EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.7.2015

COM(2015) 355 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om verksamheten inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter under 2013 och 2014

KOMMISSIONENS FÖRORD

Marianne Thyssen

Kommissionär med ansvar för sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.Inledning

2.Översikt över fondens verksamhet 2013 och 2014

3.Uppföljning av årsrapporten 2012 om fondens verksamhet

4.Översikt över fondens verksamhet 2013 och 2014

4.1.Inkomna ansökningar

4.1.1.Inkomna ansökningar uppdelade efter sektor

4.1.2.Inkomna ansökningar uppdelade efter begärt belopp

4.1.3.Inkomna ansökningar uppdelade efter antal arbetstagare som stödet avser

4.1.4.Inkomna ansökningar uppdelade efter begärt belopp per arbetstagare

4.1.5.Inkomna ansökningar uppdelade efter interventionskriterium

4.2.Beviljade bidrag

4.2.1.Åtgärder som finansierats med stöd från fonden

4.2.2.Komplementaritet med åtgärder som finansieras av strukturfonderna, framför allt Europeiska socialfonden (ESF)

4.3.Ärenden som inte uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd från fonden

4.4.Resultat från fondstödet

4.4.1.Sammanfattning av rapporterade resultat och god praxis 2013 och 2014

4.4.2.Kvalitativ bedömning

4.5.Programperioden 2014–2020: Den nya förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

4.6.Ekonomisk rapport

4.6.1.Stödanslag från fonden

4.6.2.Utgifter för tekniskt stöd

4.6.3.Rapporterade oegentligheter och avslutade ärenden

4.6.4.Avslutande av ekonomiskt stöd från fonden

4.6.5.Andra återbetalningar

4.7.Kommissionens tekniska stödåtgärder

4.7.1.Information och marknadsföring

4.7.2.Möten med nationella myndigheter och fondens berörda parter

4.7.3.Inrättandet av en kunskapsbas – fonddatabasen och standardiserade förfaranden för ansökningar om stöd från fonden

4.7.4.Efterhandsutvärdering av fonden för programperioden 2007–2013

5.Tendenser

6.Slutsats

1.Inledning

Målet med Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) är att stödja arbetstagare som blivit uppsagda till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln. Fonden, som upprättades genom förordning (EG) nr 1927/2006 1 , ska balansera de övergripande långsiktiga fördelarna för tillväxten och sysselsättningen som öppen handel för med sig med de kortsiktiga nackdelar som globaliseringen kan ha, särskilt när det gäller situationen på arbetsmarknaden för de mest utsatta och minst kvalificerade arbetstagarna. Fonden samfinansierar medlemsstaternas aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder som ska hjälpa de arbetstagare som blivit arbetslösa att komma tillbaka in på arbetsmarknaden och hitta ett nytt arbete. Den kompletterar de nationella arbetsmarknadsåtgärderna i sådana fall där plötsliga massuppsägningar har satt ovanligt hög press på de offentliga arbetsförmedlingarna. Fonden kan ge ett personligare och mer riktat stöd till de mest utsatta uppsagda arbetstagarna.

För att hantera den globala finansiella och ekonomiska krisen mer effektivt har reglerna som styr fondens tillgångar justerats, först genom förordning (EG) nr 546/2009 2 och sedan, i januari 2014, genom förordning (EU) nr 1309/2013. 3

Enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1309/2013 ska kommissionen varje år lägga fram en kvantitativ och kvalitativ rapport för Europaparlamentet och rådet om den verksamhet som har bedrivits inom ramarna för fonden under de föregående två åren. Rapporten ska framför allt fokusera på de resultat som uppnåtts med hjälp av fonden, särskilt när det gäller följande:

inkomna ansökningar

antagna beslut

finansierade åtgärder, inklusive kompletterande verksamhet finansierad av andra EU-instrument (särskilt från Europeiska socialfonden, ESF)

ärenden där man har avslutat det ekonomiska stödet

Rapporterna ska även täcka ansökningar som har fått avslag på grund av att det saknats behörighet eller anslag. Såsom angivet i artikel 19 är rapporten inriktad på ärenden som avslutats under referensperioden snarare än sådana ärenden som fortfarande är pågående (rapportens olika delar täcker olika ärenden).

2.Översikt över fondens verksamhet 2013 och 2014

EU-kommissionen mottog 30 ansökningar om stöd från fonden för totalt 109 miljoner euro under 2013 och 2014. Du hittar mer information om ansökningarna i avsnitt 4.1 och tabell 1.

Budgetmyndigheten beviljade 28 anslag från fonden 2013 och 2014, till ett sammanlagt belopp om 114,4 miljoner euro från fondens budget för dessa år. Det finns mer information om de beviljade bidragen i avsnitt 4.2 och tabellerna 2 och 3.

Kommissionen fick in 34 slutrapporter om genomföranden av finansiella stöd 2013 och 2014. Resultaten finns återgivna i avsnitt 4.4 och tabell 4. Av de ärenden som beviljats stöd från fonden under tidigare år var det 34 som avslutades under referensperioden (läs mer i avsnitt 4.6.4 och tabell 3 i bilagan).

I avsnitt 4.6.2 och tabell 5 finns mer information om tekniskt stöd som har getts på kommissionens initiativ (artikel 8.1 i förordning (EG) nr 1927/2006 och artikel 11 i förordning (EU) nr 1309/2013).

Efterhandsutvärderingarna för 2007–2013 genomfördes i två etapper av en extern tjänsteleverantör som sedan sammanställde rapporter och skickade dessa till kommissionen (läs mer i avsnitt 4.7.4).

Kommissionen lämnade in ett förslag till Europaparlamentet och rådet 2011 om en ny förordning om fonden för perioden 2014–2020. 4 Förslaget diskuterades vid båda institutionerna och antogs i december 2013, vilket gav medlemsstaterna möjlighet att ansöka om samfinansiering med fonden tack vare de nya regler som trädde i kraft i januari 2014 (läs mer i avsnitt 4.5).

