28.1.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/20

Huvudföredragande:

Carmelo CEDRONE

1.1

Den ekonomiska och sociala situationen i Grekland fortsätter att präglas av stora och allvarliga problem på grund av den fortsatt låga tillväxten och bristen på offentliga medel för att stimulera tillväxten. Orsakerna till denna situation är välkända och har upprepade gånger lyfts fram av EESK under de senaste åren/månaderna. Denna kritiska situation har också stora konsekvenser för tillgången till nödvändiga resurser för att kunna genomföra de planerade programmen med ekonomiskt stöd från strukturfonderna för perioden 2014–2020, utöver för de återstående medlen från perioden 2007–2013.

1.2

Kommissionen har förelagt Europaparlamentet och rådet ett förslag till ändring av förordning nr 1303/2013 (om gemensamma bestämmelser för de fem europeiska struktur- och investeringsfonderna) vad gäller åtgärder till förmån för Grekland (1).

1.3

Kommissionens förslag, vars syfte är att kompensera för bristande likviditet och offentliga medel för investeringar i Grekland, innehåller två finansiella insatser som huvudsakligen består av förskott på redan avtalade betalningsbemyndiganden till Grekland, som därför inte har någon påverkan på budgeten för perioden 2014–2020, och en ökning av medfinansieringsgraderna.

1.4

Lagstiftningsförslaget omfattar både perioden 2007–2013 och perioden 2014–2020.

1.5

Vad gäller perioden 2014–2020 föreslår kommissionen att öka förskottet för tillgängliga medel för sammanhållningspolitiska program inom målet investering för tillväxt och sysselsättning (Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden) och program som stöds av EHFF med 7 procentenheter. Sammanlagt rör det sig om 1 miljard euro på två år (500 miljoner euro 2015 och 500 miljoner euro 2016).

1.6

Vad gäller perioden 2007–2013 föreslår kommissionen att man för beräkningen av de mellanliggande betalningarna och slutbetalningarna för operativa program som genomförs av Grekland ska tillämpa en högsta medfinansieringsgrad på 100 % av de deklarerade stödberättigade kostnaderna, och att 5 % av de återstående EU-betalningarna, som normalt hålls inne tills programmen avslutas, frigörs tidigare. Detta skulle leda till en omedelbar ytterligare likviditet på omkring 500 miljoner euro under 2015 och ytterligare 500 miljoner euro under 2016.

2.1

EESK delar kommissionens farhågor rörande behovet av att ge Grekland ytterligare finansiella resurser för att sätta igång investeringar som stöder en hållbar tillväxt. EESK har redan för länge sedan lagt fram förslag i den riktningen för alla länder och territorier som har budgetproblem, skulder eller hög arbetslöshet (2).

2.2

EESK anser att kommissionens förslag, som den själv anser vara exceptionellt och som nu behandlas av Europaparlamentet, inte uppfyller de mål som det är avsett att uppnå. Det handlar om ett stöd som inte är tillräckligt – vare sig när det gäller den ekonomiska omfattningen eller de planerade utbetalningsmetoderna (förskott på avsatta medel) – för att tillgodose Greklands behov i fråga om offentliga investeringar, återhämtning av konkurrenskraften och sysselsättningen i landets produktionssystem. Det tillskott av likviditet som följer av tillämpningen av den nya förordningen uppskattas till omkring 2 miljarder euro. Detta är visserligen ett stort belopp, men det är inte ett extra belopp, och det kommer att kompenseras genom en sänkning med samma belopp av de resurser som avsatts för de följande åren (2018 och 2020).

2.3

EESK har i sina yttranden vid upprepade tillfällen framhållit att om kommissionen avser att hjälpa Grekland, måste de ytterligare resurser som ska överlåtas till landet, antingen i form av nya investeringsprogram eller genom en ytterligare sänkning av den nationella medfinansieringsgrad som krävs för finansiering av operativa program som stöds av strukturfonderna under perioden 2014–2020, vara större.

2.4

EESK betonar ett annat problem i samband med förseningarna i lanseringen av det nya strukturfondsprogrammet. De medel som tilldelats från sammanhållningspolitiken till Grekland för perioden 2014–2020 uppgår till totalt cirka 35 miljarder euro. Den mycket svåra ekonomiska och politiska situation som Grekland befinner sig i har lett till stora osäkerheter i fråga om investeringsbeslut och administrativa förseningar som inte har gett landet möjlighet att inleda de förfaranden som krävs för att få tillgång till resurserna i den nya programperioden 2014–2020.

2.5

EESK befarar att dessa förseningar, tillsammans med de åtstramningsåtgärder som EU har krävt för att godkänna den tredje stödåtgärden, som oundvikligen kommer att skära ner de offentliga medlen för investeringar, även kommer att påverka genomförandet av utgiftsprogrammen inom ramen för fonderna under nästa år och för hela perioden fram till 2020.

2.6

De projekt som för närvarande genomförs i Grekland finansieras till stor del med medel från programperioden 2007–2013. Den senaste analysen av de återstående medlen för perioden 2007–2013 visar att det återstår ett belopp på 1,5–2 miljoner euro som ska återlämnas om det inte används före slutet av året. Med tanke på de exceptionella omständigheterna i landet kunde kommissionen i sitt förslag ha infört längre tidsfrister för redovisningen av utgifter (från n+2 till n+3).

3.1

Avslutningsvis stöder kommittén kommissionens förslag, även om den anser att det är otillräckligt. Såsom föreslås i många av kommitténs yttranden anser EESK att EU-institutionerna och medlemsstaterna bör skapa ett program för stöd till euroländer i svårigheter, med början i Grekland. Programmet bör vara mer omfattande och mer trovärdig än vad som hittills föreslagits, och man bör införa större flexibilitet i användningen av de nya europeiska styrelseformerna för skatte- och budgetpolitik och öka resurserna för finansiering genom EIB och Europeiska investeringsfonden (EIF), med början i Junckerplanen, samt på ett mer funktionellt sätt integrera och samordna de medel som är avsedda för finansiering av andra EU-politikområden.

3.2

Kort sagt skulle det utöver det som konstaterats ovan vara nödvändigt: a) att utvidga förslaget (avskaffande av medfinansieringen för Grekland) till hela perioden 2014–2020; b) att påskynda och tidigarelägga Junckerplanens åtgärder för Grekland i syfte att med dessa båda åtgärder främja ekonomisk återhämtning, tillväxt och sysselsättning; c) att förenkla de administrativa åtgärderna, INTE tvärtom; d) att från kommissionens sida inrätta en blandad arbetsgrupp som skulle kunna stödja och åtfölja Grekland i de olika faserna av användningen av de olika strukturfonderna; e) att överväga att utvidga dessa eller motsvarande åtgärder, med lämplig kontroll, till andra länder som har lidit eller fortfarande lider av krisen och som har en arbetslöshet som är högre än genomsnittet i EU.