22.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/57

—

med beaktande av artikel 17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

—

med beaktande av de kriterier som kommissionen fastställde 2003 för att definiera små och medelstora företag,

—

med beaktande av kommissionens handlingsplan för företagande 2020 (COM(2012)0795),

—

med beaktande av rapporten 2009 från Europeiska kommissionens expertgrupp med titeln Overview of family-business-relevant issues: research, policy measures and existing studies,

—

med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2013 om att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering (1),

—

med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2014 om en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet (2),

—

med beaktande av kommissionens meddelande med titeln Tänk småskaligt först. En ”Small Business Act” för Europa (COM(2008)0394),

—

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0223/2015), och av följande skäl:

A.

Enligt artikel 17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är egendom skyddad.

B.

Familjeföretagen generellt sett bidragit kraftigt till ett uppsving i den europeiska ekonomin och spelar en betydelsefull roll i den ekonomiska tillväxten och sociala utvecklingen genom att de minskar arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, och investerar i humankapital. Deras generationsöverskridande karaktär stärker ekonomins stabilitet. Familjeföretag fyller vanligtvis en mycket viktig funktion i den regionala utvecklingen sett till sysselsättning, kunskapsöverföring och regional organisation. Politiska strategier inriktade på familjeföretag skulle kunna uppmuntra till företagande och motivera europeiska familjer till att starta egna familjeföretag.

C.

Enligt Ernst and Youngs Family Business Yearbook 2014 utgörs 85 procent av alla europeiska företag av familjeföretag, och dessa står för 60 procent av arbetstillfällena inom den privata sektorn.

D.

Familjeföretagen varierar i storlek, vilket medför skilda svårigheter och problem.

E.

De flesta familjeföretag är små eller medelstora, men de kan vara små, medelstora eller stora och börsnoterade eller inte. Familjeföretag har i stor utsträckning likställts med små och medelstora företag, varvid man har bortsett från att det även finns mycket stora multinationella företag som är familjeföretag. I vissa EU-medlemsstater står några få familjeföretag för en stor del av den totala omsättningen för alla företag, och bidrar därför på ett betydande sätt till att, även i kristider, bevara och skapa arbetstillfällen och tillväxt och till det berörda landets ekonomiska framgångar. Många familjeföretag som inte längre omfattas av definitionen på små och medelstora företag, men samtidigt är långt ifrån några stora koncerner är inte berättigade till vissa specifika finansieringsmöjligheter och administrativa undantag. Detta leder ovillkorligen till onödig byråkrati, som också utgör en stor belastning, särskilt för dessa medelstora familjeföretag.

F.

Ett betydande antal familjeföretag är verksamma i mer än ett land, vilket innebär att familjeföretagsmodellen har en transnationell dimension.

G.

Lagstiftning om direktbeskattning och arvsrätt tillhör medlemsstaternas ansvarsområde, och vissa medlemsstater har vidtagit åtgärder till stöd för familjeföretag och deras specifika situation.

H.

Familjeföretag upplevs ha hög integritet och höga värderingar som grund för sin verksamhet och följer höga standarder för företagens sociala ansvar gentemot sin personal och miljön, vilket också skapar goda möjligheter till balans mellan arbete och privatliv. Familjeföretag ser vanligtvis till att kunskaper och kompetens förs vidare och spelar i vissa fall en viktig roll i de sociala förbindelserna.

I.

Inom jordbruket är familjeföretag den vanligaste företagsmodellen och bidrar i hög grad till att förhindra landsbygdens avfolkning. I många fall är de den enda sysselsättningskällan i de europeiska regioner där utvecklingen släpar efter, särskilt mindre industrialiserade regioner. Familjejordbruk utgör en framgångsmodell, eftersom de generellt sett förvekligar principen om en miljömässigt och samhälleligt hållbar kretsloppsekonomi och eftersom kvinnor som företagsledare i dem bidrar inte bara med företagstänkande, utan också med speciella kommunikativa och sociala färdigheter.

J.

Kommissionens expertgrupp för familjeföretag avslutade sitt arbete redan för över fem år sedan, men sedan dess har inga nya initiativ tagits på EU-nivå. Det råder fortfarande brist på forskning och uppgifter på nationell och europeisk nivå som gör det möjligt att förstå familjeföretagens särskilda behov och strukturer.

K.

Det finns ingen rättsligt bindande, konkret, enkel och harmoniserad definition av familjeföretag som gäller i hela EU.

L.

Eftersom det saknas en definition är det omöjligt att samla in jämförbara uppgifter i EU-medlemsstaterna i syfte att uppmärksamma familjeföretagens speciella situation, behov och ekonomiska bidrag. Denna brist på tillförlitliga och jämförbara uppgifter kan hindra det politiska beslutsfattandet och innebära att familjeföretagens behov inte tillgodoses.

M.

Utöver sin ekonomiska betydelse spelar familjeföretagen också en viktig social roll.

N.

Intresseorganisationer eller andra strukturer som arbetar specifikt med familjeföretagens behov finns inte i samtliga 28 EU-medlemsstater.

O.

Insatserna på EU-nivå för att stimulera företagande och nystartade företag bör ökas och kompletteras, särskilt för att i större utsträckning underlätta och stimulera familjeföretagens långsiktiga överlevnad.

P.

Familjeföretagsmodellen är ojämnt spridd mellan EU-medlemsstaterna. En avsevärd andel av Europas familjeföretag har en gränsöverskridande dimension och bedriver verksamhet i olika medlemsstater.

Q.

I EU är kvinnornas timlön i genomsnitt 16 procent lägre männens, samtidigt som kvinnorna är underrepresenterade på höga positioner och i ledande ställning, och kvinnor och män omfattas inte av samma arbetsvillkor och lönesystem, vilket försvårar kvinnornas ekonomiska oberoende samt försämrar deras möjligheter att delta fullt ut på arbetsmarknaden och att förena arbets- och privatliv på ett bra sätt.

R.

Kvinnorna har ofta en osynlig ställning eller fungerar enbart som företagets ansikte utåt och får inte ett adekvat erkännande av sina arbetsinsatser eller sin löneställning, med allvarliga konsekvenser för sociala avgifter, pensioner och sociala förmåner samt för erkännandet av deras kvalifikationer, vilket framgår av uppgifterna om löne- och pensionsskillnaderna mellan könen (3).

1.

Europaparlamentet framhåller att familjeföretagen vanligtvis tar ett stort socialt ansvar för sin personal samt förvaltar sina resurser på ett aktivt och ansvarsfullt sätt samt att de generellt sett har en hållbar och långsiktig syn på sitt företags ekonomiska framtid (”hederlig köpman”, ansvarsfull ägare eller förvaltare) och därför bidrar på ett viktigt sätt både till sina lokalsamhällen och till Europas konkurrenskraft samt skapar och upprätthåller högkvalitativa arbetstillfällen.

2.

Europaparlamentet understryker att familjeföretag på grund av sin historia har starka kopplingar till en viss plats och därför också skapar och bevarar arbetstillfällen på landsbygden och missgynnade områden, varvid de bidrar till att motverka den situation med en åldrande befolkning och avfolkning som berör många områden i EU. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att sörja för den kostnadseffektiva infrastruktur som behövs för att garantera sådana företags konkurrenskraft, förnyelse, tillväxt och hållbarhet, särskilt mikroföretag och startup-företag, samt att underlätta sektorsövergripande och gränsöverskridande samarbeten, så att företagen kan växa och verka internationellt.

3.

Europaparlamentet konstaterar att familjeföretagen är den enskilt största sysselsättningskällan inom den privata sektorn och att allt som främjar familjeföretagens kontinuitet, förnyelse och tillväxt därför också gynnar den europeiska ekonomins kontinuitet, förnyelse och tillväxt.

4.

Europaparlamentet konstaterar att framför allt mycket specialiserade familjeföretag spelar en viktig roll som leverantörer till och innovatörer för större företag och att de på grund av sitt långsiktiga och generationsöverskridande förhållningssätt till företagande ger de företag som de levererar till materiell säkerhet, varför de också bidrar på ett viktigt sätt till den ekonomiska tillväxten.

5.

Europaparlamentet påminner kommissionen om att de flesta familjeföretag är små och medelstora företag (4) och att det därför är mycket viktigt att tillämpa principen om att tänka småskaligt först, i syfte att bättre anpassa EU-lagstiftningen till dessa företags verklighet och behov och ge dem tillgång till stödprogram och minskad byråkrati.

6.

Europaparlamentet konstaterar att familjeföretag kan spela en viktig roll när det gäller att uppmuntra minoriteter och underrepresenterade grupper att delta i sina lokala ekonomier.

7.

Europaparlamentet påpekar att den högre graden av tillit mellan familjemedlemmar ger familjeföretagen stor flexibilitet och förmåga att snabbt anpassa sig till förändringar i den ekosociala miljön. Genom att verka inom nischmarknader under långa perioder kan familjeföretagen dessutom utmärka sig när det gäller att identifiera nya möjligheter och göra innovationer.

8.

