17.9.2014

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/23

---

Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2014/C 319/10

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

ANSÖKAN OM ÄNDRING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel  (2)

ANSÖKAN OM ÄNDRING ENLIGT ARTIKEL 9

”OSSAU-IRATY”

EG-nr: FR-PDO-0417-01096 – 15.2.2013

SGP ( ) SUB ( X )

1.   Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen

—

    ☐ Produktens beteckning

—

    ☒ Produktbeskrivning

—

    ☐ Geografiskt område

—

    ☒ Bevis på ursprung

—

    ☒ Framställningsmetod

—

    ☐ Samband

—

    ☒ Märkning

—

    ☒ Nationella krav

—

    ☐ Annat [specificera]

2.   Typ av ändring(ar)

—

    ☐ Ändring av sammanfattande dokumentet eller sammanfattning

—

    ☒ Ändring i specifikationen för en registrerad SUB eller SGB för vilken varken det sammanfattande dokumentet eller sammanfattningen har offentliggjorts

—

    ☐ Ändring i specifikationen som inte kräver någon ändring i det offentliggjorda sammanfattande dokumentet (artikel 9.3 i förordning (EG) nr 510/2006)

—

    ☐ Tillfällig ändring i specifikationen till följd av att de offentliga myndigheterna har infört obligatoriska sanitära eller fytosanitära åtgärder (artikel 9.4 i förordning (EG) nr 510/2006)

3.   Ändring(ar)

1.   Produktbeskrivning

Preciseringar av ostens beskrivning ska läggas till: osten är enbart tillverkad av ej standardiserad fårmjölk. Den är saltad och lagrad samt cylinderformad.

De olika formaten (formarnas storlek och vikt) har förtydligats.

Följande bestämmelse ska läggas till:

Detta gör det lättare att skilja ”Ossau-Iraty” från andra ostar av pressad ostmassa som producerats i regionen och som får säljas utan märkning.

2.   Faktorer som bevisar att jordbruksprodukten kommer från det geografiska området

Avsnitt om registrering och identifiering samt tillverkarnas anmälningsskyldigheter ska läggas till. I dessa bestämmelser anges vilka registreringar som krävs och vilka skyldigheter tillverkarna av SUB har för att produkterna ska kunna spåras.

Ett avsnitt om identifiering av produkten ska läggas till:

Identifieringen är ett sätt att skilja SUB-produkter från andra produkter, i ett så tidigt skede som möjligt under ostframställningen och innan de förses med märkning.

3.   Framställningsmetod

—

Villkoren för underhåll av foderarealerna ska preciseras: ”Tillåtna organiska gödselmedel är kompost, fastgödsel, flytgödsel, urin av jordbruksursprung, blandkompost av grönt avfall, avloppsslam och mejeribiprodukter. På sommarbetesmarkerna får endast djurens gödsel från sommarfållorna spridas. Spridning av avloppsslam får endast ske enligt följande villkor: det ska omedelbart grävas ned, en latensperiod efter spridning på minst åtta veckor ska ingå och samtliga partier ska analyseras. Den genomsnittliga tillförseln av konstgödsel på gräsmark är begränsad till 100 enheter kväve, 60 enheter fosfor och 100 enheter kaliumhydroxid per hektar och år.” Dessa åtgärder syftar till att begränsa intensifieringen och undvika överdriven gödning som riskerar att störa balansen i den naturliga floran på gräsmarker och sommarbetesmarker och förorena vattendragen. Spridning av avloppsslam är tillåtet endast under vissa villkor, eftersom det riskerar att tillföra jorden oönskade ämnen som i sin tur kan hamna i fodret.

—	Definitionerna av besättning (samtliga får vid anläggningen avsedda för mjölkproduktion) och av tacka (hona äldre än sex månader den 1 november) ska preciseras.

—	Följande bestämmelse ska läggas till: ”Genmodifierade djur får inte användas, eftersom rasens lokala karaktär ska bevaras.”

—

Följande ska läggas till: ”Mjölkningsperioden för hela besättningen får inte överstiga 265 dagar per år. Djuren får inte mjölkas under september och oktober månad.” Åtgärden bekräftar att mjölkproduktionen är säsongsbetonad, för att undvika eventuell produktion utanför den normala säsongen, och fastställer en obligatorisk sinperiod, vilket är nödvändigt med tanke på tackornas hälsa innan lamningen.

—	Följande ska läggas till: ”Under ett mjölkproduktionsår (mellan den 1 november och den 31 oktober påföljande år) får besättningens genomsnittliga mjölkmängd inte överstiga 300 liter per tacka och den genomsnittliga torrsubstansen måste överstiga 110 gram per liter mjölk.”

Då tillverkningen av ”Ossau-Iraty” av naturen baseras på ett extensivt system är mjölkproduktionen per tacka begränsad för att undvika alltför intensiva system. Lägsta tillåtna mängd torrsubstans har fastställts för att uppfödarna ska välja ut djur som producerar mjölk av hög kvalitet snarare än djur som producerar stora mängder mjölk.

—

   Följande ska läggas till: ”Det är inte tillåtet att odla genetiskt modifierade organismer på gården. Detta förbud omfattar alla växtarter som kan komma att användas som foder till djur på gården och alla grödor som skulle kunna kontaminera dem.”

Det handlar om att begränsa riskerna för kontaminering av fodergrödorna, eftersom foder som tagits fram med genmodifierade arter inte får ges till idisslarna på gården. Syftet är att bibehålla den traditionella karaktären hos osten som har ett gott rykte som bergsprodukt.

—

   När det gäller djurfoder ska bestämmelsen ”foder ska i första hand komma från betesmarker där djuren befinner sig under sommaren och diperioden, samt från foder och foderspannmål”, ersättas av följande stycken:

—

”Besättningens foder ska uppfylla följande bestämmelser: — Det ska huvudsakligen härröra från ett begränsat geografiskt område. Tillförsel (utöver bete) av foder som inte kommer från detta område är under en säsong begränsat till 280 kg torrsubstans per tacka och år i genomsnitt. — Tackorna ska beta minst 240 dagar per säsong. — Under mjölkningsperioden ska tackorna, de dagar de inte betar, få en daglig ranson på minst 600 gram torrsubstans från det geografiska område som anges i punkt 3”.

För att förtydliga sambandet med den geografiska miljön ska merparten av fodret komma från det geografiska området. Utan bestämmelsen om en daglig miniminivå skulle det vara möjligt att inte ge något foder från det geografiska området under fyra månader, dessutom under produktionstoppen.

Införandet av en minimibetesperiod stärker produktens samband med det geografiska området och regionens traditionella uppfödningsmetoder. De lokala raserna är särskilt anpassade för bete, oavsett säsong, och bestämmelsen behövs därför av hälsoskäl. Den period som valts, motsvarande åtta månader av tolv, är förenlig med de förhållanden man möter i bergsområden.

—   Följande ska läggas till:

Dessa åtgärder är till för att fodret ska innehålla komponenter som gör att tackorna kan fortsätta att idissla. Fodret definieras till att börja med genom sammansättningen av basransonen och sedan av tillskottens och kraftfodrets sammansättning.

—

   Följande ska läggas till

Syftet är att bevara mjölkens karaktäristiska drag. Användning av fermenterat foder, som kan gynna vissa mikrobiobiska kontaminationer, ska alltså begränsas. Rundbalat gräs är en alternativ skördemetod till hö, och används under regniga förhållanden. Det krävs en tidsfrist för att genomföra bestämmelsen så att vissa mjölkproducenter hinner inrätta ett fodersystem där tillskott av ensilage under mjölkningsperioden kan avskaffas.

Följande ska läggas till

Åtgärden syftar till att förbjuda handelsfoder, vars ursprung och sammansättning ofta inte kontrolleras av uppfödaren och vars användning skulle gynna en uppfödning med icke egenproducerat foder, utan samband med den geografiska miljön.

—   Följande ska läggas till: ”Tillskottet av kraftfoder i dagsransonen får inte överstiga 800 gram torrsubstans i genomsnitt per får. Under en säsong ska det genomsnittliga tillskottet av kraftfoder per får begränsas till 150 kg torrsubstans.”

Begränsningen syftar till att bevara fårens särskilda egenskaper som idisslare. Tillsammans med minimibetesperioden per år och minimiandelen foder från området bidrar den till sambandet med det geografiska området, som till stor del hänger samman med djurens foder. De två begränsningarna, per år och per dag, tar hänsyn till fodrets stora säsongsvariationer och fårets levnadscykel.

En förteckning över tillåtet foder har även lagts till för att i första hand använda produkter som baseras på uppfödarnas kunskap och erfarenhet. Det är även ett sätt att få exakt information om vilka råvaror som ingår i foderblandningarna.

—	Följande stycke ska läggas till för att bidra till att bibehålla fodrets traditionella karaktär: ”Fodret till gårdens små idisslare får endast innehålla växter, samprodukter och tillskottsfoder från icke genmodifierade produkter.”

—	För att reglera ungdjurens foder, på samma sätt som de vuxna djurens, har en positivlista över godkända foder lagts till: ”Tillåtet foder för lamm före avvänjning: mjölkprodukter, jäst, konserveringsmedel, skidor från johannesbröd. Medicinsk behandling är endast tillåten i botande syfte.”

—	Följande bestämmelse ska läggas till: ”Produktionen är förbjuden under september och oktober månad.”

Detta understryker att produktionen av osten ”Ossau-Iraty” är säsongsbetonad och följer mjölkproduktionssäsongen som infaller mellan november/december och juni/juli, ibland även augusti.

—	Formuleringen ”mjölken ska användas i obehandlat tillstånd till den gårdsproducerade osten” ska ersättas med: ”Det är inte tillåtet att koncentrera mjölken genom att reducera vattenhalten före koaguleringen. Värmebehandling av mjölken är tillåten vid tillverkning utanför gården.”

Genom bestämmelsen bekräftas att mjölken måste användas obearbetad, utan annan behandling än värme (och även värmebehandling är förbjuden när det gäller den gårdsproducerade osten), vilket överensstämmer med nuvarande bruk.

—   Bestämmelsen: ”ostkornen blandas och värms i ett kar vid en temperatur mellan 36 och 44 °C” ska ersättas med följande:

”Tillverkningen omfattar följande steg:

—	När det gäller gårdsproducerad ost är sållning genom nässlor tillåten.

—	De enda godkända tillsatserna i mjölken är: löpe, kalciumklorid (högst 3 cm3 per 10 liter mjölk), vatten, oskadliga bakteriekulturer, jäst och mögel, som inte tagits fram genom genmanipulation.

—

Löpläggning sker inom 40 timmar efter den första mjölkningen när det gäller gårdsproducerad ost och 48 timmar efter den första mjölkningen vid tillverkning utanför gården. Den ska genomföras vid en temperatur mellan 28 och 35 °C, genom tillsats av högst 3 cm3 löpe per 10 liter mjölk, och definieras genom en halt på 520 mg kymosin per liter. Dricksvatten får tillsättas för att späda ut löpen.

—	Koagulering, uppdelning, omrörning, uppvärmning och återuppvärmning får ske vid högst 44 °C och omrörningen får pågå högst en timme. De erhållna kornen får vara högst 1 cm3.

—

Laktosreducering är tillåten vid tillverkning utanför gården: andelen vassla som avlägsnas får vara högst 25 % av mängden mjölk som används vid tillverkningen. Andelen dricksvatten som tillsätts ostmassan får inte överstiga 25 % av mängden mjölk som används vid tillverkningen, och vattentemperaturen ska vara mellan 25 och 60 °C.

—	Formningen sker i perforerade formar med väv eller mikroperforerade formar (25,5–26 cm i diameter och 9–12 cm höga eller mindre formar på 18–20 cm i diameter och 7–10 cm höga; gårdsproducerad ost får även tillverkas i formar på 24–28 cm i diameter och 9–15 cm höga).

—	Under pressningen vänds den gårdsproducerade osten minst en gång.

—	Uppstjälpning sker vid ett pH-värde på högst 5,5.

—

Saltning, genom torrsaltning eller saltlake. Torrsaltning ska ske vid en omgivande temperatur på högst 15 °C och får pågå i högst 24 timmar per kg ost. Saltlaken ska bestå av vatten och salt (högst 330 gram per liter) och den får innehålla ättiksyra och/eller mjölksyra. pH-värdet får inte överstiga 5,5. Saltning med saltlake får pågå högst 12 timmar per kg ost. Temperaturen får inte överstiga 15 °C. Saltlaken får filtreras.”

Då beskrivningen av enbart etappen med omrörning och värmning av ostmassan i ett kar föreföll ofullständig preciseras på detta sätt varje steg i tillverkningen av osten, från det att den inleds till dess att osten saltas. Riktvärden rörande bland annat tider och temperaturer som måste följas fastställs i enlighet med aktuellt bruk vid ostfabriker. Då gällande specifikationer inte innehåller bestämmelser för laktosreducering har denna teknik, som enbart används vid tillverkning i mejeri eftersom den är anpassad till mjölkblandningar, reglerats rörande högsta tillåtna mängd vassla som får avlägsnas, högsta tillåtna mängd vatten som får tillsättas samt temperatur.

—	Användningen av behandlingsmetoder och tillsatser i ostarna regleras dessutom genom allmänna bestämmelser. Det har emellertid framkommit att nya tekniker, varav vissa gäller behandling och tillsatser, skulle kunna påverka egenskaperna hos ”Ossau-Iraty”.

Det har därför blivit nödvändigt att i produktspecifikationen precisera gängse praxis i fråga om behandlingar och tillsatser som används för mjölkråvaran och vid tillverkning av ”Ossau-Iraty”, för att undvika att nya metoder som inte omfattas av reglerna påverkar ostens egenskaper.

Följande bestämmelser ska läggas till:

”Temperaturen vid förvaring av råvaror, produkter under framställning, ostmassa eller färskost får inte understiga 0 °C.

Vakuumförpackning är tillåten, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

—	Färskost ska vakuumförpackas inom tio dagar efter att den tagits upp ur saltlake eller salt.

—	Under hela vakuumförpackningsperioden ska osten förvaras vid en temperatur mellan 0 och 4 °C.

—	Högsta tillåtna tid är tio månader och samtliga ostar som framställs under ett år ska tas ur vakuumförpackningen senast den 20 december samma år.

—	Vid vakuumförpackning räknas mognadslagringsperioden från och med den dag osten tas ur vakuumförpackningen.”

Djupfrysning ändrar ostens organoleptiska egenskaper och är förbjuden. Tack vare vakuumförpackningen kan osten mognadslagras och säljas under hela året trots att mjölkproduktionen, och därmed tillverkningen, är säsongsbetonad. Genom vakuumförpackning av färskosten före mognadslagring kan man nämligen uppnå en tidsförskjutning, eftersom tiden i vakuumförpackning inte räknas in i mognadslagringstiden.

—

   Bestämmelsen ”Mognadslagring sker i ursprungsområdet under 90 dagar, som får minskas till 60 dagar för den mindre ’Ossau-Iraty’” ska ersättas med följande:

En längre mognadslagring förstärker produktens egenskaper. Preciseringar ska läggas till i villkoren för mognadslagring för att reglera denna.

—	Följande bestämmelse, som beskriver den traditionella hanteringen av ostarna, ska läggas till: ”Under mognadslagringen vänds och borstas ostarna. Vid borstning får vatten, salt och mognadsbakterier användas samt puré av chilipeppar.”

—	För att understryka denna traditionella metod är det inte tillåtet att använda färg(er) eller natamycin (E235) på skorpan. Förbudet mot användning av polyvinylacetat kräver en tidsfrist för genomförande fram till den 1 november 2014, så att samtliga aktörer hinner införa en alternativ metod.

4.   Särskilda faktorer vid märkningen

I den nya skrivningen krävs en tydligare obligatorisk märkning av produkten och en viss storlek på texten.

Skyldigheten att anbringa logotypen INAO har avskaffats och ersatts av skyldigheten att anbringa Europeiska unionens symbol SUB. Produkterna får även märkas med ”skyddad ursprungsbeteckning”.

Möjligheten att anbringa beteckningar som ”gårdsproducerad” och ”bergsproducerad” samt villkoren för användning av dessa avskaffas eftersom dessa bestämmelser inte längre är tillämpliga.

5.   Nationella krav

Huvudpunkter att kontrollera ska läggas till i produktspecifikationen.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel  (3)

”OSSAU-IRATY”

EG-nr: FR-PDO-0417-01096 – 15.2.2013

SGP ( ) SUB ( X )

1.   Beteckning

”Ossau-Iraty”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.3 Ost

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i punkt 1 är tillämplig

”Ossau-Iraty” är en ost som tillverkas enbart av obehandlad och icke standardiserad fårmjölk, utan tillsats av löpe. Den är saltad och mognadslagrad, cylinderformad, med lätt pressad ostmassa som inte kokas och har rak eller lätt konvex kant. Torrsubstansens fetthalt ska vara minst 50 % och halten torrsubstans får inte understiga 58 gram per 100 gram ost. Gårdsproducerad ”Ossau-Iraty” tillverkas enbart av obehandlad mjölk.

I fråga om formarnas mått och ostarnas vikt gäller följande:

—	Formar med diameter 25,5–26 cm och höjd 9–12 cm för mognadslagrade ostar på 4–5 kg.

—	Formar med diameter 18–20 cm och höjd 7–10 cm för mognadslagrade ostar på 2–3 kg.

Gårdsproducerad ”Ossau-Iraty” får tillverkas i formar enligt ovan, men även i större format i formar med en diameter på 24–28 cm och en höjd på 9–15 cm och vikt upp till 7 kg.

Ostmassans färg varierar mellan elfenbensvit och bärnstensfärgad beroende på mognad. Den är slät och fast till fet. Den kan innehålla små hål.

Skorpans färg kan variera mellan gulorange och grå.

Mognadslagringen pågår minst 80 dagar för ostar på 2–3 kg och 120 dagar för ostar på 4–7 kg.

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter)

”Ossau-Iraty” görs enbart på fårmjölk, från rasen Basco-béarnaise eller Manech tête noire eller Manech tête rousse.

Under ett mjölkproduktionsår (mellan den 1 november och 31 oktober påföljande år) får besättningens genomsnittliga mjölkmängd inte överstiga 300 liter per tacka. Mjölken produceras säsongsmässigt: mjölkning av besättningen får ske högst 265 dagar per år och är inte tillåten i september och oktober.

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

Besättningens foder kommer huvudsakligen från ett begränsat geografiskt område. Tillförsel (utöver bete) av foder som inte kommer från detta område är begränsat för en säsong till 280 kg torrsubstans per tacka i genomsnitt.

Basransonen består av bete, färskt foder, torrt foder och dehydratiserat foder, halm samt fermenterat foder. Besättningens foder ska utformas utifrån en positivlista av råvaror både när det gäller basransonen och tillskotten. Fodret ska komma från produkter som inte är genmodifierade.

Tackorna ska beta minst 240 dagar per år. Under mjölkningsperioden ska tackorna, de dagar de inte betar, få en daglig ranson på minst 600 gram torrsubstans från det geografiska området.

Beträffande besättningens foder under mjölkningsperioden gäller följande:

—	Till och med den 31 januari 2018 är tillskottet av fermenterat foder begränsat till i genomsnitt 1,5 kg brutto majsensilage och 1 kg rundbalat gräs eller gräsensilage per dag och tacka.

—	Från och med den 1 februari 2018 är tillskott av ensilage förbjudet och tillskott av rundbalat gräs är tillåtet med i genomsnitt högst 1 kg brutto per dag och tacka.

Dessa två bestämmelser gäller under förutsättning att det rundbalade gräset innehåller minst 70 % torrsubstans.

Dagsransonens tillskott av kraftfoder får inte överstiga 800 gram torrsubstans i genomsnitt per tacka. Under en säsong är det genomsnittliga tillskottet av kraftfoder per tacka begränsat till 150 kg torrsubstans.

Genmodifierade grödor får inte planteras någonstans vid en gård som framställer mjölk som är avsedd att omvandlas till en produkt med skyddad ursprungsbeteckning. Detta förbud omfattar alla växtarter som kan komma att användas som foder till djur på jordbruksföretaget och alla grödor som skulle kunna kontaminera dem.

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Produktionen av fårmjölk samt framställningen och mognadslagringen ska ske inom det geografiska området.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

”Ossau-Iraty” får säljas i form av färdigförpackade bitar, under förutsättning att varje bit är försedd med den karaktäristiska skorpan och är märkt i enlighet med punkt 3.7.

3.7   Särskilda regler för märkning

Oberoende av tillämpliga bestämmelser för alla ostar ska märkningen av varje ost innehålla namnet på ursprungsbeteckningen skrivet med text vars storlek är minst två tredjedelar av de största bokstäver som märkningen innehåller.

Anbringandet av Europeiska unionens symbol SUB är obligatorisk vid märkning av ostar.

Beteckningen ”Skyddad ursprungsbeteckning” får också anges.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska området består av följande kommuner eller delar av kommuner:

—

I departementet Pyrénées-Atlantiques: — Samtliga kommuner i kantonerna Accous, Anglet, Aramits, Arudy, Biarritz, Bidache, Espelette, Hasparren, Hendaye, Iholdy, Laruns, Lasseube, Mauléon-Licharre, Navarrenx, Nay, Oloron, Saint-Etienne-de-Baïgorry, Saint-Jean-de-Luz, Saint-Jean-Pied-de-Port, Saint-Palais, Sauveterre-de-Béarn, Tardets-Sorholus och Ustaritz. — Kommunerna Aressy, Assat, Auterrive, Ayherre, Bellocq, Bérenx, Bosdarros, Briscous, Carresse-Cassaber, Castagnède, Castetner, Cuqueron, Escos, Gan, Gelos, Hours, Isturits, Jurançon, Laà-Mondrans, La-Bastide-Clairence, Labastide-Villefranche, Labatmale, Lahonce, Lahourcade, Lanneplaà, Léren, Loubieng, Lucgarier, Lucq-de-Béarn, Mazères-Lezons, Meillon, Monein, Mouguerre, Mourenx, Narcastet, Noguères, Ozenx-Montestrucq, Parbayse, Rontignon, Saint-Dos, Saint-Faust, Saint-Pé-de-Léren, Saint-Pierre-d’Irube, Salies-de-Béarn, Salles-Mongiscard, Sarpourenx, Sauvelade, Uzos, Vielleségure och Villefranque. — Delar av kommunerna Abos, Abidos, Arbus, Argagnon, Artigueloutan, Artiguelouve, Barzun, Bayonne, Bésingrand, Biron, Bizanos, Castétis, Denguin, Espoey, Gomer, Idron, Lacq, Labastide-Cