52015DC0639

Malta

Nederländerna

Polen

Portugal

Rumänien

Slovakien

Slovenien

Spanien

Sverige

Storbritannien

1. ESI-fonderna i Österrike

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Efter en period med relativt god tillväxt, följt av en måttlig nedgång på grund av krisen, förefaller Österrike nu gå in i en period med lägre tillväxttakt. Det kan innebära att det blir svårare att uppnå målen för innovation, arbetsmarknad och utbildning, minskade koldioxidutsläpp och resurseffektivitet. Österrike har särskilda brister inom områdena innovation och tekniköverföring från forskningsinstitut till små och medelstora företag samt privata investeringar i forskning och utveckling (FoU). Landet måste förbättra utbildningen i vetenskap och teknik och sysselsättningsmöjligheterna på dessa områden. Mer generellt måste anställningsmöjligheterna för äldre personer, kvinnor, ungdomar och personer med invandrarbakgrund förbättras. Österrike behöver även förbättra resurseffektiviteten för att lösa problemen med ökade koldioxidutsläpp, utbredd användning av nitrater inom jordbruket och brist på biologisk mångfald inom skogsbruket. En del av dessa problem behandlas i Österrikes policyrekommendation inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och är kopplade till landets bredare utmaningar i samband med pensionsåldern, pensionssystemets hållbarhet, arbetsmarknaden samt utbildning och kvalifikationer.

Viktigaste prioriteringar och resultat

ESI-fonderna kommer att bidra till att främja innovation, forskning och teknisk utveckling för att hjälpa Österrike att bli en ”innovationsledare” och uppnå sitt ambitiösa mål på 3,76 % FoU-utgifter av BNP enligt Europa 2020-strategin. ESI-fonderna kommer att stödja forskningsinfrastruktur och forskningskapacitet i Österrikes regionala starka områden och landets roll i viktiga europeiska projekt, t.ex. konsortiet för europeisk forskningsinfrastruktur och Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (Esfri). Ett belopp på 248 miljoner euro kommer att användas för FoU i små och medelstora företag för att öka antalet tekniskt ledande företag och göra företagen mer innovativa i stort.

Ett belopp på 792 miljoner euro kommer att investeras för att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, med inriktning på jordbruk, industri, tjänster och vattenbruk. ESIfinansiering kommer att bidra till den planerade ökningen på 3 % nyetableringar per år, särskilt inom innovativa och kunskapsintensiva sektorer, och stödja den planerade årliga ökningen på 5 % av antalet små och medelstora företag. En del av finansieringen kommer även att användas till att uppnå Österrikes mål för förbättrad eller ny bredbandsinfrastruktur för 2,3 miljoner invånare på landsbygden till 2030 och investeras i omstrukturering och modernisering av omkring 20 000 jordbruksföretag till 2023 något som ska kopplas ihop med nästan 650 samarbetsprojekt.

Dessutom kommer 231 miljoner euro att användas för att minska koldioxidutsläppen inom alla sektorer i ekonomin. Insatserna inriktas bland annat på att öka företagens användning av förnybar energi från 10 % till 12–13 % för att hjälpa dem att uppnå en årlig förbättring av resurseffektiviteten på 5 % samt finansiering av lokala och regionala strategier för minskning av koldioxidutsläpp. Ett belopp på 1,27 miljarder euro kommer att användas för klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering i landsbygdsområden och ytterligare 1,28 miljarder euro kommer att investeras i bevarande och skydd av miljön samt främjande av resurseffektivitet i landsbygdsområden. Ejflu-medel kommer att hjälpa Österrike att återställa, bevara och stärka sin biologiska mångfald och jord- och skogsbrukssystem med höga bevarandevärden. Österrike har som mål att över 83 % av jordbruksmarken ska täckas av förvaltningskontrakt till stöd för biologisk mångfald/landskap och 78 % av förvaltningskontrakt för att förbättra markförvaltningen. 75 % av landets jordbruksmark kommer att omfattas av Ejflu-stöd för utveckling av hållbar vattenförvaltning. Medel från Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) kommer att användas för att skapa ett mer hållbart fiske och vattenbruk och förbättra de marina ekosystemen och den biologiska mångfalden i vattenmiljöer. Dessutom ska vattenbruksproduktionen öka med 5 000 ton till 2023.

Ett belopp på 123 miljoner euro från ESI-fonderna kommer att användas för att främja hållbar och kvalitativ sysselsättning och arbetskraftens rörlighet, särskilt genom att stödja integrerad och hållbar utveckling i utvalda tätorts-/landsbygdsområden och ökad anställbarhet för äldre arbetstagare, kvinnor och ungdomar (särskilt personer med invandrarbakgrund), och andra sociala grupper som riskerar social uteslutning. Ett belopp på 553 miljoner euro finns tillgängligt för att främja social delaktighet och bekämpa fattigdom och diskriminering. Dessa medel är främst avsedda att stödja ungdomar och sociala grupper med invandrarbakgrund (inklusive romer). Tillväxt för alla stöds därför med cirka 19 % av anslaget från ESI-fonderna. Ett belopp på 243 miljoner euro ska investeras i utbildning, inklusive yrkesutbildning, för färdigheter och livslångt lärande, särskilt för att förbättra utbildningsresultaten hos missgynnade ungdomar samt stödja livslångt lärande och yrkesutbildning inom jord- och skogsbruket. Nästan 610 000 personer förväntas ha genomgått utbildning till 2023.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Österrike planerar att anslå 3 miljoner euro till finansieringsinstrument för kapitalinvestering via ”HighTechFund Linz” i Oberösterreich, som tillhandahåller riskkapital till unga teknikinriktade företag under deras sådd-/uppstartsfas och till expanderande företag. Även om investeringen i finansieringsinstrument är betydligt lägre än för perioden 2007–2013, kan Österrike täcka sina behov genom att använda befintliga nationella instrument, så det inte finns några luckor som behöver täckas med ESI-finansieringsinstrument.

Ett belopp på 27,2 miljoner euro (5 % av Eruf-medlen) kommer att användas för integrerad hållbar stadsutveckling i Wien och Oberösterreich. Centrumet för ansvarsfull flodmodellering kommer att medfinansieras i Wien, och bidrar till EU:s strategi för Donauregionen. Provinsen Tyrolen kommer att motta 5,5 miljoner euro eftersom den kommer att tjäna som ett testfall för lokalt ledd utveckling i sju av sina delregioner. Lokala partnerskap i landsbygdsområden förväntas skapa 800 arbetstillfällen.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	2 (nationella)	1	1	10
Tillgängliga medel (euro)	978 349 432	3 937 551 997	6 965 000	1 061 990 384 1

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Österrike uppfyller alla tillämpliga förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna. Innan programmen antogs försäkrade sig kommissionen om att Österrike hade infört de nödvändiga rättsliga villkoren för att stödja forskning och innovation, särskilt att det fanns en strategi för smart specialisering på nationell och regional nivå.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

Österrikes ESI-finansiering kommer att samordnas av förbundskanslerämbetet och den österrikiska konferensen för fysisk planering. Österrike har minskat antalet ESI-fondprogram från 13 under perioden 2007–2013 till fyra, vilket förenklar genomförandet. Det finns nu ett landsomfattande Eruf-program i stället för nio regionala program, och ett ESF-program i stället för två. Dessutom har antalet förvaltande myndigheter minskats från elva till två. Antalet förmedlande organ för Eruf har minskats från 36 till 16, och både revisionsmyndigheten och den attesterande myndigheten för Eruf har ökat sin administrativa kapacitet. Eftersom ett viktigt förmedlande organ kommer att upphöra att skapa utgifter i samband med ESF-finansiering kommer kommissionen att övervaka ESF:s absorptionsförmåga och försäkra sig om att de nya övervaknings- och kontrollsystemen är tillförlitliga.

4. Förenkling för stödmottagarna

För att ytterligare minska den administrativa bördan för stödmottagarna kommer Österrike att se över sina bestämmelser för bidragsberättigande i den nationella budgetlagstiftningen avseende Eruf och ESF, så att de blir mer samstämmiga och konsekventa. Dessutom kommer man att inrätta ett e-förvaltningssystem för ansökningar och rapportering och överväga att införa förenklade kostnadsalternativ, schablonsatser och standardskalor för enhetskostnader i de nationella och regionala bestämmelserna om bidragsberättigande vid behov.

1. ESI-fonderna i Belgien

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Efter flera års stagnation har Belgien återgått till tillväxt, blivit mer konkurrenskraftigt och förbättrat sitt nationella budgetramverk. Den ökande statsskulden förväntas stabiliseras till cirka 107 % av BNP 2016. Belgien måste dock fortfarande säkra finanspolitisk hållbarhet och genomföra strukturreformer, öka sysselsättningsgraden och fortsätta att förbättra sin konkurrenskraft.

Belgiens resultat jämfört med Europa 2020-strategins mål och de politiska rekommendationer som gjorts inom ramen för den europeiska planeringsterminen visar att Belgien måste se till att arbetsmarknaden fungerar bättre, särskilt genom att minska de negativa ekonomiska incitamenten för arbete, underlätta tillträdet till arbetsmarknaden för vissa målgrupper och ta itu med bristen på kvalificerad arbetskraft och kompetensglapp. Belgien måste också se till att lönerna utvecklas i takt med produktiviteten. Genom att fokusera tydligare på modernisering, innovation och FoU kan Belgien dessutom ytterligare förbättra faktorer som inte är kopplade till kostnader i konkurrenskraften. Om Belgien ska nå sitt 2020-mål för utsläpp av växthusgaser måste användningen av hållbara och multimodala transportmedel ökas. Genom att stimulera produktion av förnybar energi och energieffektivitet kommer Belgien dessutom att förbättra sin totala ekonomiska effektivitet, minska exportberoendet, stärka betalningsbalansen, minska ekonomins sårbarhet för externa prischocker och minska utsläppen av växthusgaser.

Belgien har ett allvarligt och ökande problem med överbelastning i trafiken, och de federala och regionala myndigheterna har ännu inte vidtagit konkreta åtgärder för att lösa det problemet.

Viktigaste prioriteringar och resultat

För perioden 2014–2020 kommer Belgien att inrikta ESI-fonderna på tematiska mål enligt målen i Europa 2020-strategin.

Omkring 28 % av de totala ESI-fonderna för Belgien kommer att användas för att främja ett innovationsvänligt företagsklimat, vilket i sin tur kommer att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft, förbättra innovations- och forskningsresultaten och främja tillväxten i e-ekonomin. I detta sammanhang kommer Belgien att fokusera på att utveckla synergier mellan företag, FoU-centrum och institutioner för högre utbildning. Omkring 8 000 belgiska företag kommer att få stöd för produktiva investeringar, och cirka 1 000 företag kommer att samarbeta med forskningsinstitutioner. Samtidigt kommer omkring 45 % av jordbruken att moderniseras och omstruktureras för att öka deras konkurrenskraft.

ESI-fonderna kommer därför att användas för att hjälpa Belgien att nå en sysselsättningsgrad på 73,2 % till 2020 (jämfört med 67,3 % 2014). En investering på 1,1 miljard euro kommer att användas för att utveckla tillväxten av humankapital och öka deltagandet på arbetsmarknaden genom att förbättra utbildningen på alla nivåer, främja social delaktighet och hjälpa de mest utsatta grupperna i samhället (särskilt ungdomar och långtidsarbetslösa) att finna ett arbete. Målet är att hjälpa omkring 460 000 personer att finna ett arbete, starta eget företag, börja studera igen eller genomgå yrkesutbildning.

På energi- och klimatområdet kommer 657 miljoner euro att användas för att uppmuntra hållbar och effektiv användning av naturresurser samt investeringar till stöd för övergången till ett utsläppssnålt samhälle, särskilt genom investeringar i energieffektivitet. Under perioden 2014–2020 kommer 114 miljoner euro från ESI-fonderna att användas för att förbättra energieffektiviteten i byggnader (företag, offentliga byggnader och bostäder) och förbättra produktionen av fjärrvärme och högeffektiv kraftvärme. Projekt som stöds av ESIfonderna kommer att hjälpa Belgien att minska utsläppen av växthusgaser med cirka 11 000 ton koldioxidekvivalenter och skapa ytterligare kapacitet på 11 000 MW för produktion av förnybar energi. Ett belopp på 64 miljoner euro kommer att anslås för övergången till en energieffektiv och utsläppssnål transportsektor. De ESI-medel som är öronmärkta för fisket kommer även i fortsättningen att inriktas på att göra fisket och vattenbruket mer hållbart, förbättra de marina ekosystemen och den biologiska mångfalden i vattenmiljöer och minska oönskade fångster. När det gäller jordbruket bör moderniseringen av jordbruket i Belgien åtföljas av hållbara jordbruksmetoder, ekologisk markförvaltning och investeringar i nya tekniker. Stöd för utveckling av ekologiskt jordbruk har öronmärkts för över 85 000 hektar, och miljöåtgärder inom jordbruket och klimatåtgärder kommer att vidtas för att skydda över 160 000 hektar mark.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Belgien lägger cirka 98 miljoner euro på finansieringsinstrument, som främst stöder små och medelstora företag och energieffektivitet. Instrument planeras endast i Vallonien och Bryssel, inte i Flandern. Belgien bör närmare överväga möjligheten att använda ESI-finansierade finansieringsinstrument i kombination med befintliga nationella och regionala instrument.

Målet är att omkring 70 % av landsbygdsbefolkningen i Flandern och en tredjedel av landsbygdsbefolkningen i Vallonien ska omfattas av strategier för lokalt ledd utveckling.

Tre integrerade territoriella investeringar (ITI) planeras i Flandern (Limburg, Kempen och Västflandern), medan programmen för huvudstadsregionen Bryssel är helt urbana. De integrerade territoriella investeringarna för Limburg och Kempen är avsedda att hantera problem med industriell omvandling.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, Sammanhållningsfonden, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	7 (regionala)	2	1	7
Tillgängliga medel (euro)	2 020 742 087	647 797 759	41 746 051	1 378 392 541 2

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Förhandsvillkoret för strategin för smart specialisering är ännu inte fullständigt uppfyllt för Vallonien och huvudstadsregionen Bryssel, och därför infördes handlingsplaner. Huvudstadsregionen Bryssels Eruf-program omfattar även en handlingsplan för energifrågor.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

Vallonien har beslutat att behålla de gemensamma övervakningskommittéerna för Eruf–EFS under perioden 2014–2020. Övervakningskommittén för Ejflu kommer att vara åtskild.

4. Förenkling för stödmottagarna

De förvaltande myndigheterna för ESI-fonderna planerar för närvarande att utöka användningen av förenklade kostnadsalternativ. Den administrativa bördan för stödmottagare och offentliga myndigheter har minskats betydligt tack vare ökad användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT).

1. ESI-fonderna i Bulgarien

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Bulgariens ekonomiska resultat har förblivit återhållsamma under perioden efter krisen. Efter en minskning av den ekonomiska aktiviteten under 2009 har tillväxten fluktuerat kring 1 % per år. Strukturella flaskhalsar som kompetensglapp på arbetsmarknaden, en fortsatt minskning av befolkningen i arbetsför ålder, den lägsta arbetsproduktiviteten och den högsta energiintensiteten i produktionen i EU och ineffektiv förvaltning av naturresurser som vatten hindrar en långsiktig hållbar tillväxt i landet. De allmännyttiga tjänsterna är ineffektiva och håller dålig kvalitet på grund av de begränsade framstegen med reformen av förvaltningen och rättsväsendet. De politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen rörde därför arbetsmarknaden, social delaktighet, kvalitet på utbildningen, skapande av ett innovationsvänligt företagsklimat, energieffektivitet och administrativ kapacitetsuppbyggnad. Dessa prioriteringar avspeglas i ESI-fondernas program för perioden 2014–2020 i Bulgarien, och medlen kommer att investeras i samtliga elva tematiska mål.

Viktigaste prioriteringar och resultat

ESI-fonderna kommer att bidra till att höja sysselsättningsgraden och garantera humankapital av hög kvalitet genom bättre utbildning, höjd kompetens- och kunskapsnivå och förbättrad hälsa och hälso- och sjukvård, med särskild betoning på ungdomar, äldre och missgynnade befolkningsgrupper som romer. Bulgarien siktar på att öka sysselsättningsgraden för personer i åldern 20–64 år från 63,5 % 2013 till 76 % 2020. För äldre personer (55–64 år) är sysselsättningsmålet 53 % till 2020, och målet för ungdomsarbetslösheten är 7 % 2020. För att öka den sociala delaktigheten för den mer missgynnade och utsatta delen av befolkningen har Bulgarien satt upp målet att antalet personer som lever i fattigdom ska minska med 260 000 till 2020. Dessutom kommer flera tusen barn, även barn med funktionsnedsättning, att få bättre tillgång till hälso- och sjukvård.

ESI-fonderna förväntas bidra till att höja kvalifikationerna för omkring 100 000 personer, ge 28 000 arbetssökande möjlighet att finna ett arbete, finansiera sysselsättnings- och utbildningsåtgärder för att hjälpa 17 000 ungdomar och tillhandahålla livslångt lärande för 160 000 personer. På utbildningsområdet kommer omkring 1 500 skolor att få stöd från ESIfonderna för att ge 160 000 elever möjlighet att utveckla kunskap och kompetenser. Dessutom kommer 30 000 universitetsstuderande att få stipendier, och tusentals gymnasie- och högskoleelever kommer att få yrkesvägledning och utbildning i verkliga arbetsmiljöer.

ESI-fonderna kommer att bidra till att förbättra Bulgariens företagsklimat genom att stärka de små och medelstora företagens kunskapsbaserade konkurrenskraft. Till 2020 ska 1,5 % av BNP läggas på FoU i Bulgarien. Ett belopp på 528 miljoner euro från ESI-fonderna kommer att användas för att stödja innovation hos företag, innovativa nyetableringar samt åtgärder för att förbättra innovations- och forskningsinfrastrukturen.

ESI-fonderna kommer att användas för att göra 3 500 jordbruksföretag och 120 företag i skogsbrukssektorn mer konkurrenskraftiga och miljövänliga, vilket kommer att skapa arbetstillfällen både inom och utanför jordbruket i landsbygdsområden. Över 4 000 småjordbrukare kommer att få stöd för att utveckla sina jordbruk, och 1 630 unga jordbrukare kommer att få startbidrag. Inom fisket kommer ESI-fonderna att användas för investeringar och innovation för att minska fiskets negativa inverkan på den marina miljön och stödja små och medelstora företag inom vattenbruket och beredningssektorn.

Investeringar från ESI-fonderna i Bulgarien bör leda till en ökning på 25 % av energieffektiviteten i hushåll, industri, tjänster och transport. Till 2020 ska andelen förnybara energikällor av den slutliga bruttoenergiförbrukningen vara 16 % i Bulgarien. Medel från ESI-fonderna kommer även att investeras i vattenförvaltning och avfallshantering samt bevarande av naturresurser, biologisk mångfald och förebyggande av klimatrisker.

Ett belopp på 1,6 miljarder euro kommer att ägnas åt att uppgradera Bulgariens transportinfrastruktur för en effektivare anslutning mellan regionerna och till grannländerna med målet att förbättra tillgången till tjänster och stimulera handel och turism. Man kommer att anlägga 190 km TEN-T-järnväg, 62 km TEN-T-motorvägsavsnitt och 8 km tunnelbana i Sofia, vilket ska öka antalet tunnelbaneresor från 80 miljoner till 105 miljoner per år till 2023.

God förvaltning är en av Bulgariens största utmaningar. Personalresurserna inom den offentliga förvaltningen och rättsväsendet måste ledas och utvecklas på lämpligt sätt. Därför kommer ESI-fonderna att användas för att utveckla områden som e-demokrati och e-rättvisa och skapa högkvalitativa och effektiva tjänster för allmänhet och företag Till 2020 ska den tid det tar att tillhandahålla administrativa tjänster jämfört med 2013 minskas med 50 %, och den genomsnittliga tiden för brottsmålsförfaranden och civilrättsliga förfaranden med 10 %.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Ett belopp på 612 miljoner euro från budgeten för Eruf, Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden har öronmärkts för finansieringsinstrument, 70 % mer jämfört med perioden 2007–2013. Mer stöd kommer att gå till energieffektivitet, vatten- och avfallssektorerna, små och medelstora företag, stadsutveckling och turism. Bulgarien har också anslutit sig till initiativet för små och medelstora företag, och bidrar med 102 miljoner euro.

ESI-fonderna kommer också att användas för initiativ för lokalt ledd utveckling i landsbygdsområden och fiskeberoende områden, vilket ska leda till 600 nya arbetstillfällen. En tredjedel av landsbygdsbefolkningen i Bulgarien kommer att dra fördel av infrastruktur som förbättras med hjälp av ESI-fonderna.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, Sammanhållningsfonden, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	7 (nationella)	1	1	8
Tillgängliga medel (euro)	7 422 791 277	2 366 716 966	88 066 622	701 131 995 3

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Tre av förhandsvillkoren för EHFF och sju av elva tematiska förhandsvillkor är fortfarande inte uppfyllda, särskilt smart specialisering, vatten, transport, hälsa och digital tillväxt, men även det viktiga allmänna förhandsvillkoret för offentlig upphandling. Bulgarien har dock infört handlingsplaner för att genomföra alla sina förhandsvillkor senast årsslutet 2016.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

Vice premiärministern med ansvar för förvaltning av EU-fonder och den centrala samordningsenheten i ministerrådet har ansvar för programplanering, förvaltning, övervakning och kontroll av ESI-fondernas program. Vice premiärministern samordnar och är ordförande för samordningsrådet för förvaltning av EU-fonder, där alla ministrar med ansvar för EU-medel deltar.

De olika ESI-fondprogrammen omfattar åtgärder för att stärka den administrativa kapaciteten för de organ som ansvarar för samordning, förvaltning, genomförande, utbetalning och kontroll. Projektstödmottagarna, t.ex. kommuner, rättsväsendet och institutionella stödmottagare inom transportsektorn, är också berättigade till stöd för att stärka sin administrativa kapacitet. Internationella finansieringsinstitut som Europeiska investeringsbanken (EIB), Världsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) står till tjänst med sakkunskap.

4. Förenkling för stödmottagarna

De bulgariska myndigheterna arbetar för att minska den administrativa bördan för projektstödmottagarna. När så är möjligt digitaliseras kommunikationen mellan stödmottagarna och de förvaltande myndigheterna. Detta omfattar elektronisk inlämning av projektförslag och projektrapportering och åtgärder för att göra de administrativa förfarandena enklare och mer effektiva. Ansöknings- och rapporteringsformulären kommer t.ex. att standardiseras, regler för förenklade kostnader i utgiftsrapporteringen kommer att införas och de olika revisions- och kontrollorganen kommer att samordna sina inspektioner.

1. ESI-fonderna i Kroatien

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Den utdragna recessionen har minskat Kroatiens reala BNP med cirka 12,5 %, och arbetslösheten har fördubblats från 8,6 % 2008 till 17,3 % 2014. Behovet av strukturförändringar har blivit uppenbart under de senaste åren, särskilt för att rätta till finanspolitiska obalanser, genomföra en arbetsmarknadsreform, utveckla hållbara sociala system och hälsoskyddssystem, förbättra företagsklimatet och reformera statlig förvaltning och rättsväsende. De nationella myndigheterna har genomfört en rad reformer som ett led i den europeiska planeringsterminen. En betydande del av anslaget på 10,676 miljarder euro från ESI-fonderna för perioden 2014–2020 har öronmärkts för reformer och åtgärder för att nå de nationella målen inom ramen för Europa 2020-strategin.

Viktigaste prioriteringar och resultat

ESI-fonderna kommer att användas för att stimulera forskning, utveckling och innovation i Kroatien för att göra ekonomin mer innovativ och konkurrenskraftig och hjälpa landet att fullgöra sitt nationella åtagande att 1,4 % av BNP ska investeras i FoU senast 2020 (0,75 % 2012). Kroatien siktar också på att öka mervärdet per anställd i små och medelstora företag med 50 % till 2023.

Kroatien hör till de medlemsstater som har lägst deltagande på arbetsmarknaden i EU, vilket särskilt drabbar unga, underkvalificerade, äldre arbetstagare och kvinnor. Kroatiens nationella mål är en sysselsättningsgrad på 65,2 % till 2020 (55,4 % 2012), med särskild betoning på ökad anställningsbarhet för ungdomar som inte arbetar eller studerar. I detta sammanhang ska ESI-fonderna lösa kompetensglappet bland arbetstagarna genom en reform av den högre utbildningen och den offentliga arbetsförmedlingen samt stöd till yrkesutbildning och livslångt lärande. Fonderna kommer även att användas för att stödja egenföretagande och för att minska långtidsarbetslösheten.

Kroatien kommer att använda ESI-fonder för att bygga infrastruktur som kan öka den ekonomiska tillväxten. Här kommer tonvikten att ligga på centrala transportnät (TEN-T), hållbara stadstransporter och bättre tillgänglighet för regionerna. Dessutom siktar Kroatien på att 53 % av hushållen ska ha bredbandstäckning till 2023 (jämfört med 33 % 2013).

ESI-fonderna kommer också användas för att genomföra EU:s miljölagstiftning. Målet är att en miljon invånare ska ha bättre vattenförsörjning och avfallshantering till 2023. Fonderna kommer dessutom att användas för att minska andelen deponerat kommunalt avfall från 83 % (2012) till 35 %. 40 % av förvaltningsramen för Natura 2000 ska vara klar, och 100 % av befolkningen ska omfattas av information om luftkvalitet i storstadsområden Över 160 miljoner euro från ESI-fonderna kommer att investeras i produktion av förnybar energi, och den genomsnittliga årliga efterfrågan på fjärrvärme och kylenergi för renoverade offentliga byggnader ska uppgå till 50 kWh/m2 2023 (250 kWh/m2 2013).

Kroatien står inför sociala utmaningar i form av höga nivåer av fattigdom och social utestängning. Det nationella målet är att minska antalet personer som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning med 150 000 till 2020. För att uppnå detta mål kommer ESI-fonderna att investeras i åtgärder för att främja integration i samhället och på arbetsmarknaden av utsatta grupper, förbättra tillgången till hälso- och sjukvård, förbättra tillgången till sociala tjänster av hög kvalitet, inklusive stöd till övergången från institutionaliserade tjänster till samhällsbaserade tjänster, förebygga och hantera diskriminering, utveckla socialt entreprenörskap och genomföra projekt för stadsförnyelse.

Fonderna kommer dessutom att användas för att stödja den nationella reformen av Kroatiens offentliga förvaltning genom bättre och sund förvaltning av offentliga finanser, avskaffande av onödiga förfaranden, utveckling av e-förvaltning och bekämpning av korruption. Dialogen med arbetsmarknadens parter och det civila samhället kommer att vidareutvecklas, och rättssystemets effektivitet kommer att ökas för att påskynda de rättsliga förfarandena och garantera opartiskhet.

ESI-fonderna kommer att bidra till att göra jordbrukets livsmedelsindustri, vattenbruket och fisket mer konkurrenskraftiga och miljövänliga i Kroatien. Fonderna kommer att användas för att omstrukturera och modernisera över 1 800 jordbruksföretag, minst 1 000 unga jordbrukare kommer att få startbidrag för att bidra till generationsskiftet i landsbygdsområden och fonderna kommer att främja användningen av förvaltningskontrakt till stöd för biologisk mångfald som täcker mer än 101 000 hektar jordbruksmark. Kroatien siktar på att uppnå en balanserad regional utveckling och minska den ekonomiska nedgången i landsbygdsområden, bland annat genom utveckling av alternativa ekonomiska verksamheter. ESI-fonderna kommer dessutom att användas för att förbättra och diversifiera den lokala ekonomin i kustområden, stärka landets tillväxtpotential inom havs- och sjöfartssektorerna, göra fisket och vattenbruket mer hållbart och stärka ekosystem och biologisk mångfald i vattenmiljöer. Vattenbruksproduktionen förväntas öka med 400 %.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Kroatien planerar att anslå över 440 miljoner euro från ESI-fonderna till finansieringsinstrument för att stödja små och medelstora företag, forskning och utveckling och innovation, energieffektivitet, stadstrafik, egenföretagande och socialt entreprenörskap. Programmet är ambitiöst med tanke på att Kroatien inte hade några finansieringsinstrument under den föregående programplaneringsperioden. I detta sammanhang bör Kroatien överväga att använda finansieringsinstrument inom IKT, stadsutveckling och transportinfrastruktur.

Kroatien kommer att lägga minst 400 miljoner euro på integrerade territoriella instrument som ska användas för hållbar stadsutveckling och projekt för lokalt ledd utveckling i landsbygds-, fiske- och sjöfartsområden. Leader-strategier för lokalt ledd utveckling kommer att täcka 1,5 miljoner människor i landsbygdsområden under programperioden 2014–2020.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, Sammanhållningsfonden, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	2 (nationella)	1	1	9
Tillgängliga medel (euro)	8 463 255 776	2 026 222 500	252 643 138	1 201 084 956 4

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Kroatien ska anta en rad strategier och investeringsplaner före årsslutet 2016 för att uppfylla förhandsvillkoren för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna. Man planerar bland annat att anta en strategi för smart specialisering, bredbandsstrategier och digitala strategier, en strategi för hantering av naturrisker, en prissättningsstrategi för vatten, en förvaltningsplan för avrinningsområden, avfallshanteringsplaner och program för förebyggande av avfall, en integrerad transportstrategi, en huvudplan för sjukhus, ett program för utveckling av yrkesutbildningssystemet och en utvecklingsstrategi för den offentliga förvaltningen. Två av förhandsvillkoren för EHFF när det gäller administrativ kapacitet för genomförandet av kontroller av och rapporter om fiskekapaciteten är endast delvis uppfyllda. Handlingsplaner för att uppfylla dessa förhandsvillkor ska ha genomförts senast den 31 december 2016.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

En nationell samordningskommitté (inom regeringen) kommer att samordna genomförandet av de fyra nationella programmen och programmen inom det europeiska territoriella samarbetet. Med tanke på den stora ökningen av Kroatiens ESI-medel under perioden 2014–2020 bör även den tekniska och administrativa kapaciteten ökas avsevärt, både inom förvaltnings- och kontrollsystemet och ute hos projektstödmottagarna.

4. Förenkling för stödmottagarna

Olika verktyg kommer att tas fram, bland annat en webbplats för stödmottagare, en samordnad mekanism för information om ESI-fonderna och förenklade förfaranden för ansökning och urval av projekt. Kroatien planerar även att använda det förenklade kostnadsalternativet.

1. ESI-fonderna i Cypern

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Cypern omfattas av ett ekonomiskt anpassningsprogram för perioden 2013–2016 som ett villkor för landets finanspaket på 10 miljarder euro (som består av 9 miljarder euro från Europeiska stabilitetsmekanismen och 1 miljard euro från Internationella valutafonden (IMF)).

Eftersom Cyperns ekonomiska klimat fortfarande är problematiskt ligger landet efter med vissa av sina nationella mål för Europa 2020-strategin. Cyperns nuvarande sysselsättnings- och fattigdomsgrad skiljer sig t.ex. avsevärt från de nationella målen. De två utbildningsindikatorerna i Europa 2020-strategin har förbättrats 2014 och uppfyller de nationella målen, men Cypern har den lägsta anställbarhetsgraden för utexaminerade akademiker i EU (64,9 % jämfört EU-genomsnittet på 80,7 % för 2013). FoU som andel av BNP ligger fortfarande något under det nationella målet. Klimatindikatorerna i Europa 2020-strategin är på väg att uppfyllas. Indikatorn för energieffektivitet för 2013 översteg det årliga delmålet, och indikatorn för förnybara energikällor är tillfredsställande. Cyperns miljöresultat är dock fortfarande mycket dåliga, särskilt när det gäller hantering av fast avfall, där återvinningsgraden är låg.

Viktigaste prioriteringar och resultat

ESI-fondens program för perioden 2014–2020 är utformade kring tre centrala prioriteringar: 1) konkurrenskraft, 2) sysselsättning och social delaktighet, och 3) hållbar användning samt skydd av naturresurser.

ESI-fonderna kommer att användas för strukturell diversifiering av ekonomin och förbättrad konkurrenskraft genom åtgärder för att stärka företagens innovation och uppmuntra samarbete mellan företag och forskningsinstitut inom de områden som kartlagts i strategin för smart specialisering. Entreprenörskap och konkurrenskraft för små och medelstora företag kommer att främjas, särskilt inom turism, jordbrukets livsmedelsindustri och vattenbruk (produktionen ska ökas med 46 %). ESI-fonderna ska stödja över 600 små och medelstora företag och skapa 1 200 nya arbetstillfällen, medan FoU-investeringarna som andel av BNP bör öka från 0,47 % av BNP 2012 till 0,5 % 2020, även med hjälp av privata investeringar. ESI-fonderna kommer även att stödja investeringar inom fisket för att minska fiskets negativa inverkan på den marina miljön och stödja små och medelstora företag inom vattenbruket och beredningssektorn. Cypern vill förbättra e-förvaltningen och det digitala företagandet genom investeringar i IKT samt öka små och medelstora företags IKTanvändning. Cypern förväntar sig också att täckningen av höghastighetsbredband ska nå 50 % av hushållen, och antalet privatpersoner och små och medelstora företag som använder IKT förväntas öka med 10 respektive 6 %.

ESI-fonderna kommer att investeras i sysselsättning och social sammanhållning för att förbättra sysselsättningsmöjligheterna, med fokus på utsatta grupper som arbetslösa, långtidsarbetslösa och särskilt ungdomar. Ungdomar kommer att få stöd genom sysselsättningsinitiativet för unga. Fler än 14 000 arbetslösa förväntas få stöd genom insatser via ESI-fonderna, varav de flesta (9 000) är ungdomar. Av dessa kommer 5 800 personer att få stöd från sysselsättningsinitiativet för unga och återstoden från ESF. Tack vare stödet från ESI-fonderna förväntas deltagandet på arbetsmarknaden och sysselsättningsgraden öka för att nå målet 75–77 % 2020 (67,3 % 2014). ESI-fonderna förväntas också bidra till att förstärka den offentliga förvaltningen. Dessutom kommer ESI-fonderna att bidra till att förbättra den sociala delaktigheten genom att hjälpa utsatta personer att ta sig in på arbetsmarknaden och genom att stödja bildandet av 180 sociala företag, vilket i sin tur kommer att hjälpa Cypern att uppnå sitt mål för fattigdomsminskning på 19,3 % 2020 (från 27,8 % 2013). ESI-finansiering förväntas också bidra till att förbättra livslångt lärande och yrkesutbildning, framför allt genom att anpassa färdigheterna till arbetsmarknadens behov.

Fonderna kommer att hjälpa Cypern i övergången till ett utsläppssnålt och resurseffektivt samhälle genom att främja energieffektivitet (2020-målet är 14,3 %, jämfört med 12,3 % 2011) och förbrukningen av förnybar energi (13 % 2020 jämfört med 7,7 % 2011). Dessutom kommer cirka 3 500 hushåll att få hjälp med att förbättra sin energiförbrukning så att de får en högre energiförbrukningsklassificering.

ESI-fonderna kommer också att användas för att lösa landets trängande behov av att uppfylla EU-kraven för hantering av fast och flytande avfall. Cypern förväntas öka sin återvinningsgrad till 50 %, och 2 300 hushåll (räknat i personekvivalenter) ska få förbättrad behandling av avloppsvatten. ESI-fonderna kommer även att användas för att slutföra investeringarna i Cyperns TEN-T-hamn och dess anslutningar, vilket förväntas leda till att varutransporten ökar från cirka 300 000 TEU till 1 miljon TEU. Förbättringar av rörligheten i städer, särskilt i Nicosia, bör leda till att dubbelt så många människor använder kollektiva färdmedel.

Ejflu-stödet kommer att inriktas på investeringar för att främja hållbar förvaltning och användning av naturresurser, bevarande av biologisk mångfald, klimatanpassning och skapande av nya arbetstillfällen i landsbygdsområden. EHFF-stödet kommer att inriktas på skydd och återställande av marina biologiska resurser.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Cypern ämnar bevilja 15 miljoner euro till finansieringsinstrument som stöder små och medelstora företag. Man har börjat göra förhandsbedömningar för att utvärdera möjligheterna till kapital-, lån- och garantiordningar inom ramen för stödet till små och medelstora företag, IKT, energisektorn och investeringar i miljö och transport.

Cypern har anslagit ett stort belopp (20 % av Eruf-finansieringen, dvs. omkring 60,2 miljoner euro) till hållbar stadsutveckling. Målet är att främja integrerade åtgärder för att hantera de ekonomiska, miljömässiga och sociala problemen i de fyra största städerna. Detta är långt mer än de minst 5 % som krävs enligt EU-lagstiftningen. Integrerade territoriella investeringar kommer inte att göras, men initiativ för lokalt ledd utveckling kommer att genomföras inom ramen för Ejflu- och EHFF-programmen.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, Sammanhållningsfonden, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	2 (nationella)	1	1	5
Tillgängliga medel (euro)	702 401 708	132 244 377	39 715 209	526 153 917 5

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

De särskilda förhandsvillkoren för EHFF rörande rapportering om fiskekapacitet är delvis uppfyllda, och en handlingsplan finns. Fem av elva tematiska förhandsvillkor är inte uppfyllda. Det viktigaste av dessa är bredbandsnät, prissättningsmetoden för vatten och planeringen av avrinningsområden, inklusive återvinning och återanvändning av avfall. Handlingsplaner har tagits fram, och måldatum har fastställts. Det allmänna förhandsvillkoret för statistik och indikatorer är inte uppfyllt, men en handlingsplan har utarbetats för att uppfylla detta förhandsvillkor till december 2015.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

Antalet program för Cypern har inte ändrats jämfört med programperioden 2007–2013. Landet har inrättat en enda förvaltande myndighet (generaldirektoratet för EU-program, samordning och utveckling) och en gemensam övervakningskommitté för att samordna programmen inom Eruf/Sammanhållningsfonden och ESF-programmen. Ett gemensamt informationssystem används för samtliga program.

4. Förenkling för stödmottagarna

De cypriotiska myndigheterna kommer i större utsträckning att använda metoder för förenklade kostnader och uppgradera det särskilda informationssystemet. De planerar också att förbättra användningen av elektroniska formulär och driftskompatibiliteten mellan de nationella administrativa tjänsterna för automatiskt utfärdande och minska antalet nödvändiga handlingar och intyg.

1. ESI-fonderna i Tjeckien

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

De rådande makroekonomiska tendenserna är positiva. Den tjeckiska ekonomin återgick till tillväxt under 2014 efter två års avmattning. Negativa demografiska tendenser förväntas dock leda till ökningar av både pensions- samt hälso- och sjukvårdsutgifterna på lång sikt. Ekonomin hör för närvarande till gruppen måttliga innovatörer och förväntas röra sig uppåt i mervärdeskedjan. Arbetslösheten har minskat, men arbetsmarknaden kännetecknas av lågt deltagande av vissa grupper och glapp mellan tillgång och efterfrågan på kompetens.

Analysen av Tjeckiens Europa 2020-mål visar på avsevärda luckor i fråga om ökade FoUutgifter på nationell och regional nivå (särskilt när det gäller privata investeringar), förbättring av energieffektiviteten, högskolereformer, korruptionsbekämpning och korrekt tillämpning av bestämmelserna om offentlig upphandling. De politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen innehåller förslag om inrättandet av ett centralt register för offentliga kontrakt, korrekt genomförande av korruptionsbekämpningsplanen, en reform av högskolan och ökat deltagande för mindre gynnade barn i utbildningen, t.ex. romer.

Viktigaste prioriteringar och resultat

Under perioden 2014–2020 kommer ESI-fonderna att användas för att stärka den tjeckiska ekonomins konkurrenskraft och innovationsförmåga genom att investera 2,5 miljarder euro i forskning, teknisk utveckling och innovation. Landet har tagit igen eftersläpningen av FoU-investeringar genom ökade anslag från ESI-fonderna och förväntas öka FoU-avgifterna som andel av BNP till 2,97 % 2020. Investeringarna kommer att användas för att ge ett uppsving åt strukturer och kapacitet för forskning och innovation och förbättra samarbetet mellan forskningssektorn, företag och högskola.

Över 2 miljarder euro (1,4 % av BNP) från fonderna kommer att utgöra den främsta finansieringskällan för stöd till övergången till ett utsläppssnålt samhälle. Den tjeckiska industrins energi- och resursintensitet (främst kol) är en av de högsta i EU. De viktigaste resultaten inom detta område förväntas bli ökad produktion av energi från förnybara energikällor (med 83 MW) och minskade utsläpp av växthusgaser (920 000 ton koldioxid per år).

ESI-fonderna kommer att bidra med 2,8 miljarder euro till miljöskydd och effektiv resursanvändning. Investeringen kommer att användas för åtgärder för förbättrad vattenkvalitet (t.ex. förbättrad vattenförsörjning för ytterligare 150 000 personer), avfallshantering (t.ex. en årlig ökning av avfallsåtervinningskapaciteten på 700 000 ton), luftkvalitet, förbättring av den biologiska mångfalden, målet att 400 000 hektar mark ska omfattas av ekologiskt jordbruk samt åtgärder för att hjälpa jordbrukare att uppnå åtagandena för miljöåtgärder och klimatrelaterade åtaganden inom jordbruket, som berör 870 000 hektar mark. EHFF kommer att bidra till att göra det tjeckiska fisket och vattenbruket mer hållbart genom effektivare och miljövänliga produktionsåtgärder.

Inom transporten kommer ett anslag på 6,2 miljarder euro att stödja hållbara transporter och bidra till att avlägsna flaskhalsar i viktiga nätinfrastrukturer. Detta kommer även att bidra till att täppa till luckor i TEN-T och förbättra driftskompatibiliteten för järnvägsnätet. En sträcka på 140 km järnvägslinjer ska byggas om eller uppgraderas för att bidra till en heltäckande övergång till hållbar rörlighet. Infrastrukturförbättringarna kommer att bidra till att landets regioner blir mer tillgängliga och leda till att fler människor använder kollektiva färdmedel i städerna. Ett belopp på 200 miljoner euro från ESI-fonderna har dessutom öronmärkts för uppgradering och förbättrad säkerhet för högspänningsnät.

Nästan 1,4 miljarder euro kommer att användas för att främja hållbar och högkvalitativ sysselsättning och stödja arbetskraftens rörlighet, med särskild inriktning på missgynnade grupper som lågkvalificerade arbetstagare, äldre eller ungdomar (stöd till 585 000 personer, varav 230 000 förväntas förvärva nya kvalifikationer). ESI-fonderna kommer även att användas för social delaktighet och utbildning, där anslag på 2 miljarder euro var kommer att inriktas på att hjälpa personer i svårigheter och personer från missgynnade grupper. Dessa medel kommer även att användas för att förbättra kvaliteten på sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster och investera i utbildning. När det gäller allmännyttiga tjänster kommer 30 nya rörliga hälso- och sjukvårdsteam och 83 vårdinrättningar att inrättas och utbildning på alla nivåer att stödjas, vilket ska ge lika tillgång till förskola, grundskola och gymnasium av hög kvalitet. ESI-fonderna kommer även att användas för att utveckla universiteten genom att förbättra deras personalledning och underlätta tillträdet till högre utbildning (869 elever i nya kandidatprogram).

Cirka 180 miljoner euro kommer att användas för att öka effektiviteten och insynen i den offentliga förvaltningen och rättssystemet, minska administrativa bördor, förbättra personalens kompetens och effektivisera personalledningen.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Enligt planerna ska cirka 763 miljoner euro från de sammanhållningspolitiska programmen kanaliseras via finansieringsinstrument. Detta är mer än dubbelt så mycket som beloppen under föregående programperiod. De huvudsakliga insatsområdena är stöd till små och medelstora företag, transportinfrastruktur, investeringar i energieffektivitet och i mindre utsträckning resurseffektivitet.

Det lagstadgade kravet att 5 % av Eruf-medlen ska användas för hållbar stadsutveckling kommer att uppfyllas tack vare investeringar från programmet ”Prague the Growth Pole” och sju integrerade territoriella investeringar (ITI) kommer att genomföras i de största storstadsområdena. Det sammanlagda ITI-anslaget uppgår till 1 miljard euro från Eruf och 223 miljoner euro från Sammanhållningsfonden.

Lokalt ledd utveckling kommer att bli särskilt viktigt för utvecklingen av landsbygdsområden genom en flerfondsstrategi. Detta kommer att omfatta finansiering från Eruf (418 miljoner euro), Ejflu (115 miljoner euro) och ESF (64 miljoner euro). Dessa medel kan användas för integrerade och sektorsövergripande lokala utvecklingsstrategier som genomförs av lokala grupper som är organiserade i cirka 160 lokala aktionsgrupper som täcker 55 % av befolkningen.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, Sammanhållningsfonden, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	8 (nationella)	1	1	7
Tillgängliga medel (euro)	21 643 218 575	2 305 673 996	31 108 015	1 144 024 031 6

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

De strategiska ramarna för vissa investeringsområden (dvs. FoU och IKT) har inte slutförts. Handlingsplaner har antagits för elva tematiska och tre allmänna förhandsvillkor.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

Tjeckien har rationaliserat förvaltningen av ESI-fonderna och centraliserat den genom att minska antalet program (åtta sammanhållningspolitiska program jämfört med 17 under programperioden 2007–2013) och antalet förmedlande organ. Ministeriet för regional utveckling är den nationella samordningsmyndigheten. Ökad samordning mellan fonderna garanteras genom övervakningskommittéer, samordnade ansökningsomgångar och arbetsgrupper. Civilförvaltningslagen från 2014 ska bidra till att förbättra den administrativa kapaciteten.

4. Förenkling för stödmottagarna

Tjeckien vill minska den administrativa bördan för stödmottagarna och förvaltningen genom att minska antalet program och förmedlande organ, införa ett nytt övervakningssystem för hela genomförandestrukturen och använda en gemensam metod för samtliga program. Finansieringsinstrument och alternativ som förhandsbetalningar och förenklade kostnader kommer att användas i större utsträckning.

1. ESI-fonderna i Danmark

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Den danska ekonomin drabbades relativt hårt av finanskrisen, vilket ledde till en stor ökning av arbetslösheten bland ungdomar och personer med utländsk bakgrund. Även om Danmark har ett företagsvänligt klimat är det få små och medelstora företag som växer, vilket delvis beror på att få innovationer omvandlas till vinst, dålig utveckling av entreprenörsförmåga och den primära sektorns behov av ökad innovation för mer hållbar produktion. Danmark har dock fortfarande vissa problem med arbetskraftens kompetens. Färre personer har yrkesutbildning, en minskande andel personer med invandrarbakgrund (särskilt män) utbildar sig och andelen elever som slutar skolan i förtid är fortsatt hög. Dessa problem togs upp i en av de politiska rekommendationerna för Danmark inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2014.

Danmark visar generellt goda miljöresultat. Landets insatser för att nå målet för utsläpp av växthusgaser verkar dock ha mattats av. Pressen är fortfarande hög på livsmiljöer och vatten, vilket främst beror på intensivt utnyttjande av mark och fiskeresurser, urlakning av näringsämnen från marken osv.

Danmark är ett rikt land med förhållandevis små interna socioekonomiska skillnader jämfört med andra medlemsstater och hanterar de flesta av sina problem genom nationella ordningar. Eftersom anslaget från ESI-fonderna till Danmark är blygsamt inriktas programmen främst på att lösa ovannämnda problem.

Viktigaste prioriteringar och resultat

Ett belopp på 300 miljoner euro från ESI-fonderna ska hjälpa små och medelstora företag inom industrin, tjänstesektorn, jordbruket, vattenbruket och fisket att bli att mer innovativa och bättre på att omvandla innovation till vinst. ESI-fonderna investeras också i åtgärder för att öka företagens konkurrenskraft, där stödet inriktas på kluster och samarbetsnätverk. Dessutom syftar en stor del av de miljö- och klimatrelaterade investeringarna också till att förbättra företagens konkurrenskraft och tillväxt. Danmark kommer dessutom att använda ESI-fonderna för att utveckla kartlagda tillväxtområden, både inom individuella företag och i form av regionala strategier för smart specialisering. Det förväntas att 3 200 företag kommer att börja delta i samarbetsnätverk, även med kunskapsinstitut, och över 4 000 företag förväntas lansera innovativa lösningar eller produkter.

Danmark kommer även att använda 270 miljoner euro från ESI-fonderna inom området social delaktighet, med målet att hjälpa människor i utkanten av arbetsmarknaden och förbättra anställbarheten genom att hjälpa fler att slutföra yrkesutbildning och högre utbildning (nationella medel kommer att finnas tillgängliga för att hjälpa personer som befinner sig i utkanten av arbetsmarknaden). På så sätt kommer ESI-fonderna att bidra till att bemöta de politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Totalt kommer omkring 5 500 arbetstillfällen att skapas. Dessutom förväntas investeringarna i utbildning att avsevärt öka anställningsmöjligheterna för ytterligare 52 000 personer.

Danmark kommer att investera mer än 635 miljoner euro från ESI-fonderna i miljö och klimat. Landets miljöinvesteringar kommer att inriktas på skydd och bevarande av naturtillgångar, förbättring av vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden och miljövänligt och hållbart utnyttjande av odlad mark och fiskbestånd (även inom vattenodlingssektorn) i linje med den nya gemensamma fiskeripolitiken. Inom fisket kommer ESI-fonderna t.ex. att bidra till att minska oönskade fångster med 5 000 ton och öka den ekologiska vattenbruksproduktionen med 3 000 ton till 2023. Inom jordbruket kommer ESIfonderna även att omfatta stöd för bevarande av landskap och biologisk mångfald som täcker ett område på minst 3 400 km² (eller mer än 10 % av jordbruksmarken). Av Danmarks totala miljö- och klimatinvesteringar kommer 91 miljoner euro att investeras i övergången till ett utsläppssnålt samhälle med en minskning av utsläppen av växthusgaser med 51 000 ton och av energiförbrukningen med 905 000 GJ. Detta kommer att hjälpa Danmark att uppnå sitt mål enligt Europa 2020-strategin att minska utsläppen av växthusgaser med 20 %. Förbättrad resurseffektivitet är ett led i Danmarks strategi för att öka företagens konkurrenskraft, och de medel som läggs på konkurrenskraft kommer även att bidra till övergången till ett utsläppssnålt samhälle. Totalt planerar Danmark att använda omkring 577 miljoner euro (46 % av det totala anslaget från ESI-fonderna) för bekämpning av klimatförändringar.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Danmark anslog 28 miljoner euro till finansieringsinstrument under perioden 2007–2013. För perioden 2014–2020 har Danmark gjort det möjligt för regionerna att använda medel från finansieringsinstrument för investeringar i företagsutveckling och förbättringar av företagens energi- och resurseffektivitet.

Danmark kommer att använda 5 % av Eruf-anslaget för hållbar stadsutveckling, med fokus på företagsutveckling genom innovation och energi- och resurseffektivitet. Dessa stadsutvecklingsåtgärder kommer att integreras i bredare strategier för att hantera sociala, ekonomiska, demografiska, miljömässiga och/eller klimatrelaterade problem i vissa stadsområden.

Sammanlagt 26 lokala aktionsgrupper som täcker både landsbygds- och kustområden stöds genom Leader-metoden. De kommer att arbeta för att öka de befintliga turismrelaterade verksamheterna, utveckla småföretag, skapa tjänster och stödja hållbart fiske. Åtgärderna kommer att bidra till att skapa arbetstillfällen och förbättra levnadsvillkoren för lokalbefolkningen.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, Sammanhållningsfonden)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	2 (nationella)	1	1	5
Tillgängliga medel (euro)	413 231 682	918 803 690	208 355 420	748 186 649 7

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Danmark uppfyller samtliga förhandsvillkor för stöd från ESI-fonderna.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

Eruf- och ESF-programmen genomförs via sex regionala tillväxtforum med Erhvervsstyrelsen, den danska näringslivsmyndigheten, som förvaltande myndighet. Programmen förvaltas av samma förvaltande myndigheter på regional nivå. Ejflu och EHFF förvaltas av den danska jordbruks- och fiskerimyndigheten. Genomförandet av Leaderåtgärderna har delegerats till Erhvervsstyrelsen, vilket garanterar nära samordning mellan fonderna. De två förvaltande myndigheterna är dessutom medlemmar i varandras övervakningskommittéer (för Eruf/ESF respektive Ejflu/EHFF). Dessutom planerar de två förvaltande myndigheterna samordningsmöten mellan de två uppsättningarna av fonder för att öka effektiviteten i genomförandet. Både ESF och fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt har mål för social delaktighet, men ESF är mer arbetsmarknadsrelaterad. Överlappning mellan de båda fonderna undviks genom en tydlig åtskillnad mellan respektive mål och genom att de två förvaltande myndigheterna ingår i varandras övervakningskommittéer.

4. Förenkling för stödmottagarna

Potentiella stödmottagare kommer att ha elektronisk tillgång till förvaltningen av fonden (enligt initiativet för esammanhållning). Potentiella stödmottagare som inte har omedelbar tillgång till e-sammanhållning kommer fortfarande att ha tillgång till fonden på annat sätt. Danmark planerar även att utöka användningen av förenklade kostnadsalternativ.

1. ESI-fonderna i Estland

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Estland har visat prov på en anmärkningsvärd flexibilitet för att klara av den ekonomiska krisen. Den reala BNP:n förväntas återgå till de nivåer som nådde före krisen under 2016. Trots att ekonomin i stort har förbättrats återstår allvarliga strukturella utmaningar. Dessa måste lösas för att göra den estniska ekonomin mer kunskapsbaserad, innovativ, inkluderande och hållbar.

Det verkar saknas samordning i den statliga finansieringen av forskning och innovation, och finansieringen bör inriktas på ett begränsat antal områden för smart specialisering. Högskolesystemet måste fortfarande anpassas till företagens och forskningsinstitutionernas behov, innovationskapaciteten är låg och få företag samarbetar med forskningsinstitutioner.

Den krympande arbetskraften i kombination med låg arbetsproduktivitet kommer att bli ett problem på medellång till lång sikt. Den ambitiösa reformen för arbetskapacitet började genomföras först nyligen. Brist på barnomsorg gör det svårare för föräldrar att återvända till arbete. Tillgången till och kvaliteten på allmännyttiga tjänster varierar på lokal nivå. Estland måste göra mer för att öka attraktionskraften hos yrkesutbildning och praktik. Landet bör också främja entreprenörskap och sysselsättningsskapande runtom i landet för att förhindra att skillnaderna i ekonomisk utveckling ökar.

Estlands resursintensitet är fortfarande mycket hög. Landet kommer sannolikt inte att uppfylla sina effektivitetsmål för 2020. Insatserna för att förbättra energieffektiviteten i bostäder och industri måste ökas. Estland bör även arbeta för att införa mer hållbara transportsätt.

Dessa utmaningar återges i de politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Viktigaste prioriteringar och resultat

Estland kommer att använda ESI-fonderna för att öka den privata sektorns FoU-utgifter till 2 % av BNP till 2023 (1,26 % 2012). FoU-finansieringsprogrammen kommer att anpassas till Estlands ram för smart specialisering. Estland kommer även att använda ESI-fonderna för att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft, och siktar på att öka antalet exporterande företag till 15 700 (11 281 år 2012). Medlen till landsbygdsutveckling kommer att riktas bättre för att uppnå positiva förändringar i landsbygdsekonomin. Särskilda ordningar planeras för att utveckla småjordbruk och hjälpa unga jordbrukare att etablera jordbruksföretag. Estland kommer att uppmuntra korta livsmedelsförsörjningskedjor och investera i beredning och saluföring av jordbruksprodukter. ESI-fonderna kommer även att användas för att stärka den digitala ekonomin, med målet att 60 % av landet ska ha bredbandshastigheter på 100 Mbps eller mer (3,6 % 2012).

Landet kommer även att investera i sysselsättning för att öka sysselsättningsgraden till 76 % (73,3 % 2013). Man planerar att uppnå detta t.ex. genom att reformera bedömningen av arbetsförmåga. Målet är att bibehålla den BNP-andel som skapas utanför Tallinn och Tartu på nivån 30 %. På utbildningsområdet är målet att nå 75 % slutförda praktikperioder med gott resultat (50 % 2013), vilket motsvarar cirka 8 000 personer. Dessutom kommer över 350 000 karriärrådgivningar att erbjudas ungdomar och personer i anställningsbar ålder. Finansieringen av social delaktighet kommer att användas för att förkorta väntelistorna för barnomsorg och förskola till ett beräknat antal på 300 från 4 430 år 2012. Ungdomsarbetstjänster kommer att hjälpa omkring 200 000 deltagare. Hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen kommer att optimeras och primärvården och förebyggandet av sjukdomar stärkas. Finansieringen av administrativ kapacitetsuppbyggnad ska användas för att öka procentandelen personer som är nöjda med kvaliteten på allmännyttiga tjänster till 85 % (67 % 2012).

Stödet till transport kommer att användas för att utveckla TEN-T samt miljövänliga och utsläppssnåla transportsystem. Estland planerar t.ex. att öka antalet tågpassagerare per år till 8,4 miljoner från 4,2 miljoner 2013. Investeringen i ett utsläppssnålt samhälle förväntas uppnå energibesparingar på upp till 45 % för 40 000 lägenheter. Estland planerar använda medlen för miljö och klimatanpassning för att uppfylla de grundläggande kraven i regelverket inom vattensektorn och säkerställa motståndskraft mot katastrofer. Medlen kommer även att användas för att bevara den biologiska mångfalden genom att investera i upprätthållande av delvis naturliga livsmiljöer (2,6 % av jordbruksmarken) och ekologiskt jordbruk (14 % av jordbruksmarken). Över 70 % av det utnyttjade jordbruksområdet bör omfattas av system för att förbättra biologisk mångfald och markförvaltning. Vattenskydd inom jordbruket och nedlagda torvproduktionsområden hör till prioriteringarna. Det estniska fisket och vattenbruket kommer att göras mer hållbara. De marina ekosystemen och den biologiska mångfalden i vattenmiljöer kommer att förbättras, och oönskade fångster förväntas minska med 21 ton.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Estland kommer att öka anslagen till finansieringsinstrument med cirka 50 % jämfört med föregående period, till ett värde på 215,5 miljoner euro. Låne-, garanti- och kapitalinstrument kommer att användas för att stödja små och medelstora företag samt forskning och innovation. Enligt förhandsbedömningen finns inget utrymme för finansieringsinstrument som finansieras av ESI-fonderna på området energieffektivitet och miljöinfrastruktur.

Av Eruf-anslaget används 5 % för integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling. Lokalt ledda utvecklingsstrategier i landsbygdsområden kommer att genomföras av 34 lokala aktionsgrupper, varav åtta inom fisket.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, Sammanhållningsfonden)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	1	1	1	4
Tillgängliga medel (euro)	3 534 560 285	823 341 558	100 970 418	449 819 256 8

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Av de 29 tillämpliga förhandsvillkoren var 15 inte uppfyllda vid tidpunkten för antagandet av partnerskapsöverenskommelsen. Sedan dess har Estland rapporterat att handlingsplaner har genomförts för att uppfylla elva av dessa. Landet räknar med att uppfylla de fyra återstående förhandsvillkoren under 2016, dvs. förebyggande och hantering av risker, övriga transportsätt, aktiv integration samt statistiska system och resultatindikatorer.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

Estland har endast ett sammanhållningspolitiskt flerfondsprogram under perioden 2014–2020 jämfört med tre under föregående period. Finansministeriet agerar som förvaltande myndighet, attesterande myndighet (vars uppgifter har slagits ihop med den förvaltande myndighetens) och revisionsmyndighet. Fem andra ministerier agerar som förmedlande organ på första nivån och 13 centrala organ eller andra organisationer agerar som förmedlande organ på andra nivån (två har lagts till för den nya perioden).

Inga större ändringar har gjorts av genomförandesystemen för Ejflu och EHFF. På statlig nivå används den statliga budgetstrategin för att samordna alla finansieringskällor.

4. Förenkling för stödmottagarna

Ett antal lagar och riktlinjer har ändrats för att minska den administrativa bördan för stödmottagarna. Uppgiftsutbytet med sökande och stödmottagare kommer att digitaliseras fullständigt, utgifter betalas ut genom förenklade kostnadsalternativ när så är möjligt, och det finns även en möjlighet att kombinera bidrag och finansieringsinstrument.

1. ESI-fonderna i Finland

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Återställande av tillväxten och konkurrenskraften kombinerat med sysselsättningsskapande är den centrala utmaningen för den finska ekonomin. Företagens FoU-intensitet är på nedåtgående, vilket gör det svårt att nå det nationella målet för FoU-utgifter (4 % av BNP). Risker till följd av svaga exportresultat i samband med den industriella omstruktureringen måste hanteras. Finland kämpar fortfarande med att omvandla FoU-investeringar till framgångsrika exportprodukter. Landet bör öka finansieringen av nyetableringar, och företagen bör få mer hjälp med att göra affärer utomlands. Med tanke på den åldrande befolkningen och den krympande befolkningen i arbetsför ålder är det dessutom viktigt att arbetsmarknaden utnyttjar arbetskraftens fulla potential. Arbetslösheten låg på 8,7 % 2014 och ökar, särskilt bland ungdomar och äldre arbetstagare. En annan utmaning för Finland är den försvagade balansen i de offentliga finanserna och riskerna för de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet till följd av demografiska tendenser.

De politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen är utformade för att hantera dessa frågor.

Viktigaste prioriteringar och resultat

Finland siktar på att förbättra de små och medelstora företagens konkurrenskraft genom att investera 644 miljoner euro i diversifiering av företagsstrukturer och öka antalet växande, innovativa och internationellt expanderande företag. Åtgärderna kommer därför inriktas på nyetableringar och utveckling av nya företagsverksamheter. Ejflu kommer att inriktas på investeringar direkt på gårdarna, investeringar i livsmedelsberedning och diversifiering av jordbrukens verksamheter. Över 1 miljard euro har anslagits för investeringsstöd. Cirka 15 000 jordbruk kommer att stödjas.

Forsknings- och innovationsinvesteringar på 398 miljoner euro kommer att inriktas på att öka innovationskapaciteten, särskilt bland tillväxtföretag och nyetableringar inom utvalda områden för smart specialisering. Finland siktar på att förbättra sin förmåga att omvandla forskning och innovation till kommersiella produkter och tjänster. Med hjälp av dessa investeringar och Ejflu-finansiering för samarbete och innovation vill Finland dessutom öka sina forsknings- och innovationsutgifter i förhållande till BNP till 4,0 % 2020 (3,31 % 2013).

Finland kommer att anslå 219 miljoner euro till övergången till ett utsläppssnålt samhälle. Detta kommer att bidra avsevärt till att öka användningen av förnybar energi från 33 % (2011) till 38 % (2020). Finansieringen från ESI-fonderna kommer främst att stödja forsknings- och innovationsverksamheter inom sektorn för utsläppssnål teknik, införande av nya tekniker och utveckling och kommersialisering av utsläppssnåla produkter, tjänster och tillverkningsmetoder.

För att skydda miljön och främja resurseffektivitet kommer EHFF att bidra till att göra fisket och vattenbruket mer hållbart och förbättra de marina ekosystemen och den biologiska mångfalden i vattenmiljöer. Inom Ejflu har 1,6 miljarder euro anslagits för åtgärder för miljö och klimatvänligt jordbruk. Målet är att minska jordbruksverksamhetens miljöskadliga effekter på mark, yt- och grundvatten och luft genom att främja användningen av miljövänliga metoder och hantera odlingsförhållandena. Över 81 % av jordbruksmarken beräknas omfattas av förvaltningskontrakt för att förbättra vattenförvaltningen. Ett belopp på 1,8 miljarder euro har anslagits för jordbruksområden med naturliga begränsningar i syfte att främja biologisk mångfald inom jordbruket.

Ett belopp på 347 miljoner euro ska investeras i sysselsättning och åtgärder för att minska arbetslösheten. Finansieringen från ESI-fonderna kommer särskilt att inriktas på ungdomar och personer med en mindre gynnsam ställning på arbetsmarknaden och siktar på att hjälpa omkring 40 000 arbetslösa personer. Finansieringen kommer att användas för åtgärder för förlängning av arbetslivet, balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft och ökad rörlighet för arbetskraften. Stödet för underlättande av diversifiering, skapande och utveckling av småföretag i landsbygdsområden kan i sin tur bidra till att skapa omkring 6 000 arbetstillfällen.

Allmän och yrkesinriktad utbildning kommer att få 199 miljoner euro i stöd. Åtgärderna kommer att inriktas på att öka antalet kompetenta arbetstagare, förstärka ungdomars yrkeskunskaper samt yrkeskunskaper för personer som inte har slutfört sin yrkesutbildning, förbättra tjänsterna under övergångsperioden mellan skola och arbete och förbättra utbildningens kvalitet i stort. I landsbygdsområden kommer kunskapsöverföring att tillhandahållas genom utbildning av över 20 000 personer (främst jordbrukare).

ESI-finansieringen för social delaktighet (248 miljoner euro) kommer att bidra till att bekämpa fattigdom, social utestängning och marginalisering. Över 15 000 personer kommer att omfattas av stödet, främst personer som står utanför arbetsmarknaden.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Finland planerar att anslå omkring 1,5 miljoner euro till finansieringsinstrument för aktieinvesteringar inom det operativa programmet för Åland. Detta är en avsevärd minskning jämfört med perioden 2007–2013. Finland undersöker möjligheter att utöka användningen av finansieringsinstrument.

Av Eruf-anslagen ägnas cirka 5 % åt hållbar stadsutveckling i sex storstadsområden (Helsingfors, Esbo, Vanda, Uleåborg, Tammerfors och Åbo) via ett verktyg för integrerade territoriella investeringar (ITI). Det främsta syftet med ITI-strategin är att stärka Finlands konkurrenskraft genom att använda landets största städer som utvecklings- och pilotmiljöer för innovation.

Åtta lokala aktionsgrupper för fiske i Finland kommer att fortsätta att genomföra det framgångsrika initiativet för lokalt ledd utveckling. Aktionsgrupperna inrättades under den föregående programplaneringsperioden, men kommer att genomföra nya lokala utvecklingsstrategier baserat på lokala behov.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	2 (regionala)	2	1	8
Tillgängliga medel (euro)	1 304 456 595	2 380 408 338	74 393 168	605 853 163 9

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

För Åland hade tre förhandsvillkor inte uppfyllts vid tidpunkten för antagandet av det operativa programmet: den regionala smarta specialiseringsstrategin, strategin för livslångt lärande och yrkesutbildningsstrategin. Dessa förhandsvillkor uppfylldes till den 30 juni 2015 enligt de överenskomna handlingsplanerna.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

Finland minskade antalet sammanhållningspolitiska program från sju under perioden 2007–2013 till två under perioden 2014–2020. Den administrativa reformen i regionerna pågår (minskat antal förmedlande organ). Samordning uppnås genom att de olika fonderna är representerade i programövervakningskommittéerna och via regionala samarbetsstrukturer. Eruf- och ESF-åtgärderna genomförs nu via samma flerfondsprogram. På Åland har Eruf-, ESF- och Ejflu-programmen en gemensam övervakningskommitté.

4. Förenkling för stödmottagarna

De förvaltande myndigheterna för ESI-fonderna arbetar med att ta fram rutiner för att minska den administrativa bördan för stödmottagarna. Åtgärderna omfattar sammanslagning av funktioner (t.ex. att minska antalet förmedlande organ) och ökad användning av förenklade kostnadsalternativ.

1. ESI-fonderna i Frankrike

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Frankrike och dess regioner har många oförnekliga tillgångar (en dynamisk demografisk situation, rikt natur- och kulturarv, hög potential för förnybar energi, moderna transportnät), men landet står ändå inför två stora utmaningar.

För det första minskar den franska ekonomins konkurrenskraft gradvis. Detta beror delvis på ett misslyckande att rikta om ekonomin mot mer kunskapsintensiva sektorer och omvandla forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheterna till marknadsmässiga produkter och tjänster. För det andra har arbetslösheten varit hög under de senaste 30 åren. Under 2013 var arbetslösheten över 10 %, och arbetslösheten bland ungdomar under 25 års ålder nådde 23,5 % på det franska fastlandet. I de yttre randregionerna överskred den 50 %. Dessutom har målen för energi- och FoU-utgifter enligt Europa 2020-strategin ännu inte uppnåtts, och mer måste göras för att hantera fattigdom och andelen elever som lämnar skolan i förtid.

Viktigaste prioriteringar och resultat

Under perioden 2014–2020 ska ESI-fonderna användas för att uppnå Europa 2020-strategins mål. Eftersom den tillgängliga finansieringen är relativt begränsad i förhållande till den franska ekonomins storlek kanaliseras investeringarna till ett begränsat antal centrala tematiska mål enligt de politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Bland dessa mål finns forskning och innovation, stärkande av små och medelstora företags konkurrenskraft och åtgärder för att säkerställa tillträde till yrkesutbildning och arbetsmarknad för missgynnade personer.

Ett belopp på 3 miljarder euro (11 % av ESI-fondernas sammanlagda budget för Frankrike) kommer att investeras i forskning och innovation. Fonderna kommer att bidra till att öka FoUkunskapsöverföringen mellan den akademiska världen och näringslivet, stärka forskning och innovation i företag och utveckla ett innovationsvänligt företagsklimat. Över 660 företag kommer att få stöd för att utveckla och lansera nya produkter. 10

ESI-fonderna kommer dessutom att bidra till att minska skillnader i FoU-nivåerna mellan regionerna – under 2014 koncentrerades 75 % av FoU-verksamheterna endast till fyra regioner, och tillgången till mycket snabb bredbandsanslutning är bland den sämsta i Europa.

Omkring 5 miljarder euro (19 % av anslaget från ESI-fonderna) kommer att användas för stöd till små och medelstora företag (inklusive jordbruk, fiske och havsvattenbruk), för att ge företagen bättre tillgång till finansiering, tjänster och marknader och producera varor och tjänster av högt värde. ESI-fonderna kommer också att främja skapandet av nya små och medelstora företag och hjälpa befintliga företag att växa. Fler än 160 000 företag kommer att få stöd från ESI-fonderna.

Omkring 6 miljarder euro (23 % av ESI-fondernas budget) kommer att användas för att förbättra anställbarheten och hjälpa människor som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden att finna ett arbete, med fokus på integration av ungdomar, förbättring av yrkesutbildningsutbudet inom framväxande branscher och bättre tillgång till fortgående yrkesutbildning. Frankrike siktar på att hjälpa 234 000 arbetslösa ungdomar till 2023 via sysselsättningsinitiativet för unga. Landet planerar också att tillhandahålla yrkesutbildning för att hjälpa omkring 310 000 personer att få arbete och uppmuntra 90 000 personer (varav 36 000 kvinnor) att bilda företag. Stödet till människor som riskerar utanförskap bör också ge 180 000 personer möjlighet att integrera sig i samhället. Via dessa åtgärder förväntas ESIfonderna hjälpa Frankrike att nå en sysselsättningsgrad på 75 % till 2020 (69,8 % 2014).

Med ett anslag på 5,5 miljarder euro (21 % av den totala budgeten) kommer ESI-fonderna att tillhandahålla de instrument som behövs för att stödja övergången till ett utsläppssnålt samhälle, bland annat genom investeringar i energieffektivitet (industri, transport och byggnader) samt utveckling av förnybar energi och ren stadstrafik. Investeringar för att förbättra förebyggande och hantering av risker (även i landsbygds- och kustområden) täcks också av denna budget. Totalt cirka 3 miljarder euro från Eruf, ESF och EHFF kommer att hjälpa Frankrike att förebygga och begränsa klimateffekterna. Den beräknade årliga minskningen av utsläpp av växthusgaser ska uppgå till omkring 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter 11 . Avslutningsvis kommer över 4 miljarder euro från ESI-fondernas budget (15 %) att användas för att förbättra driften av Natura 2000-nätet, skydda biologisk mångfald och återställa den ekologiska kontinuiteten. Stöd kommer också att ges till 465 000 hektar livsmiljöer för att förbättra deras bevarandestatus. För att skydda miljön och främja resurseffektivitet kommer EHFF enligt den nya gemensamma fiskeripolitiken att bidra till att göra fisket och vattenbruket mer hållbart och förbättra de marina ekosystemen och den biologiska mångfalden i vattenmiljöer. Oönskade fångster ska minskas med 12 000 ton, och den ekologiska vattenbruksproduktionen ska öka med 282 ton till 2023.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

En del av finansieringen, 698 miljoner euro, som främst riktas till små och medelstora företag och energieffektivitet, kommer att tillhandahållas via finansieringsinstrument. Det angivna beloppet för lån och riskkapital förväntas mer än tredubblas jämfört med perioden 2007–2013. Möjligheter till användning av finansieringsinstrument för stöd till IKT och resurseffektivitet bör utforskas.

För att underlätta utvecklingen av städer kommer cirka 10 % av Eruf-anslaget att användas för integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling. Ett belopp på 70 % av den totala statsbudgeten kommer att användas för att genomföra stadsåtgärder genom integrerade territoriella investeringar. Enligt en strategi för lokalt ledd utveckling kommer Ejflu att fortsätta att stödja utvecklingsstrategier ur ett nedifrånperspektiv i landsbygdsområden (andelen på 5 % för Leader kommer att nås för varje landsbygdsutvecklingsprogram).

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	40 (3 nationella 12 , 37 regionala)	30 (3 nationella, 27 regionala)	1 (nationellt)	21
Tillgängliga medel (euro)	14 763 176 455	11 384 844 248	587 980 173	2 893 698 773 13

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Vid antagandet av den franska partnerskapsöverenskommelsen hade samtliga förhandsvillkor på nationell nivå uppfyllts utom ett (avfallshantering). På programnivå finns ett antal handlingsplaner, bland annat för att slutföra strategierna för smart specialisering och fastställa och kvantifiera relevanta indikatorer.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

En ny förvaltningsmodell har införts för genomförandet av ESI-fonderna. De regionala råden kommer nu att ansvara för de flesta aspekterna av programgenomförandet (hela Eruf och en del av Ejflu och ESF). Detta har gett upphov till en komplex programstruktur med totalt 71 program (exklusive ETS), med delat ansvar mellan nationell och regional nivå.

4. Förenkling för stödmottagarna

De förvaltande myndigheterna för ESI-fonderna arbetar för närvarande med att ta fram rutiner för att minska den administrativa bördan för stödmottagare och den egna personalen. Det handlar bland annat om ökad användning av klumpsummor, användning av förenklade kostnadsalternativ för utbetalning av avgifter, rationalisering av förfaranden (inklusive elektronisk fondförvaltning eller ”e-sammanhållning”), enhetliga åtgärder inom och mellan program och ökad synlighet för EU-mervärdet (t.ex. gemensamma presentationer av alla fonder i gemensamma regionala övervakningskommittéer).

1. ESI-fonderna i Tyskland

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Trots de positiva makroekonomiska tendenserna står Tyskland inför stora utmaningar på medellång och lång sikt. De demografiska tendenserna är negativa – befolkningen i arbetsför ålder beräknas minska med 11,4 % till 2030 – med en årlig genomsnittlig takt på –0,8 %. Även om kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden ökar, är det fortfarande relativt lågt (55,6 % i heltidsekvivalenter 2014). Nyetableringar har problem med tillgång till riskkapital, och kompetensbrist råder inom flera branscher och regioner. Arbetslösheten är fortsatt relativt hög inom vissa regioner. Antalet långtidsarbetslösa minskade mellan 2008 och 2014, men uppgår fortfarande till nästan en miljon.

En analys av Europa 2020-målen visar stora luckor på regional nivå när det gäller målet att öka forsknings- och innovationsutgifterna, särskilt privata investeringar, och i uppnåendet av energieffektivitetsmålen. Dessutom har endast begränsade framsteg gjorts med förbättringar av utbildningsresultaten för socialt missgynnade personer. Tyskland hör fortfarande till de länder där utbildningsnivån i hög grad avgörs av socioekonomisk bakgrund.

Viktigaste prioriteringar och resultat

Under perioden 2014–2020 bidrar ESI-fonderna direkt till Europa 2020-strategin. Samtidigt koncentrerar man sig på viktiga tematiska mål enligt de politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Målen handlar om att stärka forskning och innovation och öka konkurrenskraften, effektiv energianvändning, säkra en kompetent arbetskraft och hjälpa missgynnade grupper.

Fonderna ska bidra till att förbättra ekonomins innovationsförmåga och konkurrenskraft och stärka kopplingarna mellan forskning, innovation och industripolitiska åtgärder. Genom att aktivt främja FoU-utgifter ska fonden alstra privata investeringar på 883 miljoner euro för att komplettera det statliga innovationsstödet. I t.ex. Thüringen beräknas de privata FoUutgifterna öka från 1,03 % av BNP (2011) till 2 % (2023). Dessutom förväntas omkring 4 miljoner invånare på landsbygden att ha förbättrad eller ny bredbandsinfrastruktur.

Stödet på 4 miljarder euro till små och medelstora företag, jordbruk, fiske och vattenbruk kommer i sin tur att bidra till en högre investeringsgrad inom den privata sektorn, skapa cirka 45 000 arbetstillfällen och öka produktiviteten. Vattenbruksproduktionen förväntas öka med 4 700 ton och produktionen i återcirkulationssystem med 4 300 ton till 2023. Över 13 000 jordbruksföretag ska stödjas genom investeringar i omstrukturering och modernisering, och 1 031 kooperativ ska också få stöd.

Fonderna kommer att användas för att förbättra anställbarheten för personer. ESF kommer att användas för att hjälpa personer att omskola sig och ta sig in på arbetsmarknaden. Det förväntas att 108 000 långtidsarbetslösa kommer att utbildas, och 314 000 personer, särskilt missgynnade personer, kommer att få möjlighet att delta i livslångt lärande, med målet att minska skillnaderna i utbildningsresultat. Ejflu kommer också att stödja livslångt lärande och yrkesutbildning för personer som är verksamma inom jord- och skogsbruket, andra markanvändare och ekonomiska aktörer. Det totala antalet utbildade deltagare beräknas uppgå till 80 000.

När det gäller energi- och klimatmålen har 3 miljarder euro anslagits från ESI-fonderna för att minska utsläppen av växthusgaser (som förväntas minska med 2,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år) och för att minska den årliga primära energiförbrukningen för offentliga byggnader (med 233 000 MWh/år).

Med tanke på den ökade förekomsten av extrema väderförhållanden till följd av klimatförändringen har riskförebyggande prioriterats i flera tyska regioner. Omkring 157 000 personer förväntas t.ex. omfattas av åtgärder för översvämningsskydd.

För att skydda miljön och främja resurseffektivitet kommer EHFF enligt den nya gemensamma fiskeripolitiken att bidra till att göra fisket och vattenbruket mer hållbart och förbättra de marina ekosystemen och den biologiska mångfalden i vattenmiljöer. Man räknar med att oönskade fångster ska minskas med 80 ton, och den ekologiska vattenbruksproduktionen bör öka med 220 ton till 2023. Ejflu kommer att stödja återställande, bevarande och stärkande av den biologiska mångfalden och jord- och skogsbrukssystem med ett högt bevarandevärde: 16 % av jordbruksmarken ska täckas av förvaltningsavtal för stöd till biologisk mångfald/landskap, och 7 % av jordbruksmarken kommer att omfattas av Ejflustöd för utveckling av hållbar vattenförvaltning. Eruf kommer att användas för att lösa miljöproblem i stadsområden, bland annat genom investeringar i kulturarvet.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

En del av finansieringen, 1,2 miljoner euro, som främst riktas till innovation och konkurrenskraft, små och medelstora företag, energieffektivitet, egenföretagande, entreprenörskap och skapande av nya företag, kommer att tillhandahållas via finansieringsinstrument. Volymen lån och riskkapital förväntas öka med 18 % jämfört med perioden 2007–2013. Möjligheter till användning av finansieringsinstrument för stöd till små och medelstora företag bör utforskas.