Europaparlamentet konstaterar att familjeföretag ofta har en avsevärt högre kapitaltäckningskvot än icke-familjeföretag och att detta leder till ekonomisk stabilitet för de berörda företagen och hela ekonomin, samtidigt som den höga kapitaltäckningskvoten ger handlingsutrymme för fortsatta investeringar i företaget och därför inte bör begränsas mera.

9.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna mot denna bakgrund att se till att de nationella bestämmelserna om arvs- och gåvoskatt samt om lån och eget kapital och om företagsskatt stöder, i stället för diskriminerar, den för familjeföretagen så viktiga finansieringen med eget kapital. Parlamentet påminner om att lagstiftningen om direktbeskattning och arvsrätt tillhör medlemsstaternas behörighet. Parlamentet uppmanar med detta i åtanke medlemsstaterna att undersöka hur lånefinansiering gynnas inom deras skattesystem genom att bedöma hur detta inverkar på företagens finansieringsstruktur och grad av investeringar samt att se till att finansiering med eget kapital och lånefinansiering likabehandlas, i syfte att undvika att hämma överlåtelser av familjeföretag och dessa företags långsiktiga framtidsutsikter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka eventuell skattedriven diskriminering av finansiering med eget kapital mot bakgrund av principen om rättvis konkurrens.

10.

Europaparlamentet betonar att ett långsiktigt säkerställande av företagsfinansiering har blivit en central konkurrensfaktor. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av internationellt stabila finansmarknadsstrukturer. Kommissionen uppmanas att undvika att skapa onödiga bördor för företagen i samband med regleringen av finansmarknaden.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att utvidga förmånstagarkriterierna inom alla befintliga instrument för små och medelstora företag och/eller entreprenörer, i synnerhet Cosmeprogrammet, till att inbegripa medelstora familjeföretag.

12.

Europaparlamentet understryker att många av familjeföretagens funktioner på grund av finanskrisen och den ogynnsamma konjunkturcykeln är underfinansierade och att det är viktigt att familjeföretagen har öppen och enkel tillgång till alternativa finansieringskällor.

13.

Europaparlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att främja alternativa låneformer, till exempel kreditunioner, för familjeföretag.

14.

Europaparlamentet konstaterar att 35 procent av de företag som inte investerar i utlandsmarknader låter bli att göra det på grund av att de inte har kunskaper om de utländska marknaderna och saknar erfarenhet av internationalisering. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att tillhandahålla information om internationaliseringsmöjligheter via portalen för småföretagens internationalisering och det europeiska klimatförändringsprogrammet och att sörja för ett bättre utbyte av erfarenheter och bästa praxis, särskilt för de små familjeföretagen, inbegripet möjligheter till internationalisering via internet. Medlemsstaterna uppmanas dessutom att tillhandahålla stödtjänster för företag som avser att göra internationella investeringar, exempelvis genom att ge dem information eller exportkreditgarantier, avlägsna handelshinder och främja specifik utbildning för en entreprenörskaps- och familjeföretagskultur.

15.

Europaparlamentet konstaterar att en ökad internationalisering av familjeföretag medför fler möjligheter för ekonomisk tillväxt och ökat sysselsättningsskapande. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att ge stöd till mindre familjeföretag för att göra det möjligt för dem att bättre utnyttja den digitala infrastrukturen.

16.

Europaparlamentet noterar att den skattemässiga, rättsliga och administrativa miljö där familjeföretag (och ägarledda företag) verkar bestäms av den kombinerade effekten av bolagsrätt och privaträtt.

17.

Europaparlamentet konstaterar att 87 procent av egenföretagarna är övertygade om att fortsatt kontroll över företaget är en av nyckelfaktorerna för framgång (5). Enligt kommissionens handlingsplan för företagande 2020 (6) är överlåtelse av företag, i kombination med överlåtelse av förvaltningen av dem, från en generation till nästa familjeföretags allra största utmaning.

18.

Europaparlamentet konstaterar små och medelstora familjeföretag ständigt står inför utmaningen att skapa innovation och att locka till sig rätt kompetens och förmågor. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att ge mindre familjeföretag incitament att ta risker i tillväxtsyfte, att låta personalen fortbilda sig och att ta in sakkunskaper utifrån.

19.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förenkla de administrativa förfarandena och skattesystemen, och då ta särskild hänsyn till de små och medelstora företagens och familjeföretags specifika utmaningar.

20.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att utveckla digitalt företagande och digital kompetens, så att familjeföretagen ta dra full nytta av den digitala tekniken.

21.

Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att förbättra den rättsliga ramen för överlåtelse av familjeföretag samt att skapa särskilda finansieringsinstrument för överlåtelse och på detta sätt förebygga likviditetsproblem, så att familjeföretagens överlevnad kan säkras och utmätningar förhindras. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja utbildning som riktar sig specifikt till familjeföretag om företagsöverlåtelse, ledningsstrukturer, ägarstrategier och innovationsstrategi, särskilt i länder där begreppet familjeföretag av historiska skäl inte är så väletablerat, något som skulle bidra till att göra dessa företag framgångsrika, särskilt sett till företagsöverlåtelse.

22.

Europaparlamentet understryker att familjeföretagen behöver ha en direkt koppling till utbildningsverksamhet som håller dem ständigt uppdaterade om de senaste metoderna för god företagsstyrning. Parlamentet betonar i detta sammanhang att familjeföretag avsevärt bidrar till lyckade reformer inom yrkesutbildningen och till ett ökat antal lärlingsplatser. På längre sikt kan välfungerande system för yrkesutbildning bidra till att bekämpa bristen på kvalificerad arbetskraft och ungdomsarbetslösheten. Parlamentet påpekar att kommissionen och medlemsstaterna bör främja utbyte av bästa praxis i fråga om hur yrkesutbildningssystemen skulle kunna ge familjeföretagen bästa möjliga förutsättningar att investera i lärlingsplatser.

23.

Europaparlamentet noterar dessutom behovet av att ta itu med andra problem som familjeföretagen ställs inför, till exempel svårigheter att hitta och behålla kompetent personal, och betydelsen av att stärka utbildningen i företagande och särskild utbildning i företagsledning för familjeföretag.

24.

Europaparlamentet betonar betydelsen av EU-finansierade utbildningssystem för småföretagare, som ger familjeföretagsägare möjlighet att anpassa sina företag till en miljö som förändras i snabb takt till följd av den ökande globala ekonomiska integrationen, uppkomsten av ny teknik och inriktningen på en koldioxidsnål och grönare ekonomi.

25.

Europaparlamentet konstaterar att främjande av entreprenörskap i skolor och i andra utbildningssammanhang är av central betydelse för att man ska kunna öka företagarandan. Utbildningen bör inbegripa specifika familjeföretagsfrågor såsom ägande, överlåtelse och familjestyrning, tillsammans med mer allmän information såsom vikten av innovation som ett verktyg för att förnya företaget.

26.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta det formella och informella tillfälliga och osynliga arbete som familjemedlemmar utför, även i familjeföretag, och uppmuntrar medlemsstaterna att ta fram en tydligt rättslig ram.

27.

Europaparlamentet betonar att familjeföretagens bidrag till innovation skulle kunna stärkas genom att man uppmuntrar dem att delta i offentlig-privata partnerskap och kluster samt främjar deras samarbete med forskningsinstitutioner.

28.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för bättre lagstiftning genomföra en analys av den befintliga lagstiftning som påverkar familjeföretagen, i syfte att identifiera problem och hinder för tillväxt.

29.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beställa regelbundna och tillräckligt finansierade studier som analyserar ägarskapets betydelse för ett företags framgång och överlevnad och som belyser familjeföretagens specifika utmaningar samt att för Europaparlamentet och medlemsstaterna föreslå en för statistikändamål fungerande definition av familjeföretag – framtagen tillsammans med Eurostat – som tar hänsyn till de skiftande situationerna i medlemsstaterna. Kommissionen uppmanas dessutom att använda sig av den befintliga arbetsgruppen för uppgifter om små och medelstora företag för att samla in tillräckliga uppgifter, bland annat om familjeföretag i samtliga medlemsstater, med målet att möjliggöra en jämförelse av situation och behov för familjeföretag av olika storlek och en jämförelse mellan familjeföretag och icke-familjeföretag, främja information och utbyte av exempel på know-how och god praxis runt om i EU – till exempel genom att inom kommissionen inrätta en kontaktpunkt för familjeföretag och utnyttja program som Erasmus för unga företagare på bästa sätt – och möjliggöra mer riktat stöd.

30.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en konsekvensbedömning av huruvida det skulle vara möjligt att utvidga den europeiska definitionen av små och medelstora företag från 2003 så att den utöver renodlat kvantitativa kriterier också inbegrep kvalitativa kriterier som även tar hänsyn till företagets ägarskap, med beaktande av kopplingarna mellan ägandeskap, kontroll och ledning och av det faktum att riskerna och ansvaret kommer an enbart på själva familjen, företagets sociala ansvar och rent generellt de personliga aspekterna av att driva ett företag, bland annat sett till personalens deltagande i företagsledningen och hur detta skulle kunna påverka familjeföretagen, till exempel i samband med statligt stöd eller dessa företags stödberättigade.

