20.10.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 355/146

—

med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

—

med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (1),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (2),

—

med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (3),

—

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (4),

—

med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2016, avsnitt III – kommissionen (5),

—

med beaktande av sin resolution av den 29 april 2015 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2016 (6),

—

med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016 som kommissionen antog den 24 juni 2015 (COM(2015)0300),

—

med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016 som rådet antog den 4 september 2015 och översände till Europaparlamentet den 17 september 2015 (11706/2015 – C8-0274/2015),

—

med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2015 om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget 2016 (7),

—

med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet av den 23 september 2015 om hantering av flyktingkrisen: omedelbara operativa, budgetära och rättsliga åtgärder enligt den europeiska migrationsagendan (COM(2015)0490),

—

med beaktande av ändringsskrivelserna nr 1/2016 (COM(2015)0317) och 2/2016 (COM(2015)0513) till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016,

—

med beaktande av artikel 88 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0298/2015),

1.

Europaparlamentet betonar att parlamentets behandling av 2016 års budget till fullo återspeglar de politiska prioriteringar som antogs av en överväldigande majoritet i parlamentets ovannämnda resolutioner av den 11 mars 2015 om de allmänna riktlinjerna och av den 8 juli 2015 om mandatet för trepartsmötet. Parlamentet påminner om att dessa utgörs av intern och extern solidaritet, särskilt en ändamålsenlig hantering av migrations- och flyktingkrisen, samt främjande av konkurrenskraften genom skapande av anständiga arbetstillfällen av god kvalitet, och utveckling av företag och entreprenörskap i hela unionen.

2.

Europaparlamentet betonar att unionen för närvarande står inför ett antal allvarliga nödsituationer, särskilt den aldrig tidigare skådade migrations- och flyktingkrisen. Parlamentet är övertygat om att de nödvändiga ekonomiska resurserna måste anslås i unionens budget för att hantera de politiska utmaningarna och göra det möjligt för unionen att med största möjliga skyndsamhet och högsta prioritet uppnå resultat och effektivt ta itu med dessa kriser. Parlamentet inser att migrations- och flyktingkrisen inte kan lösas enbart med hjälp av ekonomiska resurser och att det krävs en övergripande strategi för att hantera såväl krisens interna som externa dimension. Parlamentet anser att exceptionella tider kräver exceptionella åtgärder och att det krävs ett kraftfullt politiskt åtagande för att säkerställa nya anslag för detta ändamål. Parlamentet understryker i detta sammanhang att solidaritet är en grundläggande princip i EU-budgeten. Parlamentet är bekymrat över att solidariteten i flyktingkrisen är ojämnt fördelad i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om hur EU-budgeten kan få medlemsstaterna att välja en mer balanserad strategi som bygger på solidaritet.

3.

Europaparlamentet konstaterar att parlamentet redan från början har fokuserat särskilt på migration och flyktingar i 2016 års budget. Parlamentet påminner om sina tidigare uttalanden om att hanteringen av migrationsflödena handlar om både intern och extern solidaritet och att externa finansieringsinstrument också bör utnyttjas i ett integrerat tillvägagångssätt för att ta itu med de underliggande orsakerna till de problem som unionen står inför. Parlamentet påminner om gemensamma fördrag och avtal såsom Schengenregelverket och Dublinförordningen (8) och kommissionens förslag om en bindande krismekanism för omplacering (COM(2015)0450).

4.

Europaparlamentet beslutar därför att omedelbart lägga fram ett omfattande paket med ändringsförslag som ökar budgetförslaget med 1 161 miljoner EUR både under rubrik 3 (säkerhet och medborgarskap) och rubrik 4 (Europa i världen), för en första insats i samband med migrationskrisen. Parlamentet betonar att när det gäller krisens interna dimension har parlamentet i sina ändringsförslag redan till fullo integrerat de två paketen om omplacering av asylsökande, samtidigt som ytterligare anslagsökningar föreslås för asyl-, migrations- och integrationsfonden och EU-byråerna inom detta område. När det gäller den externa dimensionen framhåller parlamentet ett antal ytterligare anslagsökningar som är inriktade på särskilda program i rubrik 4, såsom det europeiska grannskapsinstrumentet, finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd samt instrumentet för stöd inför anslutningen.

5.

Europaparlamentet understryker dock att dessa ändringsförslag bör behandlas tillsammanas med kommissionens ändringsskrivelse nr 2/2016 som utöver det andra omplaceringspaketet omfattar de ytterligare åtgärder som fastställs i ovannämnda meddelande från kommissionen av den 23 september 2015. Parlamentet beklagar att parlamentet och rådet inte har mer tid att utreda ändringsskrivelsens lämplighet men inser behovet av ett omedelbart svar och den avsevärda tidspressen. Parlamentet betonar att det till fullo välkomnar dessa nya åtgärder och har för avsikt att försvara finansieringen av dem genom nya anslag som till och med är högre än den nivå som föreslogs i parlamentets egen ståndpunkt om budgeten för 2016.

6.

Europaparlamentet beslutar att också vidta åtgärder med avseende på den pågående kris som drabbar de europeiska jordbrukarna, särskilt inom mejerisektorn, och att redan i sin ståndpunkt om 2016 års budget integrera de akuta stödåtgärder på 500 miljoner EUR som kommissionen aviserat. Parlamentet förlitar sig på att kommissionens ändringsskrivelse nr 2/2016 kommer att göra det möjligt att fastställa exakt vilka budgetposter som kommer att förstärkas i detta sammanhang. Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att föra över outnyttjade anslag från krisreserven från 2015 till 2016 års budget, och noterar att dessa outnyttjade medel kommer att användas för ersättning till stödmottagare som får direktstöd, i enlighet med förordning (EU) nr 1306/2013.

7.

Europaparlamentet konstaterar att det krävs mycket större ansträngningar för att ta itu med bristerna i unionens ekonomi genom att främja konkurrenskraften, tillväxten och arbetstillfällen av god kvalitet. Parlamentet betonar den nyckelroll som mikroföretagen, de små och medelstora företagen samt de sociala företagen spelar i detta avseende. Parlamentet ökar därför anslagen för Cosme-programmet med 16,5 miljoner EUR. Parlamentet beslutar också att föreslå nya åtaganden 2016 för en fortsättning på ungdomssysselsättningsinitiativet, vars hela finansieringsram tidigarelades under åren 2014–2015. Parlamentet erkänner det betydande bidrag som detta program ger till bekämpningen av arbetslösheten och är fast beslutet att se till att de anslag som behövs görs tillgängliga för att förhindra en lucka i finansieringen av programmets genomförande. Parlamentet antar därför en ökning på 473,2 miljoner EUR för 2016 vilket motsvarar den ursprungliga utbetalning som avsatts årligen för ungdomssysselsättningsinitiativet.

8.

Europaparlamentet upprepar sin övertygelse att unionens budget inte bör finansiera nya initiativ på bekostnad av nuvarande unionsprogram och unionspolitik och åsidosätta politiska åtaganden som redan gjorts. Parlamentet erkänner och bekräftar till fullo sitt stora politiska och ekonomiska stöd till inrättandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och har för avsikt att förverkliga det åtagande som parlamentet gjorde under Efsi-förhandlingarna, det vill säga att inom ramen för det årliga budgetförfarandet i största möjliga utsträckning minimera konsekvenserna för Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa. Parlamentet föreslår därför att en fullständig kompensation görs för nedskärningarna av dessa två program – till följd av inrättandet av Efsi-garantifonden – under 2016 (1 326 miljoner EUR) för att göra det möjligt för dessa program att helt uppnå de mål som man enades om så sent som för två år sedan i samband med förhandlingarna om den rättsliga grunden för respektive program.

9.

Europaparlamentet betonar betydelsen av att till fullo respektera det gemensamma uttalandet om en betalningsplan för 2015–2016 från parlamentet, rådet och kommissionen till följd av det gemensamma åtagandet om att minska eftersläpningen av utestående betalningskrav för sammanhållningsprogrammen 2007–2013 till ungefär 2 miljarder EUR i slutet av 2016. Parlamentet kritiserar i detta avseende att rådets föreslagna nedskärningar står i direkt strid med denna betalningsplan. Parlamentet betonar också behovet av att undvika att en sådan ohållbar eftersläpning uppkommer i framtiden och uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta förslag i detta syfte. Parlamentet anser därför att oförutsedda betalningsbehov bör finansieras genom nya anslag och att tidigareläggandet av 1 miljard EUR under 2016 för Grekland därför bör finansieras inom de tillgängliga taken för betalningar i den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar sin ståndpunkt sedan länge att betalningar som härrör från åtaganden som tagits i anspråk inom ramen för flexibilitetsinstrumentet räknas utanför och utöver detta tak.

10.

Europaparlamentet återställer alla belopp i budgetförslaget för vilka rådet har föreslagit nedskärningar (563,6 miljoner EUR i åtaganden och 1 421,8 miljoner EUR i betalningar). Parlamentet förstår inte tanken bakom de föreslagna nedskärningarna, till exempel nedskärningen av Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa, som är två program som redan drabbats genom omfördelningar till Efsi och utvecklings- och grannskapspolitiken, särskilt med tanke på den senaste tidens händelser. Parlamentet är bekymrat över att rådet genom att förslå sådana allvarliga nedskärningar av budgetförslaget i stor utsträckning bortser från det mervärde som EU-budgeten tillför. Parlamentet motsätter sig i vilket fall som helst rådets uttalade avsikt att inrikta sig på budgetposter med låg genomförandegrad eller där förmågan att utnyttja anslagen är låg, eftersom detta inte motiveras av de verkliga genomförandesiffrorna och innebär att man bortser från det varierande genomförandemönstret för vissa program.

11.

Europaparlamentet beklagar att kommissionens expertgrupper fortsätter att vara obalanserade eftersom de i alltför hög grad domineras av företagsintressen.

12.

Europaparlamentet konstaterar att för att kunna finansiera dessa akuta behov på ett tillräckligt sätt och med tanke på de mycket små marginalerna i den fleråriga budgetramen för 2016 måste alla tillgängliga medel i fråga om flexibilitet i förordningen om den fleråriga budgetramen utnyttjas, bland annat måste flexibilitetsinstrumentet utnyttjas till fullo. Parlamentet förväntar sig att rådet kommer att ställa sig bakom denna strategi och att det kommer att bli enkelt att komma överens i förlikningen, så att unionen kan vara situationen vuxen och på ett ändamålsenligt sätt möta de utmaningar som väntar. I detta avseende betonar parlamentet att den samlade marginalen inom den fleråriga budgetramen för åtagandena från 2015 bör ställas till förfogande så snart de rättsliga villkoren är uppfyllda. Parlamentet förväntar sig att få till stånd en förhandsöverenskommelse med rådet och kommissionen om denna fråga.

13.

Europaparlamentet påminner om den gemensamma förklaringen från de tre unionsinstitutionerna inom ramen för den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen om att de årliga budgetförfarandena på lämpligt sätt ska beakta jämställdhetsperspektivet. Parlamentet betonar att jämställdhet som en övergripande princip bör ligga till grund för unionspolitiken och begär en bred integrering av jämställdhetsperspektivet i budgetförfarandet. Parlamentet välkomnar dessutom de första stegen mot en miljöanpassning av unionens budget. Parlamentet påpekar behovet av att göra framsteg i denna process för att uppfylla de överenskomna målen för utgifter rörande klimat- och miljöåtgärder.

14.

Europaparlamentet fastställer därför den totala anslagsnivån för 2016 till 157 427,3 miljoner respektive 146 459,3 miljoner EUR för åtagande- respektive betalningsbemyndigandena.

15.

Europaparlamentet kritiserar att underrubrik 1a även detta år har drabbats allvarligt av rådets nedskärningar. Åtagandena har minskats med 140,9 miljoner EUR och betalningarna med 435,4 miljoner EUR jämfört med budgetförslaget. Parlamentet betonar att ungefär hälften av dessa nedskärningar avser Horisont 2020, vilket leder till en ytterligare nedskärning för detta program 2016 efter att en del av programmets anslag har omfördelats till Efsi.

16.

Europaparlamentet understryker att för att gå konsekvent tillväga måste flera av de nedskärningar som rådet gjort med motiveringen att förmågan att utnyttja anslagen varit låg för många program inom underrubrik 1a i juni 2015 nu upphävas, eftersom genomförandet av dessa program ökat kraftigt i september 2015. Parlamentet noterar att detta är en allmän trend som är i linje med dessa programs livscykler. Parlamentet beslutar därför att återinföra nivån i budgetförslaget för de budgetposter där rådet gjort nedskärningar i både åtaganden och betalningar.

17.

Europaparlamentet föreslår, i linje med sina prioriteringar för 2016, dvs. arbetstillfällen, företag och entreprenörskap, och efter en noggrann bedömning av förmågan att utnyttja anslag hittills, och utöver den fullständiga kompensationen för Efsi-relaterade nedskärningar av Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa, att vissa utvalda ökningar över nivån i budgetförslaget ska göras för Cosme, Horisont 2020, EaSI- och Erasmus+-programmen.

18.

Europaparlamentet betonar särskilt att tidigareläggandet av anslagen för Cosme till 2014–2015 har visat sig vara verkligt fördelaktigt med tanke på den ständigt ökande efterfrågan från de små och medelstora företagen när det gäller tillgång till marknader och finansiering de senaste fem åren. Parlamentet motsätter sig därför minskningen av Cosme i budgetförslaget jämfört med 2015 och beslutar att öka anslagen över nivån i budgetförslaget för detta program. Parlamentet påminner om att kommissionen redan har påpekat att det finns ett underskott i Cosmes finansieringsinstrument för 2015, 2016 och 2017, vilket visar på klyftan mellan tillgängliga åtaganden och förväntad efterfrågan. Inom ramen för Cosme begär parlamentet en betydande ökning av anslagen för Erasmus för unga företagare eftersom de tillgängliga medlen inte räcker för att tillmötesgå den betydande efterfrågan på att delta i programmet.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera den ekonomiska börda som avgifterna inom de obligatoriska certifierings- och tillståndsförfarandena orsakar. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att göra en ordentlig analys av konsekvenserna av dessa kostnader för industriföretagens och de små och medelstora företagens konkurrenskraft.

20.

Europaparlamentet beslutar att öka anslagen över nivån i budgetförslaget för de tre tillsynsmyndigheterna (EBA, Eiopa och Esma) och för Acer så att de har tillräckliga medel för att utföra sina utökade uppgifter.

21.

Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för ITER-programmet och är fast beslutet att se till att programmet får tillräcklig finansiering. Parlamentet är emellertid bekymrat över eventuella ytterligare förseningar och kostnader för detta program och de eventuella konsekvenserna av detta för unionens budget. Parlamentet beklagar därför att det inte kunde bedöma nivån för Iter-anslagen 2016 med utgångspunkt i den uppdaterade betalningsplanen som kommer att läggas fram i Iterrådet först i november 2015. Parlamentet förväntar sig emellertid att denna uppdaterade plan på ett tillräckligt sätt styrker att vederbörlig hänsyn har tagits till parlamentets rekommendationer i resolutionen om beviljande av ansvarsfrihet för 2013 (9), och att finansiell sundhet och effektivitet i utgifterna säkerställs. Parlamentet har för avsikt att ta upp denna fråga i förlikningen om budgeten för 2016. Parlamentet insisterar också på behovet av fullständig transparens när det gäller användningen av bidrag från det europeiska gemensamma företaget för ITER och utveckling av fusionsenergi till ITER-programmet. Parlamentet efterlyser en korrekt mekanism för ansvarsskyldighet som ger en tydlig bild av de finansiella resurser som ställs till förfogande för det internationella projektet och utvärderar hur effektivt de används.

22.

