22.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/202

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Angola,

—

med beaktande av uttalandet från talespersonen för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter av den 12 maj 2015 om Angola,

—

med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 17 oktober 2014 till följd av det första ministermötet mellan Angola och Europeiska unionen,

—

med beaktande av strategidokumentet EU-Angola Joint Way Forward av den 23 juli 2012,

—

med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare och om yttrandefrihet,

—

med beaktande av rådets slutsatser från juni 2014 om 10-årsdagen för EU:s riktlinjer,

—

med beaktande av artikel 21 i EUF-fördraget och EU:s strategiska ram för mänskliga rättigheter i vilken EU förbinder sig att ”fortsätta att med hela sin tyngd stödja förespråkare för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen”,

—

med beaktande av Cotonouavtalet, som undertecknades i juni 2000,

—

med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948 och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

—

med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter,

—

med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Under de senaste månaderna har den angolanska regeringen skärpt tagen mot allt som misstänks utmana dess auktoritet, vilket innebär en kränkning av de mänskliga rättigheterna som är inskrivna i Angolas författning. Förenings- och mötesfriheten i Angola fortsätter att undertryckas och farhågorna ökar för att militären och säkerhetstjänsten driver på gripandet av och åtalen mot människorättsaktivister.

B.

Den 14 mars 2015 greps människorättsaktivisten José Marcos Mavungo utan ett häktningsbeslut, och den 28 augusti 2015 uppmanade åklagaren António Nito domstolen i den angolanska provinsen Cabinda att döma Mavungo till tolv års fängelse för anstiftan till uppror, trots att inga bevis lagts fram för att han skulle ha begått ett brott.

C.

Advokaten Arão Bula Tempo greps samma dag för påstådd inblandning i organiseringen av samma protest. Arão Bula Tempo släpptes den 13 maj 2015 och väntar nu på rättegång anklagad för uppvigling.

D.

Journalisten och människorättsaktivisten Rafael Marques dömdes den 28 maj 2015 till sex månaders fängelse med två års villkorlig dom för publiceringen 2011 av boken ”Blood Diamonds: Corruption and Torture in Angola”, i vilken han beskriver över 100 mord och hundratals fall av tortyr som säkerhetsvakter och soldater på diamantfälten i provinsen Lunda ska ha gjort sig skyldiga till. De klagomål om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i provinsen Lunda som Marques inlämnade till den allmänna åklagaren utreddes inte.

E.

Femton ungdomsaktivister greps mellan den 20 och 24 juni 2015 i samband med en privat politisk diskussion. Kapten Zenóbio Lázaro Muhondo Zumba greps den 30 juni 2015 anklagad för samröre med de femton gripna aktivisterna.

F.

Samtliga frihetsberövade greps på olagliga och godtyckliga grunder anklagade för att ha förberett ett uppror och ett kuppförsök mot presidenten och andra regeringsmedlemmar.

G.

Den femton gripna aktivisterna sitter i häkte, inget formellt åtal har väckts mot dem, de har inte full tillgång till rättegångsbiträde, får inte ta emot besök av anhöriga som kommer med mat och hålls isolerade.

H.

Aktivisterna greps och deras hem genomsöktes utan att myndigheterna kunde uppvisa något beslut om häktning eller husrannsakan. De ska ha utsatts för fysisk och psykisk tortyr samt dödshot.

I.

Myndigheterna hotar de unga fångarnas mödrar som håller på att organisera sig, och det styrande partiet MPLA har förhindrat anhängare från att demonstrera med krav på deras frigivning. En fredlig demonstration som genomfördes av anhöriga till fångarna i Luanda den 8 augusti 2015 möttes av attacker och våld från säkerhetsstyrkorna på plats.

J.

I juli 2015 greps fyra människorättsförsvarare och en korrespondent från Radio Deutsche Welle tillfälligt då de besökte andra aktivister i ett fängelse i provinsen Luanda, anklagade för att försöka bedriva politik i fängelset.

K.

Rätten till fredliga protester och förenings- och yttrandefriheten erkänns i Angolas författning.

L.

Det förekommer uppgifter om att polisen ska ha genomfört en massaker på anhängare av den religiösa sekten Luz do Mundo i Huambo i april 2015. Uppgifter från olika källor gör gällande att allt mellan tiotals och tusentals personer ska ha dödats och att många ska ha fördrivits. Under flera månader har regeringen blundat för det akuta behovet att genomföra en oberoende utredning, och den har envist förnekat de höga siffrorna. Ombudsmannen håller för närvarande på att utarbeta en rapport om händelserna.

M.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter begärde att det skulle göras en internationell utredning av ärendet, vilket fick regeringen att inleda en rättslig undersökning.

N.