3.Uppföljning av årsrapporten 2012 om fondens verksamhet

Den 1 maj 2009 infördes ett tillfälligt krisundantag som gav medlemsstaterna möjlighet att motivera en ansökan från fonden genom hänvisning till den finansiella och ekonomiska krisen. Undantaget gällde fram till den 31 december 2011, eftersom rådet inte tog något beslut om att förlänga det. För förordningens återstående period, det vill säga fram till den 31 december 2013, kunde ansökningar om stöd från fonden alltså inte längre motiveras genom hänvisning till den finansiella och ekonomiska krisen, utan endast genom hänvisning till strukturförändringar i världshandelsmönstren. Samtidigt minskade samfinansieringen till ursprungliga 50 % av det totala stödberättigande beloppet.

I och med den nya förordningen för 2014–2020 kan en finansiell och ekonomisk kris återigen anges som motivering i ansökningarna. En annan viktig förändring som införts genom den nya förordningen är nya kategorier av stödberättigade. De omfattar bland annat arbetstagare med tillfälliga kontrakt eller som arbetar för bemanningsföretag, egenföretagare och, till och med slutet av 2017, unga som varken arbetar eller studerar.

4.Översikt över fondens verksamhet 2013 och 2014

4.1.Inkomna ansökningar

Kommissionen tog 2013 och 2014 emot 30 ansökningar till fonden 5 (tabell 1). Ansökningarna kom från tio olika EU-länder: Belgien, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Spanien och Tyskland. Ansökningarna, som gällde anslag på totalt 108 733 976 euro från fonden, omfattade 28 390 arbetstagare som hade blivit arbetslösa på grund av strukturförändringar inom världshandel till följd av globaliseringen eller den finansiella och ekonomiska krisen. Alla tio länderna hade tidigare ansökt om finansiering från fonden.

Ansökningarna som inkom 2013 omfattades av förordning (EG) nr 546/2009, vilket innebar att samfinansieringsgraden var 50 % och att det inte fanns någon möjlighet att tillämpa krisundantaget. Ansökningarna som inkom 2014 omfattades istället av förordning (EU) nr 1309/2013 som fastställer en samfinansiering på upp till 60 % och gör det möjligt att ange den globala finansiella och ekonomiska krisen som motivering.

Tabell 1 – Inkomna ansökningar 2013 och 2014

4.1.1.Inkomna ansökningar uppdelade efter sektor

De 30 ansökningar som inkom under perioden i fråga rörde ett stort antal olika sektorer (24 stycken). 6 Inom tio av sektorerna var detta första gången som ansökningar om stöd från fonden gjordes. Sektorerna var följande: livsmedelsprodukter, slakterier, kemikalier, glas, tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik, guldsmedsvaror, transport och magasinering, luftfart, tjänster inom livsmedels- och dryckessektorn, planering och sändning av program, reparation och installation av maskiner och apparater samt informations- och kommunikationsverksamhet.

4.1.2.Inkomna ansökningar uppdelade efter begärt belopp

Varje medlemsstat som ansöker om stöd från fonden måste utforma ett samordnat åtgärdspaket anpassat efter de berörda arbetstagarnas profil och bestämma vilket belopp man ska ansöka om. I förordningen om fonden anges det högsta samfinansieringsbeloppet från kommissionen för fondärenden. 7 När kommissionen bedömer ansökningarna kan den ifrågasätta vissa punkter som leder till att den sökande medlemsstaten får ändra det föreslagna paketet av individanpassade tjänster, vilket i sin tur kan påverka det begärda beloppet.

Bidragen som begärdes från fonden 2013 och 2014 varierade mellan 115 205 och 25 937 813 euro (genomsnittet var 3 624 466 euro).

4.1.3.Inkomna ansökningar uppdelade efter antal arbetstagare som stödet avser

Totalt omfattades 28 390 arbetstagare av de föreslagna åtgärderna i samfinansieringsansökningarna. Detta motsvarar ungefär 76 % av de uppsagda arbetstagarna som angavs i de tio medlemsstaternas 30 ansökningar (totalt antal uppsägningar var 37 000).

Antalet arbetstagare som omfattades av varje ansökan varierade mellan 50 och 3 886. Fyra ansökningar gällde fler än 1 000 personer och elva ansökningar gällde färre än 500 personer. Antalet uppsagda arbetstagare är inte alltid detsamma som antalet arbetstagare som omfattas av stödet från fonden. Den medlemsstat som lämnar in ansökan kan välja att bara rikta in sig på särskilda målgrupper, t.ex. personer som har särskilt svårt att hålla sig kvar på arbetsmarknaden och/eller de personer som behöver mest stöd. Vissa av de berörda arbetstagarna kanske beviljas stöd som inte samfinansieras genom fonden, medan andra kan ha hittat nya arbeten på egen hand eller beslutat att förtidspensionera sig, vilket betyder att de inte är målgruppen för fondåtgärderna.

4.1.4.Inkomna ansökningar uppdelade efter begärt belopp per arbetstagare

Medlemsstaterna väljer själva, inom ramen för villkoren i förordningen, vilka individanpassade tjänster som ska ingå i åtgärdspaketet för de uppsagda arbetstagarna. Det begärda beloppet per arbetstagare kan därför variera beroende på hur omfattande uppsägningarna är, situationen på den berörda arbetsmarknaden, hur de individuella berörda arbetstagarnas omständigheter ser ut, vilka åtgärder medlemsstaten redan har vidtagit och kostnaderna för att erbjuda tjänsterna i den berörda medlemsstaten eller regionen. Det är anledningen till att stöden från fonden 2013 och 2014 varierade från cirka 1 152 euro till strax över 6 675 euro per arbetstagare, med ett snitt på 3 352 euro per arbetstagare.

