EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 8.5.2015

COM(2015) 200 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Femte lägesrapporten om Ukrainas genomförande av handlingsplanen för viseringsliberalisering

{SWD(2015) 104 final}

I. INLEDNING

Europeiska unionen inledde en dialog om viseringsliberalisering med Ukraina 2010. Den 22 november 2010 lade kommissionen fram en handlingsplan för viseringsliberalisering för den ukrainska regeringen (nedan kallad handlingsplanen), med de riktmärken som Ukraina måste uppfylla för att landets medborgare med biometriska pass ska få resa till Schengenområdet för kortare vistelser utan visering.

Efter det att kommissionen lagt fram sin fjärde rapport (av den 27 maj 2014) 1 , som fick stöd av rådet (den 23 juni 2014) har Ukraina officiellt gått in i handlingsplanens andra fas, då läget beträffande genomförandet av den rättsliga och politiska ramen ska bedömas. Enligt handlingsplanens metod anordnade kommissionen utvärderingar på plats med experter från medlemsstaterna.

Från september 2014 till mars 2015 ledde kommissionen utvärderingsuppdrag avseende handlingsplanens samtliga fyra grupper, med hjälp av experter från medlemsstaterna, Europeiska utrikestjänsten och EU:s delegation till Ukraina.

Detta är den första lägesrapporten om Ukrainas genomförande av handlingsplanens andra fas. Rapporten innehåller en bedömning av effektiviteten och hållbarheten i den ukrainska regeringens genomförande av riktmärkena i den första fasen av handlingsplanen. Rapporten åtföljs av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar 2 , med en redogörelse för den utveckling som beskrivs här. Enligt den metod som följs i handlingsplanen lämnar kommissionen i en bilaga till arbetsdokumentet dessutom en faktaanalys av och statistikbaserade uppgifter om de förväntade migrations- och säkerhetseffekterna av den framtida viseringsliberaliseringen. Tillgängliga data och information ger sammantaget en överblick av framtida huvudtendenser på migrations- och säkerhetsområdena, och visar att EU är en attraktiv destination för migranter från Ukraina. Detta medför säkerhetsproblem som måste övervakas.

2. BEDÖMNING AV ÅTGÄRDERNA I DE FYRA GRUPPERNA I HANDLINGSPLANEN OM VISERINGSLIBERALISERING

2.1 Grupp 1: Dokumentsäkerhet, inklusive biometri

Från och med den 12 januari 2015 började biometriska pass som uppfyller Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) krav utfärdas, vilket var ett viktigt steg. Ukraina har gjort mycket stora förbättringar och avsevärda framsteg för att skapa en hög nivå av integritet och säkerhet i tillämpningen, anpassningen och distributionsprocessen för internationella pass. Detsamma gäller nationella pass och andra referenshandlingar. Ett system för snabb och systematisk rapportering till Interpols databas över förlorade och stulna pass har inletts och detta riktmärke kan anses vara uppfyllt.

Riktmärket för dokumentsäkerhet anses vara nästan uppfyllt.  Följande rekommendationer lämnas till de ukrainska myndigheterna:

Se till att gränsövergångarna är utrustade för att utföra sekundärkontroller med hjälp av fingeravtryck.

När det gäller ansökningsförfarandet och fastställandet av sökandes identitet bör den tidigare statliga migrationstjänstens databas så snart som möjligt anslutas till den operativa delen av det förenade statliga demografiska registret för utfärdande av biometriska pass. Skapa en automatisk länk till den relevanta databasen så att sökande kan kontrolleras mot kriminalregistret.

Vidta åtgärder för att på ett ändamålsenligt sätt hantera eventuella sidoeffekter av namnbyte.

2.2 Grupp 2: Integrerad gränsförvaltning, migrationshantering och asyl

2.2.1 Integrerad gränsförvaltning

De ukrainska myndigheterna står för närvarande inför en enorm utmaning när det gäller personalresurser och ekonomiska medel eftersom resurserna riktas om mot säkerheten vid de östliga gränserna. I detta sammanhang är det viktigt att säkerställa en effektiv kontroll av den administrativa linjen till Krim/Sevastopol och kontaktlinjen i östra Ukraina. Med undantag från de östliga gränserna är genomförandenivån för gränsförvaltning i allmänhet god. 3

Riktmärket för integrerad gränsförvaltning anses vara nästan uppfyllt. Följande rekommendationer lämnas till de ukrainska myndigheterna:

Garantera tillgång till Interpols databaser vid gränsövergångar.

Förbättra gränskontrollernas effektivitet genom att upprätta gemensamma patruller för gränsövervakning och utveckla samarbetet om gränskontroller vid gränsövergångar som delas med grannländerna.

Genomföra strategierna och handlingsplanerna för integrerad gränskontroll, bland annat genom att förbättra det myndighetsövergripande samarbetet och uppgiftsutbytet mellan brottsbekämpande organ samt införa en riskanalysmetod som utformas och beslutas på central nivå.

2.2.2 Migrationshantering

Lagstiftning finns på plats. Situationen i östra Ukraina och budgetbegränsningar påverkar dock genomförandet av migrationspolitiken i praktiken. Samverkan och samarbetet mellan den statliga migrationstjänsten, de statliga gränskontrolltjänstemännen och arbetsorganisationer fungerar väl. Personalstyrkan vid den statliga migrationstjänsten minskades enligt ministerförordningen av den 5 april 2014. Till följd av omorganisationen inrättades en enhet för bekämpning av irreguljär migration. Åtgärderna för att spåra irreguljära migranter inom landet genomförs fortfarande inte i tillräckligt hög grad på grund av personalbrist vid den statliga migrationstjänsten. Ukraina har ingått återtagandeavtal med Ryssland, Georgien, Uzbekistan, Turkmenistan, Republiken Moldavien och andra länder. Sammanlagt 17 återtagandeavtal hade ingåtts i september 2014.

Riktmärket för migrationshantering anses vara nästan uppfyllt. Följande rekommendationer lämnas till de ukrainska myndigheterna:

Anta lagen om extern arbetskraftsmigration så snart som möjligt för att kunna reglera återintegrationsfrågor på rättslig nivå. Det nya systemet för ansvarsfördelning, behöriga myndigheter, åtgärder och uppgifter bör utarbetas omedelbart efter antagandet.

Öka den statliga migrationstjänstens kapacitet för inrikes spårning.

Förbättra språkutbildningen för den statliga migrationstjänstens personal.

Slutföra 2014 års migrationsprofiler och inrätta ”kontaktcentrumet för analys” och databasen för övervakning av migrationsförfaranden.

2.2.3 Asyl

Asyllagstiftningen har förbättrats, men det finns fortfarande behov av ändringar av den befintliga lagstiftningen och dess genomförande för att uppfylla riktmärkena. Förhållandena vid mottagningsanläggningarna är goda, men vissa aspekter bör förbättras. Insatser har gjorts för att förbättra integrationen av personer som beviljats internationellt skydd, men deras tillträde till arbetsmarknaden och socialt bistånd kan förbättras. Samarbetet mellan de centrala och regionala nivåerna av den statliga migrationstjänsten är gott, men det finns utrymme för förenklingar av asylförfarandet och för ökad effektivitet på regional nivå.

Riktmärket för asyl anses vara delvis uppfyllt, med goda utsikter till ytterligare framsteg. Följande rekommendationer lämnas till de ukrainska myndigheterna:

Fortsätta att tillhandahålla primär rättshjälp till personer som ansöker om internationellt skydd och förbereda för tillhandahållandet av kostnadsfri sekundär rättshjälp, vilket bör inledas så snart som möjligt och senast den 1 januari 2017.

Inrätta delsystemet för flyktingar i databasen över utländska medborgare och öka effektiviteten i användningen av information om ursprungsland. Detta bör göras genom att återinsätta enheten för ursprungsländer eller ge tjänstemän i uppgift att upprätta och driva en aktuell och objektiv databas över ursprungsländer.

Klargöra de rättsliga grunderna för förvar av personer som ansöker om internationellt skydd och se till att deras ärenden prioriteras.

Införa regler för ställning, rättigheter och skyldigheter för utländska medborgare som inte kan återsändas, men inte heller har rätt till internationellt skydd.

Anslå tillräckliga medel för en hållbar förbättring av tillfälliga boendeanläggningar för personer som ansöker om internationellt skydd och personer som har beviljats sådant skydd. Den tillfälliga boendeanläggningen i Yahotyn (Kyiv-distriktet) bör öppnas och renoveringsarbetena bör fortsätta vid mottagningsanläggningen i Odessa. Det belopp som ges till mat är för lågt – 12 ukrainska hryvnia (mindre än 1 euro) per dag – och bör ökas.

Förbättra utbildningen av den personal som arbetar vid mottagningsanläggningarna, inklusive språkutbildning, samt utbildning för domare.

2.3 Grupp 3: Allmän ordning och säkerhet

2.3.1 Förebyggande och bekämpning av organiserad brottslighet, terrorism och korruption

2.3.1.1 Förebyggande och bekämpande av organiserad brottslighet

Ukraina har inlett en komplex reform av inrikesministeriet, som har omstrukturerat arbetet vid de organ som är ansvariga för förebyggande och bekämpning av organiserad brottslighet. I februari 2015 antog det ukrainska parlamentet en lag om reform av inrikesministeriets organ. Till följd av reformen har Guboz, den huvudansvariga avdelningen för bekämpning av organiserad brottslighet, avskaffats. I reformprocessen behöll säkerhetstjänsten och informationsministeriet sina operativa befogenheter och utredningsbefogenheter före rättegång för att bekämpa organiserad brottslighet. Till följd av reformen inrättas ett ytterligare organ för bekämpning av organiserad brottslighet – det statliga utredningskontoret.

På grundval av ovanstående slutsatser anses riktmärket vara endast delvis uppfyllt, men med goda utsikter till ytterligare framsteg. Följande rekommendationer lämnas till de ukrainska myndigheterna:

Säkerställa en övergripande vision och riktning för reformprocessen samt konsolidera befintliga handlingsplaner i en enda välstrukturerad handlingsplan som gör det möjligt att spåra framsteg.

Införa en straffrättslig strategi för både brottsbekämpnings- och åklagarorgan för att fastställa prioriteringar och fördela resurserna enligt dessa prioriteringar.

Vidta åtgärder för att förbättra utredningsprocessen så att en tydlig ansvarskedja fastställs för de olika stegen i utrednings- och lagföringsprocessen.

Drastiskt minska de utredningsbefogenheter före rättegång som säkerhetstjänsten för närvarande har när det gäller underrättelsearbete och kontraspionage.

Se till att det finns specialiserade domare och åklagare för mål som rör organiserad brottslighet.

Garantera en effektiv och specialiserad vittnesskyddsenhet enligt internationella normer.

2.3.1.2 Människohandel

Den nuvarande rättsliga ramen är bred och ger möjlighet att bemöta problem i samband med människohandel på lokal, nationell och internationell nivå. Ramen möjliggör identifiering av offer och lagföring och dom för förövarna. Antalet officiellt identifierade offer har dock minskat, och detta strider mot de internationella bedömningarna om en blomstrande sexindustri i Ukraina. Ukraina genomför rutinmässigt fler utbildnings- och informationsprogram för alla sektorer.

Riktmärket för människohandel anses vara delvis uppfyllt, med goda utsikter till ytterligare framsteg. Följande rekommendationer lämnas till de ukrainska myndigheterna:

Bedöma orsakerna till det minskade antalet offer som identifieras i samband med sexhandel och överväga en mer aktiv strategi mot sexindustrin.

Övervaka eventuella nya tendenser när det gäller människohandel, särskilt i samband med konflikten (intern människohandel, handel med barn).

Stärka identifieringsprocessen, även identifiering av utländska offer, genom att övervaka och granska det stora antalet fall där offret vägrar att låta sig identifieras.

Fortsätta att tillhandahålla systematisk utbildning för tjänstemän om deras roll och ansvar i identifieringsprocessen.

Säkerställa transparent finansiering av åtgärder för att bekämpa människohandel, särskilt hjälp till offer.

Genomföra ett övervaknings- och utvärderingssystem för den gällande planen och för planen för 2016 och därefter. Icke-statliga organisationer bör ges en tydlig roll i detta sammanhang samt tillräckliga medel för deras effektiva deltagande.

Icke-statliga organisationers ställning enligt den nationella hänskjutandemekanismen bör formaliseras och system inrättas för att garantera tillgång till statlig finansiering.

2.3.1.3 Förebyggande och bekämpande av korruption

Framstegen med politiken mot korruption har hittills skett främst på lagstiftningsnivå och vissa förberedande åtgärder har gjorts för en ny institutionell ram. I oktober 2014 antogs ett paket för korruptionsbekämpning, inklusive en nationell strategi för 2014–2017, som utgör grunden för en ny institutionell ram för förebyggande åtgärder. Vissa brister i lagen om den nationella myndigheten för korruptionsbekämpning rättades till i februari 2015, inklusive garantier för personalens löner och en ram för en specialiserad åklagarmyndighet för korruptionsbekämpning. Rekryteringen av myndighetens chefer enligt öppna uttagningsprov som leddes av en oberoende kommission slutfördes den 16 april 2015, då presidenten utsåg myndighetens chef. Det centrala företagsregistret håller på att kompletteras med uppgifter om faktiska ägarförhållanden. Framsteg gjordes med att minska antalet undantag i offentlig upphandling. Prioriteringarna i genomförandet är dock få och bestämmelserna genomförs inte på ett enhetligt sätt, vilket leder till en splittrad strategi för det redan mycket omständiga förfarandet. Kommissionen kommer dessutom att fortsätta att övervaka införandet av garantier för korruptionsbekämpning när det gäller privatiseringar, statligt ägda/kontrollerade företag samt stora offentliga upphandlingar, antagandet av lagstiftning som beaktar rekommendationerna från Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco) om finansiering av partier och valkampanjer samt uppföljningen av Venedigkommissionens rekommendationer och en realistisk tidsplan för den ”uppstädning” bland domare och åklagare som planeras av de ukrainska myndigheterna.

Riktmärket för korruptionsbekämpning anses vara endast delvis uppfyllt. Följande rekommendationer lämnas till de ukrainska myndigheterna:

Garantera en samordningsmekanism på hög nivå för korruptionsbekämpning för genomförandet av strategin mot korruptionsbekämpning och säkerställa en enhetlig ansats på politisk nivå.

Inrätta en operativ och oberoende myndighet för korruptionsbekämpning, en specialiserad åklagarmyndighet för korruptionsbekämpning och ett nationellt kontor för korruptionsbekämpning, med tydliga riktlinjer för myndighetsövergripande samarbete.

Införa förfaranden för att säkerställa snabbt offentliggörande av alla gällande inkomstdeklarationer, effektiv kontroll av offentliga tjänstemäns tillgångar och intressekonflikter, fullständigt operativa och exakta centrala elektroniska databaser, inklusive inkomstdeklarationer och faktiska ägandeförhållanden samt en gemensam webbportal för offentliggörande av offentliga utgifter.

Inrätta ett nationellt kontor för återvinning av tillgångar och ändamålsenlig myndighetsövergripande samordning för att inrätta ett register över återvinning av tillgångar.

Fortsätta med reformerna av immuniteten för domare och parlamentsledamöter.

2.3.1.4 Penningtvätt och finansiering av terrorism

Den rättsliga och politiska ramen för att förebygga och bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism har inrättats i enlighet med europeiska och internationella normer. Den 14 oktober 2014 antog det ukrainska parlamentet lagen om förebyggande och förhindrande av legalisering (penningtvätt) av vinning av brott eller finansiering av terrorism samt finansiering av spridning av massförstörelsevapen, som trädde i kraft den 7 februari 2015. Tack vare lagen tar Ukraina ett stort steg närmare överensstämmelse med Finansiella aktionsgruppens (FATF) nya rekommendationer från 2012, och även med EU:s fjärde direktiv om penningtvätt.

Riktmärket för penningtvätt anses vara nästan uppfyllt. Följande rekommendationer lämnas till de ukrainska myndigheterna:

Se till att Ukrainas nationella centralbank fortsätter att vidta åtgärder mot banker som inte lämnar ut uppgifter om slutliga faktiska ägarförhållanden.

Garantera effektiv identifiering av kunder med avseende på olika tjänster som tillhandahålls av juridiska personer eller enheter (t.ex. ”webbpenningtjänster”).

Inrätta en specialiserad enhet som samordnar utredningar om penningtvätt och finansiering av terrorism.

En samordnad utbildningsplan skulle kunna göra utredningarna mer effektiva.

2.3.1.5 Narkotika

Den nationella planen mot narkotika och den åtföljande handlingsplanen fortsätter att genomföras via den andra handlingsplanen för perioden 2015–2020. Den 25 mars 2015 godkändes föreskrifter för hälsoministeriet och den statliga medicinska narkotikaenheten genom en resolution från regeringen. Genom dessa föreskrifter bekräftas avskaffandet av den statliga tjänsten och de narkotikapolitiska funktionerna överförs till hälsoministeriet. Samförståndsavtalet med Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) har varit i kraft sedan 2010 och genomförs fullständigt.

På grundval av ovanstående slutsatser anses riktmärket för narkotikabekämpning vara nästan uppfyllt. Följande rekommendationer lämnas till de ukrainska myndigheterna:

Justera handlingsplanen för att införa tidsgränser för delmål och göra konsekvensbedömningar av planerade åtgärder.

Överväga att konsolidera bestämmelser om narkotikafrågor i ett enda rättsligt instrument, t.ex. en kodex om narkotikabekämpning.

Se till att det finns tillräckliga åtgärder för identifiering och beslagtagande av vinning av brottslig verksamhet.

2.3.2    Straffrättsligt samarbete

Ukraina har en rättslig ram som fullständigt täcker relevanta samarbetsområden, såsom ömsesidigt bistånd, utlämning, överföring av dömda personer, överföring av vinning av brott och erkännande och verkställande av utländska straffrättsliga domar. Ukraina är part i 73 internationella fördrag på området straffrättsligt samarbete, varav 50 är bilaterala och 23 är multilaterala. Undertecknandet av ett utkast till samarbetsavtal med Eurojust har skjutits upp i väntan på ändringar av Ukrainas lagstiftning om skydd av personuppgifter. De nödvändiga bestämmelserna trädde i kraft 2014, vilket innebar att förfarandena kunde fortsätta. Avtalet bör kunna undertecknas inom en snar framtid.

På grundval av ovanstående slutsatser och i väntan på ingåendet av Eurojustavtalet anses riktmärket för straffrättsligt samarbete vara uppfyllt.

2.3.3    Brottsbekämpande samarbete

Samarbetet mellan de olika brottsbekämpande organen genomgår för närvarande komplexa reformer. En prioritering är den nyligen inledda reformen om patrullerande poliser, som är nödvändig för att återvinna allmänhetens förtroende och minska intrycket av korruption. De ukrainska brottsbekämpande organen samarbetar med Interpol om informationsutbyte. Det operativa avtalet med Eurojust, som kommer att möjliggöra utbyte av operativ information, ingicks den 19 mars 2015.

Riktmärket för straffrättsligt samarbete anses vara nästan uppfyllt. Följande rekommendationer lämnas till de ukrainska myndigheterna:

Förbättra det myndighetsövergripande samarbetet genom att inrätta en plattform som sammanlänkar befintliga brottsbekämpningssystem i hela landet.

Påskynda de förfaranden som redan inletts för att ingå ett operativt avtal med Europol genom att uppfylla kraven i Europols nätapplikation för säkert informationsutbyte.

Överväga att utforma en nationell klassificerad rapport om hotbildsbedömningar enligt Europols struktur och metod för hotbildsbedömning avseende grov och organiserad brottslighet.

2.3.4    Uppgiftsskydd

Ukraina genomför lagen om skydd av personuppgifter på ett tillfredsställande sätt och ser till att den oberoende tillsynsmyndigheten för skydd av personuppgifter fungerar effektivt. En avdelning för uppgiftsskydd har inrättats inom ombudsmannakontoret, och kommer att förstärkas ytterligare för att fullständigt axla sina ansvarsuppgifter.

Riktmärket för skydd av personuppgifter anses vara nästan uppfyllt. Följande rekommendationer lämnas till de ukrainska myndigheterna:

Ytterligare stärka avdelningen för skydd av personuppgifter.

2.4 Grupp 4: Yttre förbindelser och grundläggande rättigheter

Trots de stora externa och interna utmaningar som Ukraina står inför har landet gjort framsteg när det gäller ett effektivt genomförande av kraven beträffande yttre förbindelser och grundläggande rättigheter.

2.4.1 Fri rörlighet inom Ukraina

De ukrainska myndigheterna visade framsteg när det gäller att garantera fri rörlighet inom Ukraina för ukrainska medborgare, och utländska medborgare som lagligen vistas i landet eller statslösa personer är inte föremål för omotiverade begränsningar. Myndigheterna genomför den rättsliga ramen för rörelsefrihet och har vidtagit åtgärder för att utvidga dess bestämmelser till att omfatta medborgare som lever i territorier som inte står under de ukrainska myndigheternas effektiva kontroll. Informationen om registreringskraven för utländska medborgare är offentlig och finns tillgänglig via nätet.

Riktmärket för rörelsefrihet anses vara nästan uppfyllt. Följande rekommendationer lämnas till de ukrainska myndigheterna:

Säkerställa att hiv/aids inte är en motivering för att begränsa rörelsefriheten eller valet av bosättningsort vid ansökan om invandringstillstånd.

Se till att åtgärder som vidtas med avseende på rörelser till och från territorier som inte står under de ukrainska myndigheternas effektiva kontroll grundas på tydliga rättsliga kriterier och inte medför onödiga administrativa bördor för medborgarna.

2.4.2 Villkor och förfaranden för utfärdande av rese- och identitetshandlingar

De ukrainska myndigheterna visade framsteg när det gäller att säkerställa att alla ukrainska medborgare har faktisk tillgång till identitets- och resehandlingar. Den rättsliga ramen för tillgång till rese- och identitetshandlingar för alla ukrainska medborgare håller på att genomföras.

Detta riktmärke anses vara uppfyllt.

2.4.3 Medborgerliga rättigheter, inklusive skydd av minoriteter

När det gäller bekämpning av diskriminering har ett jämställdhetsorgan inrättats under ledning av den parlamentariska kommissionären för mänskliga rättigheter. Jämställdhetsorganet styr och övervakar aktivt genomförandet av lagen om förebyggande och bekämpning av diskriminering i nära samarbete med det civila samhället, även genom strategin för förebyggande och bekämpning av diskriminering i Ukraina 2014–2017. Rättspraxis har utvecklats på området. Lagen om bekämpning av diskriminering måste klargöras i vissa aspekter. Jämställdhetsorganets resurser motsvarar dock inte dess ökade roll och rättsliga befogenheter. Policyer för bekämpning av diskriminering och upplysningskampanjer genomförs främst av icke-statliga organisationer, som ofta finansieras av internationella organisationer. Ukraina genomför den rättsliga ramen för skydd av personer som tillhör nationella minoriteter på en rimlig nivå.

Riktmärket anses vara delvis uppfyllt, med goda utsikter till ytterligare framsteg. Följande rekommendationer lämnas till de ukrainska myndigheterna:

Genom sekundärlagstiftning eller rättspraxis säkerställa att lagen om bekämpning av diskriminering (undantag, påföljder, ersättning, räckvidd etc.) tolkas och genomförs enligt internationella och europeiska normer.

Stödja politiken för bekämpning av diskriminering genom att anslå tillräckliga budget- och personalresurser för att garantera att den genomförs på ett hållbart sätt, och anslå lämpliga budget- och personalresurser till jämställdhetsorganet.

Ändra arbetslagen för att uttryckligen förbjuda diskriminering på grund av sexuell läggning.

Utöka upplysningskampanjerna om bekämpning av diskriminering.

Införa en statlig strategi för förebyggande och bekämpning av diskriminering.

Införa en mer systematisk och permanent strategi för utbildning om lagstiftning och politik för bekämpning av diskriminering för tjänstemän vid brottsbekämpande organ, åklagare och domare, även genom stärkta kopplingar till internationella organisationer.

Upprätthålla en permanent och ändamålsenlig dialog mellan personer som tillhör nationella minoriteter och andra berörda aktörer för att hantera eventuell rädsla till följd av konflikten i östra Ukraina, den ekonomiska krisen och de uppfattade tecknen på ökande nationalism.

3. ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING OCH NÄSTA STEG

Kommissionen har utifrån den fastställda metoden bedömt Ukrainas genomförande av riktmärkena för den andra fasen i handlingsplanen för viseringsliberalisering. EU har fortsatt att övervaka Ukrainas framsteg med handlingsplanen för viseringsliberalisering inom ramen för EU:s och Ukrainas gemensamma kommitté för förenklade viseringsförfaranden, EU:s och Ukrainas gemensamma kommitté för återtagande och EU:s och Ukrainas gemensamma underkommitté för rättvisa, frihet och säkerhet, samt i människorättsdialogen. Dialogen och samarbetet mellan EU och Ukraina anses vara mycket långt framskridna inom alla dessa kommittéer.

Med tanke på de exceptionella omständigheterna och de interna och externa utmaningar som Ukraina står inför har landets framsteg med handlingsplanens fyra grupper varit anmärkningsvärda. De ukrainska myndigheternas stora insatser för att göra genomförandet av handlingsplanen för viseringsliberalisering till en prioritering ledde till en lovvärd rättslig ram och ett åtagande för institutionella strukturer. Det krävs emellertid en omfattande kraftinsats från högsta nivå för att landet även fortsättningsvis ska kunna säkerställa att prioriteringarna erkänns på alla nivåer så att reformerna kan genomföras på ett effektivt sätt.

Med tanke på de avsevärda framsteg som Ukraina har gjort under de senaste månaderna är kommissionen beredd att tidigarelägga nästa rapport, under förutsättning att de snabba framstegen enligt riktmärkena fortsätter och det nuvarande läget bibehålls enligt beskrivningen i denna rapport och i det åtföljande arbetsdokumentet.

Mer kontinuerliga ansträngningar enligt rekommendationerna i denna rapport krävs emellertid. Det är också mycket viktigt att fortsätta att anordna riktade informationskampanjer för att förklara de rättigheter och skyldigheter som följer av viseringsfria resor och de regler som styr tillgången till EU:s arbetsmarknad.

Genom att vidta de åtgärder som krävs enligt denna rapport kan Ukraina slutföra samtliga riktmärken i handlingsplanens andra fas. Kommissionen kommer att fortsätta sin övervakning och göra sitt yttersta för att stödja Ukraina. Den kommer att rapportera om framstegen i slutet av 2015.

(1)

COM(2014) 336 final.

(2)

COM(2015) 104 final.

(3)

Hänsyn har tagits till den särskilda situationen vid delar av landets gränser, men situationen vid de östliga gränserna har inte bedömts.