Angolas regering har också intensifierat både storskaliga och småskaliga tvångsfördrivningar i Luanda och andra städer för att göra sig av med människor som bor i informella bosättningar och få bort gatuförsäljare, inklusive gravida kvinnor och kvinnor med barn.

O.

I mars 2015 antogs ny lagstiftning för att öka kontrollen över icke-statliga organisationer.

P.

Det civila samhället har gång på gång påtalat kopplingen mellan korruption, den styrande elitens åderlåtning och förskingring av naturresurser och människorättsövergrepp mot dem som utgör ett hot mot och ifrågasätter det rådande tillståndet.

Q.

Trots den angolanska regeringens åtaganden om att öka insatserna för att förbättra sitt system för att bekämpa penningtvätt och finansiell terrorism (AML/CFT), och trots att vissa framsteg har gjorts, fortsätter arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF), en mellanstatlig organisation som grundades 1989 på initiativ av G7-gruppen för att ta fram strategier för att bekämpa penningtvätt, att hitta strategiska brister i Angolas AML/CFT-system.

R.

Enligt oberoende rapporter har oljeinkomsterna, regeringens främsta resurs, inte använts för att främja hållbar utveckling eller stödja lokalbefolkningen, och samtidigt har den styrande eliten blivit allt rikare.

S.

Angola har stora mineral- och oljereserver, och landet har en av de mest snabbväxande ekonomierna i världen, särskilt sedan slutet av inbördeskriget. Landets ekonomiska tillväxt är mycket ojämn och större delen av landets rikedomar återfinns hos en oproportionerligt liten del av befolkningen.

T.

Den ekonomiska krisen i landet till följd av den tvära nedgången i oljeinkomsterna riskerar att leda till ytterligare sociala oroligheter och protester mot regeringen.

U.

I oktober 2014 bekräftade Angola sitt åtagande för den politiska dialog och det samarbete som man kommit överens om i strategidokumentet EU-Angola Joint Way Forward, i vilket goda styrelseformer, demokrati och mänskliga rättigheter utgör viktiga delar.

V.

I enlighet med artikel 8 i Cotonouavtalet mellan EU och Angola sker utbyte av information om goda styrelseformer och mänskliga rättigheter inom ramen för en formell politisk dialog minst en gång om året inom ramen för strategin Joint Way Forward mellan EU och Angola från 2012.

1.

Europaparlamentet är djupt oroat över det snabbt försämrade läget för mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och det demokratiska utrymmet i Angola, liksom över säkerhetsstyrkornas allvarliga övergrepp och rättsväsendets bristande oberoende.

2.

Europaparlamentet uppmanar Angolas myndigheter att omedelbart och villkorslöst frige alla människorättsförsvarare, inbegripet Marcos Mavungo och de sexton aktivister som greps i juni 2015, och att dra tillbaka alla anklagelser mot dem. Myndigheterna uppmanas också att omedelbart och villkorslöst frige alla andra aktivister, samvetsfångar eller politiska motståndare som på godtyckliga grunder har gripits och häktats enbart på grund av sina politiska åsikter, sitt journalistiska arbete eller sitt deltagande i fredliga aktiviteter.

3.

Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att se till att de gripna inte utsätts för någon form av tortyr eller misshandel och att garantera dem fullt skydd och möjlighet att träffa sina familjer och advokater.

4.

Europaparlamentet uppmanar Angolas myndigheter att omedelbart sätta stopp för polisens och säkerhetsstyrkornas godtyckliga gripanden, olagliga kvarhållanden och tortyr. Parlamentet upprepar att opartiska och grundliga utredningar snabbt måste genomföras av alla påstådda människorättskränkningar, inklusive tortyr, som har begåtts av polisen och säkerhetsstyrkorna, och att förövarna måste ställas inför rätta.

5.

Europaparlamentet är mycket oroat över de konstanta försöken att begränsa yttrande- och mediefriheten, rätten att delta i fredliga sammankomster och mötesfriheten, liksom myndigheternas ökade kränkningar av dessa friheter, och uppmanar de angolanska myndigheterna att omedelbart och villkorslöst se till att dessa friheter garanteras. Parlamentet uppmanar även myndigheterna att genomföra den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, Afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter samt andra internationella och regionala människorättsinstrument som Angola har ratificerat.

6.

