1.   

Europaparlamentet konstaterar att revisionsrättens slutliga årsredovisning granskas av en oberoende extern revisionsfirma – PricewaterhouseCoopers SARL. Syftet med detta är att se till att samma principer om transparens och redovisningsskyldighet tillämpas på revisionsrätten som på de av revisionsrätten reviderade organen. Parlamentet noterar att revisorn anser att ”årsredovisningen ger en sann och rättvisande bild av Europeiska revisionsrättens finansiella ställning”.

2.   

Europaparlamentet betonar att revisionsrätten under 2013 hade åtagandebemyndiganden som uppgick till totalt 142 761 000 EUR (142 477 000 EUR för 2012), och att utnyttjandegraden för dessa anslag var 92 %. Parlamentet beklagar att utnyttjandegraden sjönk 2013 jämfört 2012, då den var 96 %.

3.   

Europaparlamentet betonar dock att revisionsrättens budget är rent administrativ, där en stor del går till kostnader för personal som arbetar inom institutionen. Parlamentet noterar det skäl som anges i revisionsrättens rapport om budget- och finansförvaltningen för 2013 för att förklara den lägre utnyttjandegraden.

4.   

Europaparlamentet noterar revisionsrättens nya strategi för 2013–2017 för att maximera sin roll som unionens externa revisor. Parlamentet stöder den plan som inrättades för 2013 och påminner revisionsrätten om behovet av att förbättra effektivitetsrevisionsrapporternas kvantitet och kvalitetet genom att förbättra effektiviteten och de resurser som öronmärkts för dem. Parlamentet noterar också den ökning med 60 % av antalet sådana rapporter sedan 2008 och framhåller att kvantiteten inte får öka på bekostnad av kvaliteten.

5.   

Europaparlamentet påminner revisionsrätten om att parlamentet, rådet och kommissionen i punkt 54 i den gemensamma ansatsen för de decentraliserade byråerna från 2012 kom överens om att alla aspekter på externa revisioner som lagts ut på entreprenad fortfarande ”faller […] helt inom revisionsrättens ansvarsområde; revisionsrätten sköter alla nödvändiga administrativa förfaranden och upphandlingsförfaranden och finansierar dessa såväl som eventuella andra kostnader i samband med externa revisioner som lagts ut på entreprenad från sin egen budget”. Parlamentet förväntar sig att revisionsrätten iakttar denna gemensamma ansats och kontrakt och betalar för byråernas externa revisioner.

6.   

Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att granska effekterna av en konsolidering av domstolens kanslier till ett enda kansli i syfte att säkerställa en bättre samordning av de olika domstolarnas processuella åtgärder.

7.   

Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens interna reformprogram som utgör en del av revisionsrättens strategi för 2013–2017 och bygger på rapporten från sakkunnighetsbedömningen 2014, parlamentets betänkande om revisionsrättens framtid och revisionsrättens egen interna analys. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att regelbundet rapportera till parlamentet om utarbetandet och genomförandet av reformen.

8.   

Europaparlamentet anser att det behövs en viss grad av flexibilitet i revisionsrättens arbetsprogram för att säkerställa att det snabbt anpassas till oväntade viktiga frågor som kan kräva specifika revisioner eller särskild uppmärksamhet och att revisionsrätten kan bortse från vissa punkter i programmet som inte längre är relevanta. Parlamentet anser också att det är viktigt att revisionsrätten uppnår en viss grad av diversifiering och balans i stället för att fokusera alltför mycket och alltför ofta på vissa verksamhetsområden. Parlamentet uppmärksammar revisionsrätten på lagstiftarnas politiska prioriteringar och de frågor av större intresse för EU-medborgarna som meddelas av parlamentets budgetkontrollutskott.

9.   

Europaparlamentet stöder revisionsrätten i dess ansträngningar att tilldela mer resurser till effektivitetsrevisioner. Parlamentet påminner om att revisionsrätten bör se till att de revisorer som får uppgiften att genomföra en viss granskning har den tekniska kunskap och de metodologiska färdigheter som krävs för att genomföra revisionen.

10.   

Europaparlamentet påminner revisionsrätten om behovet av att förbättra tidsplaneringen, särskilt i fallet med revisionsrättens särskilda rapporter, utan att rapporternas kvalitet försämras. Parlamentet beklagar att punktligheten när det gäller revisionsresultaten fortfarande är långt ifrån det långsiktiga målet. Parlamentet rekommenderar revisionsrätten att fastställa målet att minska längden på varje fas i effektivitetsrevisionsplanen.

11.   

Europaparlamentet noterar att revisionsrättens metoder måste vara konsekventa och tillämpas inom alla förvaltningsområden. Parlamentet förstår att en ytterligare anpassning skulle kunna leda till inkonsekvenser i revisionsrättens definitioner av olagliga transaktioner genomförda med direkt och delad förvaltning.

12.   

Europaparlamentet noterar att den genomsnittliga tiden för att utarbeta en särskild rapport fortfarande är 20 månader, liksom den var 2012. Parlamentet beklagar att revisionsrätten inte uppnådde det strategiska målet med en genomsnittlig produktionstid på 18 månader för särskilda rapporter. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att till varje särskild rapport bifoga uppgifter om rapportens bakgrund och uppgifter om de olika faserna i utarbetandet.

13.   

Europaparlamentet anser att rekommendationerna i de särskilda rapporterna bör vara tydligare och konsekvent redovisa de berörda ländernas positiva och negativa agerande.

14.   

Europaparlamentet noterar att de senaste ändringarna i parlamentets arbetsordning, som är avsedda att öka utskottens involvering i olika områden med avseende på de särskilda rapporterna, inte har motsvarat förväntningarna. Parlamentet strävar efter att undersöka olika sätt att förbättra de parlamentariska förfaranden som tillämpas för revisionsrättens särskilda rapporter.

15.   

Europaparlamentet stöder den fortsatta utökningen av antalet revisionstjänster under 2013. Parlamentet noterar den framgångsrika rekryteringen av ny personal till revisionstjänster och minskningen av lediga tjänster i slutet av 2013 jämfört med 2012.

16.   

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten har förklarat att den inte tar hänsyn till geografiska kriterier när den tillsätter ledande befattningar. Parlamentet uppmanar revisionsrätten i detta avseende att göra vad som krävs för att i framtiden avhjälpa den nuvarande stora obalansen vid revisionsrätten, särskilt när det gäller ledande befattningar.

17.   

Europaparlamentet beklagar att den jämställdhetsplan som revisionsrätten införde 2012 för att garantera balans mellan könen inte har gett förväntat resultat, särskilt när det gäller ledande befattningar. Parlamentet noterar att av 70 ledande befattningar och enhetschefstjänster innehas endast 21 av kvinnor och att majoriteten av dessa tjänster dessutom finns inom direktoraten för översättning och administration. Parlamentet framhåller och välkomnar ökningen av antalet kvinnliga revisorer, något som utan tvekan kommer att påverka antalet kvinnor på ledande befattningar inom revisionsverksamheten. Parlamentet noterar revisionsrättens åtagande att snabbt se över jämställdhetsplanen i syfte att finna effektiva lösningar som gör det möjligt att så snart som möjligt uppnå de mål som fastställts inom detta område.

18.   

Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att i sin årliga verksamhetsrapport inkludera en översikt över anställda i ledande ställning, uppdelat efter nationalitet, kön och befattning.

19.   

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten färdigställt K3-byggnaden enligt tidsplanen och inom budgetramarna.

20.   

Europaparlamentet kräver att revisionsrättens fastighetspolitik ska inbegripas i den årliga verksamhetsrapporten, särskilt med tanke på hur viktigt det är att kostnaderna för en sådan politik motiveras ordentligt och att de inte är överdrivet höga.

21.   

Europaparlamentet noterar de betydande prisskillnaderna när det gäller översättningskostnaderna för de olika språken (med variationer på över 100 EUR per sida beroende på språket) vid revisionsrätten. Parlamentet anser att så stora skillnader i kostnaderna måste analyseras och rättas till, även om de indirekta kostnaderna är inkluderade.

22.   

Europaparlamentet noterar med oro de enorma skillnaderna i översättningskostnader mellan de olika EU-institutionerna, och uppmanar därför den interinstitutionella arbetsgruppen för översättning att kartlägga orsakerna bakom dessa skillnader och lägga fram lösningar för att komma till rätta med obalansen och harmonisera översättningskostnaderna, samtidigt som man säkerställer full respekt för kvalitet och språklig mångfald. Parlamentet noterar, med detta i åtanke, att arbetsgruppen borde återupprätta samarbetet mellan institutionerna för utbyte av bästa praxis och resultat, och kartlägga områden där samarbete och överenskommelser mellan institutionerna kan stärkas. Parlamentet anser att arbetsgruppen dessutom bör sträva efter att införa en enhetlig metod för redovisning av översättningskostnaderna för samtliga institutioner i syfte att göra det enklare att analysera och jämföra kostnaderna. Enligt parlamentet bör arbetsgruppen lägga fram resultatet av detta arbete före 2015 års utgång. Parlamentet uppmanar alla EU-institutioner att spela en aktiv roll i den interinstitutionella arbetsgruppens arbete, och påminner i detta sammanhang om att respekten för flerspråkighet i EU-institutionerna är av grundläggande betydelse för att man ska kunna garantera lika behandling och lika möjligheter för alla EU-medborgare.

23.   

Parlamentet anser, i dessa tider präglade av kris och allmänna budgetnedskärningar, att kostnaderna för ”bortadagar” för personalen vid unionens institutioner måste minskas, och att dessa dagar i mån av möjlighet bör hållas i institutionernas lokaler, eftersom mervärdet av ”bortadagar” inte motiverar så höga kostnader.

24.   

Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten har gjort förbättringar med avseende på att fastställa och klargöra CEAD-avdelningens (avdelningen för samordning, utvärdering, revisionsförklaring och utveckling) behörighet och ansvar. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att fortsätta dessa ansträngningar och vill bli informerat om de åtgärder som vidtas för att förbättra avdelningens resultat.

25.   

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten under 2013 rapporterade totalt 14 fall av misstänkta bedrägerier till följd av sitt revisionsarbete och 10 fall till följd av anmälningar till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf). Parlamentet noterar att Olaf har beslutat att inleda en undersökning i sju av de 14 fallen och att information skickats till en annan myndighet för uppföljningsåtgärder i de övriga fallen.

26.   

Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att i sina årliga verksamhetsrapporter, i överensstämmelse med gällande bestämmelser om uppgiftsskydd och konfidentialitet, inbegripa resultaten och följderna av de ärenden som Olaf har avslutat där institutionen eller någon av dess anställda varit föremål för utredning.

27.   

Europaparlamentet stöder internrevisorns uppföljningsgranskning 2013 och de framsteg som gjorts för att fastställa och prioritera de finansiella och operativa riskerna och för att utforma förebyggande kontroller.

28.   

Europaparlamentet noterar att informationssäkerheten behöver en samordnad och harmoniserad säkerhetsstrategi. Parlamentet påpekar att effektiviteten i förvaltningen och internkontrollerna kan förbättras inom de viktigaste områdena för revisionsrättens förvaltning.

29.   

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten infört ett nytt stödsystem för revision (ASSYST) som är ett internt revisionsverktyg. Parlamentet begär att få information om målen för denna applikation.

30.   

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten har lämnat försäkringar om att den vidtar alla tänkbara åtgärder för att se till att anslagen för tjänsteresor används med sträng tillämpning av principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

31.   

Europaparlamentet noterar dessutom att man infört ny programvara för att förbättra administrationen av språkutbildningen. Parlamentet förväntar sig att dessa verktyg kommer att förbättra handläggningen av språkutbildningen.

32.   

Europaparlamentet inser att revisionsrätten är intresserad av att utvärdera sin närvaro i medierna, men anser att revisionsrätten måste förtydliga sina meddelanden. Parlamentet föreslår därför att den redaktionella kvaliteten på alla revisionsrättens texter ska omfattas av en centraliserad process.

33.   

Europaparlamentet uppskattar samarbetet mellan revisionsrätten och parlamentets budgetkontrollutskott och välkomnar regelbunden återkoppling på parlamentets begäran. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att i sin årliga verksamhetsrapport inkludera ett särskilt avsnitt om de åtgärderna den har vidtagit som svar på parlamentets rekommendationer om ansvarsfrihet angående revisionsrätten för föregående budgetår, på samma sätt som de flesta andra institutionerna gör. Parlamentet begär dock att revisionsrätten och den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten på nytt förbättrar sitt samarbete för att deras arbete ska bli effektivare och mer ändamålsenligt.

34.   

Europaparlamentet anser att revisionsrättens rapporter, och särskilt de särskilda rapporterna, är ett viktigt bidrag i strävan mot att förbättra strategin för utgifterna med avseende på unionens medel. Parlamentet anser att revisionsrättens rapporter skulle kunna ha ett ännu större mervärde om de kompletterades med flera korrigerande åtgärder som unionen ska genomföra, och en förväntad tidsplan för genomförandet, för att uppnå de mål som fastställts i unionens program, fond eller strategi. Parlamentet anser att denna ökade fokusering på output, och särskilt långsiktiga resultat, i enlighet med principerna om effektivitet och ändamålsenlighet, därför skulle förbättra den nödvändiga uppföljningsprocess som ska utföras av revisionsrätten, i vilken de föreslagna rekommendationernas effekter skulle följas upp.

35.   

Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att undersöka möjligheten att lägga fram sin årsrapport tidigare inom ramen för de parametrar som fastställts i unionens budgetförordning.