52015DC0051

KOMMISSIONENS SVAR PÅ EUROPEISKA REVISIONSRÄTTENS SÄRSKILDA RAPPORT

”FEL I LANDSBYGDSUTVECKLINGSUTGIFTER: VAD BEROR DE PÅ OCH HUR ÅTGÄRDAS DE?”

Sammanfattning

II. Kommissionen välkomnar revisionsrättens rapport om en analys av de grundläggande orsakerna till fel. I rapporten sammanfattas resultaten av de senaste tre årens revisionsförklaringar och bekräftar i stora drag de huvudsakliga slutsatser som kommissionen redan dragit i sitt arbetsdokument om bedömningen av grundläggande orsakerna till fel i genomförandet av landsbygdsutvecklingspolitik och avhjälpande åtgärder som presenterades för Europaparlamentet och rådet i juni 2013[1].

Revisionsrätten rapporterar en genomsnittlig felprocent för landsbygdsutveckling under 2011–2013 på 8,2 %. Kommissionen noterar dock en svagt nedgående utveckling i felprocenten för EJFLU (8,4 % under 2011 till 7,9 % under 2013).

Denna felprocent är högre än de individuella procentsatser som publiceras årligen av revisionsrätten i kapitel 4 i den årliga rapporten. Anledningen är att denna analys täcker totalt 461 av 532 transaktioner för alla tre åren (vilket inkluderar politikområdena hälsa, miljö och fiske). De 71 transaktioner som inte omfattas av denna rapport har en lägre genomsnittlig felprocent. Kommissionen noterar även att revisionsrätten definierar urvalet och beräknar felprocenten på årsbasis efter politikområde (landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa).

Landsbygdsutveckling står för 90 % av utgifterna och är i allmänhet det politikområde som innehåller mest fel. Komplexiteten hos vissa stödkrav för åtgärder inom landsbygdsutveckling spelade en viktig roll i de höga felprocentsatserna.

III. Sedan 2012 har kommissionen behandlat frågan om hög felprocentsats genom att begära nationella handlingsplaner från medlemsstaterna och övervaka deras genomförande. Grundat på de erfarenheter som gjorts och på rekommendationer från revisionsrätten, kommer dessa handlingsplaner att förbättras med tiden.

Det förväntade resultatet av alla åtgärder kommer inte alltid att visa sig på kort sikt, det gäller särskilt åtgärder som genomförs genom fleråriga åtaganden. De första resultaten av de gemensamma ansträngningarna för att reducera felprocentsatserna genom att genomföra handlingsplaner kan dock redan ses i en lägre felprocent för landsbygdsutveckling under 2013.

Kommissionen kommer fortsätta att övervaka genomförandet av handlingsplanerna, dels ur ett revisionsperspektiv, dels ur ett operativt perspektiv samt genom bilaterala möten, övervakningskommittéer och årliga granskningsmöten.

V. Kommissionen har även i sina egna revisioner hittat brister gällande den offentliga upphandlingen. Betydande finansiella korrigeringar har redan vidtagits gällande detta.

Offentlig upphandling är en av de centrala delarna i handlingsplanerna för landsbygdsutveckling.

Det bör dock noteras att bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling inte nödvändigtvis betyder att 100 % av utgifterna inte är stödberättigande. Projektet som sådant kan mycket väl uppnå sitt mål och tillföra verkligt mervärde.

För perioden 2014–2020 har kommissionen redan presenterat vägledning för yrkesverksamma aktörer om hur man undviker vanliga fel i europeiska projekt för struktur- och investeringsfonder. Dessa riktlinjer presenterades för förvaltningsmyndigheter och utbetalande organ vid ett seminarium om felprocent som hölls i oktober 2014.

VI. Betydande brister gällande åtgärden som stödjer bearbetning av jordbruksprodukter följs upp i förfarandet för kontroll av överensstämmelse.

Vad avser avsiktliga överträdelser genomför kommissionen en bedrägeribekämpningsstrategi genom att organisera särskilda seminarier i flera medlemsstater.

Kommissionen delar denna slutsats.

Kommissionen kommer att fortsätta att förse medlemsstater med rekommendationer och riktlinjer samt sprida bästa praxis för att förbättra kontrollsystemet och undvika fel.

Utbetalande organ måste dessutom uppfylla ackrediteringskriterierna i bilaga I till förordning 907/2014 (programmet för 2014–2020) innan utbetalning görs. Kommissionens avdelningar granskar ackrediteringen genom efterhandskontroller.

VIII. När det gäller begränsade incitament för stödmottagare att fullgöra sina åtaganden inom jordbruk, speglar miljöåtgärder inom jordbruket ett frivilligt åtagande från jordbrukare att generera miljöfördelar och kollektiva nyttigheter som går utöver de obligatoriska kraven. Faktumet att stödet som ges för miljöåtgärder inom jordbruk (som täcker uppkomna kostnader och inkomstbortfall) har en kompensatorisk karaktär, innebär inte att det för med sig omedelbara ekonomiska fördelar för jordbrukare, även om detta inte är uteslutet på längre sikt.

Vad avser den ”låga” kontrollfrekvens för åtaganden, ska medlemsstaten i enlighet med rådande lagstiftning, i det fallet kontroller på plats visar en stor underlåtenhet att följa bestämmelserna, öka procentandelen av stödmottagare som kontrolleras på plats. Den korrekta tillämpningen av detta kontrolleras under kommissionens kontroll av överensstämmelse.

Kontrollfrekvensen för jordbruksåtaganden fastställs till 100 % för administrativa kontroller och 5 % för kontroller på plats. Kostnaderna för förvaltning och kontroller som publicerades i verksamhetsrapporten för 2013 uppgår till 4 miljarder euro för hela den gemensamma jordbrukspolitiken. Därför bör betoning läggas på en förbättring av kontrollernas effektivitet och inte en ökning av dem.

När det gäller sanktioner anser kommissionen att även om sanktioner för bristande efterlevnad ska vara proportionerliga ska de fortsätta att användas i avskräckande syfte.

IX. Fastställandet av handlingsplaner utformades som en preventiv process som grundar sig på arbetsdokument (2013) 244, och bygger på medlemsstaternas egenkontroll av de grundläggande orsakerna som hade inverkan på felprocentsatserna. Processen har successivt antagit ett reaktivt perspektiv, och den har lett till att det på ett systematiskt sätt tagits hänsyn till granskningsresultaten och att det föreslagits korrigerande åtgärder. Det dubbla perspektivet (förebyggande och reaktiva) utgör fortfarande en del av genomförandet. Den senaste uppdateringen av handlingsplanerna visar att nästan 50 % av åtgärderna utlöstes av konkreta granskningsresultat från revisionsrätten eller kommissionen, medan andra hälften grundar sig på medlemsstaternas egenkontroll.

Förhandsbedömningen av huruvida alla åtgärderna i landsbygdsutvecklingsprogrammen för 2014–2020 kan verifieras och kontrolleras tar även upp frågan om risk för felprocent ur ett förebyggande perspektiv.

X. Kommissionen delar uppfattningen att det är viktigt att uppnå en lämplig balans mellan å ena sidan antalet bestämmelser samt deras komplexitet och å andra sidan det att säkerställa utgifternas laglighet och korrekthet.

XI.

a) Kommissionen stöder rekommendationen. De specifika frågor som tas upp av revisionsrätten bör endast hanteras inom handlingsplanerna om brister har kunnat konstateras. Kommissionen inser vikten av vägledning rörande de tre grundläggande orsakerna till fel samt spridning av bästa praxis. Detta kommer att hanteras genom det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling och seminarierna.

Kommissionen har dessutom redan presenterat särskild vägledning till medlemsstater om offentlig upphandling, och om klimat- och miljöåtgärder i jordbruk, inklusive dubbelfinansiering.

 Frågan om avsiktligt kringgående av bestämmelser hanteras genom bedrägeribekämpningsstrategin samt seminarier om detta i flera medlemsstater.

b) Kommissionen stöder denna rekommendation. Kommissionen utvärderar för tillfället om de nya programmen kan kontrolleras och verifieras och kommer att lyfta fram eventuella brister inom ramen för granskningskommittéernas verksamhet och årliga översynsmöten med förvaltningsmyndigheterna.

Granskningsresultaten kommer dessutom att följas noggrant för att upptäcka och korrigera eventuella källor till fel som hör samman med nationella genomförandebestämmelser, och omedelbara ändringar kommer att krävas vid behov.

Lärdomar från genomförandet av programmen och tillhörande nationella bestämmelser kommer att delas genom det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling och speciella seminarier om felprocent.

c) Kommissionen stöder delvis rekommendationen eftersom den inte kan påverka omfattningen och resultatet av en sådan analys, eller lagstiftares framtida policyval för nästa programperiod.

Under 2017 kommer kommissionen att sammanställa en strategisk rapport för fonden som sammanfattar de årliga framstegsrapporter som lämnats in av medlemsstaterna (artikel 53 i förordning 1303/2013). Dessutom kommer kommissionen och medlemsstaterna att bedöma resultaten av landsbygdsutvecklingsprogrammen under den översyn som föreskrivs i artikel 21 i förordning 1303/2013. Mot bakgrund av dessa och andra rön (t.ex. granskningsresultat) kommer kommissionen att göra en bedömning av den politiska utformningen och ett eventuellt behov av att lägga fram förslag till kommande programperiod.

Vid slutet av programperioden kommer kommissionen att göra en grundlig analys av det fortsatta behovet av varje enskild stödåtgärd innan förslag läggs fram till följande programperiod, på samma sätt som gjorts för aktuell period.

Kommissionen medger att administrativa kontroller bör användas när detta är möjligt, men noterar samtidigt att detta oftast inte är genomförbart för miljöinsatser inom jordbruket.

Inledning

1. EU tilldelade 96 miljarder och medlemsstaternas bidrag förväntas uppgå till 55 miljarder.

4. Revisionsrätten rapporterar en genomsnittlig felprocent för landsbygdsutveckling under 2011–2013 på 8,2 %. Kommissionen noterar dock en svagt nedgående utveckling i felprocenten för Ejflu (8,4 % under 2011 till 7,9 % under 2013).

Denna felprocent är högre än de individuella procentsatser som publiceras årligen av revisionsrätten i kapitel 4 i den årliga rapporten. Anledningen är att denna analys täcker totalt 461 av 532 transaktioner för alla tre åren (vilket inkluderar politikområdena hälsa, miljö och fiske). De 71 transaktioner som inte omfattas av denna rapport har en lägre genomsnittlig felprocent. Kommissionen noterar även att revisionsrätten definierar urvalet och beräknar felprocenten på årsbasis efter politikområde (landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa).

Landsbygdsutveckling står för 90 % av utgifterna och är i allmänhet det politikområde som innehåller mest fel. Komplexiteten hos vissa stödkrav för åtgärder inom landsbygdsutveckling spelade en viktig roll i de höga felprocentsatserna.

5. Felprocentsatser innebär inte nödvändigtvis att de politiska målen inte uppfylls, vilket endast går att fastställa genom en bedömning av de insatser som stöds. För att uppnå de politiska målen för landsbygdsutvecklingspolitiken är en viss grad av komplexitet i genomförandet av politiken oundviklig, med tanke på de ambitiösa målsättningarna för landsbygdsutvecklingen. Mot bakgrund av detta måste det erkännas att det kommer att bli mycket svårt att nå en felprocent på 2 % eller lägre utan att sätta in orimliga kontrollresurser till en oöverkomlig kostnad.

Typ och förekomst av konstaterade fel

12. Vad avser typen av fel som påpekas av revisionsrätten, måste det noteras att kommissionen under sin egen granskning av investeringsåtgärder och verksamhetsrelaterade program hittat brister liknande de som revisionsrätten upptäckt. Finansiella korrigeringar har ålagts de berörda medlemsstaterna (eller så är förfaranden för kontroll av överensstämmelse på gång i syfte att göra sådana korrigeringar) för att skydda EU:s budget. Dessutom har berörda medlemsstater ombetts att vidta korrigerande åtgärder där det har konstaterats brister.

14. Landsbygdsutvecklingspolitiken genomförs genom ett nationellt eller regionalt program för utveckling av landsbygden. Merparten av felen rör de specifika krav som fastställs i programmen eller andra nationella regler. Dessa är nödvändiga för genomförandet av politiken och utmaningen för medlemsstaterna är att begränsa dessa nationella regler till de som är absolut nödvändiga för att nå de politiska målen.

För programperioden 2014–2020 måste alla landsbygdsutvecklingsprogram inbegripa en förhandsbedömning av åtgärdernas verifierbarhet och kontrollerbarhet, som utförs gemensamt av förvaltningsmyndigheten och det utbetalande organet.

26. Vid sina egna revisioner fann kommissionen även brister i det offentliga upphandlingsförfarandet. Finansiella korrigeringar har redan vidtagits gällande detta.

Offentlig upphandling är en av de centrala delarna i handlingsplanerna för landsbygdsutveckling.

Det bör dock noteras att bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling inte nödvändigtvis betyder att 100 % av utgifterna inte är berättigade. Projektet som sådant kan mycket väl uppnå sitt mål och tillföra verkligt mervärde.

Den 19 december 2013 antog kommissionen dessutom nya riktlinjer för fastställande av finansiella korrigeringar som ska tillämpas på utgifter som finansieras genom delad förvaltning, i de fall där bestämmelserna om offentlig upphandling inte har följts[2]. Enligt dessa riktlinjer bedöms bristande efterlevnad av upphandlingsregler på grundval av proportionalitetsprincipen.

Ett vägledande dokument om de vanligaste felen vid hantering av de europeiska struktur- och investeringsfonderna har redan presenterats för medlemsstaterna (4:e seminariet om felprocent, okt. 2014).

27. Vad gäller tabell 1:

Rumänien: det rapporterade felet upptäcktes av revisionsrätten i revisionsförklaringen 2012.  Den rumänska handlingsplanen för felprocent inkluderar åtgärder för att hantera brister i den offentliga upphandlingen.

Nederländerna: upphandlingsregler drogs tillbaka retroaktivt av provinsen under 2012 med verkan från och med den 1 januari 2010. Dessa skulle dock inte ha tillämpats i detta fall. Kommissionen följer upp detta med medlemsstaten.

Tyskland (Brandenburg och Berlin): Eftersom de sista åtaganden avseende bredbandstillgång kunde göras 2012 har inga vidare förebyggande eller korrigerande åtgärder kunnat genomföras. Stöd för bredband planeras inte längre för perioden 2014–2020.

Ruta 2 – Kontrakt tilldelades befintliga leverantörer direkt

Sverige inkluderar ”offentlig upphandling” som grundorsak till felen samt korrigerande och preventiva åtgärder i sin handlingsplan för felprocent.

32. Bristerna inkluderade i tabell 2 behandlas i respektive handlingsplan och syftar till att förbättra det administrativa kontrollsystemet.

35. Kommissionen delar åsikten att en förenkling inte får stå i vägen för principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

Den nya rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2014–2020 innehåller förenklingar som inte har en negativ inverkan på en sund ekonomisk förvaltning (t.ex. betalningar av klumpsummor, standardkostnader). Artikel 60 i förordning 1305/2013 fastställer att endast utgifter för investeringar som har uppstått efter det att stödansökan lämnats in ska vara stödberättigande.

Ruta 3 – Exempel på när ett ändamålsenligt stödkriterium slopas

Bristerna behandlas i respektive handlingsplan som syftar till att förbättra det administrativa kontrollsystemet.

Detta är inte längre möjligt under den nya rättsliga ramen. Se svaret på punkt 35.

38. Användningen av klumpsummor, när det gäller t.ex. stöd till unga jordbrukare, kanske inte påverkas av andra åtgärders politiska mål. Därför måste en tillräcklig balans kunna garanteras mellan ett förenklat genomförande och uppnåendet av de politiska målen samt en sund ekonomisk balans. Fördelen av en minskning av felprocenten ska inte vara den enda faktorn att ta hänsyn till.

40. Kommissionen skulle vilja påpeka att de bedrägliga utbetalningarna för landsbygdsutveckling som upptäckts och rapporterats av medlemsstater uppgår till 0,11 %[3].

43. Under sina egna revisioner har kommissionen även hittat brister i kontrollen av kriterierna för små och medelstora företag och underlåtelse att följa lämpliga bestämmelser för privat upphandling. I de fall brister har kunnat konstateras har finansiella nettokorrigeringar ålagts de berörda medlemsstaterna (eller så är förfaranden för kontroll av överensstämmelse på gång i syfte att göra sådana korrigeringar) för att skydda EU:s budget. Berörda medlemsstater har ombetts vidta avhjälpande åtgärder.

Den nuvarande rättsliga ramen för 2014–2020 innehåller inga begränsningar gällande företagets storlek för att kunna bli stödmottagare för investeringar avseende fysiska tillgångar. Medlemsstater kan rikta stödet till specifika mottagare utifrån en swot-analys och behovsbedömning. Dessa ytterligare krav måste vara kontrollerbara och verifierbara.

46. Liknande bestämmelser kommer att gälla för perioden 2014–2020.

48. Kommissionen delar uppfattningen att de nationella myndigheterna potentiellt kunde ha upptäckt många av de fel som revisionsrätten hittade. Reglerna för den gemensamma jordbrukspolitiken ger medlemsstaterna alla nödvändiga instrument för att minska de flesta risker för fel.

Kommissionen kommer att fortsätta att förse medlemsstaterna med rekommendationer och vägledning samt sprida bästa praxis för att förbättra kontrollsystemet och undvika fel.

Ruta 5 – Exempel på otillräcklig kvalitet på myndigheternas kontroller

Bristerna behandlas i respektive handlingsplan som syftar till att förbättra det administrativa kontrollsystemet.

51. Under sina egna revisioner fann kommissionen även brister i genomförandet av administrativa kontroller. Berörda medlemsstater har ombetts vidta avhjälpande åtgärder och finansiella korrigeringar har, i tillämpliga fall, gjorts.

57. Under sina egna revisioner fann kommissionen också brister i kontrollen av miljöåtaganden i jordbruket och berörda medlemsstater har ombetts vidta avhjälpande åtgärder. Dessutom har finansiella korrigeringar, i tillämpliga fall, ålagts berörda medlemsstater.

Ruta 7 – Exempel på när enkla miljöåtaganden inom jordbruket inte fullgjordes

Bristerna som har konstaterats i Malta beror till stor del på att stödmottagare till miljöåtgärder inom jordbruket inte fullgjorde sina åtaganden. Den maltesiska förvaltningen har vidtagit flera riktade informationsåtgärder och tillhandahållit individuella utbildningar för vissa stödmottagare.

59. Miljöåtgärder i jordbruket speglar ett frivilligt åtagande från jordbrukare att generera miljöfördelar och miljövänliga kollektiva nyttigheter som går utöver de obligatoriska kraven. Faktumet att stödet som ges för miljöåtgärder inom jordbruk (som täcker uppkomna kostnader och inkomstbortfall) har en kompensatorisk karaktär, innebär inte att det för med sig omedelbara ekonomiska fördelar för jordbrukare, även om detta inte är uteslutet på längre sikt.

62. Vad gäller den ”låga” kontrollfrekvensen för miljöåtaganden inom jordbruket är, enligt gällande rättsakter medlemsstaten skyldig att, när det vid kontroller på plats konstateras betydande bristande efterlevnad inom ramen för en viss stödordning eller stödåtgärd eller i en region eller del av en region, öka procentandelen stödmottagare som ska kontrolleras på plats.

Beroende på medlemsstat och på den individuella åtgärden skulle kontrollfrekvensen för kontroller på plats kunna bli högre än 5 %. Den korrekta tillämpningen av detta kontrolleras under kommissionens kontroller av överensstämmelse.

Alla stödkriterier, åtagande och andra skyldigheter ska kontrolleras under kontroller på plats. Om något av detta inte kan kontrolleras vid tidpunkten för kontrollen på plats ska ett andra besök ordnas.

63. I enlighet med gällande rättsakter ska administrativa kontroller täcka allt som går och är lämpligt att kontrollera administrativt (inklusive fullgörande av miljöåtgärder inom jordbruket).

Under sina kontroller av överensstämmelse verifierar kommissionen även om kontroller kan utföras administrativt utöver kontroller på plats. I lämpliga fall ska rekommendationer utfärdas till medlemsstaterna och finansiella korrigeringar tillämpas.

Dessutom innehåller den nya rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2014–2020 bestämmelser som kräver att medlemsstaterna säkerställer att alla åtgärder för landsbygdsutveckling som de har för avsikt att genomföra är verifierbara och kontrollerbara. En förhandsbedömning av åtgärdernas verifierbarhet och kontrollerbarhet måste ingå i landsbygdsutvecklingsprogrammet.

64. Kommissionen anser att även om sanktioner för bristande efterlevnad ska vara proportionerliga ska de fortsätta att användas i avskräckande syfte.

Under den nya rättsliga ramen måste också hänsyn tas till upprepade fall när en beräkning av ett avdrag görs. Det är upp till medlemsstaten att definiera den praktiska tillämpningen av kriterierna som finns med i lagtexten, och även konkreta procentsatser och dessas belopp.

65. Vid allvarliga fall där åtagande inte fullgjorts ska mottagaren uteslutas från stöd under året som upptäckten gjordes och påföljande år.

Ruta 10 – Ytterligare stödvillkor som medlemsstater infört för stöd till mindre gynnade områden

Bristerna behandlas i respektive handlingsplan som syftar till att förbättra det administrativa kontrollsystemet.

74. Sedan 2012 har kommissionen behandlat frågan om hög felprocentsats genom att begära nationella handlingsplaner från medlemsstaterna samt övervaka genomförande av dessa handlingsplaner. Grundat på de erfarenheter som gjorts och på rekommendationer från revisionsrätten, kommer dessa handlingsplaner att förbättras med tiden.

Det förväntade resultatet av alla åtgärder kommer inte alltid att visa sig på kort sikt. Det gäller särskilt åtgärder som genomförs genom fleråriga åtaganden. De första resultaten av kommissionens och medlemsstaternas gemensamma ansträngningar för att reducera felprocentsatserna genom genomförande av handlingsplaner kan dock redan ses i en lägre felprocent för landsbygdsutveckling under 2013.

Kommissionen kommer fortsätta att övervaka genomförandet av handlingsplanerna, dels ur ett revisionsperspektiv, dels ur ett operativt perspektiv genom bilaterala möten, övervakningskommittéer och årliga granskningsmöten.

75. Kommissionens befogenheter har stärkts i och med den nya förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken (EU) nr 1306/2013. I artikel 41.2 föreskrivs att mellanliggande betalningar till medlemsstaten kan upphävas eller minskas om man upptäcker att huvudkomponenterna i det nationella kontrollsystemet inte är effektiva eller om nödvändiga korrigerande åtgärder inte har genomförts. Artikel 36.7 föreskriver avbrott av mellanliggande betalningar, som ett första omedelbart och reaktivt verktyg, i de fall som utbetalningarnas legitimitet och regelbundenhet ifrågasätts.

Dessutom, för att undvika finansiella korrigeringar, måste varje utbetalande organ, för vilket reservationer gjorts i GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings årliga verksamhetsrapport, agera omedelbart.

Kommissionen anser att även om sanktioner för bristande efterlevnad ska vara proportionerliga ska de fortsätta att användas i avskräckande syfte.

76. Granskningsresultat följdes upp mer systematiskt i den senaste uppdateringen av handlingsplanerna (september 2014). Medlemsstaterna fick beakta revisionsrättens och kommissionens granskningsresultat i mycket större utsträckning. 46 % av de åtgärder som presenterats av medlemsstaterna hade inriktats på konkreta granskningsresultat, varav 50 % kom från revisionsrättens rapporter. 

 Det bör också noteras att väsentliga fall som rapporteras av revisionsrätten följs upp av kommissionen, även genom överensstämmelseförfarande, i lämpliga fall.

77. Inom ramen för den tredje uppdateringen av handlingsplanen i september 2014 ombads medlemsstaterna att tillhandahålla resultatindikatorer och senaste kända resultat för att förbättra åtgärdernas effektivitet.

78. De fyra gemensamma möten för kommittén för landsbygdsutveckling och kommittén för jordbruksfonderna som hittills organiserats enbart för att behandla felprocent (seminarierna), har utgjort en systematisk process där bra och innovativ praxis har kunnat spridas. Det bör dessutom noteras att det utöver seminarierna och aktiviteterna för det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling, sker ett utbyte av bästa praxis även vid de formella möten som hålls av kommittén för landsbygdsutveckling, och under de tre årliga mötena mellan direktörerna för de utbetalande organen i samtliga medlemsstater.

Från och med 2015 kommer det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling att fungera som en ytterligare resurs för att sprida bästa praxis under perioden 2014–2020. Det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling kommer att anordna specifika evenemang, dela relevant information och involvera berörda intressenter i initiativ för ökad medvetenhet.

79. Kommissionen försäkrar regelbundet utbyte med medlemsstaterna om frågor rörande felprocentsatser, och har tillhandahållit omfattande vägledande dokument om landsbygdsutvecklingsåtgärder och andra horisontella ämnen av betydelse (t.ex. förenklade kostnadsalternativ, regler för offentlig upphandling).

I synnerhet arbetsdokumentet SWD (2013) 244 om felprocent i landsbygdsutveckling innehöll en gemensam uppsättning grundorsaker som eventuellt kan bli relevanta i samtliga medlemsstater. Medlemsstaterna bör fastställa vilka av dessa som förekommer i de egna länderna och vidta lämpliga motverkande åtgärder.

80. Brister som påträffas till följd av granskningsresultat följs upp av kommissionen, och medlemsstaterna ombeds systematiskt att åtgärda dessa genom handlingsplanerna.

81. Det faktum att medlemsstater gjort en förhandsbedömning av åtgärdernas verifierbarhet och kontrollerbarhet (förebyggande), tillsammans med en närmare uppföljning av granskningsresultaten, gör att effektiviteten i handlingsplanerna kan förbättras, såsom framgår av uppdateringen i oktober 2014.

90. Ändringen som revisionsrätten hänvisar till infördes eftersom kostnaden för att tillämpa administrativa sanktioner på små belopp kunde visa sig vara oproportionerlig jämfört med fördelarna, och på så sätt äventyra en sund ekonomisk förvaltning.

91. Kommissionen är fullt medveten om vikten av de efterföljande stegen av regleringsprocessen. I detta hänseende har medlemsstaternas ansvar ökats genom att både förvaltningsmyndigheter och utbetalande organ kräver att en förhandsbedömning görs av programplanerade åtgärders verifierbarhet och kontrollerbarhet. Dessutom har kommissionen nu tillgång till bättre förebyggande verktyg, såsom inställning av utbetalningar och avbrott av betalningsfrister, som borde ha en avskräckande effekt på felen.

Såsom revisionsrätten bekräftat i denna särskilda rapport har så kallad gold-plating (ytterligare nationella/regionala regler som är omotiverade) endast en marginell inverkan på felprocenten.

93. Sedan 2012 har kommissionen behandlat frågan om hög felprocentsats genom att begära nationella handlingsplaner från medlemsstaterna och övervaka genomförandet av dessa handlingsplaner. Grundat på de erfarenheter som gjorts och på rekommendationer från revisionsrätten, kommer dessa handlingsplaner att förbättras med tiden.

Det förväntade resultatet av alla åtgärder kommer inte alltid att visa sig på kort sikt. Det gäller särskilt åtgärder som genomförs genom fleråriga åtaganden. De första resultaten av kommissionens och medlemsstaternas gemensamma ansträngningar för att reducera felprocentsatserna genom genomförande av handlingsplaner kan dock redan ses i en lägre felprocent för landsbygdsutveckling under 2013.

Kommissionen kommer fortsätta att övervaka genomförandet av handlingsplanerna, dels ur ett revisionsperspektiv, dels ur ett operativt perspektiv, samt genom bilaterala möten, övervakningskommittéer och årliga granskningsmöten.

95.

Första strecksatsen:

Kommissionen har även i sina egna revisioner hittat brister gällande dessa frågor. Betydande finansiella korrigeringar har redan vidtagits gällande detta.

Offentlig upphandling och åtaganden som inte fullföljs är de centrala delarna i handlingsplanerna för landsbygdsutveckling.

Det bör dock noteras att bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling inte nödvändigtvis betyder att 100 % av utgifterna inte är berättigade. Projektet som sådant kan mycket väl uppnå sitt mål och tillföra verkligt mervärde.

Andra strecksatsen:

Kommissionen delar denna slutsats.

Kommissionen kommer att fortsätta att förse medlemsstater med rekommendationer och vägledning samt sprida bästa praxis för att förbättra kontrollsystemet och undvika fel.

Utbetalande organ måste dessutom uppfylla ackrediteringskriterier som fastställs i bilaga I till förordning 907/2014 (programmet för 2014–2020) innan utbetalning görs. Kommissionens avdelningar granskar ackrediteringen genom efterhandskontroller.

96. När det gäller begränsade incitament för stödmottagare att fullgöra sina åtaganden inom jordbruk, speglar miljöåtgärder inom jordbruket ett frivilligt åtagande från jordbrukare att generera miljöfördelar och kollektiva nyttigheter som går utöver de obligatoriska kraven. Faktumet att stödet som ges för miljöåtgärder inom jordbruk (som täcker uppkomna kostnader och inkomstbortfall) har en kompensatorisk karaktär, innebär inte att det för med sig omedelbara ekonomiska fördelar för jordbrukare, även om detta inte är uteslutet på längre sikt.

Vad avser den ”låga” kontrollfrekvensen för åtaganden, ska medlemsstaten i enlighet med rådande lagstiftning, i det fallet kontroller på plats visar en stor underlåtenhet att följa bestämmelserna, öka procentandelen av stödmottagare som kontrolleras på plats.  Den korrekta tillämpningen av detta kontrolleras under kommissionens kontroll av överensstämmelse.

Kontrollfrekvensen för jordbruksåtaganden fastställs till 100 % för administrativa kontroller och 5 % för kontroller på plats. Kostnaderna för förvaltning och kontroller som publicerades i verksamhetsrapporten för 2013 uppgår till 4 miljarder euro för hela den gemensamma jordbrukspolitiken. Därför bör betoning läggas på en förbättring av kontrollernas effektivitet och inte en ökning av dem.

När det gäller sanktioner anser kommissionen att även om sanktioner för bristande efterlevnad ska vara proportionerliga ska de fortsätta att användas i avskräckande syfte.

97. Fastställandet av handlingsplaner utformades som en förebyggande process som grundar sig på arbetsdokumentet SWD (2013) 244, och bygger på medlemsstaternas egenkontroll av de grundläggande orsakerna som hade inverkan på felprocentsatserna. Processen har successivt antagit ett reaktivt perspektiv, och den har lett till att det på ett systematiskt sätt tagits hänsyn till granskningsresultaten och att det föreslagits korrigerande åtgärder. Det dubbla perspektivet (förebyggande och reaktiva) utgör fortfarande en del av genomförandet. Den senaste uppdateringen av handlingsplanerna visar att nästan 50 % av åtgärderna utlöstes av konkreta granskningsresultat från revisionsrätten eller kommissionen, medan andra hälften grundar sig på medlemsstaternas egenkontroll.

Förhandsbedömningen av huruvida alla åtgärderna i landsbygdsutvecklingsprogrammen för 2014–2020 kan verifieras och kontrolleras tar även upp frågan om risk för felprocent ur ett förebyggande perspektiv.

Rekommendation 1

Kommissionen stöder rekommendationen. De specifika frågor som tas upp av revisionsrätten ska endast hanteras inom handlingsplanerna om brister har kunnat konstateras.

Kommissionen inser vikten av vägledning rörande de tre grundläggande orsakerna till fel samt spridning av bästa praxis. Detta kommer att hanteras genom det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling och seminarierna.

Kommissionen har dessutom redan presenterat särskild vägledning till medlemsstater om offentlig upphandling, och om klimat- och miljöåtgärder i jordbruk, inklusive dubbelfinansiering.

Frågan om avsiktligt kringgående av bestämmelser hanteras genom bedrägeribekämpningsstrategin samt seminarier om detta i flera medlemsstater.

Offentlig upphandling

Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.

Kommissionen vill dock understryka att för perioden 2014–2020 har kommissionen redan presenterat vägledning för yrkesverksamma aktörer om hur man undviker vanliga fel i europeiska projekt för struktur- och investeringsfonder. Denna vägledning presenterades för förvaltningsmyndigheter och utbetalande organ vid ett seminarium om felprocent som hölls i oktober 2014.

Avsiktligt kringgående av regler

Kommissionen stöder denna rekommendation som riktar sig till medlemsstaterna.

Stöd för miljövänligt jordbruk

Kommissionen stöder denna rekommendation som riktar sig till medlemsstaterna och skulle vilja understryka att den under sina överensstämmelserevisioner på ett systematiskt sätt verifierar om administrativa kontroller skulle kunna göras utöver de kontroller som görs på plats. Om detta är fallet ges rekommendationer till medlemsstaterna för att öka omfattningen av de administrativa kontrollerna och samtidigt genomförs även finansiella korrigeringar.

Dessutom innehåller den rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2014–2020 bestämmelser som kräver att medlemsstaterna säkerställer att alla åtgärder för landsbygdsutveckling som de har för avsikt att genomföra är verifierbara och kontrollerbara.

Alla landsbygdsutvecklingsprogram måste inbegripa en förhandsbedömning av åtgärdernas verifierbarhet och kontrollerbarhet, däribland miljö- och klimatåtgärder inom jordbruket, samt insatser och konkreta åtaganden. Om dessa kontroller inte är tillfredsställande måste landsbygdsutvecklingsprogrammet justeras i enlighet med detta (artikel 62 i förordning 1305/2013). Dessutom görs ett helt avdrag på utbetalning vid allvarliga fall där åtaganden inte fullgjorts eller stödmottagarna inte uppfyllde stödvillkoren, samtidigt som stödmottagaren utesluts från att ta emot stöd under året då upptäckten gjordes och året därpå.

När det gäller sanktioner delar kommissionen åsikten att även om sanktioner för bristande efterlevnad ska vara proportionerliga ska de fortsätta att användas i avskräckande syfte.

Rekommendation 2

Kommissionen stöder denna rekommendation. Kommissionen utvärderar för tillfället om de nya programmen kan kontrolleras och verifieras och kommer att lyfta fram eventuella brister inom ramen för granskningskommittéernas verksamhet och årliga översynsmöten med förvaltningsmyndigheterna.

Granskningsresultaten kommer dessutom att följas noggrant för att upptäcka och korrigera eventuella källor till fel som hör samman med att nationella bestämmelser fastställs, och omedelbara ändringar kommer att krävas vid behov.

Lärdomar från genomförandet av programmen och tillhörande nationella bestämmelser kommer att delas genom det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling och speciella seminarier om felprocent.

Rekommendation 3

Kommissionen stöder delvis rekommendationen eftersom den inte kan påverka omfattningen och resultatet av en sådan analys, eller lagstiftares framtida policyval för nästa programperiod.

Under 2017 kommer kommissionen att sammanställa en strategisk rapport för fonden som sammanfattar de årliga framstegsrapporter som lämnats in av medlemsstaterna (artikel 53 i förordning 1303/2013). Dessutom kommer kommissionen och medlemsstaterna att bedöma resultaten av landsbygdsutvecklingsprogrammen under översynsprocessen som föreskrivs i artikel 21 i förordning 1303/2013. Mot bakgrund av dessa och andra rön (t.ex. granskningsresultat) kommer kommissionen att göra en bedömning av den politiska utformningen och ett eventuellt behov av att lägga fram förslag till kommande programperiod.

Vid slutet av programperioden kommer kommissionen att göra en grundlig analys av det fortsatta behovet av varje enskild stödåtgärd innan förslag läggs fram till följande programperiod, på samma sätt som gjorts för aktuell period.

Sista punktsatsen:

Kommissionen medger att administrativa kontroller bör användas när detta är möjligt, men noterar samtidigt att detta oftast inte är genomförbart för miljöinsatser inom jordbruket.

[1]        SWD(2013) 244, 27.6.2013.

[2]         Kommissionens beslut C(2013) 9527.

[3]         Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Årsrapport om bedrägeribekämpning 2013 COM(2014) 474 final