Europaparlamentet för en del av anslagen för standardiseringen av finansiell rapportering och revision till reserven och vill se ett genomförande av rekommendationerna i Maystadt-betänkandet om EFRAG:s (European Financial Reporting Advisory Group) uppgifter och ansvar, för att på så sätt även stärka unionens inflytande över fastställandet av internationella redovisningsstandarder. Parlamentet är också bekymrat över att de betydande EU-medel som är avsatta för IFRS Foundation inte leder till de förbättringar som behövs med avseende på ansvarsskyldighet, transparens och demokrati.

23.

Europaparlamentet ökar därför åtagande- och betalningsbemyndigandena för underrubrik 1a över nivån i budgetförslaget med 1 405,5 miljoner EUR respektive 491,5 miljoner EUR (inklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder). Därmed överskrids taket för åtagandena med 1 316,9 miljoner EUR, vilket kommer att finansieras med alla tillgängliga medel med avseende på flexibilitet i förordningen om den fleråriga budgetramen efter att tillgängliga marginaler har utnyttjats.

24.

Europaparlamentet är missnöjt med rådets föreslagna nedskärning av åtagandena med 3,1 miljoner EUR och, ännu allvarligare, en minskning på 220,1 miljoner EUR av betalningarna under underrubrik 1b, även när det gäller budgetposter för åtgärder som håller på att avslutas. Parlamentet uppmanar rådet att förklara hur dessa nedskärningar är förenliga med målet att å ena sidan minska eftersläpningen av obetalda räkningar och å andra sidan undvika negativa konsekvenser och onödiga förseningar när det gäller genomförandet av programmen för 2014–2020. Parlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken är unionens huvudstrategi för investeringar och inriktad på att minska skillnaderna mellan de europeiska regionerna genom att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Parlamentet understryker att instrument såsom Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden och ungdomssysselsättningsinitiativet är av avgörande betydelse för att främja konvergens, minska utvecklingsgapet och stödja skapandet av hållbara arbetstillfällen av hög kvalitet.

25.

Europaparlamentet noterar kommissionens preliminära bedömning som bygger på medlemsstaternas senast prognoser, nämligen att genomförandet av sammanhållningsprogrammen förmodligen kommer att försenas under 2016. Parlamentet befarar att varje betydande underutnyttjande under det tredje genomförandeåret i de europeiska struktur- och investeringsfondernas nya finansieringscykel, vid en tidpunkt då programmen bör vara i full gång, inte bara kommer att inverka negativt på möjligheten att uppnå påtagliga resultat i tid, utan också kan leda till en allvarlig press på betalningarna under kommande år och eventuellt återigen skapa en eftersläpning av obetalda räkningar. Parlamentet uppmanar med eftertryck berörda medlemsstater att snabbt göra framsteg när det gäller att hantera de underliggande orsakerna till dessa förseningar i genomförandet, till exempel genom att snabbt utse programmyndigheter och förenkla de nationella administrativa förfarandena och se till att det inte skapas fler förfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet med betalningsplanen noga övervaka utvecklingen av betalningar i underrubrik 1b avseende programperioden 2014–2020, bland annat genom detaljerade, regelbundet uppdaterade prognoser som ska diskuteras vid särskilda interinstitutionella möten, och vid behov lägga fram lämpliga förslag.

26.

Europaparlamentet påminner om att kommissionen inte har föreslagit några åtagandebemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativet 2016 på grund av tidigareläggande under åren 2014–2015. Parlamentet beslutar i enlighet med förordningen om Europeiska socialfonden (10), enligt vilken en sådan fortsättning är möjlig, att anslå 473,2 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativet, det vill säga det belopp som ursprungligen anslogs som årlig betalning för detta program. Parlamentet är övertygat om att finansieringen för detta viktiga program, som är inriktat på att hantera en av unionens mest akuta utmaningar, inte bör upphöra 2015. Parlamentet understryker att de ytterligare medlen bör användas för att utöka programmet och på så sätt ge stöd till ett större antal ungdomar som söker en anständig och fast anställning. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att påskynda genomförandet av initiativet så att det blir till direkt nytta för unga européer. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att rapportera till parlamentet om åtgärder som finansieras av unionen för att bekämpa ungdomsarbetslöshet och om de resultat som nåtts genom dessa åtgärder.

27.

Med hänsyn till pilotprojekt och förberedande åtgärder ökar Europaparlamentet åtagande- och betalningsbemyndigandena för underrubrik 1b över nivån i budgetförslaget med 482,7 miljoner EUR respektive 1 164 miljoner EUR. Därmed överskrids taket för åtagandena med 467,3 miljoner EUR, vilket kommer att finansieras med alla tillgängliga medel med avseende på flexibilitet i förordningen om den fleråriga budgetramen.

28.

Europaparlamentet noterar att rådet minskat anslagen även i rubrik 2 med 199,9 miljoner EUR i åtaganden och 251,1 miljoner EUR i betalningar, vilket inbegriper landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden och Lifeprogrammet. Parlamentet anser att ändringsskrivelsen nr 2/2016 bör utgöra grunden för varje tillförlitlig översyn av anslag för Europeiska garantifonden (EGFJ). Parlamentet återinför nivåerna i budgetförslaget i enlighet med detta.

29.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens presentation av ett omfattande paket med nödåtgärder till stöd för europeiska jordbrukare på 500 miljoner EUR, särskilt i en situation då råvarupriserna sjunker och mjölkproduktionen ökar. Parlamentet betonar att effekterna är allvarligast i randområden där mejerisektorns socioekonomiska betydelse är obestridlig. Parlamentet tar med detta belopp i sin behandling för att visa stöd för kommissionens meddelande och ser fram emot att det införlivas till fullo under förlikningsförfarandet genom ändringsskrivelsen nr 2/2016. Parlamentet understryker att detta paket bör läggas till den rad av åtgärder som syftar till att hantera förlusterna och de långsiktiga konsekvenserna för de europeiska jordbrukarna av det ryska embargot mot jordbruksprodukter. Ryssland är den näst viktigaste importören av unionens jordbruksprodukter.

30.

Europaparlamentet anser att exportbidragen snedvrider handeln och strider mot EU:s utvecklingsmål. Parlamentet stöder därför ett fullständigt avskaffande av exportbidragen.

31.

Europaparlamentet upprepar att varken anslagen för den gemensamma jordbrukspolitiken eller några andra anslag i budgeten bör användas för att finansiera tjurfäktning med dödlig utgång. Parlamentet påminner om att sådan finansiering är en tydlig överträdelse av Europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur (rådets direktiv 98/58/EG (11)).

32.

Europaparlamentet betonar de utökade uppgifter som unionen fått till följd av Europeiska havs- och fiskerifonden. Parlamentet återinför därför anslagsnivån i 2015 års budget för vetenskapliga utlåtanden och kunskaper inom fiskeriet på grund av datainsamlingens betydelse för beslutsfattandet, och förstärker budgeten för Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA) för att stödja dess roll för att samordna och genomföra den gemensamma fiskeripolitiken.

33.

Europaparlamentet ökar därför åtagandebemyndigandena med 510,4 miljoner EUR och betalningsbemyndigandena med 520,6 miljoner EUR (inklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket innebär att det finns en marginal på 647,2 miljoner EUR under taket för åtagandena i rubrik 2.

34.

Europaparlamentet påminner om att budgetförslaget innehöll förstärkningar på området säkerhet och migration, bland annat 150 miljoner EUR för omplacering av 40 000 personer som behöver internationellt skydd, vilket innebär att kommissionen överskrider taket för denna rubrik med 124 miljoner EUR och att den föreslår ett motsvarande utnyttjande av flexibilitetsinstrumentet. Parlamentet välkomnar att rådet har enats om principen att utnyttja flexibilitetsinstrumentet för detta syfte. Parlamentet konstaterar dock att det krävs en långsiktig finansieringsplan för hanteringen av flyktingkrisen och att en sådan också bör hanteras inom ramen för översynen av den fleråriga budgetramen.

35.

Europaparlamentet beslutar mot bakgrund av de nuvarande exceptionella flödena av migranter och flyktingar att inrikta sina insatser på att förstärka asyl-, migrations- och integrationsfonden. I detta sammanhang ger parlamentet sitt starka stöd till det andra paketet på 780 miljoner EUR för omplacering av ytterligare 120 000 personer. Parlamentet beslutar att ta med de medel som behövs i sin behandling av budgeten och att anpassa det första omplaceringspaketet till det andra genom att lägga till 20 miljoner EUR för att finansiera transportkostnader (500 EUR per migrant till Italien och Grekland). Parlamentet godkänner en ytterligare ökning med 79 miljoner EUR för allmänna förstärkningar av asyl-, migrations- och integrationsfonden. Parlamentet framhäver behovet av att även se till att det finns tillräckliga finansieringsmöjligheter för asyl-, migrations- och integrationsfonden under de närmaste åren. Parlamentet påminner om att punkt 17 i det interinstitutionella avtalet medger en ökning på mer än 10 % av det belopp som anslagits för hela programmets löptid om det uppstår nya, objektiva och varaktiga omständigheter.

36.

Europaparlamentet noterar att sådana åtgärder endast är ett första steg mot ett fullständigt genomförande av solidaritetsprincipen, som unionen grundar sig på. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att till fullo genomföra de planer som föreslogs i ovannämnda meddelande från kommissionen av den 23 september 2015 och att visa ett tydligt engagemang för att garantera respekten för de mänskliga rättigheterna enligt EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet betonar vikten av en ordentlig finansiering av återsändandeinsatser i enlighet med stadgan och principen ”non-refoulement” för att uppnå en effektiv återvändandepolitik som innebär att man förebygger och minskar den irreguljära migrationen. Parlamentet understryker vikten av att ge stöd till flyktingarna i närheten av deras hemländer och att underlätta asylförfarandena i medlemsstaterna.

37.

Slutligen beslutar Europaparlamentet att öka anslagen till de byråer som har migrationsrelaterade uppgifter med totalt 26 miljoner EUR, varvid Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) får den största ökningen på 12 miljoner EUR över budgetförslaget. Parlamentet påminner om att denna byrå spelar en central, samordnande roll i genomförandet av de provisoriska åtgärderna på området för internationellt skydd och i allt större utsträckning förväntas bistå de berörda medlemsstaterna.

38.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 23 september 2015 och de motsvarande åtgärderna, som återspeglas i ändringsskrivelse nr 2/2016, särskilt 600 miljoner EUR i ytterligare katastrofstöd till de värst drabbade medlemsstaterna. Parlamentet är tillfreds med att kommissionen intar en ledande roll inom detta område och att den genom detta bekräftar det tillvägagångssätt som parlamentet valt i sin behandling. Parlamentet är redo att överväga ytterligare förstärkningar under förlikningen.

39.

Europaparlamentet beklagar att rådet minskar åtagandebemyndigandena med 25,1 miljoner EUR och betalningsbemyndigandena med 33,6 miljoner EUR jämfört med budgetförslaget. Parlamentet anser att dessa nedskärningar äventyrar ett korrekt genomförande av program och åtgärder under rubrik 3. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att även om en del av de föreslagna nedskärningarna verkar små så måste man komma ihåg att flera viktiga och värdefulla program är relativt begränsade till sin omfattning, vilket gör dem särskilt känsliga för nedskärningar. Parlamentet beslutar därför att återinföra nivån i budgetförslaget.

40.

Europaparlamentet anser dessutom att det är nödvändigt att öka anslagen till delprogrammen Kultur och Media, däribland multimedieåtgärderna och lånegarantin för de kulturella och kreativa sektorerna som planeras för 2016, och som är avsedd att lösa den kritiska frågan om tillgång till finansiering för små och medelstora företag och organisationer i den kulturella och kreativa sektorn, med totalt 10,5 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget, eftersom dessa program är viktiga för att stödja den kulturella och den kreativa sektorn, som representerar centrala europeiska värderingar.

41.

Europaparlamentet anser också att det är prioriterat att öka anslagen till programmet ”Ett Europa för medborgarna” med 1,5 miljoner EUR och att ändra kontoplanen för programmet ”Ett Europa för medborgarna” genom att inrätta en särskild budgetpost för genomförandet av EU:s medborgarinitiativ.

42.

Europaparlamentet noterar att parlamentets behandling av budgeten (inklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder) innebär att taket för rubrik 3 överskrids med 1 055,1 miljoner EUR i åtaganden, vilket är 931,1 miljoner EUR över nivån i budgetförslaget, samtidigt som betalningsbemyndigandena ökas med 586,5 miljoner EUR. Parlamentet föreslår därför att alla tillgängliga medel i den fleråriga budgetramen utnyttjas för att finansiera paketet med anslagsökningar som avser migration.

43.

Europaparlamentet påpekar att av samtliga rubriker är det i rubrik 4 som rådet gjort de största nedskärningarna, både i åtaganden (- 163,4 miljoner EUR) och i betalningar (- 450,4 miljoner EUR). Parlamentet noterar med förvåning att det europeiska grannskapsinstrumentet (särskilt fattigdom och säkerhet i Medelhavsländerna), finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete (även det tematiska målet migration och asyl) och instrumentet för stöd inför anslutningen (trots att kandidatländerna är värdländer för ett avsevärt antal flyktingar eller är belägna vid viktiga migrationsvägar) är de som drabbas mest. Parlamentet understryker att detta tillvägagångssätt går stick i stäv med uttalandena från rådet och Europeiska rådet om migrationsagendan, flyktingkrisen och om samarbete med ursprungs- och transitländer.

44.

Europaparlamentet beslutar mot denna bakgrund att återställa anslagsnivån i budgetförslaget. Parlamentet noterar att betalningssituationen i rubrik 4 fortfarande är ett betydande problem på grund av överföringen av en stor eftersläpning av obetalda räkningar och det konstgjorda uppskjutandet av avtalsenliga förpliktelser för att hantera den ständiga underbudgeteringen av betalningarna. Parlamentet bekräftar därför på nytt att de ökningar av betalningsbemyndigandena som kommissionen föreslagit helt enkelt var nödvändiga, därtill kommer den aldrig tidigare skådade migrations- och flyktingkrisen som sedan dess har medfört ytterligare utmaningar för unionens yttre åtgärder.

45.

Europaparlamentet kompletterar paketet med ändringar avseende migrations- och flyktingkrisen genom att anta målinriktade förstärkningar av åtagandebemyndigandena, först och främst inom det europeiska grannskapsinstrumentet (+ 178,1 miljoner EUR), men även inom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete (+26,6 miljoner EUR), humanitärt stöd (+ 26 miljoner EUR), instrumentet för föranslutning (+11,2 miljoner EUR), instrumentet som bidrar till stabilitet och fred (+12,6 miljoner EUR) och det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (+ 1 miljon EUR). Samtidigt som parlamentet vid behov stöder omprioriteringar inom dessa program för att fokusera på de mest aktuella utmaningarna betonas att detta inte får leda till minskade insatser med avseende på de ursprungliga målen för respektive rättslig grund och därmed innebära en risk för destabilisering av det europeiska grannskapet eller andra berörda regioner. Parlamentet upprepar att det är nödvändigt att anta en heltäckande och människorättsbaserad strategi, som kopplar migration till utveckling och verkar för en integrering av reguljära migranter, asylsökande och flyktingar. Parlamentet betonar behovet av att öka samarbetet och engagemanget med ursprungs- och transitländer för att på ett effektivt sätt hantera den nuvarande migrationskrisen och särskilt behoven hos fördrivna personer i tredjeländer när det gäller sjukvård och utbildning. Parlamentet anser därför att sådana förstärkningar är absolut nödvändiga för att finansiera ytterligare initiativ, utöver de ursprungliga målen för respektive rättslig grund.

46.

Europaparlamentet noterar att unionens regionala förvaltningsfond för insatser mot den syriska krisen och EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika inriktade på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivna personer inrättades eftersom EU-budgeten saknar både nödvändig flexibilitet och medel för att snabbt och på ett heltäckande sätt kunna hantera krisen. Parlamentet betonar att man behöver hitta en mer heltäckande lösning vid översynen av den fleråriga budgetramen för hur stödet från EU:s budget till humanitärt bistånd och utvecklingsarbete kan göras effektivare och snabbare tillgängligt och hur det på ett framgångsrikt sätt kan samordnas med Europeiska utvecklingsfonden och bilateralt stöd från medlemsstaterna. Parlamentet vill att de extra anslagen för programmen under rubrik 4 särskilt används för att öka medlen till de två förvaltningsfonderna samt till omedelbart stöd via UNHCR och världslivsmedelsprogrammet. Parlamentet uppmanar de enskilda medlemsstaterna att gå från ord till handling och utan dröjsmål bidra med de ytterligare medel som behövs för att komplettera EU:s medel till förvaltningsfonderna och täppa till finansieringsluckan hos FN-organen. Parlamentet noterar att förteckningen över projekt som finansieras av förvaltningsfonderna ytterligare försvagar rådets försvar att det råder bristande förmåga att utnyttja anslag i rubrik 4.

47.

Europaparlamentet ökar budgetposten för stöd till fredsprocessen samt ekonomiskt stöd till Palestina och till Förenta nationernas hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) med 40 miljoner EUR. Parlamentet konstaterar att UNRWA spelar en effektiv roll för att ge stöd till det ökande antalet palestinska flyktingar som är direkt drabbade av krisen i Syrien och utgör en ytterligare börda för UNRWA. Parlamentet är bekymrat över de luckor i finansieringen som UNRWA ställs inför och begär att dessa ytterligare anslag kanaliseras till dess allmänna fond för grundläggande utbildning, sociala tjänster och hälsovård.

48.

Europaparlamentet påminner om att det för att avhjälpa de skadliga långsiktiga effekterna av humanitära kriser är nödvändigt att de drabbade barnen fortsatt får en utbildning. Parlamentet ökar därför anslagen till utbildningsstöd i budgeten för humanitärt bistånd så att den står för 3 % i stället för 1 %, i syfte att nå tröskelvärdet på 4 % senast 2019.

49.

Europaparlamentet godkänner en symbolisk ökning av Gusp-budgeten för att främja initiativ som syftar till att göra migration till en särskild del av civila Gusp-uppdrag, samtidigt som fullt stöd ges till militära uppdrag såsom Eunavfor MED som syftar till att bekämpa människosmugglare och människohandlare.

50.

Europaparlamentet uppskattar den pågående reflektionsprocessen inom utrikestjänsten om framtiden för EU:s särskilda representanter och deras förhållande till utrikestjänsten. Parlamentet anser att inga ändringar av budgetposten för EU:s särskilda representanter bör ske innan den pågående reflektionsprocessen slutförts.

51.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att öka anslagen till budgetposten för den turkcypriotiska befolkningsgruppen (+2 miljoner EUR) för att på ett avgörande sätt bidra till uppdraget för kommittén för saknade personer och stödja den tekniska kommittén för kulturarvsfrågor (TCCH) som består av representanter för Cyperns båda befolkningsgrupper, och därmed främja förtroende och försoning mellan de två befolkningsgrupperna.

52.

Europaparlamentet betonar att det för genomförandet av avtalet om förenklade handelsprocedurer, som undertecknades vid WTO:s nionde ministerkonferens, kommer att krävas finansieringsstöd för de minst utvecklade länderna och utvecklingsländerna. Parlamentet understryker behovet av samordnade insatser från kommissionens och medlemsstaternas sida när det gäller internationella finansinstitut för att undvika en nedskärning av anslagen till Aid for Trade, och multilaterala initiativ och oriktigheter när det gäller samarbetet med vissa partner, vilket leder till minskad utgiftseffektivitet, samt garantera att avtalet om förenklade handelsprocedurer utnyttjas till förmån för utveckling.

53.

Europaparlamentet beslutar att tillsammans med pilotprojekt och förberedande åtgärder till fullo utnyttja marginalen på 261,3 miljoner EUR under budgetförslagets tak för rubrik 4 för åtaganden, och att inte gå längre i det här skedet. Parlamentet ökar också betalningsbemyndigandena med 132,5 miljoner EUR. Parlamentet ser fram emot ett fruktbart förlikningssammanträde på grundval av dessa förslag till ändringar, som också tar hänsyn till ändringsskrivelse nr 2/2016. Parlamentet betonar dock att detta tak kan vara otillräckligt eftersom det fastställdes långt före den allvarliga utvecklingen i Ukraina, Syrien, Tunisien och mer generellt i alla grannländer, i Mellanöstern och i Afrika. Parlamentet vill därför se ett fullständigt utnyttjande av den potential som finns i reserven för katastrofbistånd och fortsätter att vara öppet för varje ytterligare utnyttjande av flexibilitetsbestämmelserna i den fleråriga budgetramen för att hantera den externa dimensionen av migrations- och flyktingkrisen.

54.

Europaparlamentet noterar att rådets nedskärningar i denna rubrik uppgår till 31,2 miljoner EUR, varav 19,3 miljoner EUR avser kommissionens administrativa budget, särskilt för kommissionens byggnader, utrustning och framför allt för dess personal, som en konsekvens av att det schablonmässiga avdraget höjs till 4,3 %. Parlamentet ser inga skäl till rådets behandling och påminner om att efter ständiga åtstramningar de senaste åren föreslog kommissionen administrativa utgifter för 2016 som låg nära den förväntade inflationsnivån, dvs. utgifterna var stabila i reala termer, och påpekar att kommissionen fortsätter att minska sin personal.

55.

Europaparlamentet anser dessutom att dessa nedskärningar är godtyckliga med tanke på förutsebarheten för denna typ av utgifter som till stor del bygger på avtalsenliga förpliktelser och med tanke på den mycket höga genomförandegraden enligt kommissionen. Parlamentet noterar särskilt att tillsättningsgraden för kommissionens tjänsteförteckning nådde en rekordnivå den 1 april 2015 då 97,8 % av tjänsterna faktiskt var tillsatta. Parlamentet beklagar att rådet dessutom gör nedskärningar i utgifter för administration och forskningsstöd i andra rubriker än rubrik 5 med totalt 28 miljoner EUR, trots att dessa utgifter är avgörande för att programmen ska bli framgångsrika inom unionens olika politikområden.

56.

Europaparlamentet beslutar därför att återinföra nivån i budgetförslaget för alla budgetposter för utgifter för administration och forskningsstöd inom politikområden och för alla budgetposter i rubrik 5 som minskats av rådet, samt att godkänna ett begränsat antal mindre anslagsökningar.

57.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den sammanlagda budgeten för Olafs övervakningskommitté och dess sekretariat anges i en separat post i Olafs budget för 2016.

58.

Europaparlamentet stöder i stort set kommissionens bedömning av byråernas budgetbehov och noterar att kommissionen redan har minskat byråernas ursprungliga äskanden betydligt.

59.

Europaparlamentet anser därför att ytterligare nedskärningar av rådets förslag skulle kunna äventyra byråernas funktion och göra det omöjligt för dem att fullfölja de uppdrag de tilldelats av den lagstiftande myndigheten.

60.

Europaparlamentet beslutar att inom det samlade migrationspaketet öka anslagen för de viktigaste byråerna som är verksamma inom detta område: Europeiska stödkontoret för asylfrågor, Frontex, Europol, Eurojust, eu.LISA, Cepol och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, med ett belopp på totalt 26 miljoner EUR, eftersom dessa byråer är avgörande för att det nuvarande akuta problemet med migrationsflödena ska kunna hanteras på ett effektivt sätt. Europaparlamentet välkomnar de ytterligare anslagen och de 120 nya tjänsterna i tjänsteförteckningen för byråerna i ändringsbudget nr 7/2015, och förväntar sig att detta beslut också kommer att påverka 2016 års budget liksom budgetarna för de kommande åren. Parlamentet betonar den snabbt försämrade krissituationen och den enorma ökningen av migrationsflödena. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att lämna uppdaterad och konsoliderad information om byråernas behov före budgetförlikningen. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att föreslå en strategi på medellång och lång sikt för verksamheten vid EU:s byråer och organ för rättsliga och inrikes frågor, dvs. mål, uppdrag, samordning, utveckling av utsatta områden (hot spots) och ekonomiska resurser.

61.

Europaparlamentet beslutar också att öka 2016 års budgetanslag för de tre myndigheterna för finansiell tillsyn på grund av deras ytterligare uppgifter och ökade arbetsbörda. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast 2017 föreslå ett finansieringskoncept som är finansierat av avgifter som helt och hållet ersätter de nuvarande bidragen från medlemsstaterna för att på detta sätt säkra de europeiska myndigheternas oberoende i förhållande till medlemsstaternas nationella myndigheter.

62.

Europaparlamentet beslutar också att öka anslagen till Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, Europeiska fiskerikontrollbyrån och Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, för att de tillgängliga medlen på ett bättre sätt ska stämma överens med byråernas uppgifter.

63.

Europaparlamentet kan emellertid inte acceptera kommissionens och rådets tillvägagångssätt när det gäller byråernas personal och gör därför ett betydande antal ändringar i tjänsteförteckningarna. Parlamentet understryker på nytt att varje byrå ska skära ned sina tjänster med 5 % under en femårsperiod i enlighet med det interinstitutionella avtalet, men att nya tjänster som behövs för att utföra de ytterligare uppgifter som är än följd av ny politisk utveckling och ny lagstiftning sedan 2013 måste åtföljas av ytterligare medel, och inte får tas med i det interinstitutionella avtalets personalminskningsmål.

64.

Europaparlamentet betonar därför på nytt sitt motstånd mot omplaceringspoolen för byråerna men bekräftar återigen att det är redo att frigöra tjänster för att uppnå effektivitetsvinster genom ett ökat administrativt samarbete mellan byråerna eller till och med analysera möjligheterna för sammanslagningar när så är lämpligt, och genom att vissa funktioner samordnas med antingen kommissionen eller en annan byrå.

65.

Europaparlamentet understryker på nytt att de tjänster som finansieras av näringslivet inte påverkar unionens budget och därför inte bör omfattas av någon personalminskning. Parlamentet betonar att det bör överlåtas till byrån i fråga att balansera den varierande arbetsbelastningen genom att inte tillsätta alla sina tjänster.

66.

Europaparlamentet ändrar därför ett antal av byråernas tjänsteförteckningar i enlighet med prioriteringarna ovan för att anpassa personalstyrkan till de ytterligare uppgifterna, ändrar andra för att anpassa dem bättre till kravet på en verklig nedskärning med 5 % under en femårsperiod och för att behandla avgiftsfinansierade tjänster annorlunda. Parlamentet påminner om att nedskärningen med 5 % under en femårsperiod infördes för att minska kostnaderna för administrationen. Parlamentet betonar i detta sammanhang att ytterligare tjänster i tjänsteförteckningen inte automatiskt får ekonomiska konsekvenser för unionens budget eftersom byråerna tillsätter sina tjänster utifrån sina behov och att byråerna därför inte alltid har tillsatt alla tjänster i sina tjänsteförteckningar.

67.

Europaparlamentet har noggrant analyserat de föreslagna pilotprojekten och de förberedande åtgärderna med hänsyn till de pågående projektens resultat, med undantag för initiativ som redan omfattas av befintliga rättsliga grunder och med full hänsyn till kommissionens bedömning av projektens genomförbarhet. Parlamentet har beslutat att anta ett kompromisspaket bestående av ett begränsat antal pilotprojekt och förberedande åtgärder, även med tanke på de snäva marginalerna.

68.

Europaparlamentet betonar på nytt betydelsen av den gemensamma betalningsplan för 2015–2016 som parlamentet, rådet och kommissionen kommit överens om inför budgetförfarandet, vilken återspeglar de tre institutionernas åtagande att minska eftersläpningen av utestående betalningar. Parlamentet noterar att de tre institutionerna kom överens om att samarbeta till fullo för att godkänna en nivå för betalningsbemyndigandena i 2016 års budget som gör det möjligt att nå ett sådant mål och att de betalningsbemyndiganden som begärts för 2016 beräknats av kommissionen i enlighet med detta. Parlamentet anser att varje åtgärd för att hantera risken för en ohållbar eftersläpning bör åtföljas av ansträngningar för att säkerställa ett mer produktivt åsiktsutbyte och för att förbättra samarbetsandan mellan rådet å ena sidan och parlamentet och kommissionen å andra sidan. Parlamentet påminner om att enligt artikel 310 i EUF-fördraget ska unionsbudgetens inkomster och utgifter balansera varandra.

69.

Europaparlamentet beklagar att rådet, trots de måttliga ökningar och betryggande marginaler som kommissionen föreslagit, beslutade att minska betalningsbemyndigandena med 1,4 miljarder EUR, vilket berör både budgetposter för åtgärder som håller på att avslutas och för program som är i full gång, och därmed äventyrar utfasningen av den onormala eftersläpningen. Parlamentet påminner om att för program som förvaltas direkt av kommissionen återspeglas bristen på betalningsbemyndiganden inte bara i eftersläpningen av betalda räkningar, utan också i de konstgjorda eftersläpningarna när det gäller genomförandet av programmen, till exempel försenas anbudsinfordringar och/eller undertecknandet av nya kontrakt.

70.

Parlamentet beslutar att återinföra nivån i budgetförslaget för alla budgetposter där rådet gjort nedskärningar med utgångspunkt i antagandet att de betalningsnivåer som kommissionen föreslagit i sitt budgetförslag är de som krävs för att uppnå betalningsplanens mål.

71.

Europaparlamentet ökar betalningsbemyndigandena med en lämplig koefficient för alla de budgetposter där åtagandebemyndigandena har ändrats, för att ta hänsyn till områden där medlen betalas ut snabbt eller där situationen är akut, dvs. Erasmus+, de två omplaceringssystemen, UNRWA och humanitärt bistånd. Parlamentet ökar betalningsbemyndigandena med ytterligare 1 miljard EUR för att till fullo täcka tidigareläggandet av betalningar till Grekland med nya anslag. Parlamentet beslutar också att mot bakgrund av tidigare genomföranden öka betalningarna för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

72.

Europaparlamentet påminner om att parlamentets budgetberäkning för 2016 fastställdes till 1 823 648 600 EUR, vilket motsvarar en ökning med 1,6 % jämfört med 2015 års budget. Parlamentet påminner dessutom om att 15 miljoner EUR har öronmärkts för brådskande investeringar i säkerhet och it-säkerhet, vilket innebär att den totala nivån för 2016 års budget uppgår till 1 838 648 600 EUR.

73.

Europaparlamentet påpekar att en ny politisk grupp inrättades den 15 juni 2015, dvs. efter antagandet av parlamentets budgetberäkning för 2016, och att dessa förändringar av parlamentets organisation innebär att ytterligare anslag behövs för att se till att alla politiska grupper behandlas lika.

74.

Europaparlamentet kompenserar dessa anslagsökningar till fullo genom att minska anslagen i budgetposterna för reserven för oförutsedda utgifter, ersättningen för ledamöternas allmänna utgifter, vidareutbildning, inredning av lokaler, energianvändning, databehandling och telekommunikationer – investeringar i projekt och möbler.

75.

Europaparlamentet noterar presidiets slutsatser av den 7 september 2015 inför parlamentets behandling av 2016 års budget där man föreslår att presidiets nyligen fattade beslut och tekniska anpassningar ska införlivas i budgeten. Parlamentet godkänner dessa begränsade tekniska förändringar som föreslagits av presidiet och som avser budgetneutrala anpassningar av anslagen och av tjänsteförteckningen och vissa uppdateringar av kontoplanen.

76.

Europaparlamentet bibehåller därför den totala nivå för 2016 års budget på 1 838 648 600 EUR, som antogs vid plenarsammanträdet den 29 april 2015.

77.

Europaparlamentet understryker att de politiska gruppernas verksamhet inte avser administrativt arbete. Parlamentet bekräftar att den totala personalnivån i de politiska grupperna därför ska undantas från personalminskningsmålet på 5 % i överensstämmelse med de beslut som parlamentet fattat med avseende på budgetåren 2014 (12), 2015 (13) och när det gäller budgetberäkningen för 2016 (14).

78.

Europaparlamentet påminner om att de politiska grupperna har haft ett anställningsstopp sedan 2012 och att deras behov endast delvis har täckts under de senaste budgetåren.

79.

Europaparlamentet upprepar sitt åtagande att genomföra punkt 27 i det interinstitutionella avtalet och minska sin personal med 1 %.

80.

Europaparlamentet betonar att parlamentet och rådet, för att uppnå långsiktiga besparingar i unionsbudgeten, måste beakta behovet av en handlingsplan för ett enda säte, vilket parlamentet har framhållit i åtskilliga tidigare resolutioner.

81.

Europaparlamentet minskar generalsekretariatets tjänsteförteckning för 2016 med 57 tjänster (personalminskningsmålet på 1 %) enligt följande: 4 AD14, 13 AD13, 2 AD12, 1 AD9, 2 AD8, 1 AD5, 2 AST11, 1 AST10, 3 AST9, 8 AST8, 7 AST7, 4 AST6, 3 AST5, 2 AST4, 1 AST3, 1 AST1 (fasta tjänster) och 2 tillfälliga AST4-tjänster. Parlamentet påminner om att budgetkonsekvenserna av dessa åtgärder redan beaktats i budgetberäkningen.

82.

I enlighet med de nya tjänsteföreskrifterna omvandlar Europaparlamentet 80 fasta AST-tjänster (25 AST11, 10 AST10, 5 AST8, 15 AST7, 5 AST6, 5 AST5, 5 AST4, 5 AST3 och 5 AST2) till 80 AST/SC1-tjänster.

83.

Europaparlamentet fortsätter med följande tekniska korrigeringar: tre AST7-tjänster och tre AST6-tjänster stryks och sex AST5-tjänster läggs till. Dessutom stryks fotnot nr 1 till tjänsteförteckningen, eftersom detta förfarande inte har tillämpats på länge.

84.

Europaparlamentet godkänner inrättandet av 43 nya tillfälliga tjänster (2AD7, 19 AD5, 5 AST5, 5 AST3 och 12 AST1) och uppgraderingen av en tillfällig AD10-tjänst till en AD14-tjänst för de ytterligare behoven till följd av inrättandet av den nya politiska gruppen.

85.

Europaparlamentet påminner om att parlamentet genomför målet att minska personalen med 5 % för tredje året i rad med vederbörlig hänsyn till bokstaven och andan i det interinstitutionella avtalet. Parlamentet understryker att i detta syfte har 171 fasta tjänster strukits från tjänsteförteckningen sedan 2014 (15). Parlamentet betonar att för att till fullo uppfylla målet att minska personalen med 5 % ska ytterligare två årliga minskningar med 57 tjänster (16) göras fram till 2018.

86.

Europaparlamentet understryker att, i enlighet med punkt 27 i det interinstitutionella avtalet, är målet att minska personalen med 5 % en kompensation med hänsyn till personalen som är relaterad till den ökade veckoarbetstiden från 37,5 till 40 timmar jämfört med tjänsteförteckningen per den 1 januari 2013. Parlamentet anser att denna minskning måste gälla vid en konstant arbetsbelastning och att nya ansvarsområden och uppdrag följaktligen måste undantas från denna beräkning.

87.

Europaparlamentet noterar att i linje med parlamentets utökade befogenheter och nya uppgifter sedan 2013 har viktiga strukturella förändringar såsom internaliseringsprocesserna inneburit att personalbehovet i så stor utsträckning som möjligt har tillgodosetts genom interna omfördelningar, och nya tjänster har endast inrättats när det har varit absolut nödvändigt. Parlamentet beslutar att undanta dessa ytterligare tjänster från ansträngningarna att minska personalen med 5 %.

88.

Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att i samband med att den övervakar parlamentets genomförande av personalminskningsmålet ta hänsyn till de nya ytterligare faktorerna såsom den konstanta arbetsbelastningen, undantaget för de politiska grupperna, internaliseringen som balanseras av minskningar av budgetposter för externa tjänster samt nya befogenheter och uppgifter.

89.

Europaparlamentet betonar att genomförandet av minskningen av personalen med 5 % inte får påverka parlamentets funktion och parlamentets utövande av sina centrala befogenheter och inte heller ändra kvaliteten på parlamentets lagstiftningsarbete eller kvaliteten på arbetsförhållandena för ledamöterna och personalen.

90.

Europaparlamentet påminner om att inget avtal kan beröva parlamentet och rådet deras suveräna rätt att göra bedömningar och deras befogenhet att varje år besluta om budgetens innehåll.

91.

Europaparlamentet påminner om att behovet av nya tjänster vid sekretariatet bör täckas genom interna omplaceringar, såvida man inte på vederbörligt sätt kan motivera och visa på behovet att inrätta nya tjänster.

92.

Europaparlamentet påminner om att omorganisationer av det parlamentariska arbetet eller av de parlamentariska förfarandena inte får leda till försämrade arbetsvillkor och social rättigheter för personalen, oavsett befattning.

93.

Europaparlamentet upprepar på nytt att det för att säkerställa tillräckligt stöd till ledamöterna i samband med deras parlamentariska verksamhet, är nödvändigt att hitta en ny balans mellan ackrediterade parlamentsassistenter och lokala assistenter. Parlamentet noterar att generalsekreteraren har lagt fram ett förslag för presidiet för att uppnå detta mål. Parlamentet konstaterar att en överenskommelse har nåtts i presidiet som i huvudsak tillmötesgår Europaparlamentets önskemål i sin ovannämnda resolution av den 29 april 2015 om parlamentets beräkningar. Parlamentet välkomnar beslutet att omedelbart sätta denna överenskommelse i kraft.

94.

Europaparlamentet upprepar sitt åtagande att stödja flerspråkigheten i det parlamentariska arbetet genom höga standarder för tolkning och översättning. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att för budgetutskottet redovisa resultatet av den analys och utvärdering han tog initiativ till efter att man inte lyckats nå en överenskommelse om arbetsvillkoren för tolkarna (våren 2015). Parlamentet förväntar sig att generalsekreteraren använder all flexibilitet som krävs för att säkerställa tolk- och översättartjänster av hög kvalitet för ledamöterna.

95.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att tillhandahålla en detaljerad översikt över alla nya tjänster i parlamentet under perioden 2014–2016, även fördelningen av tjänster när det gäller organisatorisk enhet, kategori och typ av kontrakt.

96.

Europaparlamentet påminner om att budgetutskottet regelbundet ska informeras om ny utveckling i fråga om parlamentets fastighetspolitik och höras i god tid, det vill säga innan ett kontrakt undertecknas, om alla fastighetsprojekt som får ekonomiska konsekvenser. Parlamentet bekräftar att de ekonomiska konsekvenserna av samtliga fastighetsprojekt kommer att granskas ingående.

97.

Europaparlamentet anser att beslutsprocessen för beslut om fastighetsprojekt bör vara transparent.

98.

Europaparlamentet upprepar på nytt sin begäran att den nya fastighetsstrategin på medellång sikt ska presenteras för budgetutskottet så snart som möjligt och senast i början av 2016, i god tid före utarbetandet av parlamentets budgetberäkning för budgetåret 2017. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att i god tid före parlamentets behandling av budgeten under hösten 2016 lägga fram en eventuell långsiktig strategi fram till 2015 för budgetutskottet.

99.

Europaparlamentet konstaterar att inga medel har anslagits för investeringar i uppförandet av Konrad Adenauer-byggnaden (KAD) i Luxemburg sedan 2014. Parlamentet påminner om att budgetberäkningen för 2016 endast innehöll anslag för att täcka arbete och tjänster som betalas direkt av parlamentet, främst för projektledning, teknisk expertis och teknisk rådgivning. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att före utgången av detta år utvärdera de medel som inte utnyttjats i 2015 års budget och överföra dem till KAD-projektet i syfte att i största möjliga utsträckning undvika fastighetsrelaterade ränteutgifter i framtiden.

100.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om större transparens när det gäller ersättningen för ledamöternas allmänna utgifter. Parlamentet uppmanar sitt presidium att fastställa mer exakta bestämmelser för redovisningsskyldigheten när det gäller utgifter som ersätts inom ramen för denna ersättning, utan att detta medför några merkostnader för parlamentet.

101.

Europaparlamentet begär en utvärdering av resultatet av det frivilliga tillvägagångssätt som den gemensamma arbetsgruppen valt för att begränsa ledamöternas och personalens resor i affärsklass samt av möjliga sätt att uppnå mer fördelaktiga priser i syfte att minska ledamöternas och personalens resekostnader.

102.

Europaparlamentet beklagar att trots en fortsatt ökning av det rättsliga arbetets omfattning och den planerade reformen av tribunalen har kommissionen minskat personalstyrkan med 20 tjänster, vilket riskerar att skapa flaskhalsar och undergräva en välfungerande och snabb rättskipning. Parlamentet beslutar därför att återinföra de 20 tjänster som ursprungligen begärdes av domstolen.

103.

Europaparlamentet beklagar att rådet har ökat schablonavdraget från 2,5 % till 3,2 % vilket innebär en minskning med 1,55 miljoner EUR och står i strid med den mycket höga nivån vid domstolen vad gäller tillsättning av tjänster (98 % i slutet av 2014) och det höga budgetutnyttjandet (99 % 2014). Parlamentet ändrar därför schablonavdraget till nivån i budgetförslaget och stryker den motsvarande minskningen av anslagen för att säkerställa att domstolen kan hantera den betydande ökningen av antalet ärenden på ett korrekt sätt och till fullo utnyttja de tjänster som beviljats den.

104.

Europaparlamentet beslutar dessutom att återinföra sju tjänster som ursprungligen begärts av domstolen för att den ska kunna uppfylla det dubbla kravet att förstärka sin enhet för skydd och säkerhet för att förbättra skyddet av personalen, besökare och handlingar, och samtidigt genomföra artikel 105 i tribunalens rättegångsregler som kräver att ett mycket säkert system ska inrättas för att göra det möjligt för parter som är involverade i vissa ärenden att lämna upplysningar och handlingar som berör unionens säkerhet eller en eller flera av dess medlemsstaters säkerhet eller deras internationella förbindelser.

105.

Europaparlamentet understryker i detta sammanhang behovet av medel för säkerhet och övervakning av domstolens byggnader och beslutar därför att återinföra de belopp i budgetförslaget som rådet förslagit ska skäras ned inom detta område.

106.

Europaparlamentet avskaffar den nuvarande reserven för tjänsteresor och ersätter den med en ny reserv, som ska frigöras när domstolen offentliggör information om domarnas externa verksamhet, såsom parlamentet begärt i sin resolution om ansvarsfrihet för genomförandet av domstolens budget för 2013 (17).

107.

Europaparlamentet justerar schablonavdraget till dess ursprungliga nivå på 2,76 %, så att revisionsrätten kan tillgodose sina behov när det gäller tjänsteförteckningen.

108.

Europaparlamentet återinför alla andra budgetposter som strukits av rådet så att revisionsrätten ska kunna genomföra sitt arbetsprogram och lägga fram de planerade granskningsrapporterna.

109.

Europaparlamentet justerar schablonavdraget till dess ursprungliga nivå på 4,5 %, så att kommittén kan tillgodose sina behov och hantera den fortsatta minskningen av personalstyrkan till följd av samarbetsavtalet mellan parlamentet och kommittén.

110.

Europaparlamentet beslutar att återinföra beloppen i budgetförslaget för utgifterna för resa och uppehälle.

111.

Europaparlamentet minskar å ena sidan lönerna och ersättningarna med ett belopp som motsvarar 66 uppgraderingar och fyra ytterligare tjänster som inte beaktats i budgetförslaget för att återspegla överföringen av dessa tjänster till parlamentet.

112.

Å andra sidan ökar Europaparlamentet anslagen för ett antal budgetposter (frilansöversättning, tredje part, kommunikation, representationskostnader, de politiska gruppernas kommunikation, tjänsteresor, städning och underhåll) så att beloppen stämmer bättre överens med kommitténs egen budgetberäkning, för att kommittén ska kunna utföra sitt politiska arbete och fullgöra sina skyldigheter.

113.

Slutligen återställer Europaparlamentet alla belopp för vilka rådet gjort nedskärningar när det gäller säkerhet och övervakning av kommitténs byggnader för att säkerställa att det finns tillräckliga medel för säkerhetsåtgärder om säkerhetsnivån skulle höjas till ”gul” nivå under 2016.

114.

Europaparlamentet beklagar att rådet har minskat budgetförslaget för ombudsmannen med 135 000 EUR. Parlamentet understryker att denna minskning skulle utgöra en oproportionerlig börda för ombudsmannens mycket begränsade budget och få stora konsekvenser för institutionens förmåga att tjäna unionens medborgare på ett effektivt sätt. Parlamentet återställer därför alla budgetposter som rådet har skurit ned så att ombudsmannen kan uppfylla sitt mandat och sina åtaganden.

115.

Europaparlamentet beklagar att rådet har minskat budgetförslaget för Europeiska datatillsynsmannen med 135 000 EUR. Parlamentet understryker att denna minskning skulle utgör en oproportionerlig börda för datatillsynsmannens mycket begränsade budget och få stora konsekvenser för institutionens förmåga att tjäna unionsinstitutionerna på ett effektivt sätt. Parlamentet återställer därför alla budgetposter som rådet har skurit ned så att datatillsynsmannen kan uppfylla sitt mandat och sina åtaganden.

116.

Europaparlamentet anser att för att kunna klara av de utmaningar som den geopolitiska osäkerheten medför och garantera unionens roll i världen måste det säkerställas att utrikestjänsten har tillräcklig finansiering. Parlamentet återinför därför beloppen i budgetförslaget för alla budgetposter och stryker de reserver som rådet antagit med avseende på fluktuationer i eurons växelkurs.

117.

Europaparlamentet är övertygat om att unionsbudgeten kan bidra till att man på ett effektivt sätt kan ta itu med inte bara konsekvenserna, utan även de grundläggande orsakerna till den kris som unionen för närvarande står inför. Parlamentet anser emellertid att oförutsedda händelser som har en unionsövergripande dimension bör hanteras genom att insatser samordnas och att ytterligare resurser ställs till förfogande på unionsnivå, i stället för att ifrågasätta tidigare åtaganden eller återgå till illusionen om rent nationella lösningar. Parlamentet betonar därför att det finns flexibilitetsbestämmelser för att möjliggöra ett sådant gemensamt och snabbt svar och att dessa bör användas till fullo för att kompensera för de snäva begränsningarna i den fleråriga budgetramens tak.

118.

Europaparlamentet understryker att kommissionen knappt två veckor efter att den nuvarande fleråriga budgetramen börjat gälla, har varit tvungen att två gånger begära ett utnyttjande av flexibilitetsinstrumentet samt av marginalen för oförutsedda utgifter för att täcka akuta och oförutsedda behov som inte kunde finansieras inom de nuvarande taken i den fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar också att den samlade marginalen för åtaganden under 2015, det första året som den var i bruk, omedelbart utnyttjades till fullo samtidigt som anslagen till två viktiga unionsprogram behövde minskas för att möjliggöra finansiering av nya initiativ. Parlamentet understryker att åtskilliga unionsprogram, på grund av tidigareläggandet under 2014–2015, har färre tillgängliga åtaganden eller helt enkelt saknar åtaganden från och med 2016. Parlamentet anser därför att det är uppenbart att taken i den fleråriga budgetramen är alltför strama i många rubriker och paralyserar unionen inom områden där behoven är störst, samtidigt som de tillgängliga flexibilitetsmekanismerna i den fleråriga budgetramen redan har utnyttjats maximalt. Parlamentet anser att denna utveckling motiverar en verklig halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen. Parlamentet ser med stort intresse fram emot kommissionen förslag angående detta under 2016.

119.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna av förslaget till allmän budget, till rådet, kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.