efsi bör inte vara ett substitut för privat marknadsfinansiering, utan bör i stället katalysera privat finansiering genom att åtgärda marknadsmisslyckanden på ett sätt som garanterar att offentliga medel används så effektivt och strategiskt som möjligt. Kravet på förenlighet med reglerna om statligt stöd bör bidra till en sådan effektiv och strategisk användning.

(15)     Efsi bör inriktas på projekt med en högre risk-/avkastningsprofil än befintliga EIB- och unionsinstrument för att sörja för additionalitet i förhållande till befintliga transaktioner. Efsi bör finansiera projekt i hela unionen, bland annat i de länder som drabbats hårdast av den finansiella krisen. Efsi bör endast användas när finansiering inte finns tillgänglig från andra källor på rimliga villkor.

(16)     Efsi bör inriktas på investeringar som förväntas vara ekonomiskt och tekniskt bärkraftiga, vilket kan medföra en lämplig grad av risk, samtidigt som de särskilda kraven för Efsi-finansiering är fortsatt uppfyllda.

(17)     En investeringskommitté bör fatta beslut om användningen av Efsis stöd till infrastruktur och stora projekt utförda av medelstora börsnoterade företag. Investeringskommittén bör bestå av oberoende experter med kunskap om och erfarenhet av investeringsprojekt. Investeringskommittén bör svara inför Efsis styrelse, som bör övervaka att Efsis mål uppnås. För att på ett effektivt sätt dra nytta av EIF:s erfarenhet bör Efsi stödja finansiering till EIF så att EIF kan genomföra enskilda projekt som avser små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag.

(18)     För att göra det möjligt för Efsi att stödja investeringar bör unionen bevilja en garanti på ett belopp motsvarande 16 000 000 000 EUR. Om garantin tillhandahålls på portföljbasis bör garantitäckningen begränsas beroende på typen av instrument, t.ex. skuld, eget kapital eller garantier, uttryckt som en procentandel av volymen av portföljen av utestående åtaganden. Om garantin kombineras med 5 000 000 000 EUR som EIB ska tillhandahålla förväntas det att Efsis stöd bör generera 60 800 000 000 EUR i ytterligare investeringar från EIB och EIF. Dessa 60 800 000 000 EUR som stöds av Efsi förväntas generera totalt 315 000 000 000 EUR i investeringar i unionen under 2015–2017. Garantier som är knutna till projekt som slutförs utan att anspråk görs på en garanti är tillgängliga för stöd till nya transaktioner.

(19)     För att möjliggöra en ytterligare ökning av dess resurser bör deltagandet i Efsi vara öppet för tredje parter, däribland medlemsstater, nationella utvecklingsbanker eller offentliga organ som ägs eller kontrolleras av medlemsstaterna, enheter i den privata sektorn och enheter utanför unionen, under förutsättning att befintliga bidragsgivare samtycker. Tredje parter kan bidra direkt till Efsi och delta i Efsis förvaltningsstruktur.

(20)     På projektnivå kan tredje parter tillhandahålla samfinansiering tillsammans med Efsi på projektbasis eller i investeringsplattformar för särskilda geografiska eller tematiska sektorer.

(21)     Förutsatt att alla relevanta kriterier för stödberättigande är uppfyllda får medlemsstaterna använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att bidra till finansieringen av stödberättigade projekt som stöds av EU-garantin. Flexibiliteten i denna metod bör maximera potentialen att locka investerare till de investeringsområden som Efsi riktas in på.

(22)     I överensstämmelse med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör de infrastruktur- och projektinvesteringar som stöds av Efsi vara förenliga med reglerna för statligt stöd. Kommissionen har därför meddelat att den kommer att fastställa några centrala principer för utvärdering av statligt stöd som ett projekt måste rätta sig efter för att komma i fråga för stöd från Efsi. Om ett projekt uppfyller kriterierna och får stöd från Efsi har kommissionen meddelat att samtliga nationella tilläggsstöd kommer att utvärderas enligt ett förenklat och påskyndat förfarande för utvärdering av statligt stöd, där kommissionens enda tilläggsuppgift är att kontrollera det offentliga stödets proportionalitet (det vill säga, se till att överkompensation undviks). Kommissionen har också meddelat att den kommer att ge ytterligare vägledning om dessa centrala principer för att sörja för en effektiv användning av offentliga medel.

(23)     Med tanke på behovet av brådskande åtgärder inom unionen kan det hända att EIB och EIF under 2015 har finansierat ytterligare projekt, utanför deras normala profil, innan förordningen träder i kraft. För att maximera nyttan av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör det vara möjligt att låta sådana ytterligare projekt täckas av EU-garantin om de uppfyller de materiella kriterierna i denna förordning.

(24)     EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner som stöds av Efsi bör förvaltas i enlighet med bankens egna regler och förfaranden, inbegripet lämpliga kontrollåtgärder och åtgärder för att motverka skatteundandragande, och i enlighet med relevanta regler och förfaranden som avser Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och revisionsrätten, inbegripet trepartsavtalet mellan Europeiska kommissionen, Europeiska revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken.

(25)     EIB bör regelbundet utvärdera de verksamheter som stöds av Efsi för att garantera deras relevans, resultat och effekter och för att identifiera de aspekter som skulle kunna förbättra den framtida verksamheten. Sådana utvärderingar bör bidra till ansvarighet och hållbarhetsanalys.

(26)     Vid sidan av de finansieringstransaktioner som kommer att genomföras genom Efsi bör det inrättas ett Europeiskt centrum för investeringsrådgivning. Detta centrum bör tillhandahålla ökat stöd till utarbetande och förberedelse av projekt i unionen, genom att bygga på expertis hos kommissionen, EIB, nationella utvecklingsbanker och de europeiska struktur- och investeringsfondernas förvaltningsmyndigheter. Därigenom bör det inrättas en enda kontaktpunkt för frågor om tekniskt stöd till investeringar i unionen.

(27)     För att täcka riskerna i samband med EU-garantin till EIB bör en garantifond inrättas. Garantifonden bör bildas genom gradvisa betalningar från unionens budget. Garantifonden bör sedan även motta intäkter och återbetalningar från projekt som får stöd genom Efsi samt indrivna belopp från försumliga gäldenärer, om garantifonden redan har fullgjort sina skyldigheter enligt garantin till EIB.

(28)     Garantifonden är avsedd att tillhandahålla en likviditetsbuffert för unionsbudgeten mot förluster som Efsi lider i strävan efter att uppnå sina mål. Tidigare erfarenheter av karaktären hos de investeringar som Efsi ska stödja visar att ett förhållande på 50 % mellan betalningar från unionens budget och från unionens totala garantiförpliktelser skulle vara lämpligt.

(29)     För att delvis finansiera bidraget från unionens budget bör det ske en minskning av de tillgängliga anslagen inom Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation 2014–2020, som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013[2], och Fonden för ett sammanlänkat Europa, som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013[3]. Dessa program tjänar syften som Efsi inte har. Minskningen av bägge programmen för att finansiera garantifonden förväntas dock säkerställa större investeringar inom vissa delar av deras respektive mandat än vad som är möjligt genom de befintliga programmen. Efsi bör kunna fungera som en hävstång för EU-garantin och därigenom mångfaldiga den finansiella effekten inom dessa områden av forskning, utveckling och innovation samt transport, telekommunikation och energiinfrastruktur, jämfört med om medlen hade spenderats genom bidrag inom de planerade programmen Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa. Därför bör en del av den finansiering som anslagits för dessa program omfördelas till Efsi.

(30)     Med tanke på hur de är uppbyggda är varken EU-garantin till EIB eller garantifonden ”finansieringsinstrument” i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 966/2012[4].