4.1.5.Inkomna ansökningar uppdelade efter interventionskriterium

Under rapporteringsperioden gällde nitton av ansökningarna arbetstagare som hade blivit uppsagda på grund av strukturförändringar inom världshandeln till följd av globaliseringen, medan elva ansökningar gällde stöd till arbetstagare som hade blivit arbetslösa till följd av den finansiella och ekonomiska krisen. Fyra av de handelsrelaterade ansökningarna motiverades med särskilda omständigheter.

4.2.Beviljade bidrag

Till följd av ansökningar från medlemsstaterna fattade budgetmyndigheten 2013 och 2014 beslut om att ge stöd från fonden för aktiva arbetsmarknadsåtgärder i 28 fall. Tabellerna 2 och 3 ger en översikt över godkända stöd och en profil över arbetstagarna. Nio av dessa ansökningar skickades in 2013 och elva skickades in 2014. Ytterligare åtta ansökningar var relaterade till tidigare ansökningar som hade gjorts 2011 och 2012 (fyra per år). För de fyra ansökningar som hade skickats in 2011 gällde den högre samfinansieringsnivån på 65 %, som antogs på grund av krisen. För de tretton ansökningar som hade skickats in 2012 och 2013 var samfinansieringsnivån 50 %, och för de återstående elva ansökningarna som hade skickats in 2014 var samfinansieringsnivån 60 %.

De 28 beviljade bidragen var inriktade på 27 610 uppsagda arbetstagare i tretton medlemsstater och uppgick till totalt 114 427 463 euro från fonden.

Tabell 2 – Närmare uppgifter om bidrag som beviljades 2013 och 2014

Tabell 3 – Bidrag som beviljades 2013 och 2014: Profil för de berörda arbetstagarna (exklusive unga som varken arbetar eller studerar) 8

4.2.1.Åtgärder som finansierats med stöd från fonden

Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1927/2006 och artikel 7 i förordning (EU) nr 1309/2013, kan stöd från fonden användas för samfinansiering av aktiva arbetsmarknadsåtgärder som syftar till att hjälpa uppsagda arbetstagare tillbaka till arbetsmarknaden. Dessutom får medel ur fonden användas för att finansiera en medlemsstats tillämpningsåtgärder, det vill säga förberedande åtgärder samt förvaltning, information och marknadsföring, kontroll och rapportering.

De åtgärder som godkändes i de 28 ansökningarna om stöd från fonden och som beviljades 2013 och 2014 syftade till att återintegrera 27 610 uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden. Detta genomfördes framför allt genom följande åtgärder:

Intensiv och skräddarsydd hjälp att leta arbete samt individuellt stöd.

Olika typer av yrkesutbildningar, fortbildning och omskolning.

Olika tillfälliga finansiella incitament eller bidrag från och med när de aktiva stödåtgärderna genomförts till och med den tidpunkt när arbetstagaren hittat en ny anställning.

Visst mentorskap under den första perioden på det nya arbetet.

Andra aktiviteter, till exempel aktiviteter som främjar entreprenörskap och nyföretagande eller engångsaktiviteter som uppmuntrar till anställning och nyanställning.

När medlemsstaterna utformade sina stödpaket tog de hänsyn till arbetstagarnas individuella bakgrunder, erfarenheter och utbildningsnivåer, deras rörlighet och nuvarande eller förväntade möjligheter att få arbete i de berörda regionerna.

4.2.2.Komplementaritet med åtgärder som finansieras av strukturfonderna, framför allt Europeiska socialfonden (ESF)

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska öka anställbarheten och garantera en snabb återintegrering på arbetsmarknaden för uppsagda arbetstagare med hjälp av aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Därmed är den ett bra komplement till Europeiska socialfonden, det huvudsakliga EU-instrumentet för att främja sysselsättningen. De två fonderna går bra att kombinera med varandra tack vare att de tillämpas utifrån olika tidsperspektiv: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter används för att ge skräddarsytt stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa vid specifika massuppsägningar, medan Europeiska socialfonden används för att stödja strategiska, långsiktiga mål (t.ex. strategier för att öka humankapitalet eller hantera förändringar) genom fleråriga program där resurserna normalt inte kan omfördelas för att hantera krislägen till följd av massuppsägningar. Ibland genomförs kompletterande åtgärder med stöd från dessa två fonder, vilket gör det möjligt att tillhandahålla lösningar på både kort och lång sikt. Det avgörande kriteriet är potentialen hos tillgängliga instrument att hjälpa arbetstagare, och det är upp till EU-länderna att välja – och använda – de instrument och åtgärder som är bäst lämpade för att uppnå det tilltänkta syftet.

Innehållet i det samordnade paketet av individanpassade tjänster som ska samfinansieras av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör balanseras med hjälp av andra åtgärder som kompletterar paketet. De åtgärder som samfinansieras av fonden kan ligga helt utanför standardåtgärderna. Tidigare erfarenheter visar att fonden hjälper EU-länderna att erbjuda uppsagda arbetstagare bättre, skräddarsydda och mer djupgående, stödåtgärder än vad som är möjligt utan fondstödet. Detta inkluderar även åtgärder som man normalt sett inte skulle ha tillgång till (till exempel högre utbildning). Fonden ger medlemsstaterna möjlighet att på ett bättre sätt fokusera sina insatser på särskilt sårbara grupper, t.ex. personer med låg utbildning eller invandrarbakgrund, och att kunna stötta genom ett större antal rådgivare per arbetstagare och under en längre tid än vad som skulle vara möjligt utan fonden. Allt detta ökar arbetstagarnas möjligheter att förbättra sin situation. Genom ett undantag som gäller till och med slutet av 2017 ger den nya förordningen om fonden medlemsstaterna möjlighet att utöka stödet så att det även täcker unga som varken arbetar eller studerar i regioner med hög ungdomsarbetslöshet. Syftet är att stötta tillämpandet av ungdomsgarantin, godkänd av rådet i april 2013. 9  

Alla medlemsstater måste införa nödvändiga rutiner för att undvika dubbelfinansiering från EU:s finansieringsinstrument, i enlighet med artikel 6.5 i förordning (EG) nr 1927/2006 och artikel 9.5 i förordning (EU) nr 1309/2013.

4.3.Ärenden som inte uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd från fonden

Varken kommissionen eller budgetmyndigheten gav avslag på någon av de ansökningar om finansiering från fonden som lämnats in av medlemsstaterna.

4.4.Resultat från fondstödet

Vilka resultat som uppnåtts med hjälp av fonden framgår av de slutrapporter som medlemsstaterna lägger fram i enlighet med artikel 15 i förordning (EG) nr 1927/2006 och artikel 19 i förordning (EU) nr 1309/2013. Dessa uppgifter kompletteras med information som medlemsstaterna lämnar vid direktkontakt med kommissionen och under möten och konferenser.

I slutet av 2014 hade kommissionen mottagit slutrapporterna för 34 ärenden som samfinansierats av fonden och genomförts av tretton medlemsstater fram till mitten av 2014. 10

De huvudsakliga resultaten och uppgifterna som de tretton medlemsstaterna rapporterade 2013 och 2014 sammanfattas i detta avsnitt och tabell 4 nedan. Av de 34 ärendena omfattades 13 även av efterhandsutvärderingen av fondens arbete. Syftet med efterhandsutvärderingen är att mäta fondens mervärde och vilken effekt den har, dels för arbetstagarna som har blivit uppsagda, dels för arbetsmarknaderna (se avsnitt 4.7.4).

Kommissionen hade sammanlagt mottagit slutrapporter för 91 fondärenden den 31 december 2014, vilket motsvarar 68 % av alla ansökningar som inkommit fram till det datumet (134 stycken).

På grundval av uppgifterna i medlemsstaternas slutrapporter kan vi dra slutsatsen att fonden ger ett mervärde åt de åtgärder som medlemsstaterna har möjlighet att genomföra för att hjälpa uppsagda arbetstagare att hitta nya arbeten och ompositionera sig på arbetsmarknaden. Fonden ger medlemsstaterna möjlighet att tillhandahålla kvalitetsåtgärder för fler uppsagda arbetstagare under längre tidsperioder än vad som skulle vara möjligt utan fondstödet.

4.4.1.Sammanfattning av rapporterade resultat och god praxis 2013 och 2014

Av de slutrapporter som de tretton medlemsstaterna lade fram framgick att efter genomförandeperioden för fondstödet hade 7 656 arbetstagare (44,9 % av de 18 848 arbetstagare som fick stöd från fonden) hittat nya arbeten eller startat eget. Detta är ett gott resultat, särskilt med tanke på att de arbetstagare som får stöd genom åtgärder som samfinansieras av fonden vanligtvis hör till dem som har det som svårast på arbetsmarknaden. Ungefär 6 % deltog fortfarande i utbildning eller yrkesutbildning och 39,1 % var arbetslösa eller icke-verksamma av personliga skäl. Se tabell 4 för mer information.

Precis som 2012 påverkades resultaten av att lokala och regionala arbetsmarknader, på grund av den globala finansiella och ekonomiska krisen, inte hade samma möjlighet som vanligt att sysselsätta arbetstagare. Informationen från slutet av varje genomförandeperiod om antalet personer som återgått i arbete ger dock inte mer än en ögonblicksbild av arbetstagarnas sysselsättningssituation vid just den tidpunkt då uppgifterna samlades in. De visar inte vilket slags arbete det rör sig om eller kvaliteten på det arbete som har erhållits, faktorer som på kort tid förändras avsevärt. Flera medlemsstater har uppgett att antalet personer som kommer tillbaka in på arbetsmarknaden tenderar att vara högre bara några månader efter det att slutrapporterna lämnats in, och sedan stiga ytterligare på medellång sikt. Detta gäller särskilt i de fall där arbetstagarna fortsätter att få skräddarsytt stöd efter genomförandeperioden för fondstödet, antingen på medlemsstaternas egen bekostnad eller med hjälp av ESF. Detta visar att stöd som samfinansieras genom fonden på längre sikt kan ha ännu fler positiva effekter.

4.4.2.Kvalitativ bedömning

Bland de stödpaket som de tretton medlemsstaterna har tillhandahållit de uppsagda arbetstagarna finns ett brett urval av individanpassat stöd för arbetssökande, omställningsåtgärder och kompetensutveckling. De högsta beloppen satsades på två sorters åtgärder: utbildning och omskolning (cirka 56,5 miljoner euro eller 32 % av det totala beloppet för individanpassade tjänster i alla 34 ärenden) och ekonomiska bidrag som betalades ut till arbetstagarna samtidigt som de deltog i aktiva arbetsmarknadsåtgärder (cirka 68,5 miljoner euro eller 38,8 % av det totala beloppet för individanpassade tjänster i alla 34 ärenden). Sedan 2013 års förordning om fonden trädde i kraft har bidragen varit begränsade till högst 35 % av den totala kostnaden. Andra vanliga åtgärder har varit individuell rådgivning och främjande av entreprenörskap.

Kompetensutvecklings- och utbildningsprogram skräddarsyddes för arbetstagarnas behov och önskemål, samtidigt som man tog hänsyn till de lokala och regionala arbetsmarknadernas krav och den framtida potentialen hos lovande sektorer.

Efterhandsutvärderingen som publicerades i maj 2014 11 visar att fonden var till hjälp vid hanteringen av betydande samhälls- och arbetsmarknadsproblem som hade uppstått genom storskaliga massuppsägningar. Fonden har gjort det möjligt för medlemsstaterna att göra en större insats inom de områden som påverkats av uppsägningar och hjälpa fler personer med större stöd under en längre tid. Utvärderingen pekar även på att den intensiva och skräddarsydda hjälp som fonden kan bidra till brukar leda till bättre återanställningsresultat än standardiserade paket som genomförs via nationella aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Fonden gör det alltså inte bara enklare att erbjuda uppsagda arbetstagare mer djupgående stödpaket, utan i vissa länder har den även gett nationella myndigheter möjlighet att hjälpa arbetstagarna och stötta åtgärder, som annars inte skulle ha varit möjliga att genomföra och som bidrar till utvecklingen av omstruktureringspolitiken och en aktiv yrkes- och arbetsmarknadsutbildning.

Tabell 4 – Slutrapporter mottagna 2013 och 2014: sammanfattning av resultaten 

4.5.Programperioden 2014–2020: Den nya förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

I enlighet med artikel 20 i förordningen om fonden (EU) nr 1927/2006 gjordes 2013 en översyn av förordningen som del av förberedelserna inför den fleråriga budgetramen 2014–2020. Baserat på kommissionens förslag har rådet och Europaparlamentet godkänt att fonden får fortsätta att användas som ett medel för specifikt engångsstöd till arbetstagare som har blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar på grund av globaliseringen eller en global finansiell och ekonomisk kris. Den nya förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EU) nr 1309/2013 antogs av Europaparlamentet och rådet den 17 december 2014.

Den nya förordningen återinför krisundantaget, vilket innebär att en fondansökan får motiveras genom nuvarande eller framtida finansiella och ekonomiska kriser. Den utökar dessutom förordningens omfattning och ger arbetstagare med tillfälliga kontrakt och egenföretagare rätt till stöd. För att stötta tillämpningen av ungdomsgarantin ingår det i den nya förordningen till och med slutet av 2017 ett undantag som inkluderar unga som varken arbetar eller studerar genom sysselsättningsinitiativet för unga. 12 Den nya förordningen begränsar även åtgärderna under artikel 7 b (till exempel bidrag och incitament) till 35 % av de övergripande kostnaderna, medan entreprenörsbidragen uppgår till högst 15 000 euro per arbetstagare. Dessutom introducerar den nya förordningen tidsgränser för att förkorta behandlingstiden från det att ansökningarna skickas in och fram till det att Europaparlamentet och rådet godkänner dem.

4.6.Ekonomisk rapport

4.6.1.Stödanslag från fonden

Under 2013 och 2014 godkände budgetmyndigheten 28 stödanslag på totalt 114 427 463 euro från fonden (se tabell 2 ovan). Stödet kom från medel budgeterade för 2013 och 2014. De fyra senaste budgetposterna godkändes av budgetmyndigheten i december 2014 och betalades ut i början av 2015.

Enligt artikel 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 13 , som anger det budgetära ramverket för fonden till slutet av 2013, får fonden, när det gäller åtagandebemyndiganden, inte överstiga ett årligt maxbelopp om 500 miljoner euro. Summan kan tas från outnyttjade marginaler under utgiftstaken för det föregående året samt från outnyttjade åtagandebemyndiganden som frigjorts under de två senaste åren, med undantag för sådana som ingår i rubrik 1B i budgetramen. Fondens reservpost bidrog 2013 med 500 miljoner euro. För perioden 2014–2020 fastställer artikel 12 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 14 ett årligt tak från 2014 till 2020 och tillåter utnyttjande av fonden för upp till 150 miljoner euro per år (2011 års priser). Detta innebar 2014 att 159 181 000 euro i åtagandebemyndiganden blev tillgängliga genom fondens reservpost. Åtagandebemyndigandena för de finansiella bidrag som delades ut 2013 och 2014 överfördes från fondens reservpost till budgetrubriken efter det att budgetmyndigheten hade godkänt varje ansökan.

Gällande utbetalningar krediterades budgetposten för fonden ett belopp på 50 000 000 euro i början av både 2013 och 2014. Detta var tillräckligt för att täcka de bidrag på totalt 35 748 557 euro som hade beviljats under 2013. Under 2014 behövdes ytterligare åtagandebemyndiganden för de godkända ansökningarna till fonden, som nu uppgick till 78 678 907 euro. Pengarna kom från återkrävda belopp från medlemsstater som vid avslutande av räkenskaperna inte hade spenderat hela den planerade summan.

4.6.2.Utgifter för tekniskt stöd

Enligt artikel 8.1 i förordning (EG) nr 1927/2006 får på kommissionens initiativ högst 0,35 % av de årliga anslag som är tillgängliga för fonden (1,75 miljoner euro år 2013) användas för att finansiera åtgärder för förberedelse, övervakning, information samt skapande av en kunskapsbas som är relevant för genomförandet av fonden. Fonden får även användas för att finansiera administrativt och tekniskt stöd, liksom för revision, kontroll och utvärdering som krävs för att tillämpa förordningen om fonden. I artikel 11.1 i förordning (EU) nr 1309/2013 anges att taket för tekniskt stöd på initiativ av kommissionen är 0,5 % av det reducerade totalbeloppet (cirka 0,75 miljoner euro 2014). Budgetmyndigheten godkände kommissionens förslag till tekniskt stöd 2013 och 2014 på 750 000 euro 15 respektive 330 000 euro 16 .

Tabell 5 – Utgifter för tekniskt stöd 2013 och 2014

4.6.3.Rapporterade oegentligheter och avslutade ärenden

Inga oegentligheter rapporterades till kommissionen i enlighet med förordningen för fonden 2013 och 2014, och några oegentligheter relaterade till fonden avslutades inte heller under 2013 eller 2014.

4.6.4.Avslutande av ekonomiskt stöd från fonden

Förfarandena för att avsluta det ekonomiska stödet från fonden 2013 och 2014 beskrivs i artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1927/2006 respektive artikel 15.2 i förordning (EU) nr 1309/2013. Under 2013 och 2014 avslutades 34 ärenden som hade pågått mellan 2009 och 2013. Ärendena finns förtecknade i tabell 3 i bilagan.

Ett fondärende avslutas när slutrapporten har godkänts av kommissionen, alla utestående återbetalningar har genomförts och det inte återstår något att göra för varken medlemsstaten eller kommissionen, bortsett från skyldigheten att behålla alla stöddokument i tre års tid om kommissionen eller revisionsrätten skulle behöva dem (artikel 21.5 i förordning (EU) nr 1309/2013).

Det genomsnittliga budgetgenomförandet för de avslutade ärendena var 49,8 % men siffran varierade stort från inget stöd alls till fullt utnyttjad budget. Den totala summan för outnyttjat stöd som betalades tillbaka till kommissionen för dessa 34 ärenden uppgick till cirka 67,1 miljoner euro (50,2 % av fondens bidrag i dessa ärenden).

Det finns olika förklaringar till att medlemsstaterna inte använde hela det beviljade stödet. Även om medlemsstaterna flera gånger har uppmanats att göra realistiska budgetuppskattningar för det samordnade paketet av individanpassade tjänster, har planeringen kanske inte alltid varit så korrekt och välgrundad. De första beräkningarna kan ha omfattat en alltför hög säkerhetsmarginal som visade sig vara onödig. Under planeringsstadiet kan man ha överskattat hur många arbetstagare som ville delta i de föreslagna åtgärderna. Vissa arbetstagare valde kanske åtgärder som kostade mindre eller varade en kortare tid, eller också hittade de ett nytt arbete snabbare än man först hade räknat med. Andra orsaker till lägre utgifter kan ha varit att åtgärderna inleddes senare än planerat eller att man inte fullt ut utnyttjat möjligheten att omfördela finanserna mellan de olika budgetposterna under genomförandet av de individanpassade tjänsterna.

Kommissionen har arbetat hårt för att stötta medlemsstaterna genom regelbunden information och vägledning, och har erbjudit särskilda seminarier om hur fondmedlen förvaltas på bästa sätt. Trots detta har återbetalningsgraden varit fortsatt hög vid slutet av tillämpningsperioden. Den från början ännu högre återbetalningsgraden (över 60 % för de första ärendena) har minskat till 50,2 %, men detta kan fortfarande förbättras.

Budgeteringen av åtgärderna och bedömningen av hur många arbetstagare som vill delta under den förlängda 24-månadersperioden förväntas fungera bättre i och med att man får mer erfarenhet på området. Vi kan även se att valet av tidpunkt för fondens finansiering i det berörda området, de olika samordnings- och genomförandeorganens kapacitet samt kvaliteten på kommunikationen mellan den nationella och de regionala och lokala nivåerna har förbättrats. Medlemsstaterna har blivit duktigare på att utnyttja möjligheten att justera budgeten och omfördela utgifterna för de olika åtgärderna och tillämpningen. EU-institutionerna arbetar dessutom hårt för att påskynda beslutsförfarandena och fondutbetalningarna, för att tid och resurser ska utnyttjas på bästa sätt. Den nya förordningen om fonden har väldigt strikta tidsgränser för utvärdering och godkännande av ansökningar till fonden, så att fondmedlen blir tillgängliga snabbare. Medlemsstaterna kan även, med kommissionens samtycke, ombudgetera och införa nya stödberättigande åtgärder under tillämpningsperioden.

4.6.5.Andra återbetalningar

Det gjordes inga andra återbetalningar under 2013 och 2014.

4.7.Kommissionens tekniska stödåtgärder

4.7.1.Information och marknadsföring

Webbplats

I enlighet med artikel 9.2 i förordning (EG) nr 1927/2006 och artikel 12.2 i förordning (EU) nr 1309/2013 har kommissionen ansvar för att skapa en webbplats, tillgänglig på alla EU-språk, med information om fonden, råd och tips kring ansökningsförfarandet samt aktuella uppdateringar om godkända ansökningar och avslagsbeslut som belyser budgetmyndighetens roll.

Kommissionens webbplats om fonden 17 uppdaterades i enlighet med riktlinjerna med relevant information 2013 och 2014. Webbplatsen hade 72 418 sidvisningar 2013 och 38 753 sidvisningar 2014, med 52 968 individuella besökare 2013 och 28 994 individuella besökare 2014. 18

4.7.2.Möten med nationella myndigheter och fondens berörda parter

I Bryssel anordnades i mars och oktober 2013 och 2014 möte nummer elva, tolv, tretton och fjorton för fondens experter och kontaktpersoner. Kontaktpersonerna företräder medlemsstaterna i frågor om fonden. En del av varje möte ägnades åt diskussioner kring kommissionens förslag om en förordning om fonden som täcker det fleråriga finansiella regelverket för perioden 2014–2020, förhandlingar om förslaget i Europaparlamentet och rådet samt frågor kring den framtida tillämpningen. Bland en rad mötespunkter ingick bland annat information om efterhandsutvärderingen av fonden för perioden 2007–2013.

De två nätverksseminarierna som organiserades 2013 och 2014 fokuserade på den nya förordningen om fonden och vad denna skulle innebära för sökanden. Vid båda seminarierna deltog en stor andel av de företrädare från medlemsstaterna som är involverade i tillämpningen av fondärenden.

4.7.3.Inrättandet av en kunskapsbas – fonddatabasen och standardiserade förfaranden för ansökningar om stöd från fonden

Kommissionen förbättrade 2013 och 2014 fondens databas och tog fram flera formulär som ska göra det enklare att registrera information om olika ärenden – detta för att kunna registrera kvantitativa uppgifter om fondärenden för statistiska ändamål. Det har nu blivit enklare för medlemsstaterna att förbereda och skicka in ansökningar, medan kommissionen på ett enklare sätt kan analysera, ta fram och jämföra fakta och siffror i fondärenden. Det förberedande arbetet med att utveckla ett nytt elektroniskt ansökningsformulär inleddes enligt planerna i november 2013. Detta inbegrep det tidigare förberedande arbetet genomfört av utomstående experter 2011, som hade finansierats genom 2011 års budget för tekniskt stöd.

Under 2014 ville kommissionen förenkla rutinerna ytterligare genom att inkludera fonden i systemet för it-kommunikation mellan kommissionen och medlemsstaterna (SFC). Framöver kommer medlemsstaterna att kunna använda systemet för att skicka in ansökningar via ett verktyg på nätet som vägleder användaren genom hela förfarandet. Detta kommer förhoppningsvis att leda till ansökningar som redan från början är korrekta och kompletta, göra det enklare för kommissionen att förbereda förslag och för aktörerna att rapportera resultaten av fondärendena. Det smidigare systemet ska förkorta tiden ytterligare från det att en ansökan utarbetas av en medlemsstat till dess att det förslag som kommissionen har lagt fram för Europaparlamentet och rådet antas.