31.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för sin konsekvensbedömning av lagstiftning göra en genomförbarhetsstudie av ett ”test för familjeföretag” (för politik som avser till exempel ägande, ledningsstruktur eller sekretess), liknande testet för små och medelstora företag, samt att införa ett sådant test så snart som möjligt om studien visar att det är genomförbart, så att man redan i förväg kan beräkna effekterna av vissa rättsakter på familjeföretag och därmed undvika onödig byråkrati och besvärliga hinder för familjeföretagen, varvid kombinationseffekter av bolagsrätten och privaträtten bör ägnas särskild uppmärksamhet.

32.

Europaparlamentet konstaterar att skillnader mellan grannländer i exempelvis skattelagstiftning, bidragssystem eller genomförande av EU-lagstiftning kan skapa problem för företag i gränsområden, till exempel familjeföretag. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att pröva hur planerad nationell lagstiftning och den planerade metoden för att genomföra EU-lagstiftning påverkar företagare, till exempel de som bedriver familjeföretag, i gränsområden.

33.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta, och fastställa uppgifterna för, en intern ständig arbetsgrupp som särskilt ska ägna sig åt familjeföretagens behov och särdrag, regelbundet rapportera till parlamentet och medlemsstaterna, uppmuntra till utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaternas familjeföretagsorganisationer och utfärda riktlinjer och texter samt föreslå lösningar på hur familjeföretag kan övervinna sina specifika problem. Parlamentet uppmanar även kommissionen att skapa en enda kontaktpunkt för företag vilken även kan fungera som kontaktpunkt på europeisk nivå för familjeföretag och intressegrupper för familjeföretag samt hjälpa till med specifika frågor med kopplingar till framför allt EU-lagstiftningen och tillgång till EU-finansiering.

34.

Europaparlamentet framhåller kvinnornas företagarroll inom familjeföretagen. Medlemsstaterna uppmanas att inleda en studie av förekomsten av kvinnor i Europas familjeföretag samt att utvärdera de möjligheter som familjeföretagen skapar när det gäller ökad egenmakt för kvinnor, lika möjligheter och balans mellan arbete och privatliv. Parlamentet framhåller att kvinnors rätt att på samma villkor som män ta över familjeföretag måste skyddas genom att man främjar en jämställdhetskultur som värdesätter kvinnligt företagande i familjeföretagen, bland annat i ledande ställningar. Parlamentet betonar även att familjeföretag måste följa rättsliga bestämmelser om socialförsäkring, pensionsavgifter och normer för säkra arbetsförhållanden.

35.

Europaparlamentet påminner medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna om vikten av ett tillräckligt tillhandahållande av tjänster av hög kvalitet och till ett överkomligt pris för omsorg om barn, äldre och andra omsorgsbehövande personer, skatteincitament för företag och annat stöd för att hjälpa kvinnor och män som är anställda eller egenföretagare eller som driver familjeföretag att förena familje- och arbetsliv.

36.

Europaparlamentet understryker behovet av separat vederbörligen betald mamma-, pappa- och föräldraledighet som tillgodoser arbetstagarnas, egenföretagarnas och arbetsgivarnas behov.

37.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja det europeiska nätverket av ambassadörer för kvinnors företagande och det europeiska nätverket av mentorer för att öka dessa nätverks synlighet.

38.

Europaparlamentet konstaterar att familjeföretag inom jordbruket är rotade på en viss plats på grund av sin jordegendom. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att se till att familjejordbrukens överlevnad inte äventyras genom i synnerhet överdriven byråkrati. Parlamentet vill uppmärksamma den viktiga funktion som kvinnor fyller familjejordbruken och uppmanar medlemsstaterna att främja företagsutbildningar särskilt inriktade på kvinnliga jordbrukare i syfte att ytterligare stärka kvinnornas direkta deltagande i familjejordbruken.

39.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka företagarandan i hela EU, med beaktande av familjeföretagens betydelse för EU:s ekonomi, samt att skapa ett klimat för konkurrenskraftiga företag.

40.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snaraste utarbeta ett meddelande med en analys av familjeföretagens roll i syfte att stärka den europeiska ekonomins konkurrenskraft och tillväxt till 2020 samt att ta fram en färdplan över åtgärder som kan förbättra EU:s familjeföretags ekonomiska miljö och utveckling och öka medvetenheten om de familjeföretagsspecifika utmaningar som man måste ta itu med, liksom att förbättra familjeföretagens konkurrenskraft, internationella framtidsutsikter och sysselsättningsskapande potential.

41.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.