(31)     I unionen finns det ett betydande antal potentiellt bärkraftiga projekt som inte finansieras på grund av en brist på säkerhet och öppenhet när det gäller sådana projekt. Detta beror ofta på att privata investerare inte är medvetna om projekten eller har otillräcklig information för att bedöma investeringsriskerna. Kommissionen och EIB bör med stöd från medlemsstaterna främja inrättandet av en överskådlig förteckning över nuvarande och framtida investeringsprojekt i unionen som det är lämpligt att investera i. Denna ”projektförteckning” bör säkerställa att information om investeringsprojekt ställs till allmänhetens förfogande regelbundet och på ett strukturerat sätt så att investerare får tillförlitliga uppgifter som de kan basera sina investeringsbeslut på.

(32)     Medlemsstaterna har också börjat arbeta på nationell nivå för att upprätta och främja projektförteckningar över projekt av nationell betydelse. Den information som kommissionen och EIB tar fram bör kunna kopplas till kompletterande nationella projektförteckningar.

(33)     Även om de projekt som ingår i projektförteckningen kan användas av EIB för att identifiera och välja projekt som ska stödjas av Efsi, bör projektförteckningen ha en bredare räckvidd när det gäller att identifiera projekt i hela unionen. Detta kan inbegripa projekt som kan finansieras fullt ut av den privata sektorn eller med stöd av andra instrument som tillhandahålls på europeisk eller nationell nivå. Efsi bör kunna stödja finansiering av och investeringar i projekt som identifierats i projektförteckningen, men det bör inte finnas någon automatik mellan upptagandet i förteckningen och tillgång till stöd från Efsi, och Efsi bör ges full frihet att välja ut och stödja projekt som inte ingår i förteckningen.

(34)     För att garantera ansvarighet inför EU-invånarna bör EIB regelbundet rapportera till Europaparlamentet och rådet om utvecklingen av Efsi och dess effekter.

(35)     För att säkerställa en lämplig täckning av EU:s garantiförpliktelser och för att se till att EU-garantin är fortsatt tillgänglig bör kommissionen delegeras befogenhet att anta rättsakter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt när det gäller justeringen av de belopp som ska betalas in från unionens allmänna budget och när det gäller att ändra bilaga I i enlighet med detta. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(36)     Eftersom målen med denna förordning, nämligen att stödja investeringar i unionen och sörja för ökad tillgång till finansiering för företag med upp till 3 000 anställda, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av skillnaderna i deras finanspolitiska handlingsutrymme, utan, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I – Europeiska fonden för strategiska investeringar

Artikel 1 Europeiska fonden för strategiska investeringar

1.           Kommissionen ska ingå ett avtal (nedan kallat Efsi-avtalet) med Europeiska investeringsbanken (EIB) om inrättandet av en Europeisk fond för strategiska investeringar (nedan kallad Efsi).

Syftet med Efsi ska vara att stödja investeringar i unionen och sörja för ökad tillgång till finansiering för företag som har upp till 3 000 anställda, med särskild inriktning på små och medelstora företag, genom att ge EIB kapacitet att bära risker.

2.           Medlemsstaterna ska kunna ansluta sig till Efsi-avtalet. Om de befintliga bidragsgivarna samtycker ska Efsi-avtalet också vara öppet för andra tredje parter, däribland nationella utvecklingsbanker eller offentliga organ som ägs eller kontrolleras av medlemsstaterna, samt enheter i den privata sektorn.

Artikel 2 Villkoren i Efsi-avtalet

1.           Efsi-avtalet ska särskilt innehålla följande:

(a) Bestämmelser om inrättande av Efsi som ett tydligt, klart identifierbart och överskådligt garantiinstrument och som ett separat konto förvaltat av EIB.

(b) Beloppet på och villkoren för det finansiella bidrag som EIB ska tillhandahålla genom Efsi.

(c) Villkoren för den finansiering som EIB ska tillhandahålla genom Efsi till Europeiska investeringsfonden (EIF).

(d) Förvaltningsarrangemangen för Efsi i enlighet med artikel 3, utan att det påverkar Europeiska investeringsbankens stadga.

(e) Närmare regler för tillhandahållandet av EU-garantin i enlighet med artikel 7, inbegripet dess begränsade täckning av portföljer av särskilda typer av instrument, anspråk på EU-garantin som – med undantag för möjliga förluster på aktiekapitalinvesteringar – endast ska göras en gång per år efter det att vinster och förluster från transaktioner har kvittats mot varandra, och ersättningen för denna samt kravet på att ersättning för risktagande ska fördelas bland bidragsgivarna i förhållande till deras respektive riskandel.

(f) Bestämmelser och förfaranden för indrivning av fordringar.

(g) Krav för användningen av EU-garantin, inbegripet inom särskilda tidsramar och centrala resultatindikatorer.

(h) Bestämmelser om den finansiering som krävs för Europeiskt centrum för investeringsrådgivning i enlighet med punkt 2 tredje stycket.

(i) Bestämmelser om det sätt på vilket tredje parter kan saminvestera med EIB-finansiering och investeringstransaktioner som stöds av Efsi.

(j) Villkoren för EU-garantins täckning.

Efsi-avtalet ska föreskriva att en tydlig skillnad görs mellan transaktioner som genomförs med stöd av Efsi och EIB:s övriga transaktioner.

Efsi-avtalet ska föreskriva att den verksamhet inom Efsi som bedrivs av EIF ska regleras av EIF:s styrande organ.

Efsi-avtalet ska föreskriva att ersättning som ska tillfalla unionen och som härrör från transaktioner som stöds av Efsi ska tillhandahållas efter avdrag för betalningar till följd av anspråk på EU-garantin och därefter kostnader i enlighet med punkt 2 tredje stycket och artikel 5.3.

2.           Genom Efsi-avtalet ska det inrättas ett Europeiskt centrum för investeringsrådgivning inom EIB. Detta centrum ska ha som syfte att bygga på EIB:s och kommissionens befintliga rådgivningstjänster i syfte att tillhandahålla rådgivningsstöd för identifiering, förberedelse och utarbetande av investeringsprojekt samt fungera som ett gemensamt tekniskt rådgivningscentrum för projektfinansiering i unionen. Detta ska inbegripa stöd när det gäller användningen av tekniskt bistånd till projektstrukturering, användningen av innovativa finansieringsinstrument, användning av offentlig-privata partnerskap och, vid behov, rådgivning om relevanta frågor som rör EU-lagstiftningen.

För att uppnå detta mål ska centrumet utnyttja sakkunskap hos EIB, kommissionen, nationella utvecklingsbanker och de europeiska struktur- och investeringsfondernas förvaltningsmyndigheter.

Centrumet ska delvis finansieras av unionen upp till ett högsta belopp på 20 000 000 EUR per år fram till och med den 31 december 2020 för de ytterligare tjänster som centrumet tillhandahåller utöver EIB:s befintliga tekniska bistånd. Under åren efter 2020 ska unionens finansiella bidrag vara direkt kopplat till bestämmelserna i de framtida fleråriga budgetramarna.

3.           De medlemsstater som blir parter i Efsi-avtalet ska i synnerhet kunna lämna sina bidrag i form av kontanta medel eller en garanti som EIB kan godta. Andra tredje parter ska endast kunna lämna sina bidrag i form av kontanta medel.

Artikel 3 Förvaltningen av Efsi

1.           I Efsi-avtalet ska det föreskrivas att Efsi ska förvaltas av en styrelse som ska fastställa den strategiska inriktningen, den strategiska allokeringen av tillgångar samt de operativa strategierna och förfarandena, inbegripet investeringsstrategin för projekt som Efsi kan stödja och Efsis riskprofil, i enlighet med målen i artikel 5.2. Styrelsen ska utse en av sina ledamöter till ordförande.

2.           Så länge som de enda bidragsgivarna till Efsi är unionen och EIB ska antalet ledamöter och röster i styrelsen tilldelas på grundval av storleken på bidragen i form av kontanta medel eller garantier.

Styrelsen ska fatta beslut i samförstånd.

3.           Om andra parter ansluter sig till Efsi-avtalet i enlighet med artikel 1.2 ska antalet ledamöter och röster i styrelsen tilldelas på grundval av storleken på bidragen från bidragsgivare i form av kontanta medel eller garantier. Antalet ledamöter och röster för kommissionen och EIB i enlighet med punkt 2 ska räknas om i enlighet med detta.

Styrelsen ska sträva efter att fatta beslut i samförstånd. Om styrelsen inte kan fatta beslut i samförstånd inom en tidsfrist som ordföranden fastställt ska styrelsen fatta beslut med enkel majoritet.

Inget beslut av styrelsen ska antas om kommissionen eller EIB röstar emot det.

4.           Efsi-avtalet ska föreskriva att Efsi ska ha en verkställande direktör som ska ansvara för den dagliga förvaltningen av Efsi samt förberedelserna av och ordförandeskapet för mötena i den investeringskommitté som avses i punkt 5. Den verkställande direktören ska bistås av en biträdande verkställande direktör.

Den verkställande direktören ska varje kvartal rapportera om Efsis verksamhet till styrelsen.

Den verkställande direktören och biträdande verkställande direktören ska utses av styrelsen efter ett gemensamt förslag från kommissionen och EIB för en förnybar period på tre år.

5.           Efsi-avtalet ska föreskriva att Efsi ska ha en investeringskommitté som ska ansvara för att granska möjliga transaktioner i enlighet med Efsis investeringsstrategier och för att godkänna stödet från EU-garantin för transaktioner i enlighet med artikel 5 oavsett transaktionernas geografiska läge.

Investeringskommittén ska bestå av sex oberoende experter och den verkställande direktören. Oberoende experter ska ha en hög grad av relevant marknadserfarenhet av projektfinansiering och utses av styrelsen för en förnybar period på tre år.

Investeringskommitténs beslut ska fattas med enkel majoritet.

KAPITEL II – EU-garantin och EU-garantifonden

Artikel 4 EU-garantin

Unionen ska ge EIB en garanti för de finansierings- eller investeringstransaktioner som genomförs inom unionen och som omfattas av denna förordning (nedan kallad EU-garantin). EU-garantin ska beviljas som en garanti som ska infrias på anfordran när det gäller de instrument som avses i artikel 6.

Artikel 5 Krav för användning av EU-garantin

1.           EU-garantin ska beviljas med förbehåll för att Efsi-avtalet träder i kraft.

2.           EU-garantin ska beviljas för de finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs av EIB och som godkänts av den investeringskommitté som avses i artikel 3.5 eller för finansiering till EIF i syfte att genomföra EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner i enlighet med artikel 7.2. De berörda transaktionerna ska vara förenliga med unionens politik och stödja något av följande allmänna mål:

(a) Utveckling av infrastruktur, bland annat på transportområdet, särskilt i industriområden; energi, särskilt sammankopplingar av energinät; och digital infrastruktur.

(b) Investeringar i utbildning och fortbildning, hälso- och sjukvård, forskning, utveckling, informations- och kommunikationsteknik och innovation.

(c) Utbyggnad av förnybar energi och energi- och resurseffektivitet.

(d) Infrastrukturprojekt på miljöområdet och det sociala området samt när det gäller naturresurser och stadsutveckling.

(e) Tillhandahållande av finansiellt stöd till de företag som avses i artikel 1.1, inbegripet riskfinansiering av rörelsekapital.

Dessutom ska EU-garantin beviljas för stöd, via EIB, till särskilda investeringsplattformar och nationella utvecklingsbanker som investerar i transaktioner som uppfyller kraven i denna förordning. I så fall ska styrelsen fastställa strategier i fråga om investeringsplattformar som kan omfattas av garantin.

3.           I enlighet med artikel 17 i Europeiska investeringsbankens stadga ska EIB ta betalt av mottagarna av finansieringstransaktionerna för att täcka sina utgifter i samband med Efsi. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2 och 3 ska inga av EIB:s administrativa utgifter eller andra avgifter för finansierings- eller investeringsverksamhet som bedrivs av EIB enligt denna förordning täckas genom unionsbudgeten.

I enlighet med artikel 2.1 e kan EIB göra anspråk på EU-garantin inom en sammanlagd maximigräns motsvarande 1 % av totala utestående EU-garantiförpliktelser för att täcka utgifter som mottagare av finansieringstransaktionerna har debiterats, men som de inte har betalat.

Om EIB skulle tillhandahålla finansiering som stöds av EU-garantin i enlighet med artikel 7.2 till EIF för Efsis räkning kan EIB:s avgifter täckas genom unionens budget.

4.           Under förutsättning att alla relevanta kriterier för stödberättigande är uppfyllda får medlemsstaterna använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att bidra till finansieringen av stödberättigade projekt där EIB investerar med stöd av EU-garantin.

Artikel 6 Instrument som kan omfattas av garantin

Vid tillämpning av artikel 5.2 ska EIB använda EU-garantin för att täcka riskerna för instrument och som regel på portföljbasis.

Enskilda instrument som kan komma i fråga för täckning eller portföljer kan bestå av följande instrument:

(a) Av EIB tillhandahållna lån, garantier, motgarantier, kapitalmarknadsinstrument, andra former av finansierings- eller kreditförstärkningsinstrument, investeringar i aktiekapital eller i kapital likställt med eget kapital. Dessa instrument ska beviljas, förvärvas eller utfärdas till förmån för transaktioner som genomförs i unionen, däribland gränsöverskridande transaktioner mellan en medlemsstat och ett tredjeland, i överensstämmelse med denna förordning och där EIB:s finansiering har beviljats i enlighet med ett undertecknat avtal som varken har löpt ut eller sagts upp.

(b) EIB-finansiering till EIF som gör det möjligt för EIF att tillhandahålla lån, garantier, motgarantier, andra former av kreditförstärkningsinstrument, kapitalmarknadsinstrument, samt investeringar i aktiekapital eller kapital likställt med eget kapital. Dessa instrument ska beviljas, förvärvas eller utfärdas till förmån för transaktioner som genomförs i unionen, i överensstämmelse med denna förordning och där EIF:s finansiering har beviljats i enlighet med ett undertecknat avtal som varken har löpt ut eller sagts upp.

Artikel 7 EU-garantins täckning och villkor

1.           EU-garantin till EIB ska uppgå till ett belopp motsvarande 16 000 000 000 EUR, varav högst 2 500 000 000 EUR får anslås till EIB:s finansiering till EIF i enlighet med punkt 2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8.9 ska de sammanlagda betalningarna från unionen inom ramen för garantin till EIB inte överstiga garantins belopp.

2.           Garantins täckning för en viss typ av instrumentportfölj, som avses i artikel 6, ska bestämmas av portföljens risk. EU-garantin ska kunna ge antingen första-förlustgarantier på portföljbasis eller en heltäckande garanti. EU-garantin kan beviljas på basis av likställdhet (pari passu) med övriga bidragsgivare.

Om EIB tillhandahåller finansiering till EIF för att genomföra EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner ska EU-garantin tillhandahålla en heltäckande garanti vid finansiering från EIB, förutsatt att EIB tillhandahåller ett lika stort belopp utan EU-garanti. De belopp som täcks av EU-garantin får inte överstiga 2 500 000 000 EUR.

3.           Om EIB gör anspråk på EU-garantin i enlighet med Efsi-avtalet ska unionen betala på anfordran i enlighet med villkoren i det avtalet.

4.           Om unionen gör en betalning inom ramen för EU-garantin ska EIB ansvara för att driva in fordringar som rör de utbetalda beloppen och ersätta unionen med användning av de indrivna beloppen.

Artikel 8 EU-garantifonden

1.           Det ska inrättas en EU-garantifond (nedan kallad garantifonden) som kan användas för att betala EIB om anspråk görs på EU-garantin.

2.           Garantifonden ska finansieras genom

(a) betalningar från unionens allmänna budget,

(b) avkastningar på investerade garantifondsmedel,

(c) belopp som drivs in från försumliga gäldenärer i enlighet med det indrivningsförfarande som anges i Efsi-avtalet i enlighet med artikel 2.1 f,

(d) andra betalningar som unionen mottar i enlighet med Efsi-avtalet.

3.           Den finansiering av garantifonden som avses i punkt 2 c och d ska utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.4 i förordning (EU) nr 966/2012.

4.           De medel som tillhandahålls garantifonden enligt punkt 2 ska förvaltas direkt av kommissionen och investeras i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning samt följa lämpliga tillsynskrav.

5.           Den finansiering av garantifonden som avses i punkt 2 ska användas för att uppnå en lämplig nivå som avspeglar EU:s totala garantiförpliktelser (nedan kallat målbeloppet). Målbeloppet ska fastställas till 50 % av unionens totala garantiförpliktelser.

Målbeloppet ska inledningsvis uppnås genom den gradvisa betalning av medel som avses i punkt 2 a. Om anspråk görs på garantin under det inledande uppbyggandet av garantifonden ska den finansiering av garantifonden som avses i punkt 2 b, c och d också bidra till att uppnå målbeloppet upp till ett belopp som är lika med anspråken på garantin.

6.           Senast den 31 december 2018 och varje år därefter ska kommissionen se över om garantifonden har en lämplig nivå med hänsyn till eventuella minskningar av medlen till följd av utnyttjande av garantin och EIB:s bedömning som överlämnas i enlighet med artikel 10.3.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 om justering av det målbelopp som avses i punkt 5 med högst 10 % för att bättre avspegla den potentiella risken att anspråk görs på EU-garantin.

7.           Efter en justering år n av målbeloppet eller en bedömning av lämpligheten av garantifondens nivå i enlighet med den översyn som avses i punkt 6 ska

(a) eventuella överskott betalas i en transaktion till en särskild budgetrubrik i inkomstberäkningen i unionens allmänna budget för år n+1, och

(b) eventuella kompletteringar av fonden betalas i årliga delbetalningar under högst tre år från och med år n+1.

8.           Om nivån i garantifonden till följd av anspråk på garantin sjunker under 50 % av målbeloppet ska kommissionen från och med den 1 januari 2019 överlämna en rapport om exceptionella åtgärder som kan krävas för att komplettera fonden.

9.           Efter att ett anspråk gjorts på EU-garantin ska den finansiering av garantifonden som avses i punkt 2 b, c och d utöver målbeloppet användas för att återställa EU-garantin till dess ursprungliga belopp.

KAPITEL III – Förteckning över europeiska investeringsprojekt

Artikel 9 Förteckning över europeiska investeringsprojekt

1.           Kommissionen och EIB ska med stöd från medlemsstaterna främja inrättandet av en överskådlig förteckning över nuvarande och potentiella framtida investeringsprojekt i unionen. Förteckningen påverkar inte de slutliga projekt som väljs ut för att motta stöd i enlighet med artikel 3.5.

2.           Kommissionen och EIB ska regelbundet och på ett strukturerat sätt utarbeta, uppdatera och sprida information om nuvarande och framtida investeringar som på ett betydande sätt bidrar till uppnåendet av EU:s politiska mål.

3.           Medlemsstaterna ska regelbundet och på ett strukturerat sätt utarbeta, uppdatera och sprida information om nuvarande och framtida investeringsprojekt inom sina territorier.

KAPITEL IV– Rapportering, ansvarighet och utvärdering

Artikel 10 Rapportering och redovisning

1.           EIB ska, vid behov i samarbete med EIF, två gånger per år rapportera till kommissionen om EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner enligt denna förordning. Rapporten ska inbegripa en bedömning av överensstämmelsen med kraven för användningen av EU-garantin och de centrala resultatindikatorer som fastställts enligt artikel 2.1 g. Rapporten ska också innehålla statistiska och ekonomiska uppgifter och redovisningsuppgifter om var och en av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner på en ackumulerad basis.

2.           EIB ska, vid behov i samarbete med EIF, årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner. Rapporten ska offentliggöras och ska innehålla följande:

(a) En bedömning av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner på transaktions-, sektors-, lands- och regionnivå samt deras överensstämmelse med denna förordning, tillsammans med en bedömning av fördelningen av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner mellan målen i artikel 5.2.

(b) En bedömning av mervärdet, mobiliseringen av resurser i den privata sektorn, de beräknade och faktiska utfallen, resultaten och effekterna av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner på en ackumulerad basis.

(c) En bedömning av de finansiella förmåner som överförs till mottagarna av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner på en ackumulerad basis.

(d) En bedömning av kvaliteten på EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner.

(e) Närmare uppgifter om anspråken på EU-garantin.

(f) Efsis räkenskaper.

3.           Med tanke på kommissionens redovisning av och rapportering om de risker som täcks av EU-garantin och förvaltningen av garantifonden ska EIB, vid behov i samarbete med EIF, varje år förse kommissionen med följande:

(a)  EIB:s och EIF:s riskanalys och kreditvärderingsuppgifter om EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner.

(b) EU:s utestående finansiella förpliktelse när det gäller de garantier som lämnats för EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner uppdelad på de enskilda transaktionerna.

(c) De totala vinster eller förluster som följer av EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner inom de portföljer som föreskrivs i Efsi-avtalet enligt artikel 2.1 e.

4.           EIB ska på begäran lämna eventuella ytterligare upplysningar till kommissionen som den behöver för att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning.

5.           EIB, och vid behov EIF, ska på egen bekostnad tillhandahålla de upplysningar som avses i punkterna 1–4.

6.           Senast den 30 juni varje år ska kommissionen till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten överlämna en årsrapport om garantifondens situation och dess förvaltning under det föregående kalenderåret.

Artikel 11 Ansvarighet

1.           På Europaparlamentets begäran ska den verkställande direktören delta i en utfrågning i Europaparlamentet om Efsis resultat.

2.           Den verkställande direktören ska svara muntligt eller skriftligt på frågor som Europaparlamentet riktar till Efsi, åtminstone inom fem veckor från mottagandet av en fråga.

3.           På begäran av Europaparlamentet ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet om tillämpningen av denna förordning.

Artikel 12 Utvärdering och översyn

1.           EIB ska senast [PO insert date: 18 months after the entry into force of this Regulation] utvärdera Efsis funktion. EIB ska överlämna sin utvärdering till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

Kommissionen ska senast [PO insert date: 18 months after the entry into force of this Regulation] utvärdera användningen av EU-garantin och garantifondens funktion, inbegripet användningen av finansiering i enlighet med artikel 8.9. Kommissionen ska överlämna sin utvärdering till Europaparlamentet och rådet.

2.           Senast den 30 juni 2018 och vart tredje år därefter ska

(a) EIB offentliggöra en heltäckande rapport om Efsis funktion,

(b) kommissionen offentliggöra en heltäckande rapport om användningen av EU-garantin och garantifondens funktion.

3.           EIB ska, vid behov i samarbete med EIF, bidra och tillhandahålla nödvändig information till kommissionens utvärdering och rapportering enligt punkterna 1 och 2.

4.           EIB och EIF ska regelbundet förse Europaparlamentet, rådet och kommissionen med alla sina oberoende utvärderingsrapporter med en bedömning av de praktiska resultat som uppnåtts genom EIB:s och EIF:s specifika verksamhet enligt denna förordning.

5.           Kommissionen ska senast [PO insert date three years after the entry into force of this Regulation] överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning, åtföljd av lämpliga förslag.

KAPITEL V – Allmänna bestämmelser

Artikel 13 Öppenhet och offentliggörande av information

I enlighet med sin egen öppenhetsstrategi om tillgång till handlingar och information ska EIB på sin webbplats offentliggöra information om EIB:s alla finansierings- och investeringstransaktioner och om hur de bidrar till de allmänna mål som avses i artikel 5.2.

Artikel 14 Revisionsrättens revision

EU-garantin samt de betalningar och indrivna belopp inom ramen för denna som hör till unionens allmänna budget ska revideras av revisionsrätten.

Artikel15 Bestämmelser om bedrägeribekämpning

1.           EIB ska omedelbart underrätta Olaf och tillhandahålla nödvändig information när den under något skede av förberedelserna, genomförandet eller avslutningen av transaktioner som omfattas av EU-garantin har skäl att misstänka att det föreligger ett möjligt fall av bedrägeri, korruption, penningtvätt eller annan illegal verksamhet som kan påverka unionens ekonomiska intressen.

2.           Olaf får göra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013([5]), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96([6]) och rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95([7]) för att skydda unionens finansiella intressen i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption, penningtvätt eller annan illegal verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med transaktioner som stöds av EU-garantin. Olaf får till de berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter översända information som erhållits under utredningarna.

Om det finns bevis för sådan illegal verksamhet, ska EIB genomföra indrivning med avseende på sina transaktioner som stöds av EU-garantin.

3.           Finansieringsavtal som undertecknas i samband med transaktioner som stöds enligt denna förordning ska innehålla bestämmelser som möjliggör uteslutning från EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner och vid behov lämpliga indrivningsåtgärder vid bedrägeri, korruption eller annan illegal verksamhet i enlighet med Efsi-avtalet, EIB:s policyer och tillämpliga regelverk. Beslutet om en eventuell uteslutning från EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner ska fattas i enlighet med det berörda finansierings- eller investeringsavtalet.

Artikel16 Utesluten verksamhet och icke samarbetsvilliga jurisdiktioner

1.           Inom ramen för sina finansierings- och investeringstransaktioner ska EIB inte stödja någon form av verksamhet som utförs för illegala syften, inbegripet penningtvätt, finansiering av terrorism, skattebedrägeri och skatteundandragande, korruption eller bedrägeri som påverkar unionens ekonomiska intressen. I synnerhet ska EIB inte delta i någon finansierings- och investeringstransaktion som genomförs genom ett instrument beläget i en icke samarbetsvillig jurisdiktion, i enlighet med EIB:s policy gentemot svagt reglerade eller icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på grundval av den politik som fastställs av unionen, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling eller arbetsgruppen för finansiella åtgärder.

2.           I sina finansierings- och investeringstransaktioner ska EIB tillämpa de principer och normer som fastställs i unionsrätten om förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, inbegripet ett krav på rimliga åtgärder för att i tillämpliga fall identifiera faktiska betalningsmottagare.

Artikel 17 Utövande av delegering

1.           Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.           Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 8.6 ska ges till kommissionen för en period av tre år, från och med ikraftträdandet av denna förordning. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av treårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.           Den delegering av befogenhet som avses i artikel 8.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.           Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.           En delegerad akt som antas enligt artikel 6 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

KAPITEL VI – Ändringar

Artikel 18 Ändringar av förordning (EU) nr 1291/2013

Förordning (EU) nr 1291/2013 ska ändras på följande sätt:

1)         I artikel 6 ska punkterna 1, 2 och 3 ersättas med följande:

”1.       Finansieringsramen för genomförandet av Horisont 2020 fastställs till 74 328,3 miljoner EUR i löpande priser, varav högst 71 966,9 miljoner EUR ska anslås till verksamheter inom ramen för avdelning XIX i EUF-fördraget.

De årliga anslagen ska godkännas av Europaparlamentet och rådet inom gränserna för den fleråriga budgetramen.

2.         Beloppet för verksamheter inom ramen för avdelning XIX i EUF-fördraget ska fördelas på följande sätt mellan de prioriteringar som anges i artikel 5.2 i denna förordning:

a) Vetenskaplig spetskompetens, 23 897,0 miljoner EUR i löpande priser.

b) Industriellt ledarskap, 16 430,5 miljoner EUR i löpande priser.

c) Samhällsutmaningar, 28 560,7 miljoner EUR i löpande priser.

Det högsta totalbeloppet för unionens finansiella bidrag genom Horisont 2020 till de särskilda målen i artikel 5.3 och till gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder ska vara följande:

i) Spridning av spetskompetens och bredare deltagande, 782,3 miljoner EUR i löpande priser.

ii) Vetenskap med och för samhället, 443,8 miljoner EUR i löpande priser.

iii) Gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder, 1 852,6 miljoner EUR i löpande priser.

Den preliminära fördelningen för de prioriteringar och särskilda mål som avses i artikel 5.2 och 5.3 anges i bilaga II.

3.         EIT ska finansieras med ett bidrag från Horisont 2020 på högst 2 361,4 miljoner EUR i löpande priser i enlighet med vad som anges i bilaga II .”

2)         Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen.

Artikel 19 Ändring av förordning (EU) nr 1316/2013

I artikel 5 i förordning (EU) nr 1316/2013 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.       Finansieringsramen för genomförandet av FSE för perioden 2014–2020 fastställs till 29 942 259 000 EUR (*) i löpande priser. Beloppet ska fördelas enligt följande:

a) Transportsektorn: 23 550 582 000 EUR, varav 11 305 500 000 EUR ska överföras från Sammanhållningsfonden för användning i enlighet med den här förordningen uteslutande i de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden.

b) Telekommunikationssektorn: 1 041 602 000 EUR.

c) Energisektorn: 5 350 075 000 EUR.

Dessa belopp ska inte påverka tillämpningen av den flexibilitetsmekanism som föreskrivs i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013(*).

(*) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014-20 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).”

KAPITEL VII – Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 20 Övergångsbestämmelse

Finansierings- och investeringstransaktioner som EIB eller EIF undertecknat under perioden från och med den 1 januari 2015 till och med ingåendet av Efsi-avtalet kan överlämnas av EIB eller EIF till kommissionen för en bedömning om huruvida dessa kan omfattas av EU-garantin.

Kommissionen ska bedöma dessa transaktioner och ska, om de uppfyller de materiella krav som anges i artikel 5 och i Efsi-avtalet, besluta att EU-garantin omfattar dem.

Artikel 21 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den

På Europaparlamentets vägnar                     På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om Europeiska fonden för strategiska investeringar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[8]

Politikområde: Ekonomi och finans

Verksamhet inom den verksamhetsbaserade budgeteringen: Finansiella transaktioner och instrument

För en detaljerad redogörelse för verksamheten inom den verksamhetsbaserade budgeteringen, se avsnitt 3.2

Politikområde: Transport och rörlighet

Politikområde: Kommunikationsnät, innehåll och teknik

Politikområde: Energi

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

X Ny åtgärd

¨Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[9]

¨Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

X Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Stöd till tillväxtfrämjande investeringar i linje med unionens budgetprioriteringar, särskilt på följande områden:

1)       Strategisk infrastruktur (investeringar i digital teknik och energi i linje med EU:s politik)

2)       Transportinfrastruktur i industriområden, utbildning, forskning och innovation

3)       Investeringar som ökar sysselsättningen, särskilt genom finansiering av små och medelstora företag och åtgärder för ungdomssysselsättning

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr 1

Öka antalet och volymen av Europeiska investeringsbankens (EIB) finansierings- och investeringstransaktioner på prioriterade områden

Specifikt mål nr 2

Öka volymen av Europeiska investeringsfondens (EIF) finansiering för små och medelstora företag

Specifikt mål nr 3

Inrätta ett europeiskt centrum för investeringsrådgivning

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

GD Ekonomi och finans: Finansiella transaktioner och instrument

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Initiativet bör göra det möjligt för Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden att genomföra finansierings- och investeringstransaktioner på de områden som nämns i punkt 1.4.1 med större finansieringsvolym och, i fråga om EIB, med mer riskabla men fortfarande lönsamma projekt.

En multiplikatoreffekt bör skapas genom tillhandahållande av en EU-garanti till EIB, så att 1 EUR från EU-garantin genom detta initiativ skulle kunna generera 15 EUR investerade i projekt.

Därigenom bör initiativet bidra till att mobilisera projektfinansiering på minst 315 miljarder EUR fram till 2020. Detta bör bidra till att öka de totala investeringarna i unionen och därmed till att stärka den potentiella och faktiska tillväxten och sysselsättningen.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Målet är att öka investeringarna inom de strategiska områden som förtecknas i punkt 1.4.1.

I detta sammanhang kommer följande indikatorer att tillämpas:

- Antalet projekt/små och medelstora företag som mottagit finansiering från EIB/EIF inom ramen för initiativet.

- Den uppnådda genomsnittliga multiplikatoreffekten. Den förväntade multiplikatoreffekten är cirka 15 när det gäller användningen av EU-garantin jämfört med den totala investering som mobiliseras för de projekt som stöds enligt initiativet och transaktionsvillkoren.

- Den sammanlagda volymen av den finansiering som mobiliseras för de projekt som får stöd.

Övervakningen av resultaten kommer att grundas på rapporter från EIB samt marknadsundersökningar.

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå:

Initiativet kommer att möjliggöra stordriftsfördelar vid användningen av innovativa finansieringsinstrument genom att privata investeringar katalyseras i hela unionen och EU-institutionerna och deras expertis och kunskap på bästa sätt utnyttjas för detta ändamål. Avsaknaden av geografiska gränser inom unionen kommer att öka attraktionskraften och minska risken hos de projekt som får stöd i förhållande till vad som skulle vara möjligt i en enskild medlemsstat.

1.5.2.     Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Kommissionen har förvärvat värdefulla erfarenheter av innovativa finansieringsinstrument, särskilt från pilotfasen av projektobligationsinitiativet och användningen av befintliga EU–EIB-finansieringsinstrument, t.ex. de som utarbetats inom ramen för Cosme, Horisont 2020 och projektobligationsinitiativet.

1.5.3.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter:

Initiativet är helt förenligt med befintliga program under rubrik 1A, särskilt Fonden för ett sammanlänkat Europa, Horisont 2020 och Cosme.

Synergieffekter kommer att uppstå genom användning av kommissionens befintliga sakkunskap när det gäller förvaltning av finansiella resurser och den erfarenhet som förvärvats inom ramen för befintliga EU–EIB-finansieringsinstrument.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

¨Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– ¨  Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

– ¨  Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

X Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad metod för genomförandet[10]

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– X genom dess avdelningar, inklusive personal vid unionens delegationer

– ¨  via genomförandeorgan

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Indirekt förvaltning genom delegering till

– ¨ tredjeländer eller organ som utsetts av dem,

– ¨ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka),

– ¨ EIB och Europeiska investeringsfonden,

– ¨ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen,

– ¨ offentligrättsliga organ,

– ¨ privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter, i den utsträckning som dessa lämnar tillräckliga ekonomiska garantier,

– ¨ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts uppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier, samt

– ¨ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i EU-fördraget och som fastställs i den grundläggande akten.

– Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Garantifonden kommer att förvaltas direkt av kommissionen.

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

I enlighet med artikel 10 i förslaget ska EIB, vid behov i samarbete med EIF, två gånger per år rapportera till kommissionen om EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner. Dessutom ska EIB, vid behov i samarbete med EIF, årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner. Senast den 30 juni varje år ska kommissionen till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten överlämna en årsrapport om garantifondens situation och dess förvaltning under det föregående året.

I enlighet med artikel 12 i förslaget ska EIB utvärdera hur Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) fungerar och överlämna sin utvärdering till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Kommissionen ska också göra en utvärdering av användningen av EU-garantin och garantifondens funktion och överlämna den till Europaparlamentet och rådet. En heltäckande rapport om Efsis funktion ska göras senast den 30 juni 2018 och därefter vart tredje år, och det fordras även en heltäckande rapport om användningen av EU-garantin och garantifondens funktion.

2.1.1.     Administrations- och kontrollsystem

Enligt artikel 14 i förslaget ska EU-garantin samt betalningarna och de indrivna beloppen inom ramen för denna när de hör till unionens allmänna budget revideras av revisionsrätten.

EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner kommer att förvaltas av EIB i enlighet med dess egna regler och förfaranden, inbegripet lämpliga revisions-, kontroll- och övervakningsåtgärder. I enlighet med EIB:s stadga är det EIB:s revisionskommitté, med stöd av externa revisorer, som har ansvaret för kontrollen av att EIB:s finansieringstransaktioner och räkenskaper är korrekta. EIB:s räkenskaper godkänns årligen av bankens råd.

Dessutom ska EIB:s styrelse, där kommissionen företräds av en ledamot och en suppleant, godkänna varje finansierings- och investeringstransaktion som genomförs av EIB och övervaka att EIB förvaltas i enlighet med dess stadga och med de allmänna riktlinjer som fastställs av bankens råd.

I det nuvarande avtalet mellan kommissionen, revisionsrätten och EIB från oktober 2003 anges reglerna för hur revisionsrätten ska genomföra sina revisioner av EIB:s finansieringstransaktioner som omfattas av EU-garantin.

2.1.2.     Risker som identifierats

EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin medför en icke försumbar finansiell risk. Sannolikheten är påtaglig att anspråk görs på garantin. Det uppskattas emellertid att garantifonden ger det skydd som krävs för unionens budget. Projekten kan vara föremål för förseningar och kostnadsöverskridanden.

Även utifrån försiktiga antaganden skulle initiativets kostnadseffektivitet kunna påverkas negativt av en otillräcklig marknadspenetration för instrumenten och av förändrade marknadsförutsättningar över tid som minskar den förväntade multiplikatoreffekten.

I enlighet med artikel 8.4 i förslaget ska garantifondens medel investeras. Dessa investeringar medför en placeringsrisk (t.ex. marknads- och kreditrisker) och vissa operativa risker.

2.1.3.     Uppgifter om det interna kontrollsystemet

Efsi ska ledas av en styrelse som ska fastställa den strategiska inriktningen, den strategiska allokeringen av tillgångar samt de operativa strategierna och förfarandena, inbegripet investeringsstrategin för projekt som Efsi kan stödja och Efsis riskprofil.

En investeringskommitté ska fatta beslut om användningen av Efsis stöd till infrastruktur och större projekt utförda av medelstora börsnoterade företag. Investeringskommittén bör bestå av oberoende experter som är kunniga och erfarna när det gäller investeringsprojekt och kommer att vara ansvarig inför styrelsen, som övervakar uppnåendet av Efsis mål.

En verkställande direktör kommer att ansvara för den löpande förvaltningen av Efsi och förberedelserna inför investeringskommitténs möten. Den verkställande direktören ska vara direkt ansvarig inför styrelsen och varje kvartal rapportera om Efsis verksamhet till styrelsen. Den verkställande direktören ska utses av styrelsen efter ett gemensamt förslag från kommissionen och EIB för en fast period på tre år som kan förlängas.

Kommissionen kommer att förvalta tillgångarna i garantifonden i enlighet med förordningen samt sina interna regler och förfaranden.

2.2.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

I artikel 15 i förslaget klargörs behörigheten för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) när det gäller att utreda transaktioner som stöds inom ramen för detta initiativ. I enlighet med beslutet av den 27 juli 2004 i Europeiska investeringsbankens råd om EIB:s samarbete med Olaf har banken fastställt särskilda regler för samarbete med Olaf i samband med möjliga fall av bedrägeri, korruption eller någon annan illegal verksamhet som skadar gemenskapernas finansiella intressen.

Utöver detta gäller EIB:s bestämmelser och förfaranden. Till dessa hör i synnerhet EIB:s interna utredningsförfaranden som EIB:s direktion godkände i mars 2013. I september 2013 antog EIB dessutom sin ”Policy för att förebygga och avskräcka från otillåtet beteende inom Europeiska investeringsbankens verksamhet” (Policy on preventing and deterring prohibited conduct in European Investment Bank activities, EIB:s strategi mot korruption).

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· För befintliga budgetrubriker, se avsnitt 3.2.

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av utgifter || Bidrag

|| Diff./ Icke-diff.[11] || från Efta-länder[12] || från kandidat-länder[13] || från tredje-länder || enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

1a || 01.0404 – Garanti för Efsi || Diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

1a || 01.0405 – Medel till garantifonden för Efsi || Diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

1a || 01.0406 – Europeiskt centrum för investeringsrådgivning || Diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Källor till finansiering av den Europeiska fonden för strategiska investeringar || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Totalt

FONDEN FÖR ETT SAMMANLÄNKAT EUROPA varav: || 790 || 770 || 770 || 970 || || || 3300

06.020101 – Att undanröja flaskhalsar, förstärka järnvägens driftskompatibilitet, komplettera felande länkar, och förbättra gränsöverskridande sträckor 06.020102 – Att säkerställa hållbara och effektiva transportsystem 06.020103 – Att optimera integreringen och sammanlänkningen av transportslagen och göra transporterna mer driftskompatibla || 560,3 34,9 104,8 || 520,3 32,4 97,3 || 480,3 29,9 89,8 || 600,3 37,4 112,3 || || || 2161,2 134,6 404,2

09.0303 – Främjande av interoperabilitet, hållbar utbyggnad, drift och uppgradering av transeuropeiska infrastrukturer för digitala tjänster samt samordning på europeisk nivå || || || 50 || 50 || || || 100

32.020101 – Fortsatt integrering av den inre marknaden för energi och driftskompatibilitet för el- och gasnät över gränserna 32.020102 – Öka unionens energiförsörjningstrygghet 32.020103 – Bidra till hållbar utveckling och miljöskydd || 30 30 30 || 40 40 40 || 40 40 40 || 56,7 56,6 56,7 || || || 166,7 166,6 166,7

Horisont 2020 varav: || 70 || 860 || 871 || 479 || 150 || 270 || 2700

02.040201 – Ledarskap i rymden 02.040203 – Ökad innovation i små och medelstora företag 02.040301 – Mot en resurseffektiv, klimattålig ekonomi och en hållbar försörjning av råvaror 02.040302 – Främja trygga europeiska samhällen || 11 1,8 3,7 7,5 || 29,9 2,1 7,0 25 || 27,9 6,1 7 25 || 11,6 6,5 17,5 10,4 || || || 80,4 16,5 35,2 67,9

05.090301 – Säkerställa tillräcklig försörjning av säkra och högkvalitativa livsmedel och andra biobaserade produkter || || 30 || 37 || 33 || || || 100

06.030301 – Att skapa ett resurseffektivt, miljövänligt, säkert och sammanhängande europeiskt transportsystem || || 37 || 37 || 26 || || || 100

08.020101 – Stärka spetsforskningen inom Europeiska forskningsrådet 08.020103 – Att förstärka europeiska forskningsinfrastrukturer, inbegripet e-infrastrukturer 08.020201 – Ledarskap inom nanoteknik, avancerade material, laserteknik, bioteknik, avancerad tillverkning och bearbetning 08.020203 – Ökad innovation i små och medelstora företag 08.020301 – Bättre livslång hälsa och välbefinnande 08.020302 – Säkra tillgången till säkra, hälsosamma och högkvalitativa livsmedel och andra biobaserade produkter 08.020303 – Klara övergången till ett tillförlitligt, hållbart och konkurrenskraftigt energisystem 08.020304 – Skapa ett europeiskt transportsystem som är resurseffektivt, miljövänligt, säkert och sammanhängande 08.020305 – Skapa en resurseffektiv och klimattålig ekonomi och en hållbar försörjning av råvaror 08.020306 – Främja inkluderande, innovativa och reflekterande europeiska samhällen 08.0204 – Spridning av spetskompetens och bredare deltagande 08.0206 – Vetenskap med och för samhället || || 91,3 17,7 38,3 3,4 51,3 8,5 30,9 12,5 28,1 10,7 9,3 5,1 || 91,0 17,6 38,5 3,4 43,3 10,7 31,2 17,6 27,9 10,6 10,1 5,1 || 14,2 3,9 10,0 0,8 11,9 3,3 6,5 4,2 5,8 2,3 2,0 1,1 || 0,5 8,8 32,6 1,7 26,8 12,6 14,7 26,9 13,0 5,3 4,6 2,6 || 24,2 15,4 49,6 3,0 47,6 18,2 25,9 41,4 22,8 9,3 8,1 4,5 || 221,2 63,3 169,1 12,3 180,9 53,2 109,1 102,4 97,7 38,3 34,2 18,4

09.040101 – Förstärkning av forskningen om framtida och ny teknik 09.040102 – Förstärkning av europeisk forskningsinfrastruktur, inklusive e-infrastruktur 09.040201 – Ledarskap inom informations- och kommunikationsteknik 09.040301 – Förbättring av livslång hälsa och välbefinnande 09.040302 – Främjande av inkluderande, innovativa och reflekterande europeiska samhällen 09.040303 – Främjande av säkra europeiska samhällen || || 35 15,9 120,3 19,2 6,1 7,4 || 45,4 15,3 114,8 15,5 5,8 7,1 || 37,4 10,4 71,7 13,6 3,9 4,9 || || || 117,9 41,6 306,8 48,3 15,9 19,5

10.0201 – Horisont 2020 – Kunddrivet vetenskapligt och tekniskt stöd till unionens politik || 11 || 12 || 13 || 14 || || || 50

15.030101 – Marie Skłodowska-Curie-åtgärder – Generera, utveckla och överföra ny kompetens, kunskap och innovation 15.0305 - Europeiska institutet för innovation och teknik – Integrera kunskapstriangeln högre utbildning, forskning och innovation || 25 || 30 136 || 60 107 || 70 22 || -30 30 || -30 30 || 100 350

32.040301 – Klara övergången till ett tillförlitligt, hållbart och konkurrenskraftigt energisystem || 10 || 40 || 40 || 60 || || || 150

OMFÖRDELNING FÖR ITER FÖR PERIODEN 2015–2020 08.040102 – Att bygga, driva och utnyttja Iter-anläggningen – Europeiska gemensamma företaget för Iter – fusionsenergi || 490 || || || -70 || -150 || -270 || -

Outnyttjad marginal (inklusive den samlade marginalen för åtaganden) || || 400 || 1000 || 600 || || || 2000

Totalt källor för medel till garantifonden för Efsi || 1350 || 2030 || 2641 || 1979 || || || 8000

Finansiering av det Europeiska centrumet för investeringsrådgivning – 08.040102 – Att bygga, driva och utnyttja Iter-anläggningen – Europeiska gemensamma företaget för Iter – fusionsenergi || 10 || || || -10 || || || -

Finansiering av det Europeiska centrumet för investeringsrådgivning – outnyttjad marginal || || 20 || 20 || 30 || 20 || 20 || 110

TOTALT BIDRAG TILL EFSI || 1360 || 2050 || 2661 || 1999 || 20 || 20 || 8110

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 1A || Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

GD: Ekonomi och finans || || || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || ||

01.0405 || Åtaganden || (1) || 1350 || 2030 || 2641 || 1979 || 0 || 0 || 8000

Betalningar || (2) || 0 || 500 || 1000 || 2000 || 2250 || 2250 || 8000

01.0406 || Åtaganden || (1a) || 10 || 20 || 20 || 20 || 20 || 20 || 110

Betalningar || (2a) || 10 || 20 || 20 || 20 || 20 || 20 || 110

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[14] || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) || || (3) || || || || || || ||

TOTALA anslag för GD Ekonomi och finans || Åtaganden || =1+1a+3 || 1360 || 2050 || 2661 || 1999 || 20 || 20 || 8110

Betalningar || =2+2a +3 || 10 || 520 || 1020 || 2020 || 2270 || 2270 || 8110

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 1360 || 2050 || 2661 || 1999 || 20 || 20 || 8110

Betalningar || (5) || 10 || 520 || 1020 || 2020 || 2270 || 2270 || 8110

Ÿ TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK 1A i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+6 || 1360 || 2050 || 2661 || 1999 || 20 || 20 || 8110*

Betalningar || =5+6 || 10 || 520 || 1020 || 2020 || 2270 || 2270 || 8110*

*Anmärkning: Ytterligare anslag kan behövas enligt vad som anges i bilagan till denna finansieringsöversikt.

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || ||

Ÿ TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =4+6 || || || || || || ||

Betalningar || =5+6 || || || || || || ||

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

GD: Ekonomi och finans ||

Ÿ Personalresurser || 0.264 || 0,528 || 0,792 || 0,924 || 0,924 || 1,056 || 4,488

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0,36 || 0,725 || 0,495 || 0,615 || 0,4 || 0,42 || 3,015

TOTALT för GD Ekonomi och finans || || 0,624 || 1,253 || 1,287 || 1,539 || 1,324 || 1,476 || 7,503

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 0,624 || 1,253 || 1,287 || 1,539 || 1,324 || 1,476 || 7,503

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 1360,624 || 2051,253 || 2662,287 || 2000,539 || 21,324 || 21,476 || 8117,503

Betalningar || 10,624 || 521,253 || 1021,287 || 2021,539 || 2271,324 || 2271,476 || 8117,503

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– X Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ò || || || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT ||

||

Typ[15] || Genomsnittliga kostnader || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Totalt antal || Total kostnad ||

Specifikt mål nr 1: Öka antalet och volymen AV Europeiska investeringsbankens finansierings- och investeringstransaktioner på prioriterade områden och nr 2: Öka volymen AV Europeiska investeringsfondens finansiering för små och medelstora företag ||

|| || || || 1350 || || 2030 || || 2641 || || 1979 || || || || || || 8000 ||

Nr 3: Inrätta ett europeiskt centrum för investeringsrådgivning ||

|| || || || 10 || || 20 || || 20 || || 20 || || 20 || || 20 || || 110 ||

TOTALA KOSTNADER || || 1360 || || 2050 || || 2661 || || 1999 || || 20 || || 20 || || 8110 ||

3.2.3.     Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– X  Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || ||

Personalresurser || 0,264 || 0,528 || 0,792 || 0,924 || 0,924 || 1,056 || 4,488

Övriga administrativa utgifter || 0,36 || 0,725 || 0,495 || 0,615 || 0,4 || 0,42 || 3,015

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 0,624 || 1,253 || 1,287 || 1,539 || 1,324 || 1,476 || 7,503

Utanför RUBRIK 5[16] i den fleråriga budgetramen || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || ||

Andra utgifter av administrativ natur || || || || || || ||

Delsumma utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || ||

TOTALT || 0,624 || 1,253 || 1,287 || 1,539 || 1,324 || 1,476 || 7,503

Personalbehoven och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– X  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

|| || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

|| Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) || || ||

|| XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 2 || 4 || 6 || 7 || 7 || 8

|| XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || ||

|| XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || ||

|| 10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[17] ||

|| XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget) || || || || || ||

|| XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) || || || || || ||

|| XX 01 04 yy [18] || - vid huvudkontoret || || || || || ||

|| - vid delegationer || || || || || ||

|| XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || ||

|| 10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || ||

|| Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || ||

|| TOTALT || 2 || 4 || 6 || 7 || 7 || 8

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || · Kapitalförvaltning, portföljförvaltning, kvantitativ analys, inklusive underliggande analysarbete för risker. · Stödfunktioner i samband med direkt förvaltning, främst riskhantering och middle office-betalningar. · Förvaltning, rapportering och uppföljning av garantierna (förteckning över investeringsprojekt). · Finansiell rapportering/redovisning och rapporteringsaktiviteter.

Extern personal ||

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– X  Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

[…]

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

[…]

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– X Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– ¨ Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Totalt

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || ||

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– X  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨         Påverkan på egna medel

– ¨ Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[19]

År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel …. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

[…]

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[…]

Bilaga till

finansieringsöversikten

till

förslaget till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska fonden för strategiska investeringar

I enlighet med artikel 8.2 i förslaget ska inkomster från medel från garantifonden och från Europeiska fonden för strategiska investeringar allokeras till garantifonden.

Följande betalningsskyldigheter ska täckas med hjälp av inkomsterna ovan. Om medlen är otillräckliga för betalningarna ska medel från unionens budget användas. De kan därför komma att läggas till betalnings- och åtagandebemyndigandena enligt denna finansieringsöversikt.

miljoner euro

|| 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Totalt

Ökat stöd från Europeiska investeringsfonden (EIF)

|| 11,5 || 3,6 || 5,7 || 6,8 || 9,0 || 11,7 || 48,3*

*Anmärkning: Administrativa avgifter till EIF som betalas av EIB under EU-garantin. Efter 2020 väntas ytterligare utgifter på omkring 57 miljoner euro. Siffrorna baseras på antaganden om EIF:s produktmix och antaganden vid tidpunkten för förslagets utarbetande. Betydande ändringar av siffrorna kan bli aktuella i ett senare skede.

[1]               Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken : En investeringsplan för Europa, COM(2014) 903 final.

[2]               Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

[3]               Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).

[4]               Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

[5]               Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

[6]               Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

[7]               Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

[8]               Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[9]               I den mening som avses i artikel 54.2 a eller b i budgetförordningen.

[10]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[11]             Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

[12]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[13]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[14]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[15]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[16]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[17]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

[18]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[19]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.

Bilaga I

BILAGA II

Fördelning av budgeten

Den preliminära fördelningen för Horisont 2020 är följande:

|| Miljoner EUR i löpande priser

I Vetenskaplig spetskompetens, varav: || 23 897,0

   1. Europeiska forskningsrådet (EFR) || 12 873,6

   2. Framtida och ny teknik (FET) || 2 578,1

   3. Marie Skłodowska-Curie-åtgärder || 6 062,3

   4. Forskningsinfrastrukturer || 2 383,1

II Industriellt ledarskap, varav: || 16 430,5

   1. Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik (*), (****) || 13 000,7

   2. Tillgång till riskfinansiering (**) || 2 842,3

   3. Innovation i små och medelstora företag (***) || 587,4

III Samhällsutmaningar, varav: (****) || 28 560,7

   1. Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande || 7 242,6

   2. Livsmedelstrygghet, hållbart jord- och skogsbruk, havs-, sjöfarts- och inlandsvattenforskning samt bioekonomin || 3 698,2

   3. Säker, ren och effektiv energi || 5 672,1

   4. Smarta, gröna och integrerade transporter || 6 137,0

   5. Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råvaror || 2 948,3

   6. Europa i en föränderlig värld: inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen || 1 255,2

   7. Säkra samhällen: Att skydda Europas frihet, säkerhet och medborgare || 1 607,3

IV Spridning av spetskompetens och breddat deltagande || 782,3

V Vetenskap med och för samhället || 443,8

VI Gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder || 1 852,6

VII Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) || 2 361,4

SUMMA || 74 328,3

(*) Inbegripet 7 404 miljoner EUR för informations- och kommunikationsteknik (IKT) varav 1 539 miljoner EUR för fotonik och mikro- och nanoelektronik, 3 716 miljoner EUR för nanoteknik, avancerade material och avancerad tillverkning och bearbetning, 498 miljoner EUR för bioteknik och 1 399 miljoner EUR för rymdsektorn. Följaktligen kommer 5 753 miljoner EUR att vara tillgängliga för stöd till viktig möjliggörande teknik.

(**) Cirka 959 miljoner EUR av detta belopp får gå till genomförandet av projekt inom ramen för den strategiska planen för energiteknik (SET-planen). Ungefär en tredjedel av detta får gå till små och medelstora företag.

(***) Inom ramen för målet att avsätta minst 20 % av de totala sammanlagda budgeterna för det särskilda målet Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik och prioriteringen Samhällsutmaningar till små och medelstora företag, kommer minst 5 % av dessa sammanlagda budgetar inledningsvis att avsättas för förbundna instrumentet för små och medelstora företag. Minst 7 % av de totala budgetarna för det särskilda målet Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik och prioriteringen Samhällsutmaningar kommer under löptiden för programmet Horisont 2020 att avsättas för förbundna instrumentet för små och medelstora företag.

(****) Pilotprojekt för ett snabbspår till innovation kommer att finansieras via det särskilda målet Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik och från de relevanta särskilda målen inom prioriteringen Samhällsutmaningar. Ett tillräckligt antal projekt kommer att inledas för att möjliggöra en fullständig utvärdering av pilotprojektet. ”