ESI-fondens program garanterar en effektiv användning av territoriella verktyg. För att underlätta den integrerade strategin för utveckling av stadsområden kommer cirka 10 % av Eruf-anslaget att användas för integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling. Integrerade territoriella investeringar görs i Baden-Württemberg och Schleswig-Holstein. Lokala partnerskap kommer att stärkas med hjälp av initiativ för lokalt ledd utveckling (flerfondsstrategin). Leader förväntas skapa över 1 500 arbetstillfällen.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	32 (1 nationellt, 31 regionala)	15 (2 nationella, 13 regionala)	1	19
Tillgängliga medel (euro)	18 269 459 134	9 445 920 050	219 596 276	2 821 002 898 14

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

På nationell nivå har samtliga allmänna förhandsvillkor uppfyllts. Den detaljerade bedömningen har gjorts på programnivå enligt Tysklands federala struktur. På delstatsnivå har ett fåtal förhandsvillkor inte uppfyllts. De flesta av dessa gäller utarbetande av regionala strategier för smart specialisering, som kommer att uppfyllas enligt de överenskomna handlingsplanerna

3. Förvaltning av ESI-fonderna

En rad kompletterande EU-instrument (Horisont 2020) och nationella politiska instrument kommer att användas för att maximera fördelarna med finansieringen från ESI-fonderna. Gemensamma övervakningskommittéer (för Eruf/ESF eller Eruf/ESF/Ejflu) kommer att inrättas i sex delstater.

4. Förenkling för stödmottagarna

De förvaltande myndigheterna för ESI-fonderna arbetar med att ta fram rutiner för att minska den administrativa bördan för stödmottagarna och myndigheterna. Det handlar bland annat om konsolidering av vissa funktioner (t.ex. minska antalet förmedlande organ), ökad användning av klumpsummor, rationalisering av förfaranden (t.ex. elektronisk fondförvaltning eller ”e-sammanhållning”), enhetliga åtgärder inom och mellan program och ökad synlighet för EU-mervärdet (t.ex. gemensam presentation för alla fonder).

1. ESI-fonderna i Grekland

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Efter den ekonomiska krisen rådde recession i den grekiska ekonomin under sex år, och landets BNP hade minskat med omkring 25 % till 2013. Arbetslösheten nådde 25,2 % under det andra kvartalet 2015, och ungdomsarbetslösheten hör till de högsta i Europa (över 50 %). Antalet personer som riskerar fattigdom eller social utestängning ökade från 27,6 % av den totala befolkningen 2009 till 36 % 2014. Den måttliga BNP-ökningen i Grekland 2014 (0,8 %) var under EU-genomsnittet, vilket visar på stora konkurrensproblem och brist på strukturella förändringar. Företagen är inte konkurrenskraftiga till följd av låg produktivitet och brist på specialisering i verksamheter och innovation med högt mervärde. Institutionella begränsningar, hinder för företagens utveckling och en låg grad av entreprenörskap i landsbygdsområden och fiskeberoende områden är andra problem.

Viktigaste prioriteringar och resultat

Grekland behöver en ny tillväxtmodell. Cirka 25 % av finansieringen från ESI-fonderna anslås för den centrala strategiska prioriteringen att öka konkurrenskraften och utåtriktat entreprenörskap, vilket rör branscher som turism, jordbruk och vattenbruk (en produktionsökning med 26,3 %), tillverkning, tjänster till företag och logistik. Strategier för smart specialisering som inriktas på varje regions konkurrensfördelar är nyckeln till framgång. En stor utmaning är att öka den privata sektorns investeringar i utveckling och teknisk utveckling, eftersom FoU-utgifterna förväntas öka från 0,67 % av BNP 2011 till 1,2 % i slutet av programperioden och utgifterna för företag förväntas öka från 0,18 % av BNP 2011 till 0,4 % i slutet av programperioden.

Främjande av hållbar sysselsättning av hög kvalitet, social delaktighet och bekämpning av fattigdom är en central prioritering för finansieringen i krisens kölvatten. Fokus ligger på att lösa strukturella problem på arbetsmarknaden, förbättra effektiviteten i det grekiska utbildningssystemet och övergången till arbetsmarknaden samt främja aktiv delaktighet. Investeringarna i sysselsättning och yrkesutbildning (91 500 respektive 58 000 stödmottagare) riktas främst till arbetslösa och långtidsarbetslösa i åldern 30–44 år samt ungdomar. Omkring 134 000 unga i åldern 15–29 år kommer att få stöd, främst inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga. Förbättrad tillgång till barnomsorgstjänster kommer att bidra till aktiv delaktighet och förbättra anställningsmöjligheterna för 70 000 kvinnor per år. Bättre hälsa och e-hälsotjänster kommer att förbättra hälso- och sjukvården för 3,2 miljoner medborgare.

Miljöskydd och övergången till en miljövänlig ekonomi är en viktig drivkraft för tillväxt. Främjande av förnybara energikällor och energieffektivitet är en central prioritering, som förväntas leda till en ökning av antalet miljömedvetna företag. Användningen av förnybara energikällor som en procentandel av den slutliga energianvändningen förväntas öka från 13,83 % 2013 till 20 % 2020. Den primära energiförbrukningen förväntas minska med 2,85 miljoner ton oljeekvivalenter (Mtoe) 2020 jämfört med 2005, medan utsläppen av växthusgaser för sektorer som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) beräknas minska med 4 % jämfört med 2005. Klimat- och miljöinvesteringarna förväntas uppgå till omkring 1,5 miljarder euro och skapa 16 000 arbetstillfällen.

För att förbättra miljökvaliteten kommer tonvikten att ligga på effektiv avfallshantering och främjande av återvinning, användning av avfall som en resurs, skydd och rationell förvaltning av vattenresurser och skydd och återställande av marina biologiska resurser. Med hjälp av ESI-fonderna förväntas andelen återanvänt allmänt kommunalt avfall öka från 18 % (2011) till 68 % (2020), andelen återvunnet avfall som går att återvinna bör öka från 30 % (2011) till 54 % (2020) och andelen deponerat kommunalt avfall förväntas minska från 82 % (2011) till 32 % (2020).

Inom transportsektorn är huvudmålet att vidareutveckla det nationella transportsystemet och främja kombinerade transporter (varutransport med hjälp av fler än ett transportsätt) för att etablera Grekland som den främsta inkörsporten till Europa och en knutpunkt för Balkan- och Medelhavsområdet. De viktigaste prioriteringarna för järnvägsnätet är att göra framsteg med integreringen av TEN-T-järnvägsnätet nord–syd för att säkerställa driftskompatibilitet och gradvis anpassning till det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS). Lika viktiga är järnvägsanslutningarna till de grundläggande TEN-T-hamnarna och godscentrumen för att främja kombinerade transporter och en modernisering av godstransportsystemet. När det gäller vägtransporter fokuseras åtgärderna på att slutföra det grundläggande TEN-T-vägnätet och utveckla det övergripande nätet inom TEN-T.

Förstärkning av institutionell kapacitet och effektiv offentlig förvaltning och lokalt självstyre är en nödvändig förutsättning för hållbar utveckling. Detta kommer bland annat att bidra till ett ändamålsenligt och effektivt genomförande av partnerskapsöverenskommelsen 2014–2020. Detta mål inriktas på att stärka den organisatoriska, institutionella och operativa kapaciteten för centralregeringen, regionala och lokala myndigheter och utvecklingen av personalresurserna inom den offentliga sektorn samt öka rättsväsendets effektivitet och kvalitet.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Omkring 300 miljoner euro kan beviljas via finansieringsinstrument. Den största delen av stödet skulle då riktas till små och medelstora företag och i mindre utsträckning till energi- och miljösektorerna. Grekland har för avsikt att använda tillgängliga territoriella verktyg. Stadsmyndigheterna kommer att arbeta för hållbar stadsutveckling via integrerade territoriella investeringar (ITI). Lokala partnerskap kommer att stärkas via initiativ för lokalt ledd utveckling för landsbygdsområden och fiskeberoende områden.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, Sammanhållningsfonden, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	18 (5 nationella, 13 regionala)	1	1	11
Tillgängliga medel (euro)	15 275 247 163	4 718 291 793	388 777 914	984 699 568 15

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Ett antal förhandsvillkor hade inte uppfyllts vid tidpunkten för antagandet av de operativa programmen för perioden 2014–2020, bland annat tre av de särskilda förhandsvillkoren för EHFF. Handlingsplaner har tagits fram och en klausul om upphävande på eget initiativ har införts inom ett antal investeringsområden (t.ex. IKT, forsknings- och innovationsstrategier för smart specialisering samt fast avfall). Detta innebär att finansieringen inte kan aktiveras förrän de berörda åtgärderna har slutförts.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

En ny förvaltningsstruktur har införts genom en genomförandelag. Antalet förmedlande organ och mängden delegering minskas, och åtgärder införs för att förenkla systemet och påskynda genomförandet. Ett annat syfte är att stärka de förmedlande organens administrativa kapacitet. Programutformningen, programplaneringen och samordningen av ESI-fonderna har stärkts, bedrägeribekämpningsåtgärder har införts och smidiga övergångsbestämmelser finns på plats. Nyligen överenskomna ändringar av bestämmelserna gör att Grekland får extra medel för att slutföra genomförandet av projekt för 2007–2013 och på ett smidigt sätt kan inleda perioden 2014–2020 genom ökad medfinansiering från EU till grekiska program.

4. Förenkling för stödmottagarna

Stödmottagarna måste nu lämna in sina finansieringsansökningar och utgiftsdeklarationer på elektronisk väg. Det finns obligatoriska online-förfaranden för förhandskontroll av anbudshandlingar och upphandlingar av tjänster. Förenklade kostnader för särskilda kategorier av ESF-verksamheter har införts. Det krävs nu färre ministerieunderskrifter för att godkänna projekten. Godkännandeförfarandet för miljövillkor för medfinansierade projekt har påskyndats. Förbättringar av lagstiftningen och av arkeologiska tillstånd för expropriering har införts. Enligt en nationell lag som antogs i december 2014 ska dessutom alla förfaranden för genomförandet av ett antal olika ESI-projekt ses över och förenklas.

1. ESI-fonderna i Ungern

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Trots att Ungern drabbades hårt av den ekonomiska och finansiella krisen började ekonomin återhämta sig under 2014. Det finns emellertid fortfarande stora luckor när det gäller de nationella Europa 2020-målen. Innovationsverksamheten och de små och medelstora företagens konkurrenskraft är svag. Forsknings- och innovationsutgifterna och användningen av förnybar energi måste ökas och resurseffektiviteten förbättras. Dessutom kämpar Ungern fortfarande med låg sysselsättning och fattigdom som påverkar vissa eftersatta territorier och grupper på ett oproportionerligt sätt. Stora skillnader kvarstår på regional och subregional nivå, och landsbygdsområdena släpar också efter. Dessa problem tas upp i de politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Viktigaste prioriteringar och resultat

Av de totala ESI-fonderna kommer 60 % att gå till ekonomisk utveckling och sysselsättningsskapande. Fonderna kommer att bidra till att öka företagens innovationsverksamhet och konkurrenskraft för att öka deras mervärde och integrering i den internationella värdekedjan, även genom bättre tillgång till finansiering. Med 2,2 miljarder euro i stöd förväntas företagens FoU-utgifter öka från 0,56 % till 0,71 % av BNP. För att utöka kunskapsbasen ska andelen innovativa företag som samarbetar med forskningsinstitutioner öka med 20 % jämfört med 2010. Ett belopp på 2,9 miljarder euro kommer att användas för att öka de små och medelstora företagens nettointäkter med 25 % och deras nettoexportintäkter med 30 %. Detta kommer att omfatta åtgärder för att förbättra kvaliteten på och tillgängligheten av företagsinfrastruktur samt direkt kapacitetsökning. Betydande stöd kommer att tillhandahållas för att modernisera jordbruks-, vattenbruks- och livsmedelssektorerna, uppmuntra samarbete mellan jordbrukare, stödja unga jordbrukare och utveckla korta leveranskedjor. Det totala värdet på vattenbruksproduktionen förväntas öka med 42 %.

Ett belopp på 3,3 miljarder euro kommer att bidra till att stärka arbetsmarknaden. Minst 150 000 arbetssökande från missgynnade grupper förväntas få hjälp att återvända till den öppna arbetsmarknaden genom aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ytterligare 150 000 ungdomar som varken arbetar eller studerar kommer att motta personligt anpassade tjänster från arbetsförmedlingarna. Kvaliteten på och tillgången till barnomsorg kommer att förbättras med minst 18 000 nya förskoleplatser. Insatserna kommer att bidra till att utnyttja inrikesturismens potential och till att förbättra sysselsättningsmöjligheterna inom arbetsintensiva sektorer, t.ex. jordbruket.

Ett belopp på 689 miljoner euro kommer att användas för att stödja IKT-utvecklingen, med målet att minska skillnaderna mellan stad och landsbygd genom ökad utbyggnad av bredbandsnät och anslutning av över en miljon ytterligare hushåll till bredbandsnät samt förbättra företagens effektivitet.

Övergången till ett utsläppssnålt samhälle kommer att stödjas med 3 miljarder euro. Energieffektiviteten för företag, bostäder och offentliga byggnader förväntas förbättras, och den andel energi som produceras från förnybara energikällor bör nå det nationella målet på 14,65 % till 2020. Dessa åtgärder kommer även att bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Över 1 miljard euro har anslagits för främjande av klimatanpassning samt riskförebyggande. Över en miljon ytterligare invånare kommer att omfattas av lämpliga åtgärder för översvämningsskydd, och förbättrad vattenförvaltning kommer att bidra till att begränsa klimatförändringens negativa effekter. Investeringarna kommer dessutom att bidra till förbättrad motståndskraft mot katastrofer och katastrofhanteringssystem. Fonderna kommer att stödja miljöskydd och resurseffektivitet med nästan 3,4 miljarder euro. Det kommer även att finnas finansiering för hantering av avloppsvatten så att en större del av befolkningen omfattas av förbättrad rening av avloppsvattnet, 100 % av dricksvattenförsörjningen ska hålla lämplig kvalitet och återanvändningen och återvinningen av avfall ska också förbättras väsentligt. Insatserna kommer att leda till förbättrat naturskydd och ökad återställning av skadade ekosystem, förbättrade jord- och skogsbruksmetoder och en stärkt ekologisk strategi för yt- och grundvatten. Det förväntas att bevarande och utveckling av natur- och kulturarvsplatser kommer att locka över 1,6 miljoner besökare per år. Stöd planeras också för 100 vattenbruk som tillhandahåller miljötjänster.

Anslaget på 3,3 miljarder euro på transportområdet kommer att bidra till över 230 km nya TEN-T-vägar, över 275 km ombyggda eller uppgraderade järnvägslinjer, 50 km nya eller förbättrade inre vattenvägar, över 130 km nya och uppgraderade spårvägslinjer, tunnelbanelinjer och förortståglinjer samt 48 km nya och 96 km ombyggda och uppgraderade vägar som är anslutna till TEN-T.

På området social delaktighet kommer nästan 2,4 miljarder euro att bidra till att minska och förebygga fattigdom, särskilt bland barn, genom att förbättra tillgången till allmännyttiga tjänster av god kvalitet och förbättra levnadsvillkoren, främst i eftersatta områden. Fonderna kommer även att stödja övergången från institutionaliserad till samhällsbaserad omsorg inom hälso- och sjukvårdssektorn och sektorn för sociala tjänster. Omkring 70 000 personer kommer att omfattas av åtgärder för aktiv delaktighet, och över 300 000 kommer att få bättre hälso- och sjukvårdstjänster. Anslaget på 1,7 miljarder euro för utbildning kommer att inriktas på att sänka antalet elever som lämnar skolan i förtid till 10 %, minska skillnaderna i skolsystemet genom att garantera lika tillgång till allmän utbildning för alla, inklusive romer, och genom att förbättra kvaliteten på den formella och informella utbildningen för över 150 000 elever. Ytterligare åtgärder syftar till att öka deltagandet i högre utbildning för missgynnade personer och förbättra det dubbla yrkesutbildningssystemet. Över 600 miljoner euro kommer att användas för att förbättra effektiviteten när det gäller offentlig förvaltning och allmännyttiga tjänster, inklusive korruptionsbekämpningsåtgärder, samt genom bred användning av eförvaltningslösningar.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Med ett anslag på 2,3 miljarder euro nästan tredubblar Ungern sitt anslag till finansieringsinstrument jämfört med perioden 2007–2013. Användningen av finansieringsinstrument kommer att utökas till FoU och innovation, energi, IKT och den sociala ekonomin. Ett stort antal instrument för integrerad territoriell utveckling kommer att användas. Över 1 miljard euro har anslagits för integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling. Lokala initiativ kommer att stärkas via lokalt ledd utveckling i landsbygds och stadsområden.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, Sammanhållningsfonden, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	7 (5 nationella, 2 regionala)	1	1	9
Tillgängliga medel (euro)	21 544 112 983	3 430 664 493	39 096 293	1 106 996 669 16

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

De strategiska ramarna för vissa investeringsområden har inte slutförts, vilket måste göras enligt de överenskomna handlingsplanerna som kommer att övervakas noggrant. Ett av de viktigaste förhandsvillkor som inte uppfyllts rör offentlig upphandling.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

Det finns en stark central samordning av användningen av ESI-fonderna för perioden 2014–2020. Fem av programmen inom Sammanhållningsfonden är flerfondsprogram, som kombinerar användningen av Eruf/Sammanhållningsfonden och ESF. För att underlätta samordning och säkerställa konsekvens mellan programmen ska en övervakningskommitté för partnerskapsöverenskommelsen inrättas förutom de individuella programövervakningskommittéerna.

4. Förenkling för stödmottagarna

Ungern planerar flera åtgärder för att minska den administrativa bördan för stödmottagarna. Det handlar t.ex. om att koppla it-systemet för förvaltning av EU-stödet till certifierade offentliga databaser, årlig planering av ansökningsomgångar, förenklade kostnadsalternativ, sammanslagning av vissa funktioner (tillhandahålla en enda kontaktpunkt) samt förenkling av riktlinjer.

1. ESI-fonderna i Irland

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Irland deltar fullt ut i den europeiska planeringsterminen, även om landet fortfarande är föremål för övervakning efter programperiodens slut. Trots en markant förbättring av de ekonomiska utsikterna kräver vissa risker noggrann uppmärksamhet: hög skuldsättning, kvarstående problem inom den finansiella sektorn (bland annat bankernas lönsamhet) samt långtidsarbetslöshet. Det förbättrade makroekonomiska klimatet har gynnat de små och medelstora företagen, som kan stabilisera verksamheten efter en lång period av ekonomiska svårigheter. Den dämpade inhemska efterfrågan visar tecken på återhämtning. Små och medelstora företag som söker kredit får mer sällan avslag från banken, men räntorna är högre än genomsnittet i euroområdet. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande ett stort problem. Irland har en lucka i den digitala kompetensen, eftersom 42 % av befolkningen har knappa eller inga digitala kunskaper. Omskolning och kompetenshöjning är en utmaning för utbildnings- och yrkesutbildningssystemet, och det är svårt för missgynnade grupper att få tillträde till högre utbildning.

Analysen av Europa 2020-målen visar vissa luckor i resultaten. Sysselsättningsgraden för åldersgruppen 20–64 år ökade till 68,6 % under andra kvartalet 2015 (Europa 2020-målet är 75 %), och FoU-investeringarna nådde 2 % av BNP (Europa 2020-målet är 3 %). När det gäller minskning av utsläpp av växthusgaser förväntas Irland inte nå upp till målet, eftersom utsläppen 2020 förväntas vara 2 % lägre än utsläppen 2005. Den nuvarande politiken, marknaden och budgetramarna förefaller vara otillräckliga för att Irland gradvis ska kunna nå 2020-målet för förnybar energi. När det gäller andelen elever som lämnar skolan i förtid och högre utbildning har tendensen varit konstant positiv de senaste åren, och Irland visar bättre resultat än EU-genomsnittet.

Viktigaste prioriteringar och resultat

Under perioden 2014–2020 bidrar ESI-fonderna direkt till Europa 2020-strategin. Inriktningen ligger på viktiga tematiska mål enligt de politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Ett belopp på 186,9 miljoner euro kommer att användas för att främja företagens investeringar i forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergier mellan företag, FoUcentrum och det högre utbildningsväsendet. I regionen Southern and Eastern bör cirka 690 nya forskningstjänster skapas vid forskningscentrum som arbetar i partnerskap med 143 företag. Antalet företag som samarbetar med finansierade strategiska forskningscentrum förväntas öka från 529 till 713 genom den ökade utvecklingen av tillämpad forskning. I regionen Border, Midland and Western (BMW) bör antalet företag som samarbetar med strategiska forskningscentrum öka från 103 till 159.

Ett belopp på 75 miljoner euro kommer att investeras i utbyggnad av nästa generations bredband till alla städer och samhällen utan täckning i hela territoriet.

En investering på 283,8 miljoner euro kommer att stödja kapaciteten för små och medelstora företag inom jordbruket, fisket och vattenbruket att växa på regionala, nationella och internationella marknader och delta i innovationsprocesser. Investeringarna kommer också att riktas till ökad användning av innovativa metoder inom jordbruket och stärkta kopplingar mellan forskning, teknisk utveckling och bästa praxis ute på fältet. I regionen Southern and Eastern förväntas 17 000 nya arbetstillfällen i små och medelstora företag skapas inom 14 särskilda sektorer för smart specialisering. I BMWregionen kommer 4 500 arbetstillfällen att skapas bland små och medelstora företag som är kunder till Enterprise Ireland.

Ett belopp på 433,5 miljoner euro kommer att stödja övergången till ett utsläppssnålt samhälle, inom alla sektorer. Investeringarna kommer att användas för att stödja utsläppssnåla jordbruksmetoder och förbättrad genomsnittlig slutanvändning av energi bland de irländska hushållen.

Ett belopp på 704,8 miljoner euro kommer att investeras i främjande av klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering. Åtgärderna kommer att inriktas på införande av effektivare fiske- och jordbruksproduktionsmetoder, ökad användning av tekniker och metoder med låga utsläpp, motverkande av markerosion, ökade buffertar för strandområden, energieffektivitet och ökad användning och produktion av förnybar energi.

Ett belopp på 838,3 miljoner euro kommer att investeras i bevarande och skydd av miljön samt främjande av ett effektivt resursutnyttjande. Investeringarna kommer att inriktas på metoder för förbättrad hantering av näringsämnen i jordbruket, bevarande och underhåll av biologisk mångfald och marina ekosystem, förbättrad vattenkvalitet, främjande av hållbart fiske och vattenbruk (oönskade fångster ska minskas med 10 000 ton, och den ekologiska vattenbruksproduktionen ska öka med 3 000 ton till 2023) samt förbättrade ekonomiska och fysiska förhållanden i utvalda stadsområden i BMW-regionen och regionen Southern and Eastern.

Ett belopp på 307,3 miljoner euro kommer att investeras i främjande av hållbar sysselsättning av god kvalitet samt stöd till arbetskraftens rörlighet. Syftet är att se till att nästan 140 000 arbetslösa, inklusive långtidsarbetslösa och arbetslösa ungdomar, får anställning eller inleder utbildning eller yrkesutbildning. Investeringarna inriktas också på att öka sysselsättningsmöjligheterna i kustsamhällen.

Ett belopp på 350,8 miljoner euro kommer att investeras i åtgärder för att främja social delaktighet och bekämpa fattigdom och diskriminering. Detta kommer att bidra till att personer som står utanför arbetsmarknaden får tillgång till andra chansen-utbildningar och yrkesutbildningar och att fler vuxna har tillgång till program för läs- och skrivkunnighet, räknefärdighet och språkkunnighet. Fram till 2023 förväntas över 70 000 personer från missgynnade miljöer delta i programmen för anställbarhet. Inom jordbrukssektorn kommer kunskapsöverföringsgrupper att inrättas, särskilt för att säkerställa försörjning av miljövaror och kollektiva nyttigheter.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Irland överväger att använda finansieringsinstrument för att hantera prisvolatiliteten inom jordbrukssektorn. Möjligheter att använda finansieringsinstrument för energieffektivitet i sociala boenden bör också utforskas.

Irland har för avsikt att använda tillgängliga territoriella verktyg. Initiativ för lokalt ledd utveckling används för genomförandet av Leader-programmet inom Ejflu, och lokala aktionsgrupper inom fisket finansieras inom ramen för genomförandet av EHFF. Av Ejflumedlen kommer cirka 7 % att anslås till Leader (153 miljoner euro). Irland planerar inte att använda integrerade territoriella investeringar. Ett belopp på 40 miljoner euro kommer att investeras i hållbar stadsutveckling. Havsområdesstrategin för Atlanten kommer att beaktas i genomförandet av fonderna.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	3 (1 nationellt, 2 regionala)	1 nationellt	1 nationellt	6
Tillgängliga medel (euro)	1 019 788 509	2 190 592 153	147 601 979	1 135 072 901 17

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Samtliga allmänna förhandsvillkor på nationell och regional nivå är uppfyllda.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

En rad kompletterande EU-instrument (Horisont 2020) och nationella politiska instrument kommer att användas för att maximera fördelarna med finansieringen från ESI-fonderna. Irland har infört mekanismer för att säkerställa samordning mellan ESI-fonderna och andra EU-instrument och nationella instrument.

4. Förenkling för stödmottagarna

De förvaltande myndigheterna för ESI-fonderna arbetar för att säkerställa en faktisk minskning av den administrativa bördan för stödmottagare och myndigheter. Det handlar bland annat om ökad användning av klumpsummor och förenklade kostnadsalternativ.

1. ESI-fonderna i Italien

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Italien uppvisar en begynnande men svag ekonomisk återhämtning efter en djup och lång recession som ytterligare vidgade skillnaderna i det ekonomiska utfallet mellan Italien och resten av EU. Arbetslösheten är mycket hög bland unga och kvinnor samt i södra Italien. Den ekonomiska krisen har ökat de socioekonomiska skillnader som redan länge funnits mellan norra och centrala Italien å ena sidan och södra Italien å andra sidan. Traditionellt sett är det främst södra Italien som fått stöd från ESI-fonderna. ESI-fonderna kommer att bidra till att åtgärda flera av de EU-politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen, framför allt de som rör utbildning och arbetsmarknad, hamnar och logistik, offentlig förvaltning och rättsväsende samt förvaltning av fonderna.

Viktigaste prioriteringar och resultat

ESI-fonderna kanaliseras genom 74 nationella, multiregionala och regionala program. Dessa täcker mycket olika sociala, ekonomiska och administrativa verkligheter och utmaningar och kräver en mycket diversifierad strategi när det gäller användningen av resurserna. Det främsta syftet med fonderna är att skapa ett innovationsvänligt företagsklimat, inrätta effektiva infrastrukturer och en effektiv förvaltning av naturresurserna, öka arbetsmarknadsdeltagandet, främja social delaktighet, förbättra undervisningen, den administrativa kapaciteten och förvaltningen av ESI-fondprogrammen, särskilt i mindre utvecklade regioner.

Nästan 3,8 miljarder euro från ESI-fonderna kommer att användas till forskning och innovation, det vill säga till att hjälpa Italien att nå sitt Europa 2020-mål att använda 1,53 % av BNP till forskning och innovation (nu 1,26 %). Utgifterna för forskning och innovation och de drygt 7,8 miljarder euro som ges till små och medelstora företag inom jordbruk, fiske och vattenkultur kommer att ge återställandet av Italiens totala konkurrenskraft ett kraftigt och samordnat lyft. De 2 miljarder euro som går till infrastruktur för ultrabredband och it-tjänster kommer också att stimulera konkurrenskraften och göra det möjligt för Italien att nå strategimålen i sin digitala agenda. Mer än 2,7 miljarder euro kommer att gå till att uppgradera järnvägs- och sjöfartsinfrastrukturerna i mindre utvecklade delar av landet så att det faktiskt sker en övergång till hållbar rörlighet. Nästan 4 miljarder euro kommer dessutom att användas till investeringar för att främja Italiens övergång till ett utsläppssnålt samhälle. På så sätt får Italien hjälp med att nå sitt Europa 2020-mål om en minskning på 20 % av förbrukningen av primärenergi.

Att investera i humankapital och hjälpa människor att komma ut på arbetsmarknaden kommer att ha högsta prioritet och främst vara inriktat på att bekämpa ungdomsarbetslöshet. Italien kommer att använda över 4,7 miljarder euro från ESI-fonderna för att öka sysselsättningsgraden till målet på 67–69 % i Europa 2020-strategin. Medlen kommer bland annat att gå till skräddarsydda tjänster till 560 000 unga som varken arbetade eller studerade 2014 och 2015. 4 miljarder euro kommer att gå till initiativ för att minska fattigdom och social utestängning för uppskattningsvis 2,2 miljoner människor. Ytterligare 4 miljarder euro kommer att gå till att anpassa utbildningen till arbetsmarknadens behov och minska antalet elever som lämnar skolan i förtid till 16 % fram till 2020. Dessa insatser kommer att gynna 2,8 miljoner elever och studerande.

ESI-fonderna kommer att gynna landsbygdsområden genom att främja jordbruks- och livsmedelsindustrins konkurrenskraft, en hållbar användning av naturresurserna, biologisk mångfald och klimatinsatser. Ett stort bidrag kommer också att ges så att målen i den digitala agendan nås.

ESI-fonderna stöder också nya tillväxtmöjligheter inom den blå ekonomin, särskilt inom ramen för EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen. EHFF-anslagen går till genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken. Tyngdpunkten kommer att ligga på att göra de ekonomiska verksamheterna inom fisket och vattenbruket miljömässigt mer hållbara. EHFF kommer att bidra till att öka nettovinsten inom fisket med 30 % och fördubbla produktionen inom det ekologiska vattenbruket.

Finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Cirka 2,187 miljoner euro kommer att beviljas genom finansieringsinstrumenten, särskilt till små och medelstora företag och innovation, och i mindre utsträckning till energieffektivitet samt till sysselsättning och arbetsmarknaden. Detta belopp, som kompletterats med kvarvarande medel från den tidigare programperioden, är förenligt med investeringsstrategierna i olika program och den absorptionsförmåga som visades under perioden 2007–2013. Ytterligare möjligheter till att bredda räckvidden för och/eller öka de resurser som beviljas finansieringsinstrument kommer att utforskas som en del av resultatet av den pågående förhandsbedömningen.

Italiens urbana utvecklingsstrategi kommer att inbegripa en centralt förvaltad del som består av ett nationellt program för de 14 storstadsområdena i landet. Den kommer att komplettera de urbana utvecklingsstrategierna i de regionala program som främst genomförts på särskilda områden och, ibland, genom integrerade territoriella investeringar. En särskild territoriell strategi, som ska genomföras genom regionala program, har utarbetats för s.k. ”inlandsområden”. Här handlar det om landsbygdsområden som definierats med utgångspunkt i kriterier såsom demografi, avfolkning och servicenivå. Leader, som finansieras genom ESI-fonderna, kommer att spela en viktig roll inom den territoriella utvecklingen av samhälle och ekonomi på landsbygden.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	50 (11 nationella eller multiregionala, 39 regionala)	23 (21 regionala, 2 nationella)	1	15
Tillgängliga medel (euro)	31 686 254 105	10 444 380 767 18	537 262 559	1 996 244 281 19

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Italien har både nationella och regionala förhandsvillkor. Detta beror på landets institutionella struktur och leder till att befogenheterna fördelas mellan de nationella och de regionala myndigheterna (även om strukturen nu håller på att reformeras). Italien har inte uppfyllt 3 allmänna, 2 EHFF-specifika och 10 tematiska förhandsvillkor. De allmänna villkoren (offentlig upphandling, miljö och statligt stöd) är särskilt viktiga eftersom många oriktigheter fortfarande förekommer inom lagstiftningen och praxisen på dessa områden och det därför blir svårt att använda fonderna på ett effektivt sätt. Vad gäller de tematiska villkoren krävs handlingsplaner på områden som smarta specialiseringsstrategier, it, transport, energieffektivitet och aktiv inkludering.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

Betydande brister i fondförvaltningens administrativa kapacitet har hela tiden gjort fonderna mindre effektiva. Det här gäller särskilt för de mindre utvecklade regionerna i södra Italien, vilket framgått av fem på varandra följande politiska rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen sedan 2011. Mot bakgrund av detta måste EU-medfinansierade program åtföljas av administrativa förstärkningsplaner. Dessa är utformade så att de garanterar att de myndigheter som har ansvar för fonderna har en grundläggande struktur och den kompetens som behövs för att förvalta de resurser som de fått ansvar för. ESI-fondprogrammen kommer att åtgärda bristerna på områdena offentlig upphandling, statligt stöd och kampen mot bedrägerier och korruption. Dessa områden är viktiga för att garantera att fonderna förvaltas på ett bra sätt. I ESI-fondprogrammen kommer det också att ingå ett nationellt program som helt går ut på att förbättra den offentliga förvaltningen.

4. Förenkling för stödmottagarna

ESI-fondernas förvaltande myndigheter har utarbetat sätt att minska den administrativa bördan för stödmottagare och den offentliga förvaltningen. Hit hör bland annat en ökad användning av förenklade kostnadsalternativ och en förbättring av det särskilda informationssystemet.

1. ESI-fonderna i Lettland

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Den lettiska ekonomin återgick till tillväxt 2011. Arbetsmarknaden förbättrades, och sysselsättningsgraden på 70,7 % är högre än EU-genomsnittet (2014). Långtidsarbetslösheten, ungdomsarbetslösheten och antalet ungdomar som varken studerar eller arbetar har minskat under EU-genomsnittet. Sysselsättningsinitiativet för unga är tillgängligt för Lettland.

Olämplig offentlig finansiering av forskning och innovation och det fragmenterade systemet på detta område leder till svaga resultat i vetenskaplig forskning och skadar konkurrenskraften. Lettland har höga siffror för fattigdom och social utestängning, vilket leder till en hög grad av ojämlikhet i samhället. Fler insatser krävs för att göra yrkesutbildning till ett attraktivt val för ungdomar. Kvaliteten på och tillgången till hälso- och sjukvårdssystemet samt energieffektiviteten inom transport, byggnader och uppvärmningssystem måste förbättras. Investeringar från ESI-fonderna kommer att stödja genomförandet av de politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen inom dessa områden.

Viktigaste prioriteringar och resultat

ESI-fonderna kommer att stödja forskning, teknisk utveckling och innovation, för att på så sätt hjälpa landet att nå sitt nationella mål att 1,5 % av BNP ska investeras i forskning och teknisk utveckling (0,66 % 2012). Andelen innovativa små och medelstora företag ska öka till 40 % (från 29,9 % 2010). Brister i innovationssystemet ska åtgärdas, och samarbete mellan företag, den vetenskapliga världen och utbildningssektorn ska underlättas, vilket kommer att förbättra innovationspotentialen.

Åtgärder för att se till att minst 80 % av de lettiska hushållen är anslutna till höghastighetsbredband och utveckling av e-tjänster kommer att främja informationssamhället. Landsbygdsområden kommer att få bredbandsnät med minst 30 Mbps för att minska den digitala klyftan.

Syftet med investeringen på 762 miljoner euro i små och medelstora företag, även inom jordbruks- och fiskesektorn, är att öka deras konkurrenskraft och innovation genom att stödja nya företag, främja privata investeringar och skapa minst 1 800 arbetstillfällen. De områden som främst berörs är små och medelstora företags exportkapacitet, tillgång till finansiering, förbättrad matchning mellan arbetstagarnas kompetens och arbetsmarknadens behov, ökad konkurrenskraft och hjälp till nya företag. Nästan 4,5 % av jordbrukarna kommer att få stöd för att modernisera och omstrukturera sina gårdar, och ökad finansiering kommer att bidra till att locka fler unga jordbrukare till sektorn. Vattenbrukets konkurrenskraft och produktivitet kommer också att stödjas. Detta förväntas tredubbla produktionen och kommer att bidra till livsmedelsförsörjning och sysselsättning. ESI-fonderna kommer att användas för att öka den offentliga förvaltningens institutionella kapacitet och rättsväsendets effektivitet.

ESI-fonderna kommer att stödja övergången till ett utsläppssnålt samhälle inom alla sektorer. Detta kommer att hjälpa Lettland att nå sitt nationella Europa 2020-mål att 40 % av energin ska komma från förnybara energikällor (35,8 % 2012). Fonderna kommer att inriktas på energieffektivitet i bostäder och företag, användning av förnybara energikällor i fjärrvärme och utsläppssnål transport.

Medel från ESI-fonderna kommer att anslås för hållbar användning av naturresurser och klimatanpassning. Syftet med investeringarna är att begränsa de risker som orsakas av klimatförändringen, främst genom åtgärder för att minska kusterosion och förebygga översvämningar. Åtgärder kommer att vidtas för att öka mängden återvunnet avfall med 423 120 ton per år och för ombyggnad av avloppssystem och avloppsvattennät som inte uppfyller kvalitetskraven. Totalt 1,3 miljoner invånare kommer att vara anslutna till det centraliserade nätet för hantering av avloppsvatten. Åtgärder för bevarande och stärkande av ekosystem som omfattas av jord- och skogsbruksverksamhet samt vattenbruk som tillhandahåller miljötjänster kommer att medfinansieras. Den gemensamma fiskeripolitikens mål för bevarande av marina biologiska resurser kommer att stödjas.

ESI-fonderna kommer att användas för att utveckla en hållbar och effektiv transportinfrastruktur. Man kommer att prioritera järnvägs- och väginfrastruktur inom TEN-T för att ansluta stadsområden till TEN-T och bygga om regionala vägar. Åtgärderna kommer bland annat att röra ombyggnad eller renovering av 998 km järnvägar och 574 km vägar (varav 345 km TEN-T).

Åtgärder för främjande av sysselsättning och arbetskraftens rörlighet kommer att ge 22 950 arbetslösa personer möjlighet att finna ett arbete. Dessutom kommer över 11 000 ungdomar som varken arbetar eller studerar att få ett erbjudande om sysselsättning, vidareutbildning eller en lärlings- eller praktikplats.

Fonderna kommer också att investeras i utbildning, kompetens och livslångt lärande. Reformen av den högre utbildningen omfattar bland annat inrättande av ett nationellt ackrediteringsorgan, ackreditering av 80 nya utbildningsprogram, införande av resultatbaserad förvaltning vid 20 institutioner för högre utbildning och modernisering av lärandemiljön. Yrkesutbildningen kommer att förbättras genom en utökning av arbetsbaserat lärande, vilket ska leda till att 70–80 % av de elever som får stöd skaffar sig yrkeskvalifikationer eller andra kvalifikationer. Kvalifikationerna för 4 500 personer som arbetar med yrkesutbildning ska förbättras, och 70–80 % av yrkesutbildningsskolorna ska moderniseras. Jordbrukare och ägare till jordbruks- och vattenbruksföretag kommer att utbildas för att förbättra deras kunskap om effektiv produktion och klimatvänlig resursförvaltning. Samarbete med forskare kommer att främjas.

Åtgärder för att förbättra den sociala delaktigheten och bekämpa fattigdom kommer att hjälpa nästan 4 000 arbetslösa personer från missgynnade miljöer att finna ett arbete. Övergången till vård och omsorg av barn och vuxna med psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar ute i samhället kommer att få stöd, liksom bättre tillgång till hälso- och sjukvård för hela Lettlands befolkning.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Finansieringsinstrument till ett belopp på 185 miljoner euro kommer att finnas tillgängliga för företagsstöd och finansiering av energieffektivitetsåtgärder. Lån-, garanti- och kapitalinstrument kommer främst att användas för att stödja små och medelstora företag och byggnaders energieffektivitet.

Hållbar stadsutveckling kommer att främjas via integrerade territoriella investeringar. Lokala partnerskap kommer att bli mer aktiva tack vare lokalt ledd utveckling. Som ett led i denna insats kommer projekt som drivs av 34 lokala aktionsgrupper i hela Lettland att få medel.

Åtgärder som inriktas på hållbar utveckling av fiskeregioner kommer att genomföras i viktiga fiskeområden genom en flerfondsstrategi.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, Sammanhållningsfonden, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	1	1	1	6
Tillgängliga medel (euro)	4 418 233 214	1 075 603 782	139 833 742	577 852 961 20

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Utveckling av strategiska ramar för forsknings- och innovationsstrategin för smart specialisering, andelen elever som lämnar skolan i förtid och förbättrad miljöpolitik var de viktigaste av de förhandsvillkor som inte var uppfyllda vid tidpunkten för antagandet av partnerskapsöverenskommelsen och programmet. Handlingsplaner har överenskommits för att slutföra dessa förhandsvillkor till årsslutet 2016. Dessutom vill vi tillägga att en kartläggning av hälso- och sjukvårdsbehoven bör utgöra grunden för alla beslut om infrastrukturinvesteringar (såsom är fallet i andra länder, t.ex. Rumänien eller Polen).

3. Förvaltning av ESI-fonderna

En enda kontaktpunkt för ingående av avtal har inrättats, och arbetet i den gemensamma övervakningskommittén för ESF, Eruf och Sammanhållningsfonden stöds genom tematiska underkommittéer. Övervakningskommittéerna för Ejflu och EHFF leds av jordbruksministeriet.

4. Förenkling för stödmottagarna

Stödmottagarna kommer att dra nytta av ett förenklat institutionellt system, sammanslagna standarder, ökad användning av e-förvaltning, ett elektroniskt upphandlingssystem och ökad användning av förenklade kostnader.

1. ESI-fonderna i Litauen

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Litauens ekonomi har visat en anmärkningsvärd förmåga att återfå sin konkurrenskraft efter krisen, vilket har bidragit till en stabil tillväxt under de senaste åren. Litauen måste dock lösa ett antal problem för att garantera en hållbar tillväxt för alla på längre sikt.

Det första problemet rör landets förmåga att flytta upp i mervärdeskedjan. Litauens arbetsmarknad hämmas av begränsad tillgång till humankapital samt kompetensbrist. Befolkningen i arbetsför ålder krymper snabbt, och deltagandet på arbetsmarknaden är fortfarande relativt lågt. Det finns en stor risk för att kompetensbristen förvärras med tiden. Andelen av befolkningen som riskerar fattigdom eller social utestängning är fortsatt hög, och skillnaderna ökar. Investeringarna från den privata sektorn, särskilt i forskning och innovation, är låga, vilket kan hämma en långsiktig tillväxt. Litauen måste fortsätta att förbättra energiförsörjningstryggheten och öka konkurrensen på sin energimarknad. Energiintensiteten är hög, vilket gör Litauen till ett av de minst energieffektiva länderna i EU. En analys av de nationella Europa 2020-målen visar stora luckor när det gäller att öka forsknings- och innovationsutgifterna, förbättra anställbarheten och nå energimålen. Dessa brister tas upp i de politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Viktigaste prioriteringar och resultat

ESI-fonderna kommer att bidra till att förbättra ekonomins innovationsförmåga och konkurrenskraft och stärka kopplingarna mellan forskning, innovation och industripolitiska åtgärder. FoU-utgifterna per capita inom företagssektorn förväntas nå 60,7 euro till 2023 (24,1 euro 2011). Detta kommer att uppnås genom åtgärder för att stärka forsknings- och innovationssystemen hos företagen och öka kunskapsöverföringen om FoU mellan den akademiska världen och företagen.

Stöd på 1,2 miljarder euro till små och medelstora företag samt jordbruks-, vattenbruks och fiskeföretag kommer att användas för att öka antalet företag per 1 000 invånare från 39 företag 2013 till 48 företag 2023 och öka produktionen och mervärdet till 17 726 euro per anställd och år (12 432 euro 2013). Det kommer även att bidra till modernisering och förbättrade ekonomiska resultat för nästan 8 000 små och medelstora jordbruksföretag och finansiera startkostnaderna för över 1 100 unga jordbrukare. ESI-fonderna kommer även att användas för att förbättra företagsklimatet genom att underlätta företagsstarter, förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering och tillhandahålla skräddarsydda företagstjänster.

ESI-fonderna kommer att bidra till att hantera arbetslösheten, förbättra kvaliteten på utbildning och yrkesutbildning och bättre matcha arbetsmarknadens behov genom att förbättra den aktiva arbetskraftens kvalifikationer och kompetenser och förebygga att elever lämnar skolan i förtid. Totalt 55 000 arbetslösa kommer att delta i ordningar som är utformade för att hjälpa dem att återgå till den öppna arbetsmarknaden. ESF kommer dessutom att bidra till skapandet av 1 800 nya arbetstillfällen i nya företag och stödja deltagandet av 5 000 personer med funktionsnedsättning i programmen för återgång till yrkeslivet. Detta förväntas leda till att sysselsättningsgraden för den arbetsföra befolkningen (i åldern 20–64) når 72,8 % 2023 (69,9 % 2013). Deltagandet i högre utbildning är redan gott och antalet elever som lämnar skolan i förtid har minskat, och därför kommer ESI-fonderna att inriktas på att förbättra utbildningens kvalitet och marknadsrelevans och bättre anpassa tillgången och efterfrågan på kompetens. Fonderna kommer att bidra till att öka antalet vuxna som deltar i livslångt lärande från 5,7 % 2013 till 8 % 2017. Över 60 000 personer som arbetar inom jord- och skogsbruket kommer att utbildas, med målet att förbättra dessa sektorers konkurrenskraft.

ESI-fonderna kommer också att användas för att bidra till att minska fattigdomen och öka den sociala delaktigheten. Investeringarna är särskilt avsedda att hjälpa personer som står längst bort från arbetsmarknaden att återgå till arbetslivet, öka äldre arbetstagares deltagande på arbetsmarknaden och förbättra tillgången och kvaliteten på sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster. Åtgärderna kommer att bidra till att antalet personer som riskerar fattigdom eller utestängning minskar med 100 000 till 2020.

Ett belopp på 1,4 miljarder euro kommer att anslås på energi- och klimatområdet. Åtgärderna kommer att bidra till en minskning av utsläppen av växthusgaser med 600 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Den slutliga energiförbrukningen inom tjänstesektorn och bland hushållen förväntas minska med 7,56 GWh 2023, och industrins energiintensitet förväntas minska till 1,778 MWh/euro 2023 (2,592 MWh/euro 2012). Investeringarna i energiinfrastruktur kommer i sin tur att bidra till att stärka integreringen i EU:s inre energimarknad.

En investering på 1 miljard euro anslås för transport med målet att utöka TEN-T-näten och förbättra tillgängligheten. Med hjälp av detta anslag kommer 300 km vägar och 70 km järnvägar att byggas eller renoveras, olyckorna minskas och anslutningarna mellan olika transportsätt förbättras.

En investering på 0,9 miljarder euro kommer att anslås för miljöåtgärder och förbättring av resurseffektiviteten. Andelen deponerat kommunalt avfall kommer att minska betydligt (från 78 % 2011 till 35 % 2023). Fonderna kommer att användas för att stödja miljö- och klimatvänliga markförvaltningsmetoder, inklusive ekologiskt jordbruk, för 11 % av jordbruksmarken, och hållbart skogsbruk kommer att utökas, vilket i sin tur bidrar till att skydda den biologiska mångfalden. Användningen av hållbara metoder kommer att utökas inom fisket och vattenbruket för att förbättra de marina ekosystemen och den biologiska mångfalden i vattenmiljöer enligt den nya gemensamma fiskeripolitiken. Oönskade fångster ska minskas med 43 ton, och den ekologiska vattenbruksproduktionen ska nå 2 000 ton 2023.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Över 700 miljoner euro förväntas tillhandahållas via finansieringsinstrument och särskilt inriktas på energieffektivitet, små och medelstora företag och egenföretagande. Detta utgör en ökning på mer än 50 % jämfört med programperioden 2007–2013.

De program som införs kommer att garantera att tillgängliga territoriella instrument används till fullo. Stadsmyndigheter kommer att ansvara för att förvalta investeringar på 210 miljoner euro, som främst anslås för hållbar stadsutveckling och ekonomisk och social återhämtning. Genomförandet av lokala utvecklingsstrategier för omkring 100 miljoner euro i alla landsbygds- och kustområden och vissa stadsområden kommer att stärka lokala partnerskap.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, Sammanhållningsfonden, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	1 (nationellt)	1	1	6
Tillgängliga medel (euro)	6 709 396 130	1 613 088 240	63 432 222	555 079 008 21

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Enligt de överenskomna handlingsplanerna antog Litauen de strategier och andra politiska åtgärder som saknades och uppfyllde samtliga förhandsvillkor.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden ingår i ett enda program som förvaltas av finansministeriet. Ejflu och EHFF har separata program, men förvaltas båda av jordbruksministeriet. De förvaltande myndigheterna är medlemmar i varandras övervakningskommittéer, vilket garanterar en nära samordning mellan ESI-fonderna. En rad kompletterande EU-instrument (t.ex. Horisont 2020) och nationella politiska instrument kommer att användas för att maximera fördelarna med finansieringen från ESI-fonderna.

4. Förenkling för stödmottagarna

Litauen planerar att förenkla förfarandena för samtliga ESI-fonder genom att öka användningen av förenklade kostnadsalternativ och förbättra det it-system som finns tillgängligt för stödmottagarna (t.ex. genom att inrätta en enda ingångspunkt, förbättra kvaliteten på informationen och tillhandahålla elektroniska formulär).

1. ESI-fonderna i Luxemburg

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Luxemburgs ekonomi visar generellt goda resultat, men tillväxten har ännu inte återgått till de nivåer som rådde före krisen. De största problemområdena är långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna, arbetsproduktivitet och kostnadskonkurrenskraft (som har stagnerat den senaste tiden), sysselsättning och social sammanhållning. Avsevärda insatser krävs även för att uppnå ett utsläppssnålt och resurseffektivt samhälle, även genom politiska åtgärder inom energisektorn.

Finanssektorn är fortsatt Luxemburgs främsta tillväxtmotor, och denna sektors styrka har gett landet möjlighet att skapa och upprätthålla en generös välfärdsstat utan att äventyra de offentliga finanserna. Samtidigt har ekonomin dock blivit starkt beroende av denna sektor. Det är därför mycket viktigt att Luxemburg diversifierar och hittar alternativa tillväxtkällor.

Luxemburgs arbetsmarknad visar goda resultat, och deltagandet i högre utbildning är högt. Sysselsättningsgraden för äldre arbetstagare, kvinnor och lågkvalificerade ungdomar är dock förhållandevis låg (ungdomsarbetslösheten ligger på 21,2 %). Det ”gemensamma beskattningssystemet” och utformningen av socialbidragssystemet kan skapa negativa incitament för att arbeta. Det är också värt att notera att antalet barn, ensamstående föräldrar och migranter som riskerar fattigdom eller social utestängning ökar, dock från en mycket låg nivå. Luxemburg har gjort begränsade framsteg med att stärka yrkesutbildningen, och den allmänna gymnasieskolereformen har inte framskridit.

Enligt de senaste prognoserna är Luxemburg inte på väg att nå sitt Europa 2020-mål för minskning av utsläpp av växthusgaser. Vattenkvaliteten påverkas avsevärt av föroreningar från jordbruksverksamheter. Landet får inte försumma behovet av att förbättra de ekologiska gödslingsteknikerna så att de blir mindre miljöskadliga och mer effektiva. Även om Luxemburg har åtagit sig att sätta stopp för förlusten av den biologiska mångfalden till 2020 måste ytterligare åtgärder snabbt sättas in om målet ska uppnås.

Viktigaste prioriteringar och resultat

Med tanke på Luxemburgs relativt blygsamma anslag från ESI-fonderna måste programmen nödvändigtvis koncentreras på att lösa särskilda aspekter av de problem som nämns ovan. Ökade FoU-investeringar är en ytterst viktig aspekt för att öka den ekonomiska diversifieringen. Samarbetet med det nationella forskningscentrumet och Luxemburgs universitet kommer därför att stärkas, med målet att öka antalet små och medelstora företag som arbetar med forskning med 300 företag. De åtgärder som införts på jordbruksområdet kommer att bidra till att öka konkurrenskraften genom att främja entreprenörskap, underlätta omstrukturering av företag och ge ny livskraft åt sektorn. Ett anslag på 30 miljoner euro från Ejflu förväntas stödja investeringar i modernisering, omstrukturering och innovativa tekniker för omkring 21 % av jordbruken, och 7 % av jordbruken kommer att gynnas av Ejflustödda affärsutvecklingsplaner för unga jordbrukare.

ESI-fonderna kommer också att användas för att hantera arbetslöshet och social utestängning. De kommer att stödja åtgärder som är utformade för att förbättra kvalifikationerna och kompetensen för ungdomar och arbetssökande (även arbetssökande med invandrarbakgrund) och förbättra matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Fonderna kommer dessutom att bidra till att utöka och förbättra ungdomsgarantin och garantera lika tillträde till livslångt lärande. Som ett led i detta kommer ESI-fonderna att finansiera åtgärder för att ge 15 000 personer yrkesutbildning, möjligheter att förbättra sina kvalifikationer och hjälp med att finna arbete.

En budget på 62 miljoner euro har anslagits för miljöskyddsåtgärder och resurseffektivitet. Medlen kommer att bidra till finansieringen av åtgärder för att återställa, bevara och stärka de ekosystem som påverkas av jordbruksverksamhet. Förvaltningskontrakt för 90 % av den utnyttjade jordbruksarealen kommer att kräva förvaltningsmetoder för att stödja den biologiska mångfalden och skydda naturområden. Dessutom kommer kontrakt som täcker 28 % av den totala utnyttjade jordbruksmarken att kräva förvaltningsmetoder för att förbättra vattenkvaliteten. ESI-fonderna kommer även att stödja övergången till ett utsläppssnålt och resurseffektivt samhälle, särskilt genom investeringar i energieffektivitet, förnybar energi och en trafikomställning mot mer hållbara transportsätt i städer. Energiförbrukningen i byggnader förväntas minska med 20 % till 2020. Användningen av förnybara energikällor förväntas öka från 2,9 % 2014 till 11 % 2020, och den årliga minskningen av växthusgaser förväntas minska med 15 000 ton koldioxidekvivalenter.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Luxemburg planerar inte att använda finansieringsinstrument på grund av den begränsade finansieringen.

Strategier som utformats av lokala aktionsgrupper kommer att gynna 30 % av landsbygdsbefolkningen. Program för integrerade territoriella investeringar (6 % av Erufanslaget anslås för dessa) kommer att omfatta åtgärder för hållbar stadsutveckling.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	2 nationella	1	Ej tillämpligt	2
Tillgängliga medel (euro)	39 558 626	100 574 600	Ej tillämpligt	535 936 988 22

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Förhandsvillkoren för strategin för smart specialisering har ännu inte uppfyllts fullständigt. Regeringen har fortfarande inte antagit forsknings- och innovationsstrategin för smart specialisering.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

En samrådskommitté har inrättats för att samla de förvaltande myndigheterna för alla ESFfonder. Kommitténs uppdrag är att samordna utarbetandet av strategier och prioriteringar för varje fond, se till att programmen kompletterar varandra och utforma och förhandla om partnerskapsarrangemang.

4. Förenkling för stödmottagarna

Systemen för informationsutbyte håller på att förbättras, och IKT används i ökad utsträckning. Databasen för det geografiska informationssystemet och webbplatsen Geo-Portal, som ger direkt åtkomst till uppgifter om var olika skyddade natur- eller vattenområden är belägna, kommer att göras mer heltäckande genom tillägg av information om alla markytor och strukturella element. Denna uppdatering, som planeras för 2015, bör bli mycket användbar för stödmottagarna.

1. ESI-fonderna i Malta

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Maltas ekonomi och arbetsmarknad klarade sig väl under krisen. Realökningen av BNP uppgick till över 2,7 % i genomsnitt under perioden 2011–2014, och drevs av stark inhemsk efterfrågan, turism och export av varor och tjänster. Trots utmanande externa förhållanden upprätthöll Malta en positiv handelsbalans. Landet kunde öka sysselsättningen och hålla arbetslösheten på en låg nivå (under 6 % 2014). Den produktiva sektorns externa konkurrenskraft begränsas dock av ett antal faktorer, bland annat strukturella brister i företagsklimatet, låga nivåer av forskning och innovation, starkt beroende av externa energikällor och sårbarhet för externa förhållanden. Dessa problem utgör även ett stort hot mot den långsiktiga hållbarheten och livskvaliteten. Maltas goda ekonomiska resultat motsvaras inte av en lika god social sammanhållning. Deltagandet på arbetsmarknaden förblir lågt, vilket visar på outnyttjad potential i ekonomin, och utbildnings- och yrkesutbildningssystemet måste anpassas till arbetsmarknadens krav. Dessa utmaningar återges i de relevanta politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och har uppmärksammats särskilt i fördelningen av ESI-fondens medel.

Viktigaste prioriteringar och resultat

För att öka konkurrenskraften genom att främja innovation och skapa ett företagsvänligt klimat kommer Malta att sikta på att a) öka kapaciteten för forskning, teknisk utveckling och innovation genom investeringar i offentlig infrastruktur och forskningsanläggningar, b) stimulera företagsinvesteringar och uppmuntra kopplingar mellan företag, forskning och utbildning, och c) stärka och utveckla nya IKT-produkter och tillämpningar för att bland annat öka effektiviteten hos allmännyttiga tjänster. Främjande av entreprenörskap, förbättringar av företagens konkurrenskraft och stöd till företagens tillväxt anses vara särskilt viktiga mål inom detta politikområde. Företag inom jordbruks- och fiskesektorerna kommer att höra till dem som får stöd. EHFF har som särskilt mål att förbättra resurseffektiviteten och den ekonomiska hållbarheten inom fiske- och vattenbrukssektorerna. Ett belopp på upp till 190 miljoner euro, 23 % av Maltas sammanlagda anslag från ESI-fonden, kommer att anslås för detta prioritetsområde.

Fonderna kommer att hjälpa landet att uppnå sitt Europa 2020-mål att öka den BNP-andel som investeras i forskning och innovation från 0,72 till 2 %. Andra förväntade resultat på detta område är ökade forsknings- och innovationsverksamheter inom de områden som kartlagts i strategin för smart specialisering, även inom jordbrukssektorn, ökad kvalitet och effektivitet i e-förvaltningstjänster för företagare och allmänhet, minskad administrativ börda för företagen och en ökning av de små och medelstora företagens bidrag till konkurrenskraft och sysselsättning, även inom jordbruket och fisket/vattenbruket.

För att utveckla och upprätthålla en miljövänlig och resurseffektiv ekonomi kommer Malta att sikta på att stödja offentliga och privata investeringar i förnybar energi och energieffektivitet samt investeringar inom vattenbrukssektorn och på vatten- och avfallsområdena. Åtgärder kommer även vidtas för att bevara naturresurser, bevara och skydda natur- och kulturarvet, återställa den biologiska mångfalden, förbättra stadsmiljöer och stödja multimodala och utsläppssnåla transportsystem och infrastrukturer. Dessa åtgärder bör hjälpa Malta att uppfylla kraven i EU:s regelverk. Av de medel från ESI-fonderna som Malta mottar kommer 51 % att anslås för detta prioritetsområde. De finansierade åtgärderna kommer att hjälpa landet att nå sitt Europa 2020-mål att minska utsläppen av växthusgaser, öka användningen av förnybar energi (till 10 % av den totala energiförbrukningen) och öka energieffektiviteten. Andra förväntade resultat på detta område är förbättrad mark- och vattenkvalitet, även inom jordbrukssektorn, en ökad andel återvunnet avfall och utveckling av mer hållbara avfallsåtervinningsmetoder, bättre skydd av den biologiska mångfalden, natur- och kulturarvet och stadsmiljön samt ökad effektivitet och hållbarhet inom transportsektorn.

För att skapa sysselsättningsmöjligheter genom att investera i humankapital och förbättra hälsan och välbefinnandet kommer Malta att främja hållbar sysselsättning av god kvalitet och yrkesutbildning, garantera ökad social delaktighet, bekämpa fattigdom och diskriminering och öka de statliga institutioners och rättsväsendets kapacitet. ESI-fonderna kommer att användas för att stödja fler än 5 700 personer i arbete, över 24 000 personer i utbildning och yrkesutbildning och fler än 8 500 personer som deltar i projekt för social delaktighet. Dessa åtgärder kommer att hjälpa landet att uppfylla sina Europa 2020-mål (öka sysselsättningen till 70 % och andelen personer som genomgår högre utbildning till 33 %, minska antalet elever som lämnar skolan i förtid från 33,5 till 10 % och hjälpa omkring 6 560 personer att komma ur situationer där de riskerar fattigdom eller social utestängning).

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Finansieringen av finansieringsinstrument kommer att öka mer än tredubbelt jämfört med perioden 2007–2013 och uppgå till 34 miljoner euro. Malta bidrar med 15 miljoner euro till initiativet för små och medelstora företag.

Landet har anslagit 5,2 % av sin Eruf-finansiering för hållbar stadsutveckling (som särskilt inriktas på bevarande av offentliga kulturella och historiska tillgångar, förbättrade sysselsättningsmöjligheter i socialt eftersatta områden i södra Harbour-området i Valletta och stöd till ekonomisk och social förnyelse för andra eftersatta grupper i stads- och landsbygdsområden).

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, Sammanhållningsfonden)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	3 (nationella)	1	1	3
Tillgängliga medel (euro)	707 989 554	97 326 898	22 627 422	486 688 291 23

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Fem tematiska förhandsvillkor av elva har ännu inte uppfyllts, varav tre är avgörande för Erufs/Sammanhållningsfondens program. De rör 1) utarbetandet av en strategi för smart specialisering, 2) genomförande av en policy för kostnadsåtervinning för vattensektorn, och 3) utarbetande av en heltäckande huvudplan för transporter, inklusive en förteckning över mogna projekt. Fem tematiska förhandsvillkor som är tillämpliga på ESF-programmet hade inte uppfyllts, men en handlingsplan togs fram och de är nu uppfyllda. En handlingsplan för förhandsvillkoret om statistiska system genomförs för närvarande. Det EHFF-specifika förhandsvillkoret om rapportering av fiskekapacitet är delvis uppfyllt (en handlingsplan finns). De Ejflu-specifika förhandsvillkoren för förebyggande och hantering av risker, energi och vatteneffektivitet samt användning av och kvalitet på IKT har dock inte uppfyllts ännu.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

De tre programmen inom Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF kommer att genomföras av samma förvaltande myndighet, samordningsavdelningen för planering och prioriteringar inom ministeriet för EU-frågor och genomförande av valprogrammet (MEAIM). Ejflu- och EHFFprogrammen förvaltas av samma ministerium. Detta centraliserade förvaltningssystem underlättar i hög grad samordningen av de olika programmen.

4. Förenkling för stödmottagarna

Eventuella sökande och stödmottagare kan få rådgivning via en gemensam informations- och hjälpcentral som drivs gemensamt av samordningsavdelningen för planering och prioriteringar och avdelningen för fonder och program inom MEAIM. De tjänster som tillhandahålls av hjälpcentralen, som redan fanns under programperioden 2007–2013, kommer att utökas så att de täcker alla små och medelstora företag. Målet är att kunna ge potentiella sökande, stödmottagare och allmänheten en direkt kommunikationslinje (per e-post) med de förvaltande myndigheterna, där de kan begära information om både allmänna och specifika frågor.

1. ESI-fonderna i Nederländerna

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Trots den gradvisa ekonomiska återhämtningen har Nederländerna fortfarande ett antal viktiga frågor som måste lösas. Landet har fortfarande en bit kvar för att nå sina Europa 2020mål för investeringar i forskning och innovation, användning av förnybar energi, genomförande av energibesparingsåtgärder, deltagande på arbetsmarknaden och social delaktighet. De pågående insatserna måste därför åtminstone upprätthållas, om de inte ökas. Flera av dessa frågor tas upp i de politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Med tanke på att anslaget från ESI-fonderna till Nederländerna är relativt blygsamt kommer programmen främst att inriktas på att hjälpa landet att nå sina Europa 2020-mål.

Viktigaste prioriteringar och resultat

ESI-fonderna kommer att bidra till att stärka innovationspotentialen i Nederländerna genom att finansiera åtgärder som är utformade för att stimulera företagens investeringar i forskning och innovation. Investeringarna omfattar åtgärder för att utveckla kopplingar mellan företag och FoU-institut och stödja öppen innovation genom smart specialisering. Samverkan mellan sektorer som identifierats i de regionala strategierna för smart specialisering kommer särskilt att stärkas. Omkring 355 miljoner euro har anslagits för detta politikområde, och åtgärderna förväntas leda till en ökning av forsknings- och innovationsintensiteten i små och medelstora företag och förbättra deras användning av innovationer. Syftet med åtgärderna är att stödja 2 900 företag, och investeringen från ESIfonderna förväntas i sin tur skapa ytterligare 305 miljoner euro i privata investeringar i forskning och innovation. Finansiering från ESI-fonderna till ett belopp på 163 miljarder euro kommer också att anslås för åtgärder som är utformade för att öka konkurrenskraften för 2 800 små och medelstora företag inom jordbruk, fiske och vattenbruk.

Finansieringen från ESI-fonderna på 462 miljoner euro kommer att investeras i främjande av aktiv delaktighet och skapande av hållbar sysselsättning av hög kvalitet. Merparten av denna totalsumma kommer att anslås för vägar till arbetsintegration, som är utformade för att hjälpa utestängda grupper att återvända till arbetsmarknaden, genomgå yrkesutbildning eller omskolning och få individuell vägledning. Återstoden av beloppet kommer att användas för åtgärder som rör arbetskraftens aktiva och hälsosamma åldrande samt anpassning av arbetsmiljöer och arbetsvillkor så att människor ska stanna kvar längre i arbetslivet. Tack vare dessa åtgärder förväntas omkring 27 500 personer finna ett arbete eller genomgå kvalificerande utbildning. En del av totalbeloppet kommer dessutom att bidra till att finansiera yrkesutbildning för personer som är sysselsatta inom jordbrukssektorn, med målet att öka användningen av innovationer.

De medel från ESI-fonderna som anslås till miljöpolitik kommer främst att användas för att finansiera åtgärder för att stödja jordbruket, fisket och vattenbruket. Omkring 358 miljoner euro kommer att investeras i åtgärder för att återställa, bevara och stärka de ekosystem som påverkas av jordbruksverksamhet, med målet att förbättra jordbrukssektorns miljömässiga hållbarhet och stödja de anpassningar som krävs till följd av klimatförändringen. Förvaltningskontrakt för 5,9 % av den utnyttjade jordbruksarealen kommer att kräva förvaltningsmetoder för att stödja den biologiska mångfalden och skydda naturområden. Kontrakt som täcker ytterligare 5,9 % av jordbruksmarken kommer att kräva förvaltningsmetoder för att stödja utvecklingen av hållbar vattenförvaltning. Fonderna kommer även att bidra med 15 miljoner euro till riskförebyggande inom jordbrukssektorn genom att främja allvädersförsäkringar bland jordbrukare, och kommer därför att nå ut till ytterligare 1 500 jordbrukare. Ett belopp på 76 miljoner euro kommer att investeras i innovationer för att göra fisket och vattenbruket mer hållbart och förbättra de marina ekosystemen och den biologiska mångfalden i vattenmiljöer. Detta kommer att bidra till att skydda miljön och främja resurseffektivitet. Ett särskilt mål är att minska oönskade fångster med 25 %.

Nederländerna kommer också att använda ESI-fonderna för att stödja övergången till ett resurseffektivt och utsläppssnålt. Ett belopp på 121 miljoner euro kommer att investeras i åtgärder som är direkt relaterade till förnybar energi och energieffektivitet. Bland de åtgärder som kommer att finansieras finns prototyputveckling av innovativa utsläppssnåla tekniker och demonstration samt provanvändning av dessa tekniker för att möjliggöra utveckling i större skala i framtiden. Det förväntas att omkring 535 miljoner euro eller 31 % av det totala anslaget från ESI-fonderna till Nederländerna kommer att användas för klimatbekämpningsåtgärder.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Finansieringen från ESI-fonderna för att skapa finansieringsinstrument som lån, garantier och eget kapital förväntas öka till 63 miljoner euro från 30 miljoner euro under programperioden 2007–2013. Medlen kommer att investeras i åtgärder för att stimulera forsknings- och innovationsintensiteten i företag samt åtgärder för att förbättra byggnaders energieffektivitet.

Fonderna kommer att investera 110 miljoner euro i hållbar stadsutveckling i de fyra största städerna: Amsterdam, Rotterdam, Haag och Utrecht. Investeringen kommer att finansiera åtgärder för att komma till rätta med den nuvarande obalansen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden och kommer att integreras i bredare strategier som hanterar sociala, ekonomiska, demografiska och miljömässiga problem i vissa stadsområden. Dessutom kommer initiativ för lokalt ledd utveckling att bidra till att stärka lokala partnerskap. Ett belopp på 42 miljoner euro ska investeras i lokala utvecklingsstrategier för att förstärka den socioekonomiska diversifieringen i landsbygdsområden. Strategierna förväntas täcka 65 % av landsbygdsbefolkningen.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	5 (1 nationellt, 4 regionala)	1	1	7
Tillgängliga medel (euro)	1 014 636 456	765 285 360	101 523 244	1 300 772 210 24

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Nederländerna har uppfyllt nästan alla förhandsvillkor för stöd från ESI-fonderna. De två förhandsvillkor som endast är delvis uppfyllda hittills är 1) det tematiska förhandsvillkoret om främjande av kostnadseffektiva förbättringar av effektiv slutanvändning av energi och kostnadseffektiva investeringar i energieffektivitet vid byggande eller renovering av byggnader, och 2) det allmänna förhandsvillkoret om statistiska system och resultatindikatorer. Handlingsplaner för att uppfylla dessa förhandsvillkor har överenskommits.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

Antalet program har inte ändrats sedan programperioden 2007–2013. Systemet för att genomföra de projekt som finansieras av ESI-fonderna är generellt sett stabilt och tillförlitligt. Nederländerna har inrättat system för att samordna övervakningen och utvärderingen av åtgärder som finansieras från ESI-fonderna. Mekanismer för att säkerställa nära samordning mellan Horisont 2020 och ESI-fonderna håller på att tas fram.

4. Förenkling för stödmottagarna

Nederländerna kommer att minska den administrativa bördan för stödmottagarna genom användning av förenklade kostnadsalternativ som schablonsatser för arbetskostnader. Förbättringar av den elektroniska förvaltningen av ESI-fonderna och det elektroniska informationsutbytet mellan stödmottagare och förvaltande myndigheter bör också bidra till att förenkla förfarandena för stödmottagarna. De nederländska myndigheterna överväger för närvarande ytterligare sätt att förenkla de befintliga systemen för att hjälpa stödmottagarna.

1. ESI-fonderna i Polen

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Trots att Polen stått emot den ekonomiska krisen väl har landet ett antal viktiga problem att ta itu med. Det första problemet rör landets förmåga att flytta upp i mervärdeskedjan. Den polska arbetsmarknaden urholkas av en låg deltagandegrad och ett glapp mellan tillgång och efterfrågan på kompetens. Även flaskhalsarna inom transport-, energi- och IKT-nät och den låga verkställigheten av domstolsmål hämmar även tillväxtpotentialen. Polen har halkat efter när det gäller vissa centrala EU 2020-mål, dvs. att öka forsknings- och innovationsutgifterna, främja sysselsättningen och nå energieffektivitetsmålen. Dessa problem tas upp i de politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. En stor del av finansieringen (två tredjedelar av ESF och 45 % av Eruf/Sammanhållningsfonden) koncentreras på dessa områden.

Viktigaste prioriteringar och resultat

Finansieringen från ESI-fonderna kommer att anslås för att förbättra ekonomins innovationsförmåga och konkurrenskraft och stärka kopplingarna mellan forskning, innovation och industripolitiska åtgärder. En investering på 8,4 miljarder euro förväntas ge en ökning av de privata och offentliga FoU-utgifterna från 0,9 % av BNP till 1,7 %. En fjärdedel av denna förändring är ett direkt resultat av ESI-fonderna. Åtgärderna kommer aktivt att främja privata forsknings- och innovationsutgifter, med målet att öka dem från 0,3 till 0,8 % av BNP. Investeringsvillkoren kommer att garantera att innovationsstödet riktas mot de områden och verktyg där det gör mest nytta.

Det belopp på 10,8 miljarder euro från ESI-fonderna som anslås för stöd till små och medelstora företag samt jordbruks- och fiskeföretag kommer att bidra till en högre investeringsgrad från den privata sektorn (från 12,3 till 13,4 %) samt ökad produktivitet och ökat mervärde. Det kommer också att användas till att finansiera tillhandahållandet av skräddarsydda tjänster för företag och till att göra administrationen för företagen lättare i syfte att förbättra företagsklimatet.

ESI-fonderna kommer dessutom att finansiera åtgärder för att förbättra anställbarheten, särskilt bland kvinnor, ungdomar och äldre arbetstagare. Investeringen på 5,7 miljarder euro i aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer att bidra till att öka sysselsättningsgraden bland kvinnor till 62,3 % (från 57,6 %) och bland män till 79,8 % (från 72,1 %). Över åtta miljoner personer i Polen förväntas stödjas av ESF-finansierade åtgärder för utveckling av humankapitalet. Man hoppas att dessa politiska åtgärder ska hjälpa landet att nå sitt Europa 2020-mål för sysselsättning. Sysselsättningsgraden i landsbygdsområden förväntas öka med omkring fyra procentenheter. Fonderna kommer dessutom att användas för att förbättra tillgången till barnomsorg. Totalt 76 % av barnen i åldern 3–4 år ska täckas av barnomsorgstjänster jämfört med 59,3 % 2012 (14 % av förändringen beror på åtgärder som finansieras av ESI-fonderna).

Eftersom Polen redan har gjort goda framsteg med att förbättra deltagandet i högre utbildning och minska antalet elever som lämnar skolan i förtid inriktas ESI-fonderna på åtgärder för att förbättra anpassningen av utbildningen till arbetsmarknadens behov och anpassa tillgång och efterfrågan på kompetens. Målet är att bidra till att öka antalet vuxna som deltar i livslångt lärande från 4,3 % till 6,4 % (27 % av denna förändring kan tillskrivas ESI-fonderna). ESIfonderna kommer också att stödja åtgärder för att minska fattigdom och främja social delaktighet. Målet är att minska antalet personer som riskerar fattigdom eller social utestängning från 26,7 till 20,9 %.

ESI-fonderna kommer dessutom att bidra till att finansiera insatser för att nå energi- och klimatmålen. Ett belopp på 9,5 miljarder euro kommer att ge 40 % av de investeringar som behövs för att uppnå målet för minskade utsläpp av växthusgaser. En del av de medel som anslås för detta område kommer att investeras i energiproduktion från förnybara energikällor och energieffektivitet längs energikedjan. ESI-fonderna kommer därmed att bidra med en tiondel av den förväntade ökningen av andelen energi från förnybara energikällor (från 11 till 15 %) och en minskning av den primära energiförbrukningen med 14 miljoner ton oljeekvivalenter (Mtoe) jämfört med 2005.

Det belopp på 1 miljard euro från ESI-fonderna som investeras i bredbandsstrategier kommer att påskynda ökningen av bredbandstäckningen och minska skillnaderna mellan landsbygd och stad. ESI-fondernas bidrag till den förväntade förändringen i täckningen på minst 30 Mbps från 49 till 100 % (vilket är högre än den digitala agendans mål) beräknas uppgå till 16 %.

Ett belopp på 23,8 miljarder euro anslås för transportpolitiken i syfte att slutföra TEN-T och öka landets tillgänglighet (med en förväntad ökning av indexet för intermodal tillgång från 0,34 till 0,37). Detta anslag ska finansiera byggandet av över 800 km nya motorvägar samt modernisering av över 500 km järnväg. Investeringen på 10 miljarder euro i järnvägar kommer att förbättra Polens konkurrenskraft genom att den genomsnittliga restiden mellan regionala huvudstäder förkortas från 5,5 till 3,7 timmar. Ett belopp på 8,5 miljarder euro kommer att anslås för att förbättra avfallshanteringen och vattenförvaltningen. Andelen avfall som inte deponeras ska öka från 20 till 49 %, och hälften av denna ökning kan direkt tillskrivas ESI-fonderna. Till 2020 kommer 73 % av befolkningen att vara ansluten till avloppsnät (68 % 2012). Av denna förändring beror 93 % på ESI-fonderna.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

En stor del av Polens anslag från ESI-fonderna (3,4 miljarder euro) kommer att användas för finansieringsinstrument som främst riktas till innovation och konkurrenskraft, små och medelstora företag och energieffektivitet.

Programmen kommer att använda tillgängliga territoriella instrument. Det belopp på 2,4 miljarder euro som anslås för hållbar stadsutveckling och ekonomisk och social återhämtning kommer att förvaltas av stadsmyndigheterna. Åtgärderna kommer främst att genomföras genom integrerade territoriella investeringar. Initiativ för lokalt ledd utveckling kommer att bidra till att stärka lokala partnerskap.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, Sammanhållningsfonden, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	22 (6 nationella, 16 regionala)	1	1	11
Tillgängliga medel (euro)	76 866 461 337	8 697 556 814	531 219 456	1 563 425 602 25

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Några av de strategiska ramar som ingår i de överenskomna handlingsplanerna har ännu inte utarbetats. Dessa ramar kan även stödja genomförandet av de politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Ökat deltagande för företagen i uppläggningen av politiken skapar smart specialisering, vilket gör det möjligt att koncentrera resurserna och därmed rikta stödet på ett bättre sätt. Viktiga prioriteringar är att kartlägga hälso- och sjukvårdsbehoven och ta fram ett samordningssystem för att göra investeringarna mer effektiva. Övergripande planer för avfallshantering och regional transport säkerställer ett effektivare genomförande av projekten.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

Riktade åtgärder kommer att användas för att utveckla järnvägssektorns administrativa kapacitet, genomföra lagstiftningen om offentlig upphandling och miljö, förvalta statligt stöd och förbättra korruptionsbekämpningen. Genomförandet av fonderna har de centraliserats ytterligare genom regionala flerfondsprogram och ökad användning av territoriella instrument. Samordningskommittén för partnerskapsöverenskommelsen kommer att ha huvudansvaret för samordningen av investeringspolitiken. Den kommer att fastställa strategiska riktlinjer, och resultaten på nationell och regional nivå kommer att mätas mot Europa 2020-målen.

4. Förenkling för stödmottagarna

Polen har åtagit sig att öka användningen av finansieringsinstrument, förhandsbetalningar och förenklade kostnader. Årlig planering av ansökningsomgångar kommer att skapa ökad säkerhet och underlätta utformningen av projekt. Ett standardformat för ansökningar om utbetalning för samtliga program kommer att tas fram, vilket bör underlätta den finansiella förvaltningen.

1. ESI-fonderna i Portugal

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Portugal slutförde med framgång sitt treåriga ekonomiska anpassningsprogram i juni 2014, och är nu föremål för EU:s reguljära ekonomiska övervakning. I juli 2014 utfärdades åtta landsspecifika rekommendationer för Portugal. De problem som är mest relevanta för insatser från ESI-fonderna är arbetsmarknaden och social delaktighet, utbildning, yrkesutbildning och kunskapsöverföring, finanssektorn (inklusive tillgång till finansiering för små och medelstora företag), nätindustrier (energi och transport), modernisering av den offentliga förvaltningen (särskilt för att öka rättssystemets effektivitet och kvalitet), inklusive en minskad administrativ börda, företagsklimatet samt utvärdering av reformer.

Viktigaste prioriteringar och resultat

Stödet från ESI-fonderna för perioden 2014–2020 är utformat kring fyra centrala tematiska områden – konkurrenskraft och internationalisering, social delaktighet och sysselsättning, humankapital samt hållbar och effektiv resursanvändning – och två övergripande dimensioner som rör reformen av den offentliga förvaltningen och integrerade insatser på territoriell nivå.

Fonderna kommer att bidra till att förbättra entreprenörskap och företagsinnovation, delvis genom utveckling av e-ekonomin och främjande av små och medelstora företags tillgång till finansiering samt avancerade företagstjänster, och öka ekonomins konkurrenskraft genom att öka produktionen av omsättningsbara varor och tjänster. Nästan 24 000 företag förväntas få stöd, varav omkring 2 000 ska vara nystartade företag.

Med stöd från ESI-fonderna förväntas dessutom FoU-utgifterna nå 2,7–3,3 % av BNP (1,5 % 2013) och därmed öka FoU-kunskapsöverföringen mellan den akademiska världen och företagen, stärka företagens forsknings- och innovationssystem och skapa ett innovationsvänligt företagsklimat.

Åtgärder kommer att vidtas för att hantera arbetslösheten (över 80 000 arbetssökande och icke-förvärvsarbetande förväntas delta i åtgärder för att underlätta tillträdet till sysselsättning och upp till 211 400 ungdomar kommer att delta i sysselsättningsinitiativet för unga), förbättra kvaliteten på utbildning och yrkesutbildning och förbättra matchningen till arbetsmarknadens behov för att på så vis höja den aktiva arbetskraftens kvalifikationer och kompetens och minska andelen elever som slutar skolan i förtid. Sysselsättningen för åldersgruppen 20–64 år förväntas nå 75 % (65,4 % 2013), andelen personer i åldersgruppen 30–34 år som slutfört högre utbildning eller motsvarande bör öka till 40 % (30 % 2013) och andelen elever som slutar skolan i förtid beräknas minska till 10 % (18,9 % 2013). ESI-fonderna kommer även att bidra till att minska fattigdomen genom förbättrad tillgång till tjänster och stöd till den sociala ekonomin, vilket kommer att bidra till att minska antalet personer som riskerar fattigdom eller social utestängning med 200 000.

Fonderna kommer att stödja övergången till ett utsläppssnålt och resurseffektivt samhälle genom att främja energieffektivitet och förvaltning av naturresurser. Detta förväntas öka andelen förnybar energi av den slutliga energianvändningen till 31 % (24,6 % 2013), begränsa ökningen av utsläppen av växthusgaser som inte ingår i ETS till +1 % jämfört med 2005 (-12 % 2013 26 ) och förbättra energieffektiviteten i den primära energiförbrukningen med 20 % jämfört med 2005 (24,6 % 2013). Mer hållbara fiskemetoder kommer att förbättra de marina ekosystemen och den biologiska mångfalden i vattenmiljöer, minska oönskade fångster med 10 % och öka vattenbruksproduktionen (+ 25 000 ton).

Finansieringen kommer dessutom att bidra till en modernisering av den offentliga förvaltningen genom kapacitetsuppbyggnad och investeringar i personalutveckling och eförvaltning.

När det gäller jordbruk och landsbygdsutveckling kommer fonderna att främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruket (omkring 3 % av den totala finansieringen) och resurseffektivitet samt övergången till ett utsläppssnålt och klimattåligt samhälle inom jordbruket, livsmedelsindustrin och skogsbruket (22 % av den totala Ejflufinansieringen). Stödet till små och medelstora företag inom jordbruket och fisket kommer att bidra till hållbar utveckling och stödja den maritima ekonomin och arbetsmarknaderna i kustsamhällen.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Användningen av finansiering som kanaliseras via finansieringsinstrument inom Sammanhållningsfondens program förväntas öka mer än fyrdubbelt jämfört med föregående programperiod, till över 2,6 miljarder euro. Finansieringsinstrumentens räckvidd bör utvidgas utöver stöd till små och medelstora företags konkurrenskraft och stadsförnyelse till att omfatta energieffektivitet och förnybar energi, vattenförvaltning, stöd till egenföretagande och mikroföretag samt bidra till att stärka investeringsmarknaden via sociala innovationer och entreprenörskap.

Det portugisiska fastlandets regionala program omfattar användning av integrerade territoriella investeringar (ITI). Investeringarna kommer att utvecklas genom ”pakter för utveckling och territoriell sammanhållning” och via initiativ för lokalt ledd utveckling, genom integrerade och sektorsövergripande lokala utvecklingsstrategier som utformas och genomförs av lokala aktionsgrupper samt lokala aktionsgrupper för fisket. De integrerade territoriella investeringarna i Lissabon och Porto kommer att finansiera integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling som kompletteras av specifika områden i de regionala programmen för fastlandet.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, Sammanhållningsfonden, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	12 (4 tematiska, 7 regionala, 1 tekniskt stöd)	3	1	7
Tillgängliga medel (euro)	21 342 542 314	4 058 460 374	392 485 464	1 189 200 304 27

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Sju av elva tematiska förhandsvillkor är inte uppfyllda, varav tre kan anses vara avgörande. Det allvarligaste fallet avser den gällande lagstiftning som förhindrar ett korrekt införlivande av direktivet om byggnaders energiprestanda. Andra förhandsvillkor som inte är uppfyllda rör prissättningsmetoder för vatten och transport, där en realistisk och mogen projektförteckning bör läggas fram. Genomförandet av de överenskomna handlingsplanerna kommer att övervakas noga.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

Samordningen mellan ESI-fonderna kommer att förbättras inom fyra huvudområden: integrering av informationssystem, mekanismer för regelbunden övervakning och rapportering, det övergripande bedömningssystemet och övervaknings- och utvärderingsnätet samt inrättande av en enda portal för åtkomst.

Åtta av programmen inom Sammanhållningsfonden är flerfondsprogram, som kombinerar användningen av Eruf/Sammanhållningsfonden och ESF. När det gäller Horisont 2020, Cosme och Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer kompletterande åtgärder, upplysningsåtgärder samt information till och utbildning av potentiella stödmottagare att finansieras för att uppmuntra nationella enheter att delta i programmen.

4. Förenkling för stödmottagarna

Förenklade förfaranden för stödmottagarna är det viktigaste syftet med förvaltningsmodellen för programperioden 2014–2020. De portugisiska myndigheterna har för avsikt att införa nationella föreskrifter med enklare regler och förfaranden för samtliga fonder. Förenklade kostnadsmetoder kommer att användas i större utsträckning, och det särskilda informationssystemet kommer att stärkas (en enda åtkomstpunkt, förbättrad information till stödmottagarna, elektroniska formulär).

1. ESI-fonderna i Rumänien

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Rumäniens utvecklande marknadsekonomi är den trettonde största i EU baserat på köpkraftsparitet. Endast 9,8 % av tillverkningsföretagen är verksamma inom hög-/medelhöga tekniksektorer. Tillgång till finansiering är ett problem, särskilt för små och medelstora företag, på grund av höga priser och räntor. De statliga FoU-utgifterna i procent av BNP är de lägsta i EU, medan antalet små och medelstora företag med intern innovationsverksamhet fortsätter att minska i förhållande till EU-genomsnittet. De allmännyttiga e-tjänsterna är inte särskilt avancerade, och byggnadsbeståndet håller låg energieffektivitet. Graden av avfallsåtervinning och deponerat avfall ligger långt från EU-målen, och genomförandet av direktiven om dricksvatten och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse släpar efter. Andra stora utmaningar som behandlas i de politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen och är relevanta för ESI-fonderna rör transport och energi, arbetsmarknaden, social delaktighet, minskad fattigdom, tillgången till hälso- och sjukvård, utsatta grupper (särskilt romer), utbildning och yrkesutbildning, administrativ kapacitet samt rättsväsendet.

Viktigaste prioriteringar och resultat

Diskussionerna om partnerskapöverenskommelsen och programmen har lett till tydligare investeringsprioriteringar, ökad finansiering av forskning och innovation, en balanserad strategi för transportinvesteringar samt bättre anpassning av målen till de nationella 2020målen och de politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

En investering på över 1 miljard euro kommer att förbättra konkurrenskraften genom att stärka kopplingarna mellan forskning, innovation, områden för smart specialisering och konkurrenskraftiga sektorer samt öka tekniköverföringen. Finansieringen från ESI-fonderna förväntas öka kapaciteten att delta i forskning på EU-nivå och stimulera till en ökning av de privata forskningsutgifterna på 14 procentenheter (i procent av BNP). De investeringar som stöds av programmen är utformade för att fördubbla omfattningen av samarbetet mellan innovativa små och medelstora företag, forskningsorganisationer och tekniköverföringscentrum. Genom att investera 0,53 miljarder euro i IKT kommer fonderna att bidra till att it-sektorns mervärde fördubblas (i förhållande till BNP) och öka antalet användare av e-förvaltningssystem till 35 % av befolkningen. Stöd på 3,12 miljarder euro till små och medelstora företag, jordbruk och jordbrukskooperativ samt fiske- och vattenbruksföretag kommer att bidra till modernisering, högre produktivitet och överlevnadsgrad samt bidra till omstrukturering av jordbruksverksamhet. Vattenbruksproduktionen uppskattas öka med närmare 260 %. Energi- och klimatinvesteringar samt investeringar i resurseffektivitet kommer att få ett anslag på 10,9 miljarder euro, varav 4,9 miljarder euro är öronmärkta för bevarande och skydd av miljön. Investeringarna förväntas bidra till att minska energiförbrukningen för bostäder med hälften och med en tredjedel när det gäller offentlig belysning samt främja en klimatvänlig rörlighet i städerna. Investeringarna kommer dessutom att bidra till ett renare och mer resurseffektivt land genom att halvera mängden deponerat avfall, öka reningen av avloppsvatten, minska vatten- och energianvändningen för bevattning och stödja miljö- och klimatvänliga markförvaltningsmetoder.

Investeringar på totalt 6,13 miljarder euro i TEN-T och tillgänglighet för transporter kommer att leda till uppgradering av 400 km järnvägsspår, 325 km nya vägar och 9 km nya tunnelbanelinjer samt kortare genomsnittlig restid per väg (med 42 %) och per järnväg (med 55 %). Dessutom kommer 0,9 miljarder euro att investeras i det regionala vägnätet.

Investeringar för att öka deltagandet på arbetsmarknaden (2,2 miljarder euro) kommer att användas för att öka sysselsättningsgraden till 70 %. Investeringarna kommer att riktas till ungdomar som varken arbetar eller studerar samt andra utsatta grupper. Ekonomisk diversifiering i landsbygdsområden kommer också att stödjas. Ett belopp på 3,4 miljarder euro kommer att ägnas åt främjande av social delaktighet samt bekämpning av fattigdom och diskriminering, för att hjälpa personer från utsatta grupper (däribland romer) att få tillträde till arbetsmarknaden och förbättra sin hälsa och sociala status. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att garantera tillgänglig hälso- och sjukvård och sociala tjänster och minska institutionaliseringen av barn och personer med funktionsnedsättning.

Ett belopp på 1,65 miljarder euro kommer att användas för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid till 11,3 % och öka deltagandet i högre utbildning till 26,7 %. Stöd planeras även för modernisering av utbildningsinfrastrukturen. Totalt kommer investeringarna i humankapital att nå minst 3,5 miljoner människor.

Fonderna kommer att bidra med 0,8 miljarder euro för att stärka de offentliga myndigheternas institutionella kapacitet, varav 0,55 miljarder euro ska stödja reformen av den offentliga förvaltningen och rättsväsendets effektivitet.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

En stor del av investeringen (517 miljoner euro, dvs. nästan fyra gånger mer än under perioden 2007–2013) kommer att ges via finansieringsinstrument (inklusive initiativet för små och medelstora företag, som genomförs av EIB). Dessa investeringar kommer att inriktas på att stödja små och medelstora företag, jordbruk och energieffektivitet genom att tillhandahålla kapital för start- och tillväxtskedena samt lån och garantier.

Programmen ger stöd på 1,18 miljarder euro till hållbar stadsutveckling, investeringar i övergången till ett utsläppssnålt samhälle, miljöskydd, upprustning av eftersatta samhällen och förbättrade utbildnings- och yrkesutbildningsstrukturer. Fonderna kommer dessutom att genomföra integrerade territoriella investeringar till ett belopp på 1 miljard euro i Donaudeltat, ett område med särskilda miljömässiga och socioekonomiska utmaningar. Fonderna kommer att bidra med 880 miljoner euro till initiativ för lokalt ledd utveckling för stadsområden, landsbygdsområden och fiskeberoende områden

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, Sammanhållningsfonden, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	6 (nationella)	1	1	6
Tillgängliga medel (euro)	22 541 107 909	8 127 996 402	168 421 371	824 705 627 28

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

De strategiska policydokumenten för vissa investeringsområden har ännu inte slutförts eller genomförts fullständigt. En huvudplan för transport, en kartläggning av behoven av hälsoinfrastruktur och avfallshanteringsplaner kommer att vägleda infrastrukturinvesteringarna, medan en sund företagsprocess kommer att föra forskningen närmare företagen och stimulera innovation. Policydokument om social delaktighet, fattigdomsbekämpning och elever som lämnar skolan i förtid, sammanslagning av den offentliga förvaltningen och förbättringar av lagstiftningen om och förfarandena för offentlig upphandling kommer att stödja uppföljningen av rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Tre av förhandsvillkoren för EHFF anses inte vara uppfyllda. Handlingsplaner bör leda till att Rumänien uppfyller förhandsvillkoren senast 2016.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

Ministeriet för EU-fonder driver en samordningsmekanism för ESI-fonderna, som består av styrkommittén för partnerskapsöverenskommelsen samt tematiska styrkommittéer och arbetsgrupper med deltagande av ansvariga ministerier, institutioner och aktörer. Programmen förvaltas på nationell nivå av tre ministerier. Bland åtgärderna för att förbättra den administrativa kapaciteten finns förbättring av offentliga investeringsbeslut, insyn, etik och integritet samt personalledning.

4. Förenkling för stödmottagarna

Rumänien har åtagit sig att förenkla vägledningen för sökande, förbättra lagstiftningen om offentlig upphandling och förenkla upphandlingsförfarandena för privata stödmottagare, använda förenklade kostnadsalternativ, förenkla bygglovsförfarandena samt förenkla och rationalisera de administrativa förfarandena. Förenkling är en ständig uppgift för en av arbetsgrupperna inom ramen för samordningsmekanismen för partnerskapsöverenskommelsen.

1. ESI-fonderna i Slovakien

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Slovakien har stått emot den ekonomiska krisen väl, men stora utmaningar väntar. Landet måste få fart på sin ekonomiska kapacitet. Det hör till de medlemsstater som har den högsta graden av långtidsarbetslöshet och ungdomsarbetslöshet. Romerna är marginaliserade, lever under undermåliga förhållanden och är inte väl integrerade i den allmänna utbildningen och på arbetsmarknaden. Dålig transportinfrastruktur och en ineffektiv energimarknad hämmar landets tillväxtpotential. FoU-intensiteten är fortfarande en av de lägsta i EU. Slovakien får också relativt dåliga poäng för flera indikatorer för företagsklimatets kvalitet. Dessa utmaningar tas upp i de politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Viktigaste prioriteringar och resultat

Fonderna kommer att stärka företagens innovationsförmåga och konkurrenskraft, förbättra resultaten för forsknings- och innovationssystemet och främja samarbete mellan forskningsorganisationer, institutioner för högre utbildning och näringslivet. Med 1,8 miljarder euro i investeringar ska de privata och offentliga FoU-utgifterna öka från 0,8 till 1,2 % av BNP. Fonderna främjar aktivt privata forsknings- och innovationsutgifter, som ska öka från 0,3 till 0,8 % av BNP. Investeringsvillkoren gör det möjligt att rikta innovationsverktygen på ett bättre sätt.

Ett belopp på 915 miljoner euro i stöd till små och medelstora företag samt jordbruks- och fiskeföretag kommer att öka produktiviteten och mervärdet i företagssektorn. Företagsklimatet kommer att förbättras genom tillhandahållande av skräddarsydda tjänster för företag, åtgärder för att förenkla ekonomiskt utnyttjande av nya idéer samt åtgärder för att främja nya företagsstarter. Investeringar för att förbättra konkurrensen inom jordbrukets livsmedelsindustri kommer att gynna 1 250 jordbruksföretag och 400 livsmedelsföretag, Fisket och vattenbruket kommer att bli hållbarare genom EHFF.

Initiativ för att förbättra utbildnings- och yrkesutbildningssystemen på alla nivåer och se till att eleverna förvärvar rätt kompetens kommer att finansieras med 737 miljoner euro. Bland de viktigaste investeringsområdena finns förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet, bättre läranderesultat, inkluderande utbildning samt yrkesutbildning, där över 100 000 elever och studenter kommer att delta.

Sysselsättning och social delaktighet kommer att hjälpa människor i svårigheter och personer från eftersatta grupper så att de får samma möjligheter som andra att finna och behålla ett arbete och integrera sig i samhället. Omkring 250 000 arbetslösa, särskilt lågkvalificerade och långtidsarbetslösa, bör få möjlighet att förbättra sina chanser på arbetsmarknaden. Bekämpning av ungdomsarbetslöshet betonas också starkt. Här kommer 150 kommuner med de mest marginaliserade grupperna av romer att få stöd.

Ett belopp på 278 miljoner euro kommer att investeras i en effektiv offentlig förvaltning samt rättsväsendet och brottsbekämpande myndigheter, med målet att minska regelbördan och den administrativa bördan och främja en hög nivå av insyn, integritet och ansvarighet.

Över 1 miljard euro kommer att investeras i det utsläppssnåla samhället, med inriktning på ökad energieffektivitet i offentliga byggnader, bostäder och företag, främjande av effektivare fjärrvärme och framtagande av handlingsplaner för ett utsläppssnålt samhälle. Den slutliga energiförbrukningen för offentliga byggnader bör minska med 279 miljoner kWh per år. Investeringarna kommer även att användas för att öka andelen förnybara energikällor i den slutliga energiförbrukningen, från 10,4 till 15,5 %.

Investeringar på 805 miljoner euro i IKT kommer att påskynda utbyggnaden av bredbandstäckningen och nästa generations nät så att det täcker 100 % med en hastighet på 30 Mbps enligt den digitala agendans mål, förbättra tjänsterna för allmänhet och företag och effektiviteten i offentlig förvaltning.

Investeringar från ESI-fonderna på 3,7 miljarder euro kommer att användas för att slutföra TEN-T och öka transporternas tillgänglighet. Investeringarna omfattar 100 km nya motorvägar och 125 km moderniserad järnväg. Fonderna kommer dessutom att bidra till att modernisera kollektivtrafiken i utvalda städer och förbättra förhållandena för inlandssjöfarten, bland annat genom en modernisering av hamnen i Bratislava. Nästan 1,5 miljarder euro i investeringar kommer att bidra till att bygga upp miljöinfrastrukturen, skydda miljön och främja resurseffektivitet. Över 200 000 ytterligare invånare kommer att få förbättrad rening av avloppsvatten och över 12 000 kommer att omfattas av åtgärder för översvämningsskydd. Insatserna för att garantera hållbar användning av naturresurser och skydda Slovakiens rika biologiska mångfald kommer att inriktas på att undvika nedläggning av 1,2 miljoner hektar jordbruksmark. Miljö- och klimatvänliga markförvaltningsmetoder kommer att stödjas för 21 % av jordbruksmarken.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Enligt planerna kommer användningen av finansieringsinstrument att öka mer än fem gånger jämfört med det ursprungliga anslaget under den föregående programplaneringsperioden, och kommer att uppgå till cirka 455 miljoner euro. Merparten av stödet kommer att gå till små och medelstora företag, energieffektivitet, miljö och transportinfrastruktur. Möjligheter att utöka instrumenten så att de omfattar forskning och innovation samt IKT, inklusive bredbandsinfrastruktur, bör utforskas.

Särskilda program kommer att garantera en verklig användning av territoriella instrument. En investering på 890 miljoner euro, främst för att förbättra tillgången till effektiva allmännyttiga tjänster av hög kvalitet samt säker och miljövänlig regionaltransport, kommer att genomföras via regionala integrerade territoriella investeringar. Dessutom kommer 368 miljoner euro att investeras i hållbar stadsutveckling. Lokala partnerskap kommer att stärkas via initiativ för lokalt ledd utveckling. Offentliga utgifter på 200 miljoner euro kommer att skapa omkring 1 500 arbetstillfällen genom stöd till små och medelstora företag i landsbygdsområden inom ramen för lokala utvecklingsstrategier.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, Sammanhållningsfonden, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	7 (6 nationella, 1 regionalt)	1	1	7
Tillgängliga medel (euro)	13 768 317 148	1 559 691 844	15 785 000	1 019 287 563 29

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

De strategiska ramarna för vissa investeringsområden (t.ex. forskning) har inte slutförts, vilket måste göras enligt de överenskomna handlingsplanerna. Handlingsplaner har antagits för att stödja uppföljningen av de politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. En mekanism för övervakning av genomförandet av åtgärderna enligt den europeiska stadgan för småföretag kommer att bidra till främjandet av entreprenörskap. Avfallshanteringsplaner och regionala huvudplaner för transport kommer att utgöra grunden för ett effektivare genomförande av projekten.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

Ansvaret för samordningen av ESI-fonderna ligger hos det centrala samordningsorganet vid regeringskansliet. Antalet genomförandeorgan har minskats för att rationalisera genomförandet. Analysen av den administrativa kapaciteten visade att det finns områden (särskilt offentlig upphandling, miljölagstiftning och bedrägeribekämpningsåtgärder) som behöver utvecklas ytterligare och kräver kvalitets- och effektivitetsförbättringar.

4. Förenkling för stödmottagarna

Slovakien har åtagit sig att förenkla och harmonisera urvalet av insatser och rapporteringen av projektutgifter, se till att det finns ett enda nätverk med enheter som tillhandahåller rådgivnings- och informationstjänster och uppdatera informationssystemen i linje med principerna för e-sammanhållning för att minska den administrativa bördan för stödmottagarna.

1. ESI-fonderna i Slovenien

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Med en generell minskning med över 9 % mellan 2008 och 2013 beräknas den reala BNP:n ha ökat med 3,0 % 2014. Återhämtningen av investeringsutgifter har främst drivits av byggande av infrastruktur med EU-medfinansiering, medan investeringarna från den privata sektorn förblir begränsade. Den reala BNP:n förväntas öka med i genomsnitt 2,2 % under 2015–2016. Arbetslöshetsgraden ligger fortfarande under EU-genomsnittet och förväntas minska ytterligare. Strukturella utmaningar på arbetsmarknaden kvarstår dock i form av långtidsarbetslöshet samt låg sysselsättningsgrad för lågkvalificerade och äldre arbetstagare.

Viktigaste prioriteringar och resultat

Den slovenska ekonomins innovationsförmåga och konkurrenskraft kommer att förbättras genom stärkande av forsknings- och innovationsinfrastrukturen och främjande av forskningsinsatser på hög nivå. Med över 485 miljoner euro i investeringar ska de sammanlagda privata och offentliga FoU-utgifterna i förhållande till BNP öka från omkring 2,6 % (2012) till 3 % 2020. Dessutom förväntas andelen innovationsaktiva företag öka med 8,5 % under perioden fram till 2023. ESI-fondernas investeringar i bredband på över 72 miljoner euro kommer att öka bredbandstäckningen och bidra till en mer balanserad regional utveckling genom att ytterligare 20 000 hushåll ansluts till nya bredbandsnät med en hastighet på minst 100 Mbps.

Ett stöd på 774 miljoner euro till små och medelstora företag (även inom jordbruk, fiske och vattenbruk) kommer att bidra till en förbättrad företagsverksamhet, ökad produktivitet och högre mervärde för företagen. Fonderna siktar på att ytterligare förbättra företagsklimatet genom att förbättra tjänsterna till företagen och underlätta tillgången till finansiering. Omkring 7 500 företag kommer att stödjas, vilket förväntas ge 1 000 nya arbetstillfällen. Inom jordbruket förväntas 3,4 % av företagen kunna dra fördel av investeringar i teknik, klimatanpassningsåtgärder, djurskydd samt vatten- och energieffektivitet. Ytterligare 3,5 % kommer att få stöd inom ramen för åtgärder för unga jordbrukare och strukturanpassning.

När det gäller energi- och klimatmålen kommer ESI-fonderna med hjälp av ett anslag på 281 miljoner euro att tillhandahålla investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser och öka energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor. Den årliga primära energiförbrukningen för offentliga byggnader förväntas minska med 23 GWh per år, och andelen förnybara energikällor av den slutliga bruttoenergiförbrukningen ska ökas till minst 25 % till 2020. Med tanke på den ökade förekomsten av naturkatastrofer till följd av klimatförändringen kommer 289 miljoner euro att användas för förebyggande och hantering av risker, och omkring 38 000 invånare kommer att omfattas av åtgärder för översvämningsskydd.

Dessutom kommer nästan 615 miljoner euro att gå till miljöskydd och effektiv och hållbar resursanvändning. Fonderna kommer att bidra till att förbättra infrastrukturerna inom vattensektorn, göra fisket och vattenbruket mer hållbart, bevara den biologiska mångfalden och de marina ekosystemen och förbättra miljön i städerna. Tack vare insatsen från ESIfonderna kommer ytterligare 120 000 personer att få förbättrad vattenförsörjning, och ytterligare 100 000 personer kommer att få förbättrad rening av avloppsvatten. En rad olika kontrakt för miljöåtgärder inom jordbruket och klimat kommer att inriktas på att förbättra vattenförvaltningen för cirka 25 % av jordbruksmarken samt förebyggande av markerosion och förbättringar av markförvaltningen för över 27 % av jordbruksmarken.

Med en investering på över 262 miljoner euro kommer fonderna att bidra till att undanröja flaskhalsar i TEN-T och öka transportinfrastrukturens hållbarhet och kvalitet. Investeringen inriktas främst på att öka järnvägsinfrastrukturens konkurrenskraft (25 km uppgraderade järnvägslinjer på TEN-T) och förbättra den regionala rörligheten (förbättrad tillgång och kortare restider).

Över 370 miljoner euro har öronmärkts för stöd till hållbar sysselsättning av god kvalitet. Nästan 49 000 deltagare kommer att gynnas av initiativen, särskilt långtidsarbetslösa, lågkvalificerade, äldre arbetstagare och ungdomar. Fonderna kommer även främja ett aktivt och hälsosamt åldrande. Ytterligare investeringar på 239 miljoner euro i utbildning och yrkesutbildning och för kompetens och livslångt lärande kommer att ge nästan 43 000 deltagare möjlighet att förvärva nya kompetenser och/eller höja sin utbildningsnivå. Dessutom kommer över 59 000 personer att delta i specialiserings-/omskolningsprogram. Investeringarna kommer dessutom att bidra till att hantera kompetensbristen och säkerställa ökad IKT-användning.

Fattigdom, social utestängning och diskriminering kommer att hanteras genom främjande av social delaktighet, socialt företagande, lämpliga infrastrukturer och genom tillgängliga tjänster av god kvalitet för utsatta människor. Med investeringar på 262 miljoner euro kommer förebyggande program att omfatta 19 000 personer från utsatta målgrupper.

Finansiering från ESI-fonderna på 62 miljoner euro kommer att stödja investeringar i institutionell kapacitetsuppbyggnad inom den offentliga sektorn samt effektiv offentlig förvaltning och allmännyttiga tjänster på nationell, regional och lokal nivå med sikte på genomförandet av reformer, bättre lagstiftning och god förvaltning. Detta inbegriper stöd till att förbättra rättsväsendets effektivitet och kvalitet.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Jämfört med den föregående programperioden kommer Sloveniens anslag till finansieringsinstrument att vara fyra gånger så stort, och kommer att uppgå till cirka 449 miljoner euro. Den största delen av stödet kommer att användas för att tillgodose små och medelstora företags finansiella behov, särskilt rörande FoU och innovation och (i mindre utsträckning) energieffektivitet.

En Eruf-investering på 107 miljoner euro kommer att genomföras av stadsmyndigheter via integrerade territoriella investeringar (ITI). Angivna ITI-prioriteringar är stadsförnyelse, hållbar rörlighet i städer och energieffektivitet. Lokala partnerskap kommer att stärkas via initiativ för lokalt ledd utveckling, som kommer att omfatta 66 % av landsbygdsbefolkningen. EHFF kommer att investera i utveckling och sysselsättningsmöjligheter för lokala fiskesamhällen och stärka miljötillgångar inom fisket och vattenbruket.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, Sammanhållningsfonden, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	1 (nationellt, flera fonder)	1	1	9
Tillgängliga medel (euro)	3 011 899 768	837 849 803	24 809 114	1 104 803 616 30

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Förhandsvillkoren/strategierna för vissa investeringsområden, särskilt hälsa, transport och smart specialisering, inklusive EHFF-specifika förhandsvillkor för rapportering av fiskekapacitet, har inte uppfyllts och måste slutföras enligt de överenskomna handlingsplanerna. Planerna omfattar även övergripande frågor som offentlig upphandling och miljölagstiftning, och stöder genomförandet av de politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

Under perioden 2014–2020 kommer endast ett flerfondsprogram att finnas för genomförandet av sammanhållningspolitiken i Slovenien. Alla fonder kommer att samordnas på nivån för partnerskapsöverenskommelsen. Tekniskt bistånd kommer att användas för att öka den nationella förvaltningens kapacitet.

4. Förenkling för stödmottagarna

Årliga genomförandeplaner kommer att bidra till att rationalisera projekten. Slovenien planerar att använda förenklade kostnader i förekommande fall.

1. ESI-fonderna i Spanien

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Den traditionella spanska tillväxtmodellen (som baseras på bygg- och anläggningsverksamhet, turism och andra verksamheter med lågt mervärde och stagnerande produktivitet) har visat sig ha sina begränsningar. ESI-fonderna bör stödja övergången till en mer kunskapsbaserad, mer innovativ och mindre resursintensiv utvecklingsmodell och samtidigt bidra till att minska klyftorna, som har breddats till följd av krisen. De största utmaningarna är att öka produktiviteten och konkurrenskraften samt främja sysselsättningen, främst bland unga, inom ramen för finanspolitisk konsolidering. Även om det ekonomiska bistånd från EU som Spanien fick i juni 2012 slutfördes med tillfredsställande resultat i januari 2014 är de små och medelstora företagens tillgång till kredit fortfarande begränsad.

ESI-fonderna kommer att bidra till att infria många av de politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Det handlar t.ex. om att investera i humankapital, hjälpa människor (särskilt unga) att ta sig in på arbetsmarknaden, förenkla de små och medelstora företagens tillgång till finansiering och genomföra den nya nationella strategin för FoU och innovation. En stor del av finansieringen (75 % av ESF och över 30 % av Eruf) koncentreras på dessa områden.

Viktigaste prioriteringar och resultat

Öka deltagandet på arbetsmarknaden och arbetsproduktiviteten samt förbättra utbildningen, yrkesutbildningen och politiken för social delaktighet, med särskild inriktning på ungdomar och utsatta grupper. Att investera i humankapital och hjälpa människor att ta sig in på arbetsmarknaden kommer att vara viktiga prioriteringar, med betoning på arbeten för unga. Utbildningssystemen (inklusive yrkesutbildning) kommer att förbättras så att ungdomar förvärvar rätt kompetens. Personer som befinner sig i svårigheter och missgynnade personer kommer att ges större möjligheter. Med finansiering på över 10,8 miljarder euro förväntas dessa åtgärder bidra till att öka sysselsättningsgraden (från 59,3 % 2012 till uppskattningsvis 74 % 2020), minska andelen elever som lämnar skolan i förtid (från 24,9 % 2012 till uppskattningsvis nära målet 15 % 2020) och minska antalet personer som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning med 1,5 miljoner.

Stödja en anpassning av produktionssystemet till verksamheter med högre mervärde genom att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft (även inom jordbruket och fisket). Stödet till små och medelstora företag kommer att omfatta åtgärder för att främja entreprenörskap och företagsstarter, öka företagens konkurrenskraft och förbättra deras möjligheter att inleda verksamheter med högre mervärde (även genom IKT), med slutmålet att öka deras närvaro på internationella marknader. Förenklad tillgång till finansiering kommer att vara en prioritering. Transportsystemet är mindre utvecklat i Spanien, och övergångsregionerna kommer därför att rationaliseras för att stödja den ekonomiska aktiviteten. Över 9,4 miljarder euro kommer att kanaliseras för att säkerställa att hela befolkningen har tillgång till internetanslutning med 30 Mbps (59 % 2013) och avsevärt öka antalet exportföretag. Uppskattningsvis 15 000 ungdomar kommer att gå in i den primära sektorn, och 5 % av jordbruken kommer att omstruktureras och moderniseras.

Främja ett innovationsvänligt företagsklimat och stärka FoU och innovation. Betoningen ligger på tillämpad FoU och innovation samt IKT, inklusive offentlig-privata partnerskap och tekniköverföring, särskilt till förmån för små och medelstora företag. Alla investeringar i FoU-infrastruktur och FoU-projekt kommer att omfattas av följande fyra kumulativa villkor: i) De ska ingå i den motsvarande strategin för forskning och innovation för smart specialisering, ii) tillhandahålla en spetsforskningsstege, iii) ha en bevisad konkurrensfördel, och iv) skapa en positiv socioekonomisk effekt. Utveckling av humankapitalet genom utbildning och yrkesutbildning, inklusive högre utbildning, samarbete med företag och ökade privata investeringar kommer att vara avgörande i detta avseende. Tack vare nästan 5,7 miljarder euro i stöd förväntas andelen FoU-utgifter som medfinansieras av den privata sektorn öka från 45,6 % (2012) till 60 % 2020, vilket ska leda till att omkring 25 % av de spanska företagen med fler än tio anställda arbetar med teknisk innovation (jämfört med 13,22 % 2010–2012). Investeringarna bidrar till ett effektivt rättsväsen genom stöd till utvecklandet av e-juridik.

Effektivare användning av naturresurser, bland annat genom att utveckla den blå ekonomins potential. Energieffektivitet och förnybar energi kommer att stödjas, men stöd kommer även att gå till ren stadstrafik och riktade miljöinvesteringar. Hållbart fiske och vattenbruk kommer att främjas, och marina ekosystem och biologisk mångfald i vattenmiljöer kommer att förbättras. Finansiering på över 10,4 miljarder euro förväntas leda till en avsevärd minskning av energiförbrukningen för byggnader och företag. Dessutom kommer uppskattningsvis 14 % av jord- och skogsbruksområdena att omfattas av förvaltningskontrakt för stöd till biologisk mångfald.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Spanien planerar att anslå nästan 1,5 miljarder euro till finansieringsinstrument, vilket är en markant ökning jämfört med föregående period. Av detta belopp kommer 800 miljoner euro att tillhandahållas via initiativet för små och medelstora företag. Möjligheterna att använda finansieringsinstrument för ytterligare investeringar i IKT, miljö- och transportinfrastruktur och energieffektivitet bör dock utforskas, särskilt i regioner som ännu inte har planerat hur de ska använda finansieringsinstrumenten.

Över 970 miljoner euro kommer att investeras i integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling, som täcker flera tematiska mål och ingår i de motsvarande stadsstrategierna. Integrerade territoriella investeringar kommer att användas i minst fem fall. 31 Över 900 miljoner euro kommer att kanaliseras via initiativ för lokalt ledd utveckling. 32

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	45 (6 nationella, 38 regionala, 1 tekniskt stöd)	18 (1 nationellt, 17 regionala)	1	8
Tillgängliga medel (euro)	27 941 949 230	8 297 388 821	1 161 620 889	1 378 541 701 33

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Vissa av de tematiska förhandsvillkoren, främst rörande vatten, avfall, transport och sysselsättning, har ännu inte uppfyllts. Lämpliga handlingsplaner har dock införts.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

ESI-fonderna samordnas via särskilda strukturer (kommittéer för samordning, utvärdering och övervakning) och tematiska nätverk (för kommunikation, forskning och innovation, stadsområden, miljö, lika möjligheter, social delaktighet, landsbygdsfrågor och fiske).

Genomförandesystemet har förenklats, med färre förmedlande organ, åtskillnad mellan nationella och regionala förmedlande organ och utgifterna i olika Eruf-program samt ökad användning av e-förvaltning.

4. Förenkling för stödmottagarna

Användningen av schablonsatser och förenklade kostnadsalternativ kommer att utökas avsevärt när reglerna tillåter.

1. ESI-fonderna i Sverige

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Sveriges BNP och sysselsättning har stärkts av ökande inhemsk efterfrågan. Hushållskonsumtionen har ökat till följd av låga räntor, ökade disponibla inkomster och en expansiv finanspolitik. Den statliga konsumtionen expanderar på grund av ökade utgifter för integration av migranter, utbildning och äldrevård. Sverige har gjort begränsade framsteg med de politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Trots en förhållandevis måttlig ekonomisk aktivitet har sysselsättningen ökat särskilt starkt under de senaste åren. Sysselsättningen återhämtade sig väl efter finanskrisen och är redan tillbaka till de nivåer som rådde före krisen. Sysselsättningsgraden är bland de högsta i EU. På grund av den ökande arbetskraften har dock arbetslösheten legat på 8 % under flera års tid. Utmaningen för den svenska arbetsmarknaden är fortfarande att integrera det höga antalet ekonomiskt och socialt utsatta personer. Analysen visar att Sverige har en mycket bra ställning, redan uppnår de flesta Europa 2020-målen och till och med sätter upp mer ambitiösa mål.

Viktigaste prioriteringar och resultat

Sverige har valt att inrikta sig på följande prioriteringar, som är starkt kopplade till Europa 2020-målen för en smart och hållbar tillväxt för alla: 1) Främja konkurrenskraft, kunskap och innovation, 2) stärka en hållbar och effektiv resursanvändning för hållbar tillväxt, och 3) förbättra sysselsättningen, anställbarheten och tillträdet till arbetsmarknaden.

FoU och innovation ska stödjas genom en investering på 330 miljoner euro, med målet att säkra Sveriges ledande innovationsroll. Programmen kommer att bidra till att skapa starka forsknings- och innovationsmiljöer för att stärka samverkan mellan forskning och industri, öka företagens förmåga att få ut sina produkter på marknaden och ytterligare öka innovationen. Sverige kommer att använda ESI-fonderna för att genomföra strategier för smart specialisering i samtliga åtta regioner genom att engagera över 5 600 företag som ska samarbeta med forskningsinstitut inom sina speciella forskningsområden och motta stöd från ESI-fonderna för att föra ut nya produkter på marknaden. Finansiering på 200 miljoner euro kommer att stödja övergången till ett utsläppssnålt samhälle inom alla sektorer.

ESI-fonderna spelar också en viktig roll genom att förbättra de små och medelstora företagens konkurrenskraft. Investeringen på 500 miljoner euro kommer att omfatta samtliga sektorer, inklusive jordbruk och fiske. Dessutom kommer 250 miljoner euro att användas för ökad tillgång till och användning av IKT, främst i landets norra del.

Fonderna kommer även att inriktas på att förbättra människors anställbarhet, särskilt bland arbetslösa ungdomar och invandrare, men kommer även att användas för att hjälpa anställda personer att undvika att de hamnar i (långtids)arbetslöshet. Finansiering på 818 miljoner euro, inklusive 44 miljoner euro från sysselsättningsinitiativet för unga, kommer att stödja anställbarhet, social sammanhållning och sysselsättningsskapande. Det uppskattas att detta kommer att ha en direkt inverkan på minst 300 000 människors yrkesliv och sociala liv. Det uppskattas att minst 40 000 arbetslösa ungdomar i hela Sverige kommer att få hjälp, och sysselsättningsinitiativet för unga kommer att tillhandahålla extra tjänster för 20 000 ungdomar.

På miljöområdet kommer ESI-fonderna att inriktas på återställande, bevarande och stärkande av ekosystem, särskilt inom jordbruket, fisket och skogsbruket. Över 28 % av jordbruksmarken kommer att omfattas av avtal för biologisk mångfald och omkring 33 % av avtal för bättre vattenförvaltning. Inom fisket kommer ESI-fonderna främst att stödja genomförandet av den reviderade gemensamma fiskeripolitiken (inklusive förbudet mot att kasta fisk över bord), och andra åtgärder vidtas för att skydda och återställa den marina miljön. För att tillgodose innovationsbehovet i landsbygdsområden kommer Sverige att genomföra det europeiska innovationspartnerskapet, varigenom forskningsresultat kommer att spridas till jordbrukare och företag på landsbygden. Cirka 170 000 platser i utbildningskurser planeras i detta sammanhang. Sverige förväntar sig också att fonderna ska stödja skapandet av 3 400 arbetstillfällen utanför jordbruket på landsbygden och öka tillgången till tjänster och infrastruktur för upp till 43 % av landsbygdsbefolkningen.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

Finansieringsinstrument kommer att användas mer under programperioden 2014–2020, och Eruf-anslaget kommer att ökas till 133 miljoner euro, dvs. med cirka 80 % jämfört med perioden 2007–2013. Tre typer av instrument planeras: åtta regionala riskkapitalfonder för att stödja små och medelstora företag, en fondandelsfond som ska stödja privata riskkapitalfonder i hela landet och en nationell ”grön fond” för att främja övergången till ett utsläppssnålt samhälle. Sverige använder endast Eruf-stöd för kapitalinstrument för allmänt stöd till små och medelstora företag samt stöd inom energisektorn.

Programmen kommer att garantera användning av territoriella instrument. Tre Erufprogram omfattar genomförande av strategier för hållbar stadsutveckling, och ett av dessa program tillämpar metoden med integrerade territoriella investeringar (ITI). Fonderna kommer att investera i lokal utveckling, där över 50 % av landsbygdsbefolkningen ska hjälpas med lokala utvecklingsstrategier som ska genomföras av 50 lokala aktionsgrupper över hela landet. Lokala partnerskap i landsbygdsområden, stadsområden och mellanliggande områden samt kopplingar mellan landsbygds- och stadsområden kommer att stärkas genom ett särskilt nationella flerfondsprogram som kombinerar Eruf och ESF och enbart inriktas på lokalt ledd utveckling (LLU).

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	8 regionala, 2 nationella, 1 LLU	1	1	10
Tillgängliga medel (euro)	1 763 510 980	1 763 565 250	120 156 004	981 326 308 34

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Sverige uppfyller samtliga relevanta förhandsvillkor utom ett om energieffektivitet och förhandsvillkoret om statistiska system och resultatindikatorer för det operativa programmet för lokalt ledd utveckling.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

Det främsta operativa samordningsverktyget för samtliga ESI-fonder kommer att vara Fondsamordningsgruppen, som kommer att garantera det nödvändiga samarbetet mellan de nationella myndigheterna med ansvar för förvaltningen av ESI-fonderna: Tillväxtverket, ESF-rådet och Jordbruksverket.

4. Förenkling för stödmottagarna

Som ett viktigt steg mot förenkling tillåter de förvaltande myndigheterna redan stödmottagarna att använda elektronisk projektadministrering. Den fullständiga elektroniska handläggningen av genomförandet av ESI-fonderna kommer att slutföras 2016. För ESF kommer ett nytt förenklat kostnadsalternativ att användas för stödmottagarna enligt en delegerad akt som antogs av kommissionen den 9 juli 2015.

1. ESI-fonderna i Storbritannien

Ekonomiska och sociala utmaningar när det gäller ESI-fonderna

Den brittiska ekonomin växte med 2,8 % 2014 – det bästa resultatet sedan 2006. Under 2015 förväntas den växa med 2,5 %. Sysselsättningsgraden (73,5 %) är nu rekordhög. Arbetslösheten (5,5 %) är den lägsta på nästan sju år och fortsätter att minska.

Den brittiska arbetsmarknaden visar goda resultat överlag, men ökningen av arbetsproduktiviteten är långsam. Grundkunskaperna är sämre än i jämförbara länder, och den brittiska arbetsmarknaden kännetecknas även av undersysselsättning, få arbetstimmar för vissa grupper och få övergångar till bättre betalda jobb. Barnfattigdom och låginkomsthushåll är utmaningar som kan förvärras av de tidigare ändringarna i skatte- och socialförsäkringssystemet, och incitamenten för att arbeta kan också påverkas.

Ett av Storbritanniens största problem är låg produktivitet. ESI-fonderna kan hantera ett antal faktorer som påverkar produktiviteten genom kapitalintensitet och FoU-investeringar (smart tillväxt) samt utbildning och kompetens (tillväxt för alla). Storbritannien anslår redan avsevärda nationella medel för Europa 2020-målen, med hänsyn till de relevanta politiska rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Storbritannien har åtagit sig att följa de bredare politiska målen, men landet har inte förbundit sig att genomföra Europa 2020-målen, vilket även gäller målen för sysselsättningsgrad, FoU-utgiftsnivåer, andelen elever som lämnar skolan i förtid och deltagande i högre utbildning.

Viktigaste prioriteringar och resultat

Under perioden 2014–2020 kommer ESI-finansiering på över 16 miljarder euro att bidra direkt till Europa 2020-strategin. Det förväntas att investeringar på 1,6 miljarder euro från ESIfonderna kommer att locka till sig högre nivåer av privata investeringar i forskning och innovation (127,5 miljoner euro).

Ett belopp på 266 miljoner euro kommer att investeras i förbättringar av IKT-infrastrukturen för att åtgärda tydliga marknadsmisslyckanden och föra fram planerade initiativ för att öka graden av och kvaliteten på den lokala tillväxten och öka IKT-användningen bland företagen.

Investeringar på 2,4 miljarder euro kommer att stödja små och medelstora företag genom att hantera hinder för tillväxt, t.ex. genom hjälp med finansiering, företagsrådgivning, utveckling av försörjningskedjan och sektorstöd (även inom jordbruket, fisket och vattenbruket). Förbättrad tillgång till finansiering är en central prioritering, särskilt med tanke på bristen på investeringsfonder i många delar av landet.

Ett belopp på 1,4 miljarder euro kommer att bidra till att bygga upp marknaden för utsläppssnåla miljötekniker, miljötjänster och miljövaror, t.ex. genom innovationsstöd, insatser i försörjningskedjorna, finansieringsinstrument och främjande av en övergång till andra transportsätt, främjande av energieffektivitet, inklusive energieffektivitet för företag och industriprocesser, samt en förbättring av energiförbrukningen för cirka 15 500 hushåll. Investeringarna kommer att användas för att producera ytterligare förnybar energi på 45 158 MW, stödja skräddarsydda utsläppssnåla lösningar (t.ex. smarta städer och hållbar rörlighet), utsläppssnåla och miljövänliga kollektivtrafiksystem samt åtgärder för att frigöra potentialen hos marina energiresurser.

Omkring 4,5 miljarder euro kommer att bidra till genomförandet av klimatpolitik och prioriteringar för hållbar markanvändning och markförvaltning genom riktade miljöåtgärder och klimatåtgärder inom jordbruket och hantering av risker för översvämningar och kusterosion. Fonderna kommer att bidra till hållbar utveckling av fiske- och vattenbruksområden. De marina ekosystemen och den biologiska mångfalden i vattenmiljöer kommer också att förbättras. Fonderna förväntas kunna bidra till en minskning av utsläppen av växthusgaser med 554 048 ton koldioxidekvivalenter per år.

Finansiering på över 360 miljoner euro kommer att bidra till förbättringar av TEN-T-nätets funktion i mindre utvecklade regioner.

ESF-andelen av ESI-fondernas program är 45,9 % (5 148 691 817 euro). Sysselsättningsinitiativet för unga kommer att finnas tillgängligt i centrala London, Merseyside, Tees Valley och Durham, West Midlands, South West Scotland och i Kingston upon Hull, City of Thurrock, Nottingham och Leicester.

Huvudprioriteringarna i Storbritanniens operativa program är att hantera hinder för tillträde till arbetsmarknaden och hinder för att behålla eller utvecklas inom arbetet, bland annat genom att tillhandahålla fortbildning för färdigheter och annat stöd, med särskild uppmärksamhet på övergången från arbetslöshet till arbete. Åtgärderna kommer särskilt att riktas mot missgynnade personer och ungdomar. Storbritannien anslår 1,1 miljarder euro från det totala ESF-beloppet på 5,1 miljarder euro till social delaktighet samt bekämpning av fattigdom och diskriminering.

De förväntade resultaten är bland annat en ökad andel innovativa företag (bland annat genom fler kopplingar mellan små och medelstora företag och akademiska institutioner samt British Business Banks planerade deltagande), ökad tillgång till och användning av supersnabbt bredband enligt EU:s digitala agenda, stöd till övergången till ett utsläppssnålt samhälle, förbättrad hållbarhet i markförvaltningen inom jord- och skogsbruket, minskade inaktivitetsnivåer bland ungdomar och långtidsarbetslösa samt höjda yrkesutbildnings- och kompetensnivåer.

Användning av finansieringsinstrument och territoriella verktyg

ESI-fonderna kommer att användas för att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering genom en ökad tillgång till finansiering vid marknadsmisslyckanden och inrättande av stödtjänster. Det finns ännu inga konkreta förslag om hur finansieringsinstrumenten ska användas, eftersom förhandsbedömningarna fortfarande pågår. Indikationerna så här långt är dock att Storbritannien kommer att öka sitt anslag till finansieringsinstrumenten med omkring 50 % jämfört med 2007–2013, till över 1 miljard euro. Den största delen av anslaget kommer att användas för stöd till små och medelstora företag, innovation och energi. Det finns dessutom utrymme i programmen för att utforska möjligheterna att använda finansieringsinstrument för att bygga bredbands- och miljöinfrastrukturer.

Territoriella frågor: Minst 5,4 % av Eruf-anslagen kommer att investeras i åtgärder för hållbar stadsutveckling i regioner med städer och kärnstäder i England. Minst 5 % av det totala Ejflubidraget till Storbritanniens landsbygdsutvecklingsprogram ska reserveras för Leader. Ett belopp på 48,5 miljoner euro från Eruf och 58,3 miljoner euro från ESF kommer att reserveras för stöd till initiativ för lokalt ledd utveckling i England. Integrerade territoriella investeringar kommer att användas för åtgärder för hållbar stadsutveckling och som verktyg för integrerade investeringsstrategier i den mindre utvecklade regionen Cornwall samt på Scillyöarna. Havsområdesstrategin för Atlanten kommer också att vara en värdefull inspirationskälla för genomförandet av ESI-fonderna.

Nyckelinformation

	Sammanhållningspolitiken (ESF, Eruf, sysselsättningsinitiativet för unga)	Ejflu	EHFF	ETS
Antal program	12 regionala	4 regionala	1 nationellt	10
Tillgängliga medel (euro)	10 974 276 104	5 199 666 491	243 139 437	1 991 080 334 35

2. Förhandsvillkor för en ändamålsenlig och effektiv användning av ESI-fonderna

Den detaljerade bedömningen av allmänna och tematiska förhandsvillkor har gjorts på programnivå på grund av den brittiska förvaltningens decentraliserade struktur. Alla allmänna och tematiska förhandsvillkor har uppfyllts.

3. Förvaltning av ESI-fonderna

En rad kompletterande EU-instrument (t.ex. Horisont 2020) och nationella politiska instrument kommer att användas för att maximera fördelarna med finansieringen från ESIfonderna. Storbritannien har infört mekanismer för att säkerställa samordning mellan ESI-fonderna och andra EU-instrument och nationella instrument.

4. Förenkling för stödmottagarna

De förvaltande myndigheterna för ESI-fonderna arbetar med att ta fram rutiner, bland annat ökad användning av klumpsummor och förenklade kostnadsalternativ, för att säkerställa en faktisk minskning av den administrativa bördan för stödmottagare och administratörer.

(1)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Österrike deltar i.

(2)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Belgien deltar i.

(3)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Bulgarien deltar i.

(4)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Kroatien deltar i.

(5)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Cypern deltar i.

(6)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Tjeckien deltar i.

(7)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Danmark deltar i.

(8)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Estland deltar i.

(9)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Finland deltar i.

(10)

Detta är totalsumman av lämpliga gemensamma resultatindikatorer i programmen, som ger ett värde för denna indikator.

(11)

Detta är totalsumman av lämpliga gemensamma resultatindikatorer i programmen, som ger ett värde för denna indikator.

(12)

Europeiska socialfonden, sysselsättningsinitiativet för unga och tekniskt bistånd.

(13)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Frankrike deltar i.

(14)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Tyskland deltar i.

(15)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Grekland deltar i.

(16)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Ungern deltar i.

(17)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Irland deltar i.

(18)

Inklusive 14 670 000 som motsvarar en överföring från den första pelaren (övre gräns).

(19)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Italien deltar i.

(20)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Lettland deltar i.

(21)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Litauen deltar i.

(22)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Luxemburg deltar i.

(23)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Malta deltar i.

(24)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Nederländerna deltar i.

(25)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Polen deltar i.

(26)

2012 års uppgifter.

(27)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Portugal deltar i.

(28)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Rumänien deltar i.

(29)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Slovakien deltar i.

(30)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Slovenien deltar i.

(31)

Blå ITI (strategin för Atlanten), Mar Menor (Murcia), Cádiz, Extremadura och Teruel.

(32)

Främst i landsbygds- och kustområden, men på vissa villkor även i stadsområden med hög befolkningstäthet.

(33)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Spanien deltar i.

(34)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Sverige deltar i.

(35)

Summan av all EU-finansiering av de program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) som Storbritannien deltar i.

Choose the experimental features you want to try