4.7.4.Efterhandsutvärdering av fonden för programperioden 2007–2013

I den första fasen av efterhandsutvärderingen utvärderades 33 ärenden (i enlighet med artikel 17.1 b i förordning (EG) nr 1927/2006). Dessa ärenden valdes ut eftersom kommissionen hade mottagit de slutliga genomföranderapporterna för dem innan den 20 september 2012. Ytterligare 25 ärenden analyserades under den sista fasen i efterhandsutvärderingen. Slutrapporterna för dessa ärenden hade skickats in innan slutet av december 2013. Resultatet från den första fasen i utvärderingen presenterades i maj 2014, och resultatet från den andra fasen i maj 2015. I tabell 4 i bilagan finns en lista med alla ärenden från båda faserna i efterhandsutvärderingen.

5.Tendenser

I takt med att antalet fondärenden ökar, finns det allt mer tillgänglig information för att identifiera tendenser i ansökningarna och få en överblick över riktlinjerna för fondens verksamhet. Uppgifterna i diagrammen nedan och i bilagan är hämtade från 134 ansökningar som lämnades in av medlemsstaterna mellan 2007 och 2014. 19 Hittills har totalt 561,1 miljoner euro begärts ut till 122 121 arbetstagare (antalet berörda arbetstagare uppskattat av medlemsstaterna).

Diagram 1:
Antal mottagna ansökningar, 2007-2014

Ändringarna i förordningen om fonden 2009, som bland annat lade till kriskriteriet, hade en betydande inverkan på antalet inkomna ansökningar, och siffran steg avsevärt mellan maj 2009 (när de relevanta ändringarna trädde i kraft) och slutet av 2011. Mellan 2007 och 2014 inkom 76 krisrelaterade och 58 handelsrelaterade ansökningar. Av de ansökningar som kom in mellan maj 2009 och slutet av 2011 hängde 82 % samman med den globala finansiella och ekonomiska krisen.

Som framgår av tabell 2 i bilagan är Spanien den medlemsstat som har gjort flest ansökningar om stöd från fonden (20), följt av Nederländerna (16 ansökningar), Italien (12 ansökningar) och Danmark (10 ansökningar). Följande åtta medlemsstater hade den 31 december 2014 inte ansökt om stöd från fonden överhuvudtaget: Cypern, Estland, Förenade kungariket, Kroatien (som gick med i EU den 1 juli 2013), Lettland, Luxemburg, Ungern och Slovakien.

Diagram 2:
Begärt belopp från fonden per medlemsstat, 2007-2014

Miljoner euro

Under perioden 2007–2014 ansökte 20 medlemsstater om totalt 561,1 miljoner euro från fonden (se även översiktstabellen i bilagan). Frankrike ansökte om det högsta beloppet för samfinansiering från fonden (84,6 miljoner euro för totalt 7 ansökningar), följt av Irland (67,3 miljoner euro för 9 ansökningar), Danmark (63,7 miljoner euro för 10 ansökningar) och Italien (62,5 miljoner euro för 12 ansökningar).

Diagram 3:
Antal stödmottagande arbetstagare per medlemsstat, 2007-2014

Frankrike är den medlemsstat som har ansökt om stöd från fonden för det högsta antalet uppsagda arbetstagare (15 454 personer och 7 ansökningar), följt av Spanien (14 863 personer och 20 ansökningar), Italien (13 367 personer och 12 ansökningar) och Tyskland (11 957 personer och 9 ansökningar). I ytterligare tretton länder varierade siffran från 1 800 arbetstagare (Polen) till närmare 11 000 (Irland). I var och en av de återstående tre medlemsstaterna som hade ansökt om stöd från fonden omfattades färre än 1 000 arbetstagare av ansökningarna.

Diagram 4:
Antal ansökningar per sektor (Nace rev. 2), 2007-2014

Mellan 2007 och 2014 mottog fonden ansökningar för uppsagda arbetstagare inom 45 olika sektorer (se även översikten i bilagan). De flesta sektorerna återfanns inom tillverkningsindustrin, men även bygg- och tjänsteindustrin var representerade. Fyra olika sektorer inom tillverkningsindustrin stod för flest antal ansökningar: fordonssektorn (20 ansökningar eller 15 % av det totala antalet), följd av sektorn för maskiner och utrustning (13 ansökningar eller 10 % av det totala antalet), textilsektorn (11 ansökningar eller 8 % av det totala antalet) och den grafiska sektorn (9 ansökningar eller 7 % av det totala antalet).

Runt 6 % (8 ansökningar) gällde arbetstagare i byggnads- och anläggningssektorn i vid bemärkelse, det vill säga byggande av hus, specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet samt arkitekt- och teknisk verksamhet. Siffran ökar till cirka 10 % (13 ansökningar) om man även räknar in stödsektorer som byggnadsmaterial, byggnads- och inredningssnickeri och keramik. För över hälften av sektorerna (28 av 45 sektorer) mottog fonden endast en ansökan.

Diagram 5:
Antal stödmottagande arbetstagare per sektor (Nace rev. 2), 2007-2014

De 20 medlemsstaternas 134 ansökningar berörde sammanlagt 122 121 uppsagda arbetstagare. De berörda sektorerna var framför allt fordonssektorn med nästan 29 000 berörda arbetstagare (23,0 % av alla inlämnade ansökningar), följd av mobiltelefoni (med över 12 000 berörda arbetstagare eller 9,4 % av alla inlämnade ansökningar), textilsektorn (något över 11 500 berörda arbetstagare eller 9,2 % av alla inlämnade ansökningar) och sektorn för maskiner och utrustning (nästan 10 000 berörda arbetstagare eller 8,0 % av alla inlämnade ansökningar).

 Diagram 6:
Genomsnittligt begärt belopp per berörd arbetstagare och medlemsstat, 2007-2014

I euro    

I diagram 6 visas det genomsnittliga fondstödet per berörd arbetstagare per medlemsstat. Det genomsnittliga stödet var 4 060 euro per berörd arbetstagare för de 122 121 arbetstagarna i de 20 medlemsstaterna. Fondstödet per berörd arbetstagare var högst i Österrike och Danmark, där det uppgick till cirka 14 000 euro respektive 10 000 euro. I Litauen, Slovenien och Tjeckien uppgick däremot det ansökta fondstödet till mindre än 1 000 euro per arbetstagare.

6.Slutsats

Hittills visar tendenserna på ett växande antal sektorer i ansökningarna, med tio nya ansökningar under denna rapporteringsperiod. Medlemsstaterna har blivit allt bättre på att välja de lämpligaste åtgärderna, planera sitt stöd för uppsagda arbetstagare på ett effektivt sätt och använda fondstödet för att pröva nya strategier. De utnyttjar också i allt högre grad möjligheten att omfördela medel mellan olika åtgärder under genomförandet, så att de tillgängliga medlen kommer till nytta på bästa sätt.

Fondens tillfälliga krisundantag kunde inte förlängas efter tillämpningsperiodens slut 2011, eftersom ingen kvalificerad majoritet uppnåddes vid omröstning i rådet. Detta begränsade EU:s möjligheter att hjälpa arbetstagarna 2012 och 2013, trots att många av dem fortfarande var allvarligt påverkade av krisen.

Därför fortsatte medlemsstaterna under 2012 och 2013 att stötta arbetstagare som hade blivit uppsagda till följd av betydande strukturella förändringar i världshandeln. Undantaget vid finansiell och ekonomisk kris återinfördes dock genom den nya förordningen om fonden (EU) nr 1309/2013. Genom den nya förordningen utökades även antalet kategorier av behöriga arbetstagare, så att dessa nu även inkluderar egenföretagare, arbetstagare med tillfälliga kontrakt och, genom undantag till och med slutet av 2017, unga som varken arbetar eller studerar. Dessa förändringar breddade fondens stödmöjligheter. Det nya och smidigare antagningsförfarandet innebär att det borde gå snabbare att komma igång med åtgärderna för att hjälpa arbetstagare.

Om Europeiska fonden för justeringar för globaliseringseffekten utnyttjas fullt ut – med involvering av andra stora aktörer och på ett sådant sätt att den kompletterar övriga tillgängliga instrument – har arbetstagare med rätt till fondstöd möjlighet att få skräddarsydd och individuell hjälp. Detta kommer att förbättra arbetstagarnas möjligheter på arbetsmarknaden på medellång och lång sikt, under tiden som marknaderna återhämtar sig från krisen.

(1)  Förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, EUT L 406, 30.12.2006, s. 1, rättad och offentliggjord i EUT L 48, 22.2.2008, s. 82 i alla språkversioner, och rättad och offentliggjord i EUT L 202, 31.7.2008, s. 74 i endast den engelska versionen.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, EUT L 167, 29.6.2009.

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 855)

(4)  KOM(2011) 608 final, 6.10.2011.

(5)  En ansökan som återkallades, EGF/2012/009 BE/Carsid, skickades in på nytt i en uppdaterad version den 2 april 2013.

(6)  Motorfordon (3), basmetaller (3), maskiner och apparater (2), butikshandel (2), mobiltelefoni (1), byggmaterial (1), textilindustri (1), byggnads- och inredningssnickeri (1), lufttransport (1), livsmedelsprodukter (1), byggande av hus (1), restaurang-, catering- och barverksamhet (1), metallindustri (1), slakteri (1), guldsmedsvaror (1), skeppsbyggeri (1), elapparatur (1), informations- och kommunikationsverksamhet (1), reparation och installation av maskiner och apparater (1), planering och sändning av program (1), kemikalier (1), glas (1), tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik (1) samt transport och magasinering (1).

(7)  Den högsta andelen för samfinansiering rörande ansökningar som kom in 2013 var 50 %, medan den 2014 var 60 %.

(8) Ett ytterligare förslag, EGF/2012/004 ES/Grupo Santana, antogs under referensperioden, men eftersom Spanien senare återkallade förslaget ingår det inte i rapporten.

(9)  Rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti. Stödet från fonden får inte gå till ett större antal unga som varken arbetar eller studerar än vad man angett som antal stödmottagare.

(10)  Slutrapporterna ska lämnas in sex månader efter genomförandet av stödåtgärder.

(11)  EU-kommissionens efterhandsutvärdering av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (fas ett).

(12)  KOM(2013) 144: Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Sysselsättningsinitiativet för unga, 12.03.2013.

(13)  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(14)  Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om fastställande av den fleråriga budgetramen för åren 2014-2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).

(15)  EUT L 209, 3.8.2013, s. 16.

(16)  EUT L 292, 8.10.2014, s. 14.

(17)   Webbplatsen http://ec.europa.eu/egf är tillgänglig på alla 24 EU-språk, inklusive iriska.

(18)  All trafik registrerades inte 2014 på grund av lagen om kakor (cookies). De besökare på webbplatsen som inte svarar på frågan om användning av kakor – eller som inte godkänner kakor – ingår inte i statistiken.

(19)  Om man räknar med de 15 ärenden som återkallades av medlemsstaterna, ökar antalet ansökningar till 149. Återkallade ärenden ingår inte i statistiken.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.7.2015

COM(2015) 355 final

BILAGA

till

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om verksamheten inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter under 2013 och 2014

Bilaga – tabell 1 – Fondansökningar indelade per näringsgren fram till den 31 December 2014

Bilaga – tabell 3 – Avslutade ärenden 2013–2014

Bilaga – tabell 4 – Efterhandsutvärdering: utvärderade ärenden

Fas 1

Fas 2