Europaparlamentet uppmanar EU:s delegation i Luanda att följa upp Europeiska utrikestjänstens åtaganden om att stödja och skydda människorättsförsvarare i hela världen, genom konkreta och synliga åtgärder som i synnerhet inbegriper observation av rättegångar, politiskt och materiellt stöd till människorättsförsvarare, deras advokater och anhöriga samt systematisk dialog mellan EU och dess medlemsstater och Angolas myndigheter om mänskliga rättigheter på alla nivåer av förbindelserna, även på högsta nivå. Parlamentet uppmanar vidare delegationen att stärka den politiska dialogen med Angolas regering inom alla förbindelser i politiska, handelsrelaterade och utvecklingsrelaterade frågor, att säkerställa att den respekterar sina nationella och internationella människorättsåtaganden, i enlighet med utfästelserna under det första ministermötet mellan EU och Angola i oktober 2014. Parlamentet uppmanar med kraft delegationen att använda alla lämpliga verktyg och instrument, inklusive det europeiska instrumentet för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter för att lyckas med detta.

7.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att erkänna den utbredda korruptionen inom de angolanska myndigheterna, som allvarligt undergräver respekten för mänskliga rättigheter och utveckling, att genomföra principerna i verktygslådan för mänskliga rättigheter före alla förehavanden med Angola, samt att se över de centrala sektorerna i Angolas nationella vägledande program inom ramen för elfte Europeiska utvecklingsfonden.

8.

Europaparlamentet beklagar att omfattningen av hotet från antipersonella minor och explosiva lämningar efter krig fortfarande inte är känd med säkerhet trots genomförandet av en nationell undersökning 2007 och ett omfattande program för åtgärder mot minor. Europaparlamentet uppmanar EU att övervaka, kontrollera och utvärdera hur medlen faktiskt används och se till att de anslagna medlen används på ett effektivt och riktat sätt för att uppnå målet, dvs. minröjd mark.

9.

Europaparlamentet uppmanar med eftertryck de rättsliga myndigheterna i Angola att bevisa att de står fria från allt politiskt inflytande och att säkerställa skyddet för rättigheter som erkänns av rättsliga instrument, såsom tillgång till rättslig prövning och rätten till en rättvis rättegång.

10.

Europaparlamentet uppmanar de angolanska myndigheterna att snabbt genomföra en transparent och trovärdig utredning av massakern i Huambo och att erbjuda stöd åt de överlevande som har fördrivits. Parlamentet påminner om FN:s krav på en internationell och oberoende kompletterande utredning.

11.

Europaparlamentet är fortsatt bekymrat över att det fortfarande inte genomförts några åtgärder för att bekämpa våldet mot kvinnor och barn. Parlamentet uppmanar myndigheterna att intensifiera kampen mot skadliga traditionella sedvänjor, till exempel stigmatiseringen av barn som anklagats för trolldom.

12.

Europaparlamentet påminner om Angolas åtaganden inom ramen för Cotonouavtalet om att respektera demokratin, rättsstaten och människorättsprinciperna, vilka omfattar yttrande- och mediefriheten, god samhällsstyrning och öppenhet i den offentliga förvaltningen. Parlamentet uppmanar med eftertryck Angolas regering att respektera dessa bestämmelser i enlighet med artiklarna 11 b, 96 och 97 i Cotonouavtalet, och uppmanar kommissionen att i annat fall inleda relevant förfarande i enlighet med artiklarna 8, 9 och 96 i Cotonouavtalet.

13.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att lyfta frågan om öppenhet i handeln med naturtillgångar, inbegripet olja, och närmare bestämt att till fullo driva igenom och övervaka den befintliga lagstiftningen om landsspecifik rapportering. Parlamentet uppmanar den angolanska regeringen och utländska företag att hjälpa till att förbättra styrningen inom utvinningsindustrin genom att följa utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet och att se över genomförandet av Kimberleyprocessen. Parlamentet uppmanar vidare de angolanska myndigheterna att lämna in en plan för att ansluta sig till det internationella partnerskapsprogrammet för öppen förvaltning och att ta fram en konkret plan för att bekämpa korruption och öka öppenheten och den offentliga redovisningsskyldigheten.

14.

Europaparlamentet uppmuntrar till samarbete och samordning mellan EU och Förenta staterna i fråga om genomförandet av avsnitt 1504 i Dodd–Frank-lagen.

15.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas nationella förvaltnings- och tillsynsmyndigheter att skärpa övervakningen av att unionslagstiftningen om penningtvätt följs, inbegripet principerna om tillbörlig aktsamhet och vederbörlig riskbedömning, särskilt när det gäller personer från Angola i politiskt utsatt ställning.

16.

Europaparlamentet välkomnar den angolanska regeringens erkännande av problem relaterade till kompensation för markrofferi och de medierapporter som antyder att mekanismerna för fördelning och kompensation blir allt bättre. Parlamentet uppmuntrar regeringen att fortsätta sina strävanden i denna riktning.

17.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Afrikanska unionen, Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter, regeringarna i länderna i södra Afrika, presidenten och parlamentet i Angola, Förenta staternas regering, FN:s generalsekreterare, FN:s råd för mänskliga rättigheter och den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen.