31.12.2014

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 468/2

---

Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2014/C 468/02)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

ANSÖKAN OM ÄNDRIN

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel  (2)

ANSÖKAN OM ÄNDRING ENLIGT ARTIKEL 9

”CHEVROTIN”

EG-nr: FR-PDO-0105-0970–23.2.2012

SGB ( ) SUB ( X )

1.   Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen

—

    ☐ Produktens beteckning

—

    ☒ Produktbeskrivning

—

    ☒ Geografiskt område

—

    ☒ Bevis på ursprung

—

    ☒ Framställningsmetod

—

    ☐ Samband

—

    ☐ Märkning

—

    ☐ Nationella krav

—

    ☒ Annat: förpackning

2.   Typ av ändring(ar)

—

    ☒ Ändring av sammanfattande dokumentet eller sammanfattning

—

    ☐ Ändring i specifikationen för en registrerad SUB eller SGB för vilken varken det sammanfattande dokumentet eller sammanfattningen har offentliggjorts

—

    ☐ Ändring i specifikationen som inte kräver någon ändring i det offentliggjorda sammanfattande dokumentet (artikel 9.3 i förordning (EG) nr 510/2006)

—

    ☐ Tillfällig ändring i specifikationen till följd av att de offentliga myndigheterna har infört obligatoriska sanitära eller fytosanitära åtgärder (artikel 9.4 i förordning (EG) nr 510/2006)

3.   Ändring(ar)

3.1   Produktbeskrivning

Beskrivningen av ostmassan specificeras för en bättre beskrivning av produkten.

Fetthalten i torrsubstansen minskas: 40 % i stället för 45 %. Denna minskning kan förklaras av de variationer som konstaterats i mjölkens fetthalt beroende på getternas betesvillkor. Eftersom mjölken används varje dag kan halterna i osten variera avsevärt. Detta togs tidigare inte med i beräkningen på ett lämpligt sätt.

3.2   Geografiskt område

En del av kommunen Annecy-le-Vieux införs i det geografiska området. Till följd av att en aktör ansökt om att upptas i det geografiska området har de avgränsningskriterier som fastställts för det geografiska områdets initiala definition tillämpats. En del av kommunen Annecy-le-Vieux uppfyller kriterierna och har godkänts av expertkommittén med ansvar för att undersöka avgränsningen.

De egenskaper som används för att beskriva det geografiska området flyttas och omformuleras i kapitlet ”Faktorer som motiverar sambandet med det geografiska området”.

3.3   Bevis på ursprung

Aktörernas anmälningsskyldigheter preciseras. Dessa ändringar hör ihop med den reform av systemet för kontroll av ursprungsbeteckningar som infördes genom lag nr 2006–1547 av den 7 december 2006 om uppvärdering av jordbruks-, skogsbruks- och livsmedelsprodukter samt havsprodukter. Det föreskrivs bland annat att aktörer ska identifieras i syfte att uppnå en behörighetsförklaring som visar att de kan uppfylla kraven i specifikationen för det märke som de vill använda, såväl som förklaringar som krävs för kännedom om och uppföljning av de produkter som är avsedda att saluföras med ursprungsbeteckning och förklaringar avseende djurfoder.

En bestämmelse om kontroll av produkterna läggs till. Detta för att produktkvaliteten ska kontrolleras vid slutet av produktionskedjan.

Det preciseras att det identifieringsmärke som anbringas på ostarna har en rund form.

3.4   Framställningsmetod

Mjölkproduktion

Definitionen av hjorden preciseras på följande sätt utifrån den nationella text som hör till den tidigare registrerade specifikationen: ”Med hjord avses, i enlighet med denna specifikation, hela gethjorden bestående av mjölkgetter, getter vilkas mjölk har sinat, killingar och bockar.”

Ett fel i avskriften av den nationella texten korrigeras. Andelen på 80 % avseende djur av rasen Alpine rör hjorden och inte bara getterna.

En precisering görs gällande rasen för de getter som används. Eftersom rasen Alpine består av en mängd fenotyper, från gulbrun (chamoisé) över svartbrokig till helt svart, är syftet med ändringen att precisera för aktörerna vilka fenotyper som får användas. I vardagligt språkbruk används uttrycket ”Chèvre des Savoie” för att beteckna alla fenotyper utom den gulbruna.

För att underlätta kontrollen preciseras metoden för beräkning av den övre gränsen för den genomsnittliga produktionen per mjölkget utifrån den nationella text som hör till den tidigare registrerade specifikationen.

Följande ändringar har gjorts angående utfodring:

—	En positivlista över tillåtna foder och de råvaror och tillsatser som får användas i det kompletterande fodrets sammansättning har fastställts i syfte att begränsa foderslagen och underlätta kontrollen.

—	I synnerhet har en precisering gjorts vad gäller de fodermedel som upptas i foderkategorin, genom att i denna kategori införa torkat foder. På så sätt är de fodertyper som ges till getterna bättre definierade.

—

De högsta tillskottsnivåerna preciseras också för kompletterande foder och för torkat foder, framför allt för att undvika att de ersätter gräset i getternas foder. Det kompletterande fodret som ges till mjölkgetter är sålunda begränsat till 300 gram per liter producerad mjölk. Om torkat foder ingår i utfodringen är det kompletterande fodret och det torkade fodret begränsat till 500 gram per liter producerad mjölk.

—	Möjligheten att använda torkat foder som inte kommer från det geografiska området preciseras. Detta görs för att underlätta ursprungskontrollen för allt foder.

—	För att bevara sambandet med området införs bestämmelser som syftar till att förbjuda användningen av genetiskt modifierat foder samt planteringen av genmodifierade grödor på jordbruksföretagen.

—	För att säkerställa att getterna utfodras med foder av hög kvalitet anges det att allt foder ska lagras under lämpliga förhållanden så att fodret inte skadas.

Villkoren för gödselspridning på de jordlotter som avses för produktion av getternas foder preciseras. Tillskott av organiska material kan nämligen ändra florans sammansättning på betena och en begränsning av dem kan alltså göra det möjligt att bevara en varierad naturlig flora och sambandet med det geografiska området.

Framställning

De moment som ska äga rum på jordbruksföretaget (mjölkproducenten) preciseras och flyttas till punkten ”Framställning” i kapitlet ”Beskrivning av produktens framställningsmetod” i specifikationen.

Den bestämmelse som handlar om produktionsanläggningen för ”Chevrotin” ändras för att klargöra hur de anläggningar drivs som använder mjölk från andra djurarter för annan framställning.

Meningen ”[e]n enkel kylning av mjölken gör det lättare för den naturliga bakteriekulturen och svårare för den psykotropa floran att utvecklas” stryks, eftersom det rör sig om en upplysning och inte en kontrollpunkt.

För att underlätta kontrollen preciseras att alla produktionsvillkor för mjölk, som fastställs i specifikationen, uppfylls av jordbruksföretag där all eller en del av den använda mjölken är avsedd för framställningen av ”Chevrotin”.

Ett tidigare fel i avskriften av den nationella texten korrigeras utifrån den nationella text som hör till den tidigare registrerade specifikationen:

Temperaturintervallet för löpläggning ändras (vid löpläggningen ska temperaturen ligga på 30–38 °C i stället för 32–36 °C och temperaturen ska hållas inom detta intervall även under koaguleringen).

Mjölksyrakulturernas sammansättning anges för att säkerställa att de utvalda mjölksyrakulturerna tar hänsyn till de särskilda flororna och gör det möjligt för den typiska karaktären hos ”Chevrotin” att framträda.

Definitionen av duken för formsättning ändras. Den kan vara i linne, men också i bomull. Det handlar om att komplettera den ursprungliga formuleringen som endast omfattar linne, medan användningen av bomull också har utvecklats för den här typen av metod.

Mognadslagring

Underlagen för mognadslagring är inte längre begränsade till enbart plankor av gran. Faktum är att gruppen har konstaterat att det går att använda andra underlag än trä direkt efter det att torkningsetappen, som måste utföras på plankor av gran, har avslutats. Det är nämligen under denna etapp som träet fungerar som vattenregulator och stöd för mognadslagringsfloran. I praktiken har det visat sig att andra mer användarvänliga typer av underlag inte påverkar ostens egenskaper på ett ogynnsamt sätt då de används under denna etapp. De experiment som genomförts av olika aktörer på andra underlag (spjälgaller) visar att kvaliteten bevaras (dvs. inga problem med vattenöverskott eller etablering av flora). Dessa underlag är mer reaktionströga och visar sig vara användbara för gemensamma mognadslagringsanläggningar vid hanteringen av oönskade bakterier, tack vare att de är lätta att rengöra.

3.5   Märkning

Skyldigheten att på märkningen inkludera uppgiften ”appellation d’origine contrôlée” (kontrollerad ursprungsbeteckning) upphävs och ersätts med skyldigheten att inkludera Europeiska unionens symbol för skyddade ursprungsbeteckningar. Syftet med detta är att förbättra läsbarheten och uppnå synergieffekter vid kommunikation beträffande de produkter som är registrerade med skyddad ursprungsbeteckning (SUB). Uppgiften ”appellation d’origine protégée” (skyddad ursprungsbeteckning) kan också inkluderas på märkningen.

Skyldigheten att inkludera logotypen INAO upphävs till följd av utarbetandet av nationell lagstiftning.

3.6   Nationella krav

I enlighet med den nationella reform av systemet för kontroll av ursprungsbeteckningar som nämns ovan görs ett tillägg i form av en tabell med de huvudsakliga punkter som ska kontrolleras och utvärderingsmetoden för dessa.

3.7   Andra ändringar

Förpackning

Förpackningsvillkoren ändras inte (osten förpackas hel och varje ost för sig i en förpackning som har en extra botten i gran). Ändringen avser den tidpunkt då ostarna kan förpackas (från och med den femtonde mognadslagringsdagen och inte ”[s]å snart den är mogen”, som det står i kapitel 2 i den registrerade specifikationen).

Med denna metod kan man säkerställa att produkten inte skadas vid slutet av mognadslagringen. Den har nämligen en positiv inverkan på texturen, eftersom förpackningen fungerar som en ”liten matkällare” som bidrar till att ge osten en mjukare textur genom att ostarna inte tillåts torka ut och proteolysen befrämjas. Den här metoden gör det även möjligt att kontrollera om defekter uppstår (t.ex. förekomsten av svarta fläckar som upptäcks vid slutet av mognadslagringen på de oskyddade ostarna på träplankor eller spjälgaller) eller om skorpan skadas (t.ex. sprickor och deformationer).

SAMMANFATTANDE DOKUMEN

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel  (3)

”CHEVROTIN”

EG nr: FR-PDO-0105-0970–23.2.2012

SGB ( ) SUB ( X )

1.   Beteckning

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.3. Ost

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig

”Chevrotin” är en ost som framställs av obehandlad helmjölk från get. Den är cylindrisk till formen och har en diameter på 9 till 12 centimeter. Osten är 3 till 4,5 centimeter hög och väger 250 till 350 gram.

Ostmassan pressas utan att ha kokats. Skorpan är tvättad och täcks efter mognadslagringen helt eller delvis av ett slags fint vitt puder som till största delen består av geotrichum. Fetthalten är lägst 40 gram per 100 gram ost efter fullständig torkning. Halten torrsubstans får inte vara lägre än 45 gram per 100 gram ost.

Ostar med beteckningen ”Chevrotin” förpackas var för sig i en förpackning som har en extra botten i gran.

Osten förpackas hel.

Ostmassan är mjuk och krämig. Den kan vara hårdare inuti med små håligheter. Den är krämfärgad och lätt saltad, med smak av get.

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter)

Den mjölk som används för framställningen av ”Chevrotin” kommer från hjordar som till minst 80 % består av djur av rasen Alpine och som tillhör den population som kallas ”Chèvre des Savoie”, som registrerats av Institut de l’élevage (uppfödningsinstitutet) inom ramen för programmet för getraser som ska bevaras.

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

Fodret utgörs av gräs som betas och hö.

Under minst fem månader utgörs fodret av den växtlighet som finns på getternas bete i produktionsområdet.

Till sitt förfogande — har uppfödaren en yta på minst 1 000 kvadratmeter betesmark per get.

De fodermedel som nämns i listan nedan är de enda som tillåts för utfodringen av hela hjorden:

—	Som grovfoder tillåts endast den växtlighet som finns på betet och det hö från naturliga ängsmarker och ängsmarker där grässlag och baljväxter odlas som lagras under rätt förhållanden.

—	Torkat foder: torkad betmassa och torkad lusern.

—

Följande råvaror (i det kompletterande fodrets sammansättning): alla spannmål och fodermjöl av dessa, melass som bindemedel, hela eller malda ärtfrön, åkerbönor, lupin, sojabönor, solrosoljekakor, kokos, lin, palmkärnor, raps, sojabönor, bomull, potatis, vegetabiliskt fett, alla mineraler, makronäringsämnen och vassle från jordbruksföretaget som lagras under rätt förhållanden för att undvika kontaminering genom patogena bakterier. De enda tillsatser som tillåts är spårämnen och vitaminer.

Det foder som produceras i området utgör minst 70 % av hjordens totala foder, uttryckt i torrsubstans. Det kompletterande fodret som ges till mjölkgetter är begränsat till 300 gram per liter producerad mjölk.

Om torkat foder ingår i utfodringen är det kompletterande fodret och det torkade fodret begränsat till 500 gram per liter producerad mjölk.

I djurens foder tillåts endast växter, biprodukter och kompletterande foder från icke genmodifierade produkter.

Genmodifierade grödor får inte planteras på någon areal i ett jordbruksföretag som framställer mjölk som ska bearbetas till ost med ursprungsbeteckningen ”Chevrotin”. Detta förbud omfattar alla växtarter som kan komma att användas som foder till jordbruksföretagets djur och alla sorters grödor som skulle kunna kontaminera dem. Den tillåtna gränsen är i enlighet med gällande lagstiftning och den omfattar fodrets alla beståndsdelar.

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Mjölkproduktionen samt framställningen och mognadslagringen av ostarna ska ske i det geografiska området.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

”Chevrotin” förpackas hel för att säkerställa ostens skydd och för att bevara dess väsentliga egenskaper vad gäller skorpan, ostmassans textur och den intensiva doften. Förpackningen utförs i en anpassad förpackning som har en extra botten i granträ, som minst en av ostens sidor kommer i kontakt med. Förpackningen äger rum i det geografiska området.

3.7   Särskilda regler för märkning

Varje ost med ursprungsbeteckningen ”Chevrotin” saluförs med en egen märkning där namnet på ursprungsbeteckningen anges.

Namnet på ursprungsbeteckningen skrivs på märkningen med bokstäver vars storlek är minst 120 % av de andra bokstävernas storlek.

På en rund och halvgenomskinlig kaseinplatta anges ursprungsbeteckningens namn och producentens identifieringsnummer. Den anbringas på en av ostens sidor vid framställningen.

Märkningen ska innehålla Europeiska unionens symbol för skyddad ursprungsbeteckning (SUB). På märkningen får det även stå ”appellation d’origine protégée” (skyddad ursprungsbeteckning).

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Departementet Haute-Savoie

Området omfattar följande kommuner i sin helhet:

Abondance, Alex, Allèves, Arâches, Aviernoz, Bellevaux, Bernex, Boëge, Bogève, Bluffy, Bonnevaux, Brizon, Burdignin, Chamonix-Mont-Blanc, Châtel, Chevenoz, Chevaline, Combloux, Cons-Sainte-Colombe, Cordon, Demi-Quartier, Dingy-Saint-Clair, Domancy, Doussard, Entremont, Entrevernes, Essert-Romand, Faverges, Giez, Habère-Lullin, Habère-Poche, La Balme-de-Thuy, La Baume, La Chapelle-d’Abondance, La Chapelle-Saint-Maurice, La Clusaz, La Côte-d’Arbroz, La Forclaz, La Rivière-Enverse, La Tour, La Vernaz, Lathuile, Le Biot, Le Bouchet, Le Grand-Bornand, Le Petit-Bornand-les-Glières, Le Reposoir, Les Clefs, Les Contamines-Montjoie, Les Gets, Les Houches, Les Villards-sur-Thônes, Leschaux, Lullin, Magland, Manigod, Marlens, Megève, Mégevette, Mieussy, Montmin, Montriond, Mont-Saxonnex, Morillon, Morzine, Nancy-sur-Cluses, Nâves-Parmelan, Novel, Onnion, Passy, Praz-sur-Arly, Reyvroz, Sallanches, Samoëns, Saxel, Serraval, Servoz, Seythenex, Seytroux, Sixt-Fer-à-Cheval, Saint-André-de-Boëge, Saint-Eustache, Saint-Ferréol, Saint-Gervais-les-Bains, Saint-Jean-d’Aulps, Saint-Jean-de-Sixt, Saint-Jean-de-Tholomé, Saint-Jeoire, Saint-Laurent, Saint-Sigismond, Saint-Sixt, Talloires, Taninges, Thollon-les-Mémises, Thônes, Thorens-Glières, Vacheresse, Vailly, Vallorcine, Verchaix, Villard-sur-Boëge, Villaz, Ville-en-Sallaz och Viuz-en-Sallaz.

Området omfattar delar av följande kommuner:

Annecy-le-Vieux, Ayze, Duingt, Gruffy, La Roche-sur-Foron, Lugrin, Marignier, Marnaz, Perrignier, Scionzier, Saint-Jorioz och Viuz-la-Chiésaz.

Departementet Savoie

Området omfattar följande kommuner i sin helhet:

Aillon-le-Jeune, Aillon-le-Vieux, Allondaz, Arith, Bellecombe-en-Bauges, Cléry, Cohennoz, Crest-Volland, Doucy-en-Bauges, Ecole-en-Bauges, Flumet, Jarsy, La Compôte, La Giettaz, La Motte-en-Bauges, La Thuile, Le Châtelard, Le Noyer, Les Déserts, Lescheraines, Notre-Dame-de-Bellecombe, Puygros, Saint-François-de-Sales, Saint-Nicolas-la-Chapelle, Sainte-Reine, Thoiry och Ugine.

Området omfattar delar av följande kommuner:

Hauteluce, Le Montcel, Marthod, Mercury, Montailleur, Plancherine, Saint-Jean-d’Arvey, Saint-Jean-de-la-Porte, Saint-Offenge-Dessus, Thénésol, Verrens-Arvey och Villard-sur-Doron.

5.   Samband med det geografiska området

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området

Naturliga faktorer

Det geografiska området omfattar den bergiga delen av departementet Haute-Savoie som utgörs av de tre bergsmassiven Chablais, Mont Blanc och Aravis samt Bauges-massivet i departementet Savoie. Det kännetecknas av

—	ett kallt och fuktigt klimat (den årliga nederbörden överstiger 1 200 millimeter och sommarnederbörden överstiger 60 millimeter),

—	en bioklimatologisk bergsvegetationsnivå i hela området,

—	landskapets bergskammar av hård kalksten, vilket för övrigt är avgörande för ängsmarkernas kalkjordar,

—	en ängsvegetation som domineras av arter som är anpassade till den här bergsvegetationsnivåns egenskaper.

Det geografiska området för beteckningen utmärker sig genom selektiva klimatförhållanden och genom biotopers olikheter. Floran och vegetationen i området har på grund av detta en originell och olikartad karaktär.

Florans originalitet tar sig uttryck i en hög andel (på låg höjd över havet, redan på bergsvegetationsnivån), för att sedan övergå till en dominans av (över 1 500 m), särskilda arter (bland de grässlag som är vanliga på ängsmarker: Poa alpina och Festuca violacea). Detta gäller till och med sorter och släkten som är föga representerade på de intilliggande slätterna (till exempel gentianaväxter).

Bergsängsmarkerna i produktionsområdet för ”Chevrotin” utmärker sig i fråga om den floristiska vegetationen genom sällsyntheten av vissa grässlag som dominerar på slätten under intensiva förhållanden, bland annat Lolium perenne (till följd av höjden över havet) samt genom den motsvarande frodigheten för vissa speciella tvåhjärtbladiga växter, Geranium silvaticum och Chaerophyllium hirsutum.

Mångfalden är som störst på betesmarkerna som ligger på hög höjd, vilket framför allt beror på kontrasterna i marktäcket. På olika sluttningar på samma berg uppvisar jordarna stor variation i fråga om antal dagar med snötäcke, lokala moderbergarter, vattnets källflöde och avrinning på bergssluttningarna och klippornas lutning.

I ett och samma betesområde träffar hjordarna därför ofta på en rad olika miljöer och växtsamhällen, från kalcifil till acidofil flora och från xerofila arter till mer fuktkrävande arter.

Mänskliga faktorer

Klimatet och den geologiska miljön ger området en betydande foderpotential som ligger till grund för den regionala ekonomin, vilken främst bygger på jordbruk som inriktas på gräsproduktion, uppfödning och framför allt mjölkproduktion.

Under århundradenas gång har man etablerat ett system som bygger på jordbruk och bete. Systemet omfattar en betesperiod (minst 5 månader) som delvis sker på ängsmark på hög höjd och en vinterperiod då djuren bland annat utfodras med hö.

Rasen Alpine trivs bra i denna bergsmiljö. Getter i den population som kallas ”Chèvre des Savoie” är på grund av sin härdighet och sina mjölkegenskaper särskilt väl anpassade för att utnyttja de svåråtkomliga miljöerna och för ostbearbetning.

Getuppfödning har länge varit en inkomstkälla för familjer i området som komplement till uppfödning av nötkreatur. Produkterna från denna uppfödning (mjölk, ost och kött) har varit avsedda för husbehov.

I vissa dokument anges att det i området fanns en ost med namnet ”Chevrotin” redan på 1700-talet.

De mest relevanta dokumenten är en sorts arrendekontrakt, enligt vilka arrendatorn (dvs. i det här fallet den som drev alpbete) var skyldig att betala med ostar. I detta sammanhang nämns ofta ”Chevrotin”.

Ostproducenternas sakkunskap har överförts från generation till generation (framställning med varm mjölk direkt efter mjölkningen eller efter högst 14 timmar och vid en lägsta temperatur på 10 °C, kort uppvärmning i kar, förmognadslagring och tvättning).

5.2   Specifika uppgifter om produkten

I getostfamiljen utmärker sig ”Chevrotin” i och med att den framställs med en teknik som innebär snabb koagulering och tvättning av skorpan.

”Chevrotin” har en ostmassa som pressats utan att ha kokats. Skorpan är tvättad. Den framställs av obehandlad helmjölk från get och uteslutande genom gårdsproduktion.

”Chevrotin” har en tunn skorpa. Den har en något rosaaktig färg och är helt eller delvis täckt av ett slags fint vitt puder. Ostmassan är mjuk och krämig. Den kan vara hårdare inuti med små håligheter. Den är krämfärgad och lätt saltad, med smak av get.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Det geografiska området ligger i Alpernas nordliga kalkhaltiga utlöpare och har en riklig nederbörd på grund av den direkta exponeringen för luftströmmar västerifrån. Denna fuktighet tillsammans med en relativt låg höjd över havet gynnar utvecklingen av gräs och skog.

Alpflorans mångfald gynnas av att teknikerna för vallning av gethjordarna är inriktade på extensiv användning av naturresurserna, vilket framgår av ostens aromatiska egenskaper.

Närheten mellan uppfödningar (nötkreatur och getter) i det geografiska området skulle kunna vara en förklaring till varför den teknik som används för framställningen av ”Chevrotin” liknar den som används för framställningen av ostar med komjölk från området.

Ostar med beteckningen ”Chevrotin” framställs, uteslutande genom gårdsproduktion, av obehandlad mjölk som inte bearbetas före löpläggningen. Detta gör det möjligt att bevara mjölkens naturliga flora, i synnerhet mjölksyrabakteriefloran och ytfloran.

Producenternas sakkunskap om varje nyckeletapp i framställningen (framställning med varm mjölk direkt efter mjölkningen eller efter högst 14 timmar och vid en lägsta temperatur på 10 °C, kort uppvärmning i kar, förmognadslagring och tvättning) bidrar till att mjölkens fysikalisk-kemiska egenskaper kommer till uttryck (mineralbalans och bevarande av fett) och att mjölksyrabakteriefloran i mjölken kommer till uttryck.

Mikrofloran och i synnerhet geotrichum candidum ger inte bara ”Chevrotin” dess specifika utseende, utan bidrar också i hög grad till ostmassans utveckling. Den har alltså stort inflytande på ostarnas kvalitet, både vad gäller det yttre utseendet och ostens textur (mjuk och krämig) och doft och smak. Det är den enda bestående ytfloran på ”Chevrotin” och den ger upphov till det fina vita ”fjunet” som kännetecknar produkten. Ostens låga vikt och ringa storlek vittnar om en kort mognadslagringsperiod och en tunn skorpa.

Aktörer i flera generationer har valt ut, ibland utifrån erfarenhet, en specifik mikroflora som är anpassad både till de mikroklimatiska förhållandena i den naturliga miljön och till ostframställningstekniken.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(Artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006 (4))

https://www.inao.gouv.fr/fichier/CDCChevrotin.pdf

---

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.

(3)  Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.

(4)  Se fotnot 3.

---