17.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 423/58

1.

ReK framhåller havsenergins viktiga bidrag till att fylla de framtida energibehoven inte bara i Europeiska unionen utan även i ett globalt perspektiv. Vi välkomnar dess införande som ett av de fem prioriterade områdena i strategin för blå tillväxt och utgår ifrån att EU kan vara en viktig aktör på området havsenergi.

2.

Havsenergi är en tillförlitlig och förutsägbar förnybar energikälla som har potential att

3.

Det faktum att havsenergin har så många olika tekniska metoder innebär att utvecklingen av havsenergi måste ske på många olika plan och i flera sammanhang. Här kan EU med sina många kustområden bli en framgångsrik global aktör.

4.

I den europeiska färdplanen för havsenergi 2010–2050 finns följande uppskattningar:

5.

Vi inser att Atlanten har den största potentialen för havsenergi i EU, men betonar det viktiga bidraget från EU:s andra hav och avrinningsområden, bland annat Nordsjön, Östersjön, Engelska kanalen och Medelhavet.

6.

Vi erkänner den rena havsenergins potential för EU:s många öar. Genom att tillvarata denna energi skulle man kunna bidra till öarnas och de perifera kustregionernas, däribland de yttersta randområdenas, energioberoende (3). Samtidigt skulle det skapa en enorm potential för ekonomisk och social utveckling genom skapandet av lokal sysselsättning i dessa samhällen, bl.a. möjligheter för de många små och medelstora hamnarna i EU.

7.

Vi betonar att utvecklingen av havsenergisektorn är av intresse för hela EU: Möjligheterna att investera i forskning, kunskaper, färdigheter och utveckling, tillverkning och export av komponenter samt utveckling av leveranskedjor är inte begränsade till kust- och öområden.

8.

Vi betonar vikten av ett helhetsperspektiv på havsbaserad förnybar energi. Många utmaningar som rör havsenergi, exempelvis tillgång till nät, konnektivitet och kompetensutveckling, rör också andra havsbaserade energikällor.

9.

Vi noterar de olika typerna av havsenergi: energi som utnyttjar tidvattenintervall (t.ex. tidvattenlaguner), tidvattenenergi, vågenergi, saltgradientenergi och temperaturgradientenergi (4).

10.

Den teknik som används i dessa olika typer av havsenergi befinner sig i olika utvecklingsskeden, och med undantag av energi som utnyttjar tidvattenintervall befinner sig alla i forsknings- och utvecklingsskedet, främst i småskaliga pilotprojekt. Projekten har inte genomförts i kommersiell skala, eftersom man ännu inte har nått samförstånd om den bästa tekniken.

11.

Vi betonar dock att tidvatten- och vågkraftverk drar till sig allt större kommersiellt intresse och kan bli alltmer relevant på medellång och lång sikt eftersom de kan producera energi på många olika platser.

12.

EU är för närvarande bland de främsta i världen när det gäller att utveckla sektorn, med en mängd småskaliga demonstrations- och forskningsprojekt, över 500 företag inom havsenergisektorn och en andel på över 50 % av tidvattenenergiverksamheten globalt. Vissa projekt har också säkerställt sin finansiering (5).

13.

I många fall kommer initiativet för att utveckla havsenergin från nivån under den nationella. Några exempel är Cornwall, Bretagne, Aquitaine, Pays de la Loire, Basse Normandie, Baskien, Kantabrien, Galicien, Skottland, Wales, Flandern och Västra Götalandsregionen.

14.

Vi noterar emellertid att trots industrins intresse och ett antal multinationella företags och energiföretags engagemang i forsknings- och utvecklingsverksamhet, har investeringars storlek inte nått upp till dem för andra sektorer inom förnybar energi, och de mål för ibruktagande som fastställts för 2020 har inte uppfyllts.

15.

Utan tillräckliga insatser riskerar EU att förlora sitt globala ledarskap.

16.

Kommittén betonar ett antal sammankopplade hinder som måste övervinnas för att möjliggöra tillväxt inom sektorn:

17.

Vi understryker att dessa utmaningar måste bemötas kollektivt men att de tekniska och finansiella utmaningarna är särskilt akuta, eftersom industrin utan koncepttest och tillförlitlig teknik kommer att få svårt att slå igenom och bli bärkraftig.

18.

Kommittén är orolig över att en stor del av havsenergitekniken befinner sig i ett mycket tidigt utvecklingsskede och att kostnaderna för att testa den i havsområden – särskilt i hårda och oförutsägbara förhållanden – är höga. Detta utgör ett stort hinder för storskaliga investeringar, vilket hämmar framstegen inom den tekniska utvecklingen. Detta är ett problem särskilt för privata investerare, eftersom koncepttest och teknikens skalbarhet är nyckelfaktorer för tillgång till finansiering och för att minska kostnaderna per enhet.

19.

ReK framhåller på nytt vikten av miljöhänsyn enligt ramdirektivet om en marin strategi och sitt nyligen antagna yttrande i ämnet (6). Vi stöder ytterligare forskning och innovation för att utveckla hållbara havsenergilösningar för provning och utbyggnad, eftersom tillförseln av energi i havet (buller, ljus, värme och strålning) påverkar den marina miljön och de marina ekosystemen.

20.

Vi hoppas att man drar lärdom från sektorn för vindkraft och havsbaserad vindkraft, och uppmanar företagen och forskningsinstituten att samarbeta för att undvika överlappning av insatser och finansiering och för att främja standardisering inom industrin, vilket är nödvändigt för att öka den kostnadsrelaterade konkurrenskraften.

21.

Mot bakgrund av de stora investeringar som krävs för att förverkliga potentialen hos havsenergisektorn är det ytterst viktigt med samordnade insatser mellan olika styresnivåer i EU. I detta sammanhang uppmanar vi Europeiska kommissionen att anordna en konferens tillsammans med Europeiska investeringsbanken, Europaparlamentet och övriga EU-institutioner och att arbeta tillsammans med medlemsstaterna, lokala och regionala myndigheter, forskningsinstitut och universitet, icke-statliga organisationer, den framväxande branschen och potentiella investerare.

22.

ReK välkomnar kommissionens initiativ att inrätta ett havsenergiforum som ska offentliggöra en färdplan för havsenergi för att styra utvecklingen av denna sektor, och vill med sitt yttrande se till att färdplanen tar vederbörlig hänsyn till den starka lokala och regionala dimensionen i utvecklingen av denna framväxande industri.

23.

Vi uppmanar kommissionen att utveckla havsenergiforumet till en industriell plattform för att driva på genomförandet av de nyckelåtgärder som fastställs i färdplanen för havsenergi.

24.

Vi uppmanar till att anta EU-mål för havsenergi som en tydlig avsiktsförklaring så att investerarna får tillräcklig säkerhet för långsiktiga åtaganden.

25.

Vi betonar behovet av en sammanhängande strategi för all verksamhet med koppling till hav. Utvecklingen av havsenergisektorn skulle kunna ge stimulans till utvecklingen av en europeisk havsindustripolitik.

26.

Vi välkomnar Irlands och Portugals utveckling av nationella strategier för havsenergi. Vi välkomnar också att åtta medlemsstater har införlivat havsenergi i sina nationella handlingsplaner för förnybar energi, dvs. Storbritannien, Irland, Frankrike, Portugal, Spanien, Finland, Italien och Nederländerna, och att några har antagit särskilda initiativ, t.ex. Danmark och Sverige.

27.

Vi uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla strategiskt och politiskt ledarskap för att utveckla denna industri genom ökat stöd till forsknings- och demonstrationsprojekt inom sina områden. Vidare vill vi understryka hur viktigt det är att medlemsstaterna tillhandahåller stabila regelverk och kostnadseffektiva stödsystem för förnybara energikällor så att de kan dra till sig investerare med långsiktiga planer.

28.

Kommittén upprepar sin begäran att det bör inrättas en särskild kunskaps- och innovationsgrupp för den blå ekonomin (7), eftersom utvecklingen av kompetens och överföringen av idéer från havsforskningen till den privata sektorn har en viktig roll i utvecklingen av havsenergi.

29.

Vi betonar behovet av att bygga vidare på befintliga framgångsrika initiativ och partnerskap (8) och att fullt ut utnyttja den kunskap som utvecklats inom ramen för den strategiska EU-planen för energiteknik (SET-planen) och dess forskningspelare, den europeiska alliansen för energiforskning. Man bör alltså inkludera aktörerna inom SET-planen, smarta städer och Horisont 2020 i utvecklingen av lokala och regionala energistrategier.

30.

Kommittén välkomnar därför införandet av två separata ansökningsomgångar för havsenergisektorn i arbetsprogrammet för blå tillväxt och koldioxidsnål energi (LCE) 2016–2017 inom ramen för Horisont 2020 (LCE 15 ”Scaling up in the ocean energy sector to arrays” och LCE 16 ”2nd generation of design tools for ocean energy devices and arrays development and deployment”).

31.

ReK framhåller att man måste utveckla yrkesutbildningen för färdigheter som behövs för installation och underhåll av havsenergianläggningar, som för närvarande sköts av olje- och gasbolagen. Vi uppmuntrar branscherna att utbyta kunskaper och lära av varandra.

32.

ReK välkomnar godkännandet av statligt stöd i april 2015 till ett portugisiskt initiativ för att stödja demonstrationsprojekt (50 MW installerad kapacitet) som producerar förnybar energi från havet (vågenergi, tidvattenenergi) och innovativ havsbaserad vindteknik.

33.

Vi noterar att många intressenter beskriver 2014 års riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi som tillräckligt flexibla för att stödja demonstrationsprojekt på detta område.

34.

Experter på statligt stöd bör i samarbete med havsenergiforumet genomföra ytterligare tekniska analyser för att se till att systemet för statligt stöd tar hänsyn till de särskilda utmaningarna inom denna sektor och att det möjliggör stora offentliga investeringar exempelvis i nätinfrastruktur och storskaliga förkommersiella pilotprojekt.

35.

ReK uppmanar till att se över inriktningen för framtida EU-finansieringsprogram som stöder territoriellt samarbete, inklusive det transnationella programmet för Atlantområdet, så att de stöder utveckling av havsenergi.

36.

Vi rekommenderar att man noggrant överväger att utveckla en makroregion för Atlanten som fokuserar på utvecklingen av havsenergi. Ett sådant tillvägagångssätt skulle ge ett tydligt mål för de fem medlemsstaterna och länderna/regionerna i detta område att samarbeta, och skulle kunna leda till en enhetlig maritim industristrategi för den atlantiska makroregionen, centrerad kring förnybar energi och konnektivitet.

37.

Vi rekommenderar att lämpliga och skräddarsydda strategier/tekniker utvecklas för alla olika havsområden, så att man utnyttjar befintliga erfarenheter och utvecklingen av avancerad teknik för regioner med mindre/olika potential när det gäller havsenergi.

38.

Kommittén välkomnar kommissionens meddelande C(2015) 6317 ”Towards an Integrated Strategic Energy Technology (SET) Plan” (Mot en integrerad strategisk plan för energiteknik), särskilt hänvisningarna till en förstärkning av det regionala samarbetet längs Atlantkusten i fråga om havsenergi i syfte att bidra till ytterligare kostnadsminskningar på detta område.

39.

ReK anser att betydande offentligt stöd, bland annat genom innovativa offentlig-privata partnerskap, är av avgörande betydelse för utvecklingen av havsenergi.

40.

Vi erkänner den viktiga roll som EIB:s befintliga stödmekanismer spelar (9). Vi betonar dock att det behövs nya och innovativa instrument på EU-nivå för att skapa en gynnsammare miljö för att stödja investeringar i mer riskfylld innovativ energiteknik och särskilt teknik som används för att utnyttja havsenergi.

41.

Kommittén välkomnar därför lanseringen i juni 2015 av EIB:s och Europeiska kommissionens nya demonstrationsprojekt på energiområdet, Innovfin, samt uppmanar medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att främja användning av denna nya mekanism för att stärka havsenergiprojekt.

42.

Vi framhåller vikten av att investera i sammankopplingar, särskilt mellan medlemsstaterna och deras regioner, uppgradera överföringsinfrastrukturen för att öka deras kapacitet att absorbera förnybar elproduktion, investera i distributionsnät, bygga ut nät till avlägsna områden samt utveckla och tillämpa smarta nätlösningar.

43.

Vi uppmanar EIB och kommissionen att prioritera användningen av den nya Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) för att stödja investeringar i havsenergisektorn, och att undersöka hur fonden kan användas för att stödja nätutveckling och konnektivitet.

44.

Vi välkomnar den ökade inriktningen på marin förnybar energi i ett antal strategier för smart specialisering samt lanseringen av den europeiska plattformen för smart specialisering om energi. Vi betonar att det är viktigt att säkerställa att den kompletterar arbetet i havsenergiforumet.

45.

Vi välkomnar att man i regionala operativa program gett prioritet till investeringar i havsenergi.

46.

Kommittén betonar betydelsen av att stärka kopplingen mellan EU:s energipolitik och sammanhållningspolitik och uppmanar kommissionen att lägga fram detaljerad information om prioriteringen av havsenergi i de regionala operativa programmen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för 2014–2020 och att tillhandahålla en analys av vilka regioner som prioriterar av havsenergi i sina strategier för smart specialisering.

47.

Vi välkomnar Europeiska rådets beslut från oktober 2014 att förlänga NER 300-programmet, och noterar att hädanefter kommer också småskaliga projekt att vara stödberättigande (10).

48.

Vi efterlyser ett stabilt högre pris på koldioxidutsläpp och högre anslag för finansiering av (innovativa) projekt för förnybar energi enligt det nya systemet.

49.

Kommittén välkomnar projekt såsom ERA-NET (på området havsenergi) som syftar till att samordna aktiviteterna mellan medlemsstaternas och regionernas organ för att stödja forskning och innovation inom sektorn, och ser fram emot en mängd havsenergiprojekt som stöds genom Horisont 2020 och andra program, såsom Erasmus+.

50.

Vi upprepar vår begäran att större politisk prioritet ska ges till skapandet av samverkanseffekter mellan EU-budgeten och de nationella och subnationella (lokala och regionala) budgetarna (11) för att stödja investeringar med central europeisk betydelse, t.ex. havsenergi.

51.

ReK konstaterar att havsenergi kan utvecklas på ett sätt som stärker den naturliga miljön.

52.

Vi understryker vikten av att säkerställa engagemang från regionala myndigheter, miljöorganisationer och andra icke-statliga organisationer i havsenergiforumet och andra strategiska initiativ på EU-nivå, och uppmanar medlemsstaterna, de lokala och regionala myndigheterna och industrin att samarbeta fullt ut med dessa organ för att säkerställa att denna nya industri utvecklas på ett hållbart sätt och att påverkan på miljön minimeras.

53.

Kommittén betonar den avgörande rollen av fysisk planering i kust- och havsområden när det gäller att stödja utvecklingen av havsenergiindustrin, eftersom det är en mekanism som sammanför de olika användarna av haven (energisektorn, sjöfart, vattenbruk, fiske, fritidsverksamhet och naturskydd) i en dialog för att utbyta information och fatta samordnade beslut om användningen av kust- och havsområden, vilket bidrar till att undvika konflikter mellan olika sektorer, utveckla synergier och minska de negativa effekterna på ekosystem. Vi uppmanar medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheter som deltar i förberedelserna av den fysiska planeringen i kust- och havsområden att inkludera havsenergins utveckling i denna process.

54.

ReK betonar att det är viktigt att förenkla de administrativa förfarandena för planering och godkännande på lokal, regional och nationell nivå, och framhåller i detta sammanhang den goda praxis som tagits fram i Skottland, där man har infört sektorsprogram för marin planering, miljöforskning och strategisk övervakning, ett godkännandeorgan med en enda kontaktpunkt samt vägledning för godkännande.

55.

Vi framhåller vikten av tillgång till data och informationsutbyte för att undvika dubbelarbete, minska kostnaderna för att starta verksamhet, och som en del av ett bredare allmänintresse av att förstå den marina miljön och den potentiella effekten av utvecklingen på det marina ekosystemet.

56.

Vi understryker att det är viktigt att förstå, övervaka och utforska den marina miljön och ekologin, i syfte att ta fram mer heltäckande data än vad som finns för närvarande, bland annat genom att genomföra omfattande miljökonsekvensbedömningar och använda en ekosystembaserad strategi så att man kan ta hänsyn till den biologiska mångfalden i dessa regioner och kvantifiera utrustningens eventuella effekter på den marina miljön.

57.

ReK anser att kommunikation om fördelarna och potentialen hos havsenergi bör ha prioritet när det gäller att vinna EU-medborgarnas stöd.

58.

Vi understryker vikten av dialog och kommunikation med alla berörda parter, bland annat fiskare, vattenbrukssektorn och andra användare av haven.

59.

Vi understryker den roll som kommissionen och Regionkommittén kan spela för att förmedla information om havsenergi, exempelvis genom kampanjveckan för hållbar energi, Open Days-veckan för regioner och städer, borgmästaravtalet och eventuellt genom att inrätta nya program.