22.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/254

—

med beaktande av kommissionens meddelande Kommissionens arbetsprogram 2015 – En ny start (COM(2014)0910) och bilagorna 1–4 till det,

—

med beaktande av artikel 37.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Europa måste svara med en tydlig vision, riktning, ledarskap, ambitioner och mod på de utmaningar som vi står inför både internt och externt för att visa att Europa kan leva upp till förväntningarna hos sina medborgare, erbjuda dem framtidsutsikter och skapa förtroende genom att göra EU till en verkligt demokratisk union, en parlamentarisk demokrati och en arena där medborgarna kan styra och forma sin kontinent så att de kan bevara och befästa sin levnadsstandard.

B.

Europa 2020-strategin är en fortsatt bra grund för att bygga en smart och hållbar tillväxt för alla i Europa, och dess mål förväntas bekräftas innan slutet av 2015, men dess genomförandeinstrument behöver uppdateras och stärkas.

C.

I kommissionens framtida arbetsprogram bör man hantera 2000-talets avgörande frågor, såsom klimatförändringar, energioberoende, resurseffektivitet, övergången till ett digitalt samhälle, global konkurrens, jämställdhet och ökande klyftor, samtidigt som man måste beakta kostnaden för icke-Europa.

D.

Minskad europeisk konkurrenskraft i den globala ekonomin, hög arbetslöshet, demografiska förändringar och en allt äldre befolkning ställer EU inför aldrig tidigare skådade utmaningar. Endast konkurrenskraftiga ekonomier med den rätta makroekonomiska politiken kommer att kunna skapa arbetstillfällen, höja invånarnas levnadsstandard och generera det välstånd som finansierar framtida investeringar och tillhandahåller offentliga tjänster. Det behövs ett förstärkt fokus på främjandet av fri och rättvis konkurrens om man ska nå de ambitiöst satta målen för arbetstillfällen med god kvalitet, tillväxt, investeringar och den europeiska ekonomins internationella konkurrenskraft, särskilt i ljuset av att andra regioner i världen växer snabbare och har allt högre produktivitets- och innovationsnivåer.

E.

EU har gått igenom en långvarig ekonomisk kris med låg tillväxt, ökande intern obalans, och brist på nya arbetstillfällen och investeringar, vilken inte kommer att förbättras utan ytterligare omfattande europeisk integration, överallt där detta är motiverat, särskilt på den inre marknaden och inom Ekonomiska och monetära unionen, med förstärkt demokratisk kontroll och redovisningsskyldighet.

F.

Budgetresurserna bör inriktas på EU:s politiska prioriteringar, inte bara vad gäller belopp utan även i fråga om flexibilitet och jämvikt, inte minst med beaktande av Europeiska fonden för strategiska investeringar och den fleråriga budgetramen 2014–2020, som innehåller olika flexibla mekanismer, bl.a. en översynsklausul, så att EU:s budget ska kunna anpassas till oförutsedda händelser.

G.

EU-politik och EU-insatser måste följa subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna för att hjälpa medborgarna att förutse och reagera på ett samhälle och en ekonomi i snabb förändring.

H.

Europa måste satsa på en ekonomisk modell som kan säkerställa hållbar tillväxt för att se till att denna och nästa generation får arbetstillfällen av god kvalitet i stället för skulder.

I.

Hållbarhet och ekonomisk tillväxt är förenliga och begrepp som ömsesidigt kan förstärka varandra och parlamentet uppmanar kommissionen att göra hållbarhet till en hörnsten i kommissionens agenda för sysselsättning och tillväxt. Kommissionen är EU-fördragens väktare, och i dessa fördrag fastställs hållbar utveckling, social rättvisa, solidaritet och Europas invånares grundläggande rättigheter.

J.

För Europas skull måste kommission ha ett tydligt fokuserat och tillräckligt ambitiöst arbetsprogram, som gör det möjligt att ta itu med de verkliga behov som EU och dess medborgare möter.

1.

Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att fullt ut använda sig av sin initiativrätt för att visa tydligt politiskt ledarskap i unionen, och i synnerhet att presentera fullbordandet av den inre marknaden tillsammans med den strategiska färdplanen för en ekonomisk union och en politisk union samt för externa åtgärder.

2.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen fokuserat på 10 strategiska prioriteringar och framhåller vikten av att gemenskapens intressen främjas och EU förblir enat och sammanhållet, med samtidig respekt för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Parlamentet är därför starkt övertygat om att insatserna måste koncentreras på dessa strategiska prioriteringar.

3.

Europaparlamentet välkomnar att förhandlingar om ett nytt interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning har inletts. Parlamentet anser att detta skulle leda till att kvaliteten på kommissionen lagberedningsarbete förbättras, att dess konsekvensbedömningar av lagförslagen förstärks, också när det gäller bedömningar av konsekvenserna i ekonomiskt och socialt hänseende samt för miljön och de små och medelstora företagen, och där så är lämpligt, att förordningar används hellre än direktiv, i enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Parlamentet förväntar sig att kommissionen behandlar de två grenarna av den lagstiftande myndigheten lika med avseende på den information och dokumentation som tillhandahålls under lagstiftningsförfarandet. Parlamentet förväntar sig ett starkare åtagande för att säkerställa ett lämpligt interinstitutionellt samråd och en fullständig uppföljning av parlamentets förslag och rekommendationer, samt att det tillhandahålls detaljerade motiveringar för varje planerat tillbakadragande. Parlamentet påminner om att den fleråriga planeringen, som de tre institutionerna har kommit överens om, bör utgöra ramen för det årliga arbetsprogrammet och ligga till grund för diskussioner om det specifika årliga arbetsprogrammet. Parlamentet erinrar om sin uppfattning att bättre lagstiftning inte bör ses som ett verktyg för nedprioritering av områden som faller inom EU:s behörighetsområde, och att politiska beslut ska tillmätas större vikt än tekniska bedömningar.

4.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att göra sitt lagstiftningsprogram mer konsekvent och att stärka den oberoende konsekvensbedömningen av lagförslagen, inbegripet ett test för små och medelstora företag och ett konkurrenskraftstest. Dessa åtgärder kommer att bidra till att minska byråkratin på alla nivåer – på EU-nivå och på nationell och regional nivå – och för alla ekonomiska aktörer och medborgare i deras dagliga liv, och därmed bidra till att främja skapandet av sysselsättning, med samtidig respekt för sociala normer och miljönormer. Parlamentet anser att det inte bör bli onödigt betungande för små och medelstora företag jämte mikroföretag att genomföra lagstiftningen och följa normerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att sträva efter maximal förenkling och, alltid när så är möjligt, i full utsträckning använda digitala lösningar för att det ska bli lättare att genomföra EU:s bestämmelser. Parlamentet anser att om direktiv och förordningar visar sig olämpliga för småföretag kan de behöva ses över så att små och medelstora företag inte tyngs av bördor. Parlamentet begär att mikroföretag så långt det är möjligt ska undantas från all tungrodd lagstiftning, särskilt för att nyetableringar och företagare ska gynnas.

5.

Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen inom ramen för programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet) ska lägga fram en ambitiös förteckning över lagstiftning och förslag som ska ses över eller upphävas om de inte längre anses vara lämpliga eller ge något europeiskt mervärde, samt om de blivit föråldrade och inte längre tjänar sitt ursprungliga ändamål. Parlamentet betonar emellertid att Refit-programmet inte får tas som förevändning för vare sig en sänkt ambitionsnivå i frågor av central betydelse, eller för avreglering eller sänkta sociala normer och miljönormer. Parlamentet anser att förenkling är en fråga om kvalitet och inte om kvantitativa mål. Parlamentet noterar målet att minska den administrativa och byråkratiska bördan med 25 procent och de tillhörande kostnaderna för nya förslag under hela policycykeln, bl.a. införlivande, genomförande och efterlevnad. Parlamentet förespråkar omfattande minskningar som ger bättre förutsättningar för att skapa nya arbetstillfällen, behålla arbetstillfällen i EU och flytta tillbaka arbetstillfällen till EU, och därmed främja konkurrens och hållbar tillväxt.

6.

Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram ett förslag för nästa fas av Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning, där man ger sig i kast med de stora utmaningar och möjligheter som vi står inför, framför allt energiövergången, den digitala revolutionen och arbetet med att förbereda Europas invånare för dessa förändringar. Parlamentet anser att denna strategi bör förena de relevanta reformerna med stora investeringsinitiativ, och bygga på den redan lanserade energiunionen och den digitala inre marknaden och ett nytt initiativ till sociala investeringar och nya färdigheter. Parlamentet anser att denna strategi bör stödjas av att Europeiska fonden för strategiska investeringar och den fleråriga budgetramen 2014–2020, i översedd form, får komma till fullständig användning. Parlamentet anser att alla medlemsstater måste ha förutsättningar att genomföra denna strategi och att den ekonomiska och monetära unionen bör slutföras, för att stimulera till konvergens i denna riktning. Parlamentet anser att EU:s externa strategiska partnerskap också bör öppna nya möjligheter till ett framgångsrikt genomförande av denna strategi.

7.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att komma med handfasta lösningar på EU:s sociala problem, framför allt arbetslösheten, kompetensglappet, bristen på social jämlikhet samt den sociala utestängningen, och riskerna för social dumpning och kunskapsflykt. Parlamentet anser att detta förutsätter ekonomisk återhämtning och stimulans till investeringar, skapande av arbetstillfällen av god kvalitet, sociala investeringar fokuserade på färdigheter, barnomsorg och andra sociala tjänster, samt den sociala ekonomin. Parlamentet anser också att det krävs ökad konvergens för att en rad grundläggande sociala normer ska respekteras runtom i unionen och anser att man här bör främja arbetskraftens rörlighet på rättvisa betingelser, såsom en grundläggande frihet på den inre marknaden. Parlamentet är av den uppfattningen att man omedelbart bör vidta åtgärder för att förverkliga det utlovade ”sociala AAA-kreditbetyget” och uppmanar kommissionen att arbeta för att arbetsmarknadens parter både på europeisk och på nationell nivå ska få medverka mera för detta ändamål.

8.

Europaparlamentet understryker att arbetslösheten fortsätter att vara oacceptabelt hög, i synnerhet för unga och kvinnor, och att EU:s ekonomiska återhämtning fortfarande är bräcklig. Parlamentet välkomnar antagandet av Efsi och begär eftertryckligen att den ska genomföras fullt ut. Parlamentet förväntar sig att en rad investeringsprojekt ska godkännas och utvecklas så snart som möjligt för att bidra till stadig återhämtning och balanserad hållbar tillväxt, något som kommer att främja sysselsättning samt ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i hela EU. Parlamentet påminner om sina krav på insyn, demokratiskt ansvarstagande och efterlevnad av investeringsriktlinjerna.

9.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att betona tillväxt och sysselsättning som en hörnsten i den europeiska sociala marknadsekonomin och EU:s strategi för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att hållbarhet utgör kärnan i all sund, framtidsinriktad och krislösande ekonomisk politik och att ge hållbarheten konkret form i detta och i framtida arbetsprogram under en särskild rubrik som fokuserar på ett omfattande och snabbt genomförande av det sjunde miljöhandlingsprogrammet.

10.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av strategin för den digitala inre marknaden och efterlyser ett snabbt genomförande av den med tydliga lagstiftningsrekommendationer och ekonomiska vägar och metoder som syftar till att skapa en digital ekonomi i vilken Europa kan leda världen, företagen kan verka över gränserna och konsumenternas, rättighetsinnehavarnas och medborgarnas rättigheter skyddas. Det innebär ett klart mervärde för Europa att främja företagande och kunskapsbaserad ekonomi samt att undanröja onödiga hinder. Parlamentet anser att den digitala inre marknaden också bör syfta till att främja innovation och skapa nya möjligheter för medborgare, företag och konsumenter i EU och därmed skapa arbetstillfällen, och samtidigt trygga grundläggande sociala normer. Framsteg inom detta område kommer att få direkta följder för medborgarna. Parlamentet anser att både konsumentskydd och skydd av de grundläggande rättigheterna är mycket viktigt för att EU:s medborgare ska kunna känna förtroende för den digitala inre marknaden som en del av digitaliseringen av deras dagliga liv.

11.

Europaparlamentet anser att utformandet av en väl avvägd och rättvis skattepolitik måste ses som en integrerad del av medlemsstaternas strukturreformer, när så är lämpligt, och att skattepolitiken och konkurrenspolitiken bör ses som sammanhängande aspekter av den inre marknaden, till fördel för alla EU:s konsumenter och medborgare med syftet att ytterligare bidra till sysselsättningsskapandet. Parlamentet stöder en förflyttning av skattebördan från arbetskraften till andra former av hållbar beskattning.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omvärdera och stärka mekanismerna och resurserna för konkurrenspolitiken och det statligta stödet. Parlamentet anser att EU:s politik för statligt stöd och övervakning är viktiga verktyg för att bekämpa skattemetoder som snedvrider den inre marknaden.

13.

Europaparlamentet bekräftar den betydelse det fäster vid gemenskapsmetoden, insynen i lagstiftningsprocessen, demokratisk legitimitet och nationella parlaments roll och ansvar.

14.

Europaparlamentet insisterar på behovet av ett fullständigt, snabbt och effektivt genomförande och tillämpning av befintlig lagstiftning på områden som den inre marknaden, miljölagstiftning, den reviderade gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken och sammanhållningspolitiken samt i finans- och banksektorerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrannare övervaka hur medlemsstaternas genomförande fortskrider.

15.

Europaparlamentet begär att det ska antas konvergensriktlinjer genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet, vilka tillsammans med den årliga tillväxtundersökningen bör ligga till grund för de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet anser att parlamentets granskande roll inom den europeiska planeringsterminen bör formaliseras och att alla nationella parlament i euroområdet bör följa upp varje steg i det europeiska planeringsterminsförfarandet.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med berörda parter undersöka alla alternativ för att stärka EMU och göra den mer motståndskraftig och se till att den bättre bidrar till tillväxt, sysselsättning och stabilitet, med en social dimension som syftar till att skydda den europeiska sociala marknadsekonomin, respekterar den kollektiva förhandlingsrätten, inom vilken samordningen av medlemsstaternas socialpolitik skulle säkras, inbegripet ett instrument för minimilöner eller minimiinkomst som är anpassat till och som besluts av varje enskild medlemsstat, och som stöder kampen mot fattigdom och social utestängning, återintegreringen av arbetstagare på arbetsmarknaden och frivillig rörlighet och flexibilitet mellan yrken och mellan medlemsstater

17.

Europaparlamentet betonar att EU:s budget måste användas effektivt för att främja EU:s prioriteringar och politik, och uppmanar därför kommissionen att ta upp frågor som rör dålig förvaltning och bedrägerier. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att utvärdera och förbättra befintliga kontroller, och att minska den byråkratiska bördan när så är möjligt. Parlamentet betonar att kommissionen måste se till att EU-skattebetalarnas pengar används på bästa möjliga sätt, och betonar att resultat är viktigare än att bara spendera tillgängliga anslag. Parlamentet efterlyser därför systematiska, regelbundna och oberoende utvärderingar som ska säkerställa att alla utgifter ger önskat resultat på ett kostnadseffektivt sätt. Kommissionen uppmanas att förnya sina insatser för att involvera medlemsstaterna i detta arbete, särskild när det gäller medel som betalas ut av medlemsstaterna själva.

18.

Europaparlamentet framhåller att skattebetalares pengar måste användas på ett mer effektivt sätt samt efterlyser ytterligare åtgärder för att skydda EU:s ekonomiska intressen i syfte att på ett kostnadseffektivt sätt garantera legitimiteten i EU:s utgifter. Parlamentet begär därför att EU:s budget ska användas på ett ändamålsenligt sätt genom större inriktning på bättre resultat av befintliga kontroller, utvärdering av kontroller och sätt för att garantera att resultat och mervärde anses viktigare än ett maximalt utnyttjande av budgeterade anslag. Parlamentet anser att förslaget om en registeransvarig för rättssäkerhetsgarantier inom byrån för bedrägeribekämpning, Olaf (COM(2014)0340 (2014/0173(COD)) bör behållas.

19.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens europeiska migrationsagenda och åtföljande lagstiftningsförslag samt relaterade förslag avseende budgetjusteringar för år 2015 och 2016 för att se till att de mål som anges i migrationsagendan genomförs korrekt. Parlamentet påminner dock kommissionen om dess åtagande att ta itu med det ökande trycket på EU:s yttre gränser, inklusive kraftfulla åtgärder mot irreguljär migration och handel med och smuggling av människor, och en förbättrad migrationshantering som betyder en starkare koppling mellan EU:s migrationspolitik och dess yttre åtgärder. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidareutveckla instrument för en människorättsbaserad syn på människor som söker skydd i EU från krig och förföljelser.

20.

Europaparlamentet är djupt oroat över den senaste tidens utveckling längsmed tillfartsvägarna i Medelhavet och västra Balkan där rekordmånga irreguljära migranter överskridit gränserna till EU och innebär en utmaning av ett slag som EU och dess medlemsstater aldrig stått inför tidigare och som kräver en gemensam och handfast reaktion från EU:s sida. Parlamentet stöder de åtgärder som kommissionen föreslagit och yrkar på att medlemsstaterna snabbt ska anta och genomföra dem. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ om omplacering och vidarebosättning, däribland det nya initiativet om nödomplacering för ett växande antal asylsökande som är i behov av internationellt skydd, till förmån för Grekland, Italien och Ungern, samt kommissionens förslag om en permanent omplaceringsmekanism som kan aktiveras i nödsituationer med hänsyn till antalet flyktingar i medlemsstaten och som bygger på artikel 78.2 i EUF-fördraget. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att sätta i funktion den nödvändiga mekanism som utformats just med tanke på situationer av massiv tillströmning och understryker samtidigt att handläggningen av asylbegäranden måste påskyndas, liksom också återsändandet av dem vilkas ansökningar avslagits. Parlamentet uttalar sitt stöd för det tillvägagångssätt med ”hotspots” som tillkännagavs i migrationsagendan och syftar till att stärka det operativa stödet när de sökande först anländer, också i frågor som berör registrering och inledande handläggning av ansökningar, också för sådana som inte behöver skydd. Parlamentet avvisar alla åtgärder som i praktiken innebär att gränskontroller återinförs och Schengenområdet sätts på spel.

21.

Europaparlamentet erinrar om kommissionens åtagande att med hjälp av alla tillgängliga verktyg, inklusive EU:s budget, stimulera sysselsättning och tillväxt genom smarta investeringar i ett närmare samarbete med medlemsstaterna, nationella parlament, regioner och städer för att se till att befintlig politik genomförs bättre och för att effektivisera insatser på plats, särskilt vid användning av EU:s struktur- och investeringsfonder. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiken, i enlighet med den ekonomiska styrningen, fortfarande är den huvudsakliga källan för sådana offentliga investeringar, och anser därför att synergier mellan Efsi och andra fonder, särskilt de europeiska struktur- och investeringsfonderna, bör utnyttjas. Parlamentet efterlyser att synergieffekter mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna och Horisont 2020 ska utforskas. Parlamentet begär att privata partner och privata investerare ska involveras för att Efsi ska bli framgångsrikt. Efsis sysselsättningsskapande potential är stor. Samtidigt efterlyser parlamentet full demokratisk kontroll på EU-nivå av Efsi. Parlamentet anser att eventuell finansiering som tas från Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa bör leda till lika stora eller större investeringar i forskning och innovation, digital infrastruktur, transport respektive energi, och uppmanar kommissionen att utnyttja det tillfälle som den obligatoriska översynen år 2016 av den fleråriga budgetramen erbjuder för att planera för en kompensation för dessa två program.

22.

Europaparlamentet förespråkar att strategin för Fonden för ett sammanlänkat Europa snabbt ska genomföras, med bättre infrastruktur och projekt med europeiskt mervärde inom transporter, energi och telekommunikationer, vilket är grundläggande för att den inre marknaden ska fungera väl.

23.

Europaparlamentet noterar att kommissionen måste inleda en ingående och omfattande genomgående översyn efter valet av den fleråriga budgetramen 2014–2020 år 2016, åtföljd av ett lagstiftningsförslag för att ändra förordningen om den fleråriga budgetramen som ett sätt att utnyttja EU:s budget och därmed bidra till återhämtningen av den europeiska ekonomin. Parlamentet noterar att en obligatorisk översyn av lagstiftningen om den fleråriga budgetramen var ett av parlamentets huvudkrav i förhandlingarna om budgetramen. Parlamentet fäster därför mycket stor vikt vid denna process. Parlamentet ger uttryck för sin vilja att arbeta konstruktivt för att finna lösningar på ett antal ännu obesvarade frågor, inklusive frågorna om finansieringen av Efsi-garantifonden.

24.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra lärdom av de förväntade slutsatserna från högnivågruppen om egna medel senast i slutet av 2016 och att lämna konkreta förslag under sin mandatperiod. Parlamentet bekräftar sitt engagemang för en reform av EU:s system för egna medel innan nästa fleråriga budgetram börjar gälla.

25.

Europaparlamentet uttrycker återigen sin djupa oro över den ackumulerade eftersläpningen i betalningarna som har undergrävt EU:s trovärdighet. Parlamentet välkomnar kommissionens, rådets och parlamentets gemensamma uttalande om en betalningsplan för 2015–2016 som syftar till att minska denna eftersläpning till en hållbar nivå i slutet av 2016. Parlamentet påminner kommissionen om dess åtagande att noga granska genomförandet av programmen för 2014–2020, inrätta ett system för tidig varning och föreslå att budgetar ändras utan dröjsmål, om de beviljade betalningarna för 2016 inte skulle vara tillräckliga.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommission att föreslå åtgärder för att förbättra informationsutbytet och att öka det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna och med EU-organen, i synnerhet vad gäller varningskriterierna, och att göra det obligatoriskt att utfärda varningar för personer som är dömda eller misstänkta för terrorism. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda tekniska och finansiella resurser för att garantera samordning på EU-nivå och utbyte av bästa praxis i kampen mot terroristpropaganda, radikala nätverk och rekrytering via internet. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang särskilt att Europol ska få alla de medel det behöver för att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet i enlighet med sitt mandat.

27.

Europaparlamentet betonar att det är viktigt att sluta nya handelsavtal för att utveckla en utåtblickande, konkurrenskraftig europeisk ekonomisk ram som ger konsumenterna konkreta fördelar och lägre priser och skapar nya arbetstillfällen genom öppnandet av nya marknader utanför EU och diversifiering av exporten. Parlamentet erinrar om sin uppfattning att balanserade handelsavtal kan omfatta regler för globalisering. Kommissionen uppmanas därför att se till att de europeiska standarderna inte äventyras och betonar att handel måste spela sin roll i kampen mot fattigdom och för att förbättra utvecklingen utomlands. Parlamentet anser att avskaffandet av handels- och investeringshinder i hela världen därför måste kvarstå som en viktig prioritering för EU:s handelsstrategi. Parlamentet stöder därför kommissionens strävanden under 2016 att i alla pågående bilaterala och multilaterala handelsförhandlingar nå ett positivt resultat med avseende på övergripande handelsavtal som gynnar båda parter. Parlamentet betonar att fortsatta insatser behövs från EU:s sida för att man ska kunna ta vara på fördelarna med den process som inleddes 2013 i och med Balipaketet, som man kom överens om i de multilaterala förhandlingarna i Doharundan, och som bör bana väg för global ekonomisk stabilitet. Parlamentet framhåller att det måste tas med ett kapitel om ökat samarbete i kampen mot skatteflykt, skatteparadis, korruption och penningtvätt i EU:s bilaterala, plurilaterala och multilaterala handel.

28.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att eftersträva en konsekvent och samstämd utrikes- och säkerhetspolitisk strategi som inom den snabbt föränderliga säkerhetsmiljön skulle sträva efter att identifiera de nya och framväxande utmaningar som EU tvingas bemöta och hantera, de intressen som måste skyddas och de värderingar som måste främjas, samt att säkerställa säkerhet för EU:s medborgare och skapa ett klimat för varaktig fred och stabilitet. Parlamentet påminner i detta avseende om betydelsen av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och att EU måste spela en kraftfull roll i världen inom utveckling, fredsskapande, fredsbyggande, humanitär hjälp och främjande av mänskliga rättigheter i hela världen.

29.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag för nästa fas av Europa 2020-strategin, där man ger sig i kast med de utmaningar som den globala konkurrensen, energiövergången, den digitala revolutionen och trenderna inom befolkningsutvecklingen innebär. Parlamentet anser att detta förslag bör förena strukturförändring med initiativ till stora investeringar på grundval av nuvarande instrument (EU:s budget, Efsi).

30.

Europaparlamentet understryker den viktiga roll som genomdrivandet av konkurrenslagstiftningen spelar för att åstadkomma lika villkor som främjar innovation, produktivitet, skapandet av arbetstillfällen och investeringar hos alla aktörer på hela den inre marknaden och för alla affärsmodeller, inklusive små och medelstora företag. Kommissionen uppmanas att strikt driva igenom bestämmelser om antitruståtgärder, statligt stöd och kontroll av sammanslagningar med syftet att uppnå en väl fungerande inre marknad.

31.

Europaparlamentet stöder utvecklingen av en kapitalmarknadsunion, samtidigt som man påpekar att man måste se till att de systemiska finansiella riskerna inte ökar och att kapitalmarknadsunionen förses med nödvändig infrastruktur och förstärkt tillsyn för att främja kreditverksamheten utanför banksektorn och långsiktiga investeringar till stöd för den reella ekonomin.

32.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undanröja hinder på den inre marknaden för att förbättra finansieringen av företag, i synnerhet små och medelstora företag, i syfte att främja investeringar från den privata sektorn. Parlamentet efterlyser ett stärkande och fullständigt genomförande av EU:s bestämmelser för den inre marknaden, och uppmanar eftertryckligen kommissionen att kontinuerligt utveckla den inre marknadens yttre aspekter inom EU:s handelspolitik, i syfte att förbättra EU:s konkurrenskraft och konsumentskydd, samtidigt som man undviker illojal konkurrens från varor och produkter som inte uppfyller EU:s säkerhets- och miljöstandarder och sociala standarder.

33.

Europaparlamentet efterlyser en ambitiös europeisk industripolitik som möjliggör utveckling av nya varor och omstrukturering av industriprocesser genom innovation, i syfte att modernisera EU:s industri genom att hantera sektorns digitala övergång och tillhandahålla de digitala färdigheter som behövs för att dra nytta av den.

34.

Europaparlamentet anser att Europa 2020-strategin, som omfattar konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning, i sin sociala dimension bör syfta till att hållbarhet och förbättring, genom en samordning av medlemsstaternas socialpolitik, bland annat med hjälp av riktmärken eller, vid behov, genom lagstiftning och en uppsättning av grundläggande sociala normer för bland annat kvaliteten på de offentliga arbetsförmedlingarna, tillhandahållandet av arbetslöshetsförmåner med anknytning till aktiveringsåtgärder, samt tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster, överkomligt prissatta barnomsorgstjänster av god kvalitet, yrkesutbildning och livslångt lärande. Parlamentet anser att Europa 2020-strategins sociala mål och resultattavlan för sysselsättningsindikatorer och sociala indikatorer skulle kunna användas för att övervaka genomförandet av dessa grundläggande sociala normer.

35.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att slutföra och lägga fram lagstiftningspaketet före utgången av detta år och även åtgärda de negativa effekterna av arbetskraftens rörlighet. Parlamentet efterlyser starka gränsöverskridande yrkesinspektioner för att förhindra missbruk och anser att rörlighet inom Europa är en grundläggande rättighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att främja de europeiska arbetstagarnas integration och anställbarhet och erinrar kommissionen om dess åtagande när det gäller direktivet om utstationering av arbetstagare.

36.

Europaparlamentet begär konkreta åtgärder för att avskaffa ihållande diskriminering på arbetsmarknaden, särskilt med avseende på äldre arbetstagare, långtidsarbetslösa, kvinnor, arbetstagare med funktionsnedsättning och unga. Parlamentet erinrar om att problemet med långtidsarbetslösa behöver lösas, inte bara genom utbildning utan också genom att arbetsmarknaden görs mera inkluderande, arbetssökande får bättre rådgivning och stöd, bidrag till anställningar målinriktas och förmåner för personer i arbetslivet införs.

37.

Europaparlamentet hoppas att genomförandet av ungdomsgarantin, med stöd för sysselsättningsinitiativet för ungdomar, kommer att bära frukt, och uttrycker sin beredvillighet att stödja alla initiativ, inklusive eventuella finansiella sådana, för att stödja detta EU-program. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att utbildning fortsätter att vara högsta prioritet, inbegripet en omvärdering av de kunskaper som behövs på den nuvarande och framtida arbetsmarknaden, med fokus på hög kvalitet, effektivitet, tillgänglighet och jämställdhet. Parlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt livslångt lärande, varvad utbildning, erkännande av examensbevis och stöd till åtgärder för att minska skolavhoppen, i syfte att säkerställa att studenter erhåller grundläggande läskunskaper enligt definitionen av OECD:s program för internationell utvärdering av studentprestationer (Pisa). Parlamentet efterlyser större inriktning på finansiering och underlättande av de ungas rörlighet, framför allt genom lärlingsutbildning, så att överensstämmelsen mellan färdighetsutbudet och de arbetstillfällen som erbjuds på marknaden blir så stor som möjligt.

38.

Europaparlamentet anser att det är absolut viktigt att det finns ett utbud av utbildning och av hälso- och sjukvård för barn och att detta utbud är tillgängligt, överkomligt prissatt och av god kvalitet, för att inga barn ska lämnas utanför, och uppmanar därför kommissionen att överväga ytterligare åtgärder för att främja sociala investeringar och framför allt för att minska fattigdomen bland barn.

39.

Europaparlamentet påminner om att en lämplig balans mellan flexibilitet och säkerhet för både arbetsgivare och anställda bör beaktas i samband med alla nya lagstiftningsförslag, liksom också anställningsrelaterade och sociala överväganden, bland annat konsekvenserna av åldrande och av färdighetsbehoven. Parlamentet konstaterar att begreppet ”arbetstagare” är mångsidigt, till följd av de nya formerna av anställning och egenföretagande och kräver åtgärder för att bekämpa ojämlikheten, som kan bli en fara för rättvisan och effektiviteten i vår sociala marknadsekonomi. Parlamentet erinrar kommissionen om sitt upprop till en översyn av direktiv 2004/37/EG om skydd av arbetstagarna mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet, en översyn som skulle ha skett senast vid utgången av 2012.

40.

Europaparlamentet betonar hur viktigt det stöd är som ges till små och medelstora företag genom sammanhållningspolitiken, då de utgör själva ryggraden för EU:s tillväxt och sysselsättning, och förespråkar att synergieffekter ska skapas mellan sammanhållningsmedel, EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) samt Horisont 2020.

41.

Europaparlamentet betonar att Horisont 2020 måste fortsätta att tillämpas, särskilt dess insatser för att se till att större fokus läggs på att omvandla forskning i världsklass till produkter och tjänster som kan bidra till att återskapa konkurrenskraften i EU:s ekonomier.

42.

Europaparlamentet efterlyser initiativ för att utveckla den kulturella och kreativa sektorns potential som en källa till arbetstillfällen och tillväxt. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av att stärka skyddet av immateriella rättigheter och uppmanar med kraft kommissionen att följa upp sin handlingsplan för bekämpning av intrång i immateriella rättigheter, bland annat genom en översyn av direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, vilket är i otakt med den digitala tidsåldern och otillräckligt för att bekämpa intrång på internet, och även grönboken om ”chargeback” (återkreditering) och andra system som en potentiell unionsomfattande rätt för att driva in pengar som oavsiktligen använts för att betala förfalskade varor. Parlamentet uppmanar kommissionen att förstärka uppdraget för Europeiska observatoriet avseende intrång i immateriella rättigheter och välkomnar att kommissionen inrättat en expertgrupp om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter.

43.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att dra tillbaka förslaget om en gemensam europeisk köplag, och betonar att kommissionens nya förslag, i enlighet med vad som tillkännagavs i meddelandet om den digitala inre marknaden, måste baseras på parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen.

44.

Europaparlamentet understryker vikten av en konkurrenskraftig sektor för finansiella tjänster som tillhandahåller konsumenterna förmånliga produkter och transparent information. Parlamentet betonar att detta kommer att öka konsumenternas förtroende för finansiella tjänster och produkter.

45.

Europaparlamentet är allvarligt oroat över de eventuella återverkningarna av den ekonomiska och finansiella kris som inträffat i Kina efter det att en bubbla på aktiemarknaden brast. Parlamentet varnar för de eventuella konsekvenserna av systeminbyggda fel i Kinas struktur för finansiella tjänster.

46.

Europaparlamentet välkomnar att ett nytt skattepolitiskt paket har lagts fram och uppmanar kommissionen att vara ambitiös i sin strävan att säkerställa ett rättvist skattesystem som bygger på principen om att skatter betalas i det land där vinster genereras, så att man undviker snedvridning av den inre marknaden och orättvis konkurrens.

47.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens och medlemsstaternas arbete med att aktivt främja kampen mot skattebedrägerier, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och utnyttjandet av skatteparadis, och att i detta arbete utnyttja OECD:s expertis för att främja god styrning i skattefrågor i alla relevanta internationella forum.

48.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett meddelande för att utarbeta en EU-definition av skatteparadis (samarbetsovilliga jurisdiktioner) som bygger på OECD-kriterierna. Parlamentet anser att denna strategi bör kombineras med en tydlig bild av hur denna förteckning skulle användas. Kommissionen uppmanas även att lägga fram ett förbättrat EU-initiativ om en obligatorisk gemensam konsoliderad bolagsskattebas, även om konsolideringsdelen skjuts upp i det första stadiet, som torde få omfattande administrativa inverkningar och kommer att kräva ett smidigt övergångssystem.

49.

Europaparlamentet påminner kommissionen med kraft om att det inte är möjligt att få till stånd en ambitiös digital inre marknad utan en lämplig mekanism för att främja investeringar på plats. Parlamentet stöder prioriteringen av den digitala inre marknaden eftersom digital verksamhet kan generera många möjligheter för att skapa arbetstillfällen och nyetableringar, stärka innovationen, främja produktiviteten och stärka konkurrenskraften och därmed skapa tillväxt. Parlamentet betonar behovet av att stödja utvecklingen av den digitala sektorn, som bör garantera varje medborgare i EU en så snabb uppkoppling som möjligt till lägsta möjliga kostnad.

50.

Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har åtagit sig att ta till vara den digitala ekonomins potential genom att fokusera sina tillvägagångssätt på tre pelare i syfte att åstadkomma bättre åtkomst för konsumenter och företag och ett bättre klimat för utveckling av digitala tjänster. Parlamentet betonar behovet av att samarbeta med globala lagstiftare vad gäller konkurrens, skydd och säkerhet. Parlamentet framhåller vikten av att förbättra allas tillgång till nätet genom snabba bredbandsuppkopplingar i syfte att motverka den digitala klyftan. Parlamentet välkomnar meddelandet om ett initiativ om fritt uppgiftsflöde inom EU, som måste innehålla åtgärder för att avlägsna befintliga hinder för den digitala inre marknaden.

51.

Europaparlamentet stöder kommissionens arbete för att slutföra EU:s uppgiftsskyddsförordning.

52.

Europaparlamentet anser att man även måste avskaffa byråkrati och omotiverade eller oproportionerliga lagstiftnings- eller icke-lagstiftningshinder för strategin för den digitala inre marknaden, för att man till fullo ska kunna utnyttja potentialen i en digital omvandling av industrin och den gränsöverskridande näthandeln. Parlamentet anser att man borde överväga fler riktade åtgärder för att höja konsumenternas förtroende och öka uppgiftsskyddet vid köp av digitala varor och tjänster i EU, vilket är mycket viktigt för att EU:s medborgare ska känna förtroende för den digitala inre marknaden som en del av digitaliseringen av deras vardag.

53.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta den pågående tekniska konvergensen vid översynen av direktivet om audiovisuella medietjänster genom att komma med lämpliga rekommendationer för att justera och framtidssäkra regleringsramen. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta främja kulturella och kreativa branscher samt att stödja och främja upprättandet av Europaåret för kulturarvet. Parlamentet understryker i detta sammanhang att de kulturella och kreativa sektorerna står för 4,5 procent av EU:s BNP och upp till 8,5 miljoner arbetstillfällen och inte bara är avgörande för den kulturella mångfalden, utan även i stor utsträckning bidrar till den sociala och ekonomiska utvecklingen i hela EU.

54.

Europaparlamentet räknar med en ambitiös översyn av direktivet om samhällsomfattande tjänster, så att slutanvändarnas rättigheter kan uppdateras.

55.

Europaparlamentet efterlyser ytterligare arbete för att utveckla och modernisera EU:s immaterialrätt, särskilt inom upphovsrätten, för att anpassa den till den digitala eran och underlätta den gränsöverskridande tillgången till kreativt innehåll på rättvisa och rimliga villkor i hela EU, och därigenom skapa rättslig förutsebarhet samtidigt som upphovsmäns och konstnärers rättigheter skyddas, skäliga ersättning säkerställs och den digitala piratkopieringen avseende värde och sysselsättning i de kreativa och kulturella sektorerna bekämpas. Kommissionen uppmanas att se till att alla lagstiftningsinitiativ för att modernisera upphovsrätten bygger på oberoende bevisning. Parlamentet anser att upphovsrätten bör behålla sin primära funktion, nämligen att göra det möjligt för upphovsmän att få ersättning för sitt arbete genom att andra utnyttjar deras verk. Parlamentet betonar att traditionella metoder för att marknadsföra regional och europeisk kultur, vilka är viktiga i sammanhanget, inte får hämmas av moderniserings- eller reformförslag.

56.

Europaparlamentet betonar att energiunionen kan uppnås genom ökade åtgärder från EU:s sida inom följande områden: en konkurrenskraftig inre energimarknad, ett starkt europeiskt förvaltningssystem, forskning och innovation, nya investeringar som förbättrar gränsöverskridande infrastruktur och förbindelseledningar som skapar hållbarhet och trygghet på vägen mot en energiövergång som kommer att främja tillväxt och skapandet av sysselsättning och, på lång sikt, erbjuda överkomliga energipriser för hushållen och industrin och därmed förebygga och bekämpa energifattigdom.

57.

Europaparlamentet efterlyser gröna investeringar, bland annat genom den strategiska investeringsplanen, och en långsiktig och stabil politisk ram för främjande av en resurseffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp som förstärker EU:s mål att minska koldioxidutsläppen, öka andelen förnybar energi och förbättra energieffektiviteten, vilket förutsätter investeringar i ett Europatäckande energinät och ett större utnyttjande av förnybara energikällor.

58.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till fullo engagera parlamentet i gemensamma insatser för att bekämpa den globala uppvärmningen och se till att klimatåtgärder beaktas i samtliga EU:s politiska strategier genom att anpassa dem till den verkliga situationen för klimatförändringar, och parlamentet efterfrågar lagstiftningsförslag om genomförande av lagstiftningspaketet om klimatinsatser och förnybar energi 2030 inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

59.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att direktivet om förnybar energi (2009/28/EG) fullständigt genomförs och att lägga fram förslag för effektiv lagstiftning, också från parlamentet, för att de ambitiösa målen för förnybar energi ska kunna uppnås.

60.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett antal initiativ i syfte att upprätta en ambitiös klimat- och energiram till 2030 som EU:s bidrag till ingåendet av ett globalt klimatavtal inför toppmötet i Paris om FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Parlamentet framhåller vikten av driva på för ett stabilt, universellt, rättvist och rättsligt bindande avtal. Kommissionen uppmanas att se till att mötet i Paris får en ordentlig uppföljning och att lägga fram lagstiftningsförslag som garanterar att avtalet ratificeras i tid.

61.

Europaparlamentet efterlyser ett lagstiftningsförslag om fördelningen av 2030 års mål för utsläpp av växthusgaser i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet, och en översyn av lagstiftningsramen för energieffektivitet, inklusive direktivet om byggnaders energiprestanda, direktivet om energieffektivitet och andra styrningsrelaterade aspekter i ramen för 2030, samt en översyn av direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor.

62.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att också prioritera EU:s geopolitiska oberoende genom enhetliga EU-förhandlingspositioner gentemot tredjeländer, och begär att översynen av förordningen om en tryggad naturgasförsörjning och av beslutet att utarbeta en mekanism för informationsutbyte med avseende på mellanstatliga avtal på energiområdet ska genomföras i god tid. Parlamentet betonar hur viktigt det är med en rimligt prissatt, hållbar och säker energiförsörjning. Parlamentet betonar att varje medlemsstats rätt att besluta om sin egen energimix garanteras i fördraget, men att regionalt samarbete (t.ex. i Östersjöområdet, sydöstra Europa, Central- och Västeuropa samt Nordsjöområdet) skulle möjliggöra besparingar och vinster för det europeiska energisystemet.

63.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om paketet för ren luft och det pågående genomförandet av Reachförordningen. Parlamentet efterlyser ett mer balanserat förhållningssätt till ekodesignåtgärder, som bygger på deras energibesparingspotential och marknadsrelevans. Parlamentet ger sitt starka stöd till tydlig energimärkning som ger konsumenter valmöjligheter, och begär ett nytt förslag om lagstiftningspaketet för cirkulärekonomin. Parlamentet anser att investeringar i och främjande av en kretsloppsekonomi kan stödja kommissionens agenda för sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft och, genom att minska EU:s beroende av importerade råvaror, har potential att skapa en situation som alla medverkande vinner på, i syfte att främja övergången till en kretsloppsekonomi genom tillverkning i slutna system och hållbar produktutveckling.

64.

Europaparlamentet efterlyser en övergripande uppföljning av halvtidsöversynen av EU:s strategi för biologisk mångfald och kommissionens rapport The State of Nature in the European Union för att åtgärda brister, se till att strategin genomförs fullt ut och uppnå EU:s mål för den biologiska mångfalden. Parlamentet understryker rent allmänt att denna process inte får tas till förevändning för en sänkt ambitionsnivå i frågor av central betydelse för miljöskyddet.

65.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att begrunda de nuvarande utmaningarna på miljö- och hälsoområdet, där miljöns tillstånd inverkar negativt på människors hälsa, och att fortsätta arbetet med planerade strategier, särskilt vetenskapligt baserade övergripande kriterier för hormonstörande ämnen, såsom anges i det sjunde miljöhandlingsprogrammet, Parlamentet betonar att man måste gå vidare med en gemensam europeisk utvärdering av medicinska metoder (HTA) på EU-nivå som inte skapar ytterligare administrativa bördor, och att antimikrobiell resistens måste bekämpas. Parlamentet förväntar sig att få den sekundärlagstiftning som föreskrivs i tobaksdirektivet. Parlamentet betonar att man snabbt behöver se över direktivet om mänskliga vävnader och celler för att anpassa det till principen om donation utan ersättning, och förordningen om avancerade terapier, som måste göras mer tillämplig för små och medelstora företag.

66.

Europaparlamentet betonar att det måste säkerställas att framtida initiativ eller omarbetningar som kommissionen föreslår på området för hälsa och livsmedelssäkerhet är baserade på tillförlitliga vetenskapliga rön.

67.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en bättre övervakning och ett ordentligt genomförande av politiken för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), från planering till genomförande. Parlamentet betonar att TEN-T:s nätkorridorer måste prioriteras för att sammanlänka samtliga EU-regioners transportnät, förbättra infrastrukturen och undanröja hinder, särskilt mellan öst och väst. Parlamentet betonar vikten av att åtgärdsprogrammet Naiades II genomförs fullt ut.

68.

Europaparlamentet efterlyser konkreta åtgärder för att garantera tillgången till effektiv kollektivtrafik, utveckla smarta och innovativa lösningar samt mobilisera ekonomiska medel för hållbar rörlighet och sammankopplade transportinfrastruktursystem i städerna, inbegripet hållbar transport med teknisk innovation och alternativa bränslen.

69.

Europaparlamentet begär rättvis och effektiv prissättning för hållbara transporter genom en översyn av eurovinjettdirektivet och ramen för att främja det europeiska systemet för elektroniska vägtullar, och utarbetandet av en översiktsplan för införandet av kooperativa intelligenta transportsystem, en översyn av direktivet om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon och av reglerna för tillträde till marknaden för vägtransporter i syfte att förbättra energieffektiviteten.

70.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka metoder för att säkerställa rättvis konkurrens mellan transportoperatörer och att ta upp frågan om arbetsförhållanden för arbetstagare inom vägtransportsektorn och förbättra trafiksäkerheten.

71.

Europaparlamentet betonar, när det gäller luftfartspaketet, att en konkurrenskraftsstrategi, en översyn av förordning (EG) nr 868/2004, som rör illojal prissättning i luftfarten, och en revision av förordning (EG) nr 216/2008 om inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet är viktiga prioriteringar.

72.

Europaparlamentet noterar kommissionens föresats att genomdriva förenkling, tillsammans med den föreslagna kontrollen av ändamålsenligheten hos och utvärderingen av den gemensamma jordbrukspolitiken, som syftar till att minska byråkratin och avskaffa regleringsbördor. Parlamentet efterfrågar ett förslag som underlättar genomförandet av reformen i syfte att garantera att den administrativa bördan för jordbrukare och medlemsstaternas myndigheter är så liten som möjligt. Parlamentet understryker att man måste säkerställa att den gemensamma jordbrukspolitikens viktiga roll för en tryggad livsmedelsförsörjning upprätthålls, stimulera exporttillväxt inom EU:s jordbruksbaserade livsmedelsindustri, utveckla nya marknader, säkra rättvist tillträde för exportörer, och betonar att EU:s mycket strikta normer för livsmedelssäkerhet och hälsa inte får äventyras. Parlamentet förespråkar att samarbetet mellan forskning, jordbrukare och företag ska stärkas genom innovation.

73.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa jordbrukarna att förutse marknadskriser, med hjälp av nya och kraftfulla marknadsverktyg för att förhindra inkomstförluster, och genom att meddela ändrade marknadsförhållanden, där så är möjligt med hjälp av korrekta uppgifter i realtid.

74.

Europaparlamentet betonar behovet av kraftfulla åtgärder för att hantera obalanser i livsmedelsförsörjningskedjan, särskilt för att säkerställa rättvisa och öppenhet i förhållandet mellan primärproducenter, förädlare, leverantörer och distributörer, och uppmanar kommissionen att undersöka obalansen i denna försörjningskedja och primärproducenternas hållbara roll inom kedjan.

75.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram de fleråriga förvaltningsplanerna, som är ett av de viktigaste verktygen för genomförandet av den reformerade gemensamma fiskeripolitiken och som syftar till hållbart utnyttjande av fiskeresurser, såväl som lagstiftningsramen för tekniska åtgärder, som förväntas komma redan 2015, och ett förslag till översyn av tillsynsförordningen inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

76.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, som en del av Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla, fortsätta sina insatser för att skapa sysselsättning genom att tillämpa begreppet cirkulärekonomi samt genom att skapa synergieffekter inom havs- och sjöfartssektorerna som helhet (blå tillväxt).

77.

Europaparlamentet betonar att förordningen om bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) har varit framgångsrik och bör fortsätta att genomföras under 2016, särskilt mot samarbetsovilliga länder och alla organisationer som bidrar till IUU-fisket. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att alla EU:s politikområden, inklusive den gemensamma fiskeripolitiken och handelspolitiken, är samstämd.

78.

Europaparlamentet betonar att målet med Europas gemensamma miljömärkning för fiskeri- och vattenbruksprodukter måste fullföljas genom en rapport.

79.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa upp de fem ordförandenas rapport och lägga fram en ambitiös plan med alla åtgärder som krävs för att öka den ekonomiska och monetära unionens motståndskraft och förvandla den till en ram för bättre samordning och strukturell konvergens genom att använda gemenskapsmetoden.

80.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att förbättra genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna i medlemsstaterna samt att påskynda och driva igenom införandet av strukturella reformer och investeringar som syftar till att modernisera EU:s ekonomi med hjälp av de verktyg som ges genom lagstiftningspaketet om ekonomisk styrning och lagstiftningspaketet för budgetövervakning och lagstiftningen för ekonomisk styrning. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i sitt arbete med länder som ställts under förstärkt övervakning eller som omfattas av ett makroekonomiskt anpassningsprogram, ta vederbörlig hänsyn till vilka skyldigheter och befogenheter parlamentet fått enligt lagstiftningspaketet för budgetövervakning

81.

Europaparlamentet erinrar om sin uppfattning att balanserade handelsavtal kan omfatta regler för globalisering. Kommissionen uppmanas därför att se till att de europeiska standarderna inte äventyras och betonar att handel måste spela sin roll i kampen mot fattigdom och för att förbättra utvecklingen utomlands. Parlamentet anser att avskaffandet av handels- och investeringshinder i hela världen kvarstår som en viktig prioritering för EU:s handelsstrategi. Parlamentet noterar i detta hänseende att kommissionens rapport för 2014 om handels- och investeringshinder identifierar allvarliga och omotiverade hinder i EU:s handelsförbindelser med viktiga tredjeländer. Parlamentet upprepar därför sin uppmaning till kommissionen att fortsätta arbeta med dessa frågor och att bekämpa omotiverade protektionistiska åtgärder.

82.

Europaparlamentet noterar betydelsen av det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP). Parlamentet påminner kommissionen om betydelsen av samarbete, transparens och informationsutbyte med parlamentet genom hela förfarandet.

83.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att redan nu inrätta de instrument som behövs för att ytterligare steg kan kunna tas vid utarbetandet av EU:s investeringspolitik, inför översynen av förordningen om övergångsordningar för bilaterala investeringsavtal som planeras för 2020.

84.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt arbete med att utarbeta nya och se över befintliga frihandelsavtal, och välkomnar kommissionens avsikt att för medlemsstaterna lägga fram förslag till direktiv om en modernisering av de nuvarande avtalen med Mexiko, Chile och Turkiet.

85.

Europaparlamentet noterar bekymrat att det inte har skett några framsteg på vägen mot ett frihandelsavtal mellan EU och Indien och uppmanar kommissionen att göra ytterligare insatser för att lösa de hinder som ligger i vägen för förhandlingarna.

86.

Europaparlamentet betonar att multilateralism måste förbli ett väsentligt mål för EU:s handelspolitik, och uppmanar kommissionen att arbeta för en överenskommelse vid det tionde ministermötet i WTO i Nairobi i december 2015.

87.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att åtgärda luckor och kryphål i genomförandet av artikel 2 i EUF-fördraget och de värderingar som EU bygger på, dvs. respekten för mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekten för mänskliga rättigheter, däribland minoriteters rättigheter, bland annat genom en bindande mekanism som bygger på en uppsättning objektiva indikatorer och som därmed gör det möjligt att agera stegvis vid brott mot dessa värderingar, inbegripet grundläggande rättigheter, både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå. Parlamentet påminner om att respekten för mänskliga rättigheter måste genomföras i praktiken genom efterlevnad av samtliga bestämmelser i fördragen som avser demokrati.

88.

Europaparlamentet menar att ett heltäckande avtal om personuppgiftsskydd mellan EU och USA måste slutföras och att principerna om integritetsskydd måste ses över för att anpassas till detta avtal och inte lämna några juridiska kryphål, vilket måste ske genom ett ambitiöst paket för personuppgiftsskydd i EU och en ny lagstiftningsram på EU-nivå för skydd av personuppgifter.

89.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över Bryssel IIA-förordningen om frågor om lagval mellan medlemsstater inom familjerätten. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att förhindra internationella bortföranden av barn med hjälp av ett medlingsförfarande och att arbeta för särskild utbildning för medlare och domare som handlägger transnationella förfaranden som rör barn, och uppmuntrar medlemsstaterna att centralisera fall där barn har förts bort vid specialiserade domstolar.

90.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av en europeisk säkerhetsagenda för perioden 2015–2020 och de prioriteringar som har fastställts inom områdena terrorismbekämpning, gränsöverskridande organiserad brottslighet och it-brottslighet, och stöder helhjärtat kommissionens åtagande inom EU:s strategi för inre säkerhet om att bistå med åtgärder mot sådant som hotar EU-medlemsstaternas inre säkerhet i frågor som berör utländska kombattanter och terrorism. Parlamentet betonar att EU står inför ett växande inhemskt terroristhot från ”utländska kombattanter”, det vill säga individer som reser till länder som de varken är bosatta eller medborgare i, för att utföra, planera eller förbereda terrordåd eller erbjuda eller genomgå terroristutbildning, även i samband med väpnade konflikter. Europaparlamentet håller med om att förebyggandet av våldsam extremism bör vara en prioritering för EU.

91.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hindra terrorister från att röra sig fritt genom att stärka kontrollerna vid de yttre gränserna, genomföra mer systematiska och effektiva kontroller av resehandlingar och bekämpa den illegala vapenhandeln och den bedrägliga användningen av identitetshandlingar, samt att identifiera riskområden. Parlamentet inväntar kommissionens nya förslag om paketet om smarta gränser.

92.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder vad gäller bättre informationsutbyte mellan medlemsstaternas rättsvårdande myndigheter och EU:s organ. Parlamentet uppmanar kommissionen att bidra till att förbättra, stärka och snabba upp det internationella utbytet av uppgifter som rör brottsbekämpning, och efterlyser ett effektivare operativt samarbete mellan medlemsstaterna genom snabbare och effektivare utbyte av relevanta uppgifter och relevant information, med fullt iakttagande av de grundläggande rättigheterna och uppgiftsskyddsprinciperna.

93.

Europaparlamentet noterar kommissionens förslag i den europeiska säkerhetsagendan om bekämpning av it-brottslighet, och noterar att terroristorganisationer i större utsträckning använder internet och kommunikationsteknik för att planera attacker, sprida propaganda och samla in pengar. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmana internetföretag och företag inom sociala medier att samarbeta med regeringarna och de rättsvårdande myndigheterna för att motarbeta detta problem, samtidigt som man ser till att de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen respekteras till fullo.

94.

Europaparlamentet uppmanar kommission att lägga fram ett förslag om reform av den europeiska arresteringsordern.

95.

Europaparlamentet upprepar att kommissionen bör se till att EU-lagstiftningen till fullo genomförs inom tidsfristen för införlivande, och uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder mot de medlemsstater som inte har införlivat direktiv 2011/93/EU om sexuella övergrepp på barn ordentligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta och öka sina ansträngningar för att förbättra dessa förfaranden för att identifiera nätförövare och skydda barn mot dem.

96.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att arbeta för en anslutning av EU till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och att då ta hänsyn till domstolens åsikt i frågan och bemöta de återstående juridiska problemen.

97.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta att säkerställa att EU-lagstiftningen på området för rättsliga frågor genomförs ordentligt och att arbeta mer systematiskt för rättsligt samarbete i civil- och straffrättsliga frågor.

98.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa EU att aktivt främja dialog med ett globalt partnerskap mot terrorism och att ha ett nära samarbete både med regionala aktörer såsom Afrikanska unionen, Gulfstaternas samarbetsråd och Arabförbundet – i synnerhet de länder som gränsar till Syrien och Irak och de länder som har drabbats hårt av konflikten, till exempel Jordanien, Libanon och Turkiet – och med FN, framför allt dess antiterrorismkommitté.

99.

Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram initiativ för att stärka bekämpningen av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, sexuell läggning eller, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning eller ålder.

100.

Europaparlamentet understryker att den växande rasismen och främlingsfientligheten i Europa innebär en av de största utmaningarna för EU eftersom de hotar demokratin och respekten för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta fram initiativ för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet i EU.

101.

Europaparlamentet noterar kommissionens beslut att dra tillbaka sitt förslag till en översyn av direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, samt kommissionens beredvillighet att öppna möjligheten för ett nytt initiativ som man enas om och som kan leda till verkliga förbättringar för förvärvsarbetande föräldrar och anhörigvårdare, i syfte att göra det lättare att förena arbetsliv, familjeliv och privatliv, underlätta kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, ge ett minimiskydd till mödrar och minska skillnaderna mellan män och kvinnor.

102.

Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen gör 2017 till det år då våld mot kvinnor stoppas och ökar sina ansträngningar för att förhindra och bekämpa människohandel och skydda offer för sådan människohandel. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta sammanhang inleda förfarandet för EU:s anslutning till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen). Kommissionen uppmanas också att anta en ny strategi när det gäller kvinnors rättigheter och jämställdhet i Europa för 2015–2020. Denna strategi syftar till att skapa lika möjligheter, minska könsklyftorna när det gäller lön, fattigdom och pension och bekämpa våld mot kvinnor. Parlamentet insisterar på att man behöver arbeta vidare med frågan om balans mellan könen med avseende på engagemang inom den ekonomiska beslutsprocessen, och uppmanar kommissionen att behandla faktorer som får kvinnor att inte ägna sig åt företagande.

103.

Europaparlamentet efterlyser på nytt en helhetsstrategi inom asyl- och migrationspolitiken. Parlamentet betonar att asylsökande som är i färd med att ansöka om flyktingstatus behöver säkerhet och att flyktingar inte ska behöva ta riskfyllda vägar till EU, liksom också att de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration måste åtgärdas och migrantsmugglare effektivt bekämpas, och att solidariteten och ansvarsdelningen mellan alla medlemsstater måste stärkas. Parlamentet anser att migrationen måste kopplas till EU:s externa politik genom samarbete med ursprungs- och transitländer. Parlamentet stöder kommissionens förslag att erbjuda humanitärt bistånd. Parlamentet understryker att det behövs ytterligare insatser mot bakgrund av den senaste tidens tragedier i Medelhavet, för att förhindra dödsfall till havs. Parlamentet efterlyser ett bemötande av utmaningarna på medellång och lång sikt och ett heltäckande gensvar, såsom det definierats i den europeiska agendan om migration. Parlamentet betonar att direktivet om blå kort bör ses över för att man ska kunna erbjuda utsikter till laglig migration till EU.

104.

Europaparlamentet framhåller att det är berett att behandla det nya systemet för nödomplacering i enlighet med ett påskyndat förfarande och att det har för avsikt att samtidigt påskynda alla andra åtgärder som föreslagits av kommissionen för att säkerställa att medlemsstaterna inte försenar det permanenta systemet för omplacering. Parlamentet påminner rådet om att det ställer sig mycket positivt till en bindande omplaceringsmekanism som bygger på tydliga och väldefinierade kriterier och som tar hänsyn till flyktingarnas önskemål.

105.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda brister i kvaliteten, både i förhållandena i mottagningsanläggningarna och i asylförfarandena inom EU, eftersom båda dessa faktorer avsevärt påverkar möjligheterna att effektivt och ändamålsenligt hantera migrationstrycket. Parlamentet stöder kommissionens förslag att erbjuda förstärkt stöd till medlemsstater som är första mottagandeland för migranter från Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex) och Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) för att uppnå detta.

106.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att effektivisera återvändandesystemen för asylsökande som har fått avslag på sina ansökningar. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att lägga fram ett förslag om en strategi för snabba återvändanden efter en utvärdering och översyn av befintliga åtgärder, t.ex. att inom denna ram ta med det förstärkta stödet från Frontex. Parlamentet håller fast vid att allt återsändande ska ske med full respekt för grundläggande rättigheter.

107.

Europaparlamentet belyser vikten av att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) underbyggs med en verklig inre marknad för försvar och säkerhet, ett fördjupat samarbete mellan europeiska försvarsindustrier, en konkurrenskraftig europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell bas och en mer samarbetsinriktad hållning till F&U och upphandling på säkerhets- och försvarsområdet. Parlamentet betonar att kommissionen behöver utarbeta ett förslag om inrättande av ett unionsomfattande system för försörjningstrygghet, vilket är dels avgörande för att man ska kunna utveckla, underhålla och överföra kritisk försvarskapacitet, dels ett uttryck för solidaritet och förtroende medlemsstaterna emellan. Parlamentet ger sitt fulla stöd till lanseringen av den förberedande åtgärden för GSFP-relaterad försvarsforskning och det pilotprojekt som parlamentet hade föreslagit.

108.

Europaparlamentet anser att försvar och främjande av frihet, stöd för våra allierade och förebyggande av grymheter måste fortsätta att vara i centrum för utrikespolitikens mål, inbegripet skyddet av rättigheterna för förföljda religiösa grupper eller andra minoritetsgrupper.

109.

Europaparlamentet erinrar om sin uppfattning att kommissionen, för att kunna visa resultat, bör införa en reviderad grannskapspolitik, med en övergripande och konsekvent strategi mellan yttre åtgärder och EU-intern politik. Parlamentet begär att den europeiska grannskapspolitiken ska granskas, och att följande punkter då ska beaktas: a) Differentiering och ”mer för mer”. b) Engagemang även utanför grannskapet. c) Demokratistöd, reform av rättsväsendet, rättsstaten och det institutionella kapacitetsbyggandet. d) Ett diversifierat utbud: prioriterade sektorer. e) Säkerhetsdimensionen. f) Främjande av regional integration.

110.

Europaparlamentet anser att det bör göras tydlig åtskillnad mellan grannskaps- och utvidgningspolitik. Parlamentet är övertygat om att utvidgningen har varit en av EU:s framgångshistorier och bör stå kvar på dagordningen genom att man prioriterar och objektivt övervakar reformer i kandidatländerna tills tidsfristen har gått ut, i syfte att behålla deras motivation och EU:s kapacitet att sprida sina värderingar. Parlamentet påminner om att sådana framtidsutsikter är det enda som kan motivera de berörda länderna.

111.

Europaparlamentet begär att större tonvikt läggs vid den interreligiösa dialog som syftar till att analysera och förstå den religiösa utvecklingen för att främja tolerans och aktivt engagemang i EU:s yttre åtgärder mot våld och extrem radikalisering.

112.

Europaparlamentet fortsätter att stödja det arbete som görs av internationella partner för att säkra varaktig stabilitet, fred och politisk reform i länderna i det södra och östra grannskapet, och stöder dessa länders aspirationer att stärka banden med EU, inbegripet de ansökarländer som arbetar med att uppfylla villkoren för EU-medlemskap, inklusive ekonomiska, politiska och sociala reformer, och respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

113.

Europaparlamentet anser att den senaste tidens turbulens på finansmarknaden i Kina innebär en viktig vändpunkt för den kinesiska modellen, och att det behövs ett starkt samarbete mellan EU och Kina för att eventuella negativa konsekvenser för handeln i bägge riktningarna ska kunna undvikas. Parlamentet uppmanar kommissionen och unionens höga representant att överväga om det skulle gå att uppdatera det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina, pröva de finansiella riskerna och utöka det ömsesidiga samarbetet för att trygga ett bättre marknadstillträde på grundval av reciprocitet, något som kommer att bli till nytta för både EU och Kina.

114.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att arbeta med medlemsstaterna och tredjeländer för att vidta olika mätbara åtgärder för att utrota seder och bruk som är skadliga för kvinnor och flickor, bland annat barnäktenskap och tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, hedersmord, påtvingad sterilisering, våldtäkt i konfliktsituationer, stening och alla andra former av brutalitet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att arbeta tillsammans med Europeiska utrikestjänsten för att förbättra det stöd som finns att tillgå för dem som fallit offer för sådan brutalitet.

115.

Europaparlamentet framhåller att kommissionen, under Europaåret för utvecklingssamarbete, måste visa konkreta resultat, och uppmanar kommissionen att utveckla och lägga fram en uppföljande handlingsplan för det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd i syfte att garantera konsekvens och fortsatt gemensamt fullföljande av sitt åtagande för de humanitära principerna om humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende.

116.

Europaparlamentet betonar att utvecklingsbiståndet måste inriktas på insatser för att främja goda styrelseformer, upprätta rättsstatsprinciper, bekämpa korruption, olagliga kapitalflöden, penningtvätt och skatteflykt och skatteundandragande, och att öka möjligheterna till insyn och ansvarsskyldigheten för alla aktörer, även nationella regeringar i utvecklingsländer och den privata sektorn. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utarbeta en omfattande strategi och handlingsplan för att hantera denna fråga i utvecklingsländerna, i syfte att se till att EU:s utvecklings- och samarbetsagenda också anpassas och att villkoren uppgraderas för att effektivt bekämpa skatteundandragande och skatteflykt.

117.

Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid att små och medelstora företag är drivkraften bakom sysselsättning och välfärd i utvecklingsländerna, och att de skapar ungefär 90 procent av arbetstillfällena. Parlamentet uppmanar kommissionen att bidra till stödet till små och medelstora företag och mikroföretag och att fokusera på att arbeta med partnerregeringar för att genomföra reformer för att minska regleringsbördorna, minska korruption och skatteundandragande, utveckla skötseln av de offentliga finanserna och effektiva offentliga institutioner, främja företagar- och innovationsandan i detta sammanhang och ytterligare stärka tillgången till mikrokrediter och mikrofinansiering.

118.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fokusera på bräckliga stater och att utveckla strategier för fredsbyggande och statsbyggande. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att medverka i strukturella och långsiktiga partnerskap som prioriterar införandet av rättsstatsprincipen och demokratiska institutioner i dessa länder.

119.

Europaparlamentet efterlyser ökade investeringar i tillgången till utbildning om humanitära nödsituationer, som ett sätt att skydda barn i krissituationer, vilket också speglar behovet av att överbrygga klyftan mellan humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd genom att man knyter samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd.

120.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att anpassa lagstiftningen i alla ärenden som inleddes före Lissabonfördraget och som fortfarande är under behandling (inom ramen för det föreskrivande förfarandet för kontroll) till Lissabonfördraget med avseende på delegerade akter och genomförandeakter.

121.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att på grundval av artikel 298 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt förelägga parlamentet ett förslag till förordning om en europeisk förvaltningsprocesslag.

122.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att prioritera att bryta dödläget kring översynen av förordningen om tillgång till handlingar samt att följa upp de rekommendationer som parlamentet avgett upprepade gånger i resolutioner om insyn och tillgång till handlingar.

123.

Europaparlamentet stöder med kraft initiativet om ett obligatoriskt öppenhetsregister som bygger på en interinstitutionell överenskommelse. Parlamentet upprepar sitt krav på ett lagstiftningsförslag.

124.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sina ansträngningar för att se till att EU ansluter sig till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, samtidigt som de rättsliga argument som nyligen framförts av domstolen beaktas.

125.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera varför så få europeiska medborgarinitiativ är framgångsrika, eftersom detta leder till en låg acceptans bland medborgarna av detta instrument för transnationell direkt deltagandedemokrati, och att säkerställa att beslut om initiativens tillåtlighet motsvarar EU:s rättsliga behörighet, och parlamentet förväntar sig att kommissionen noggrant följer upp alla framgångsrika initiativ när den har lovat att göra det, och att mer allmänt åtgärda instrumentets svagheter och begränsningar, i synnerhet att underlätta processen och förbättra dess något byråkratiska och långdragna förfaranden som en del av en snabb översyn av förordningen om det europeiska medborgarinitiativet i syfte att omvandla det till ett trovärdigt verktyg för att påverka dagordningen.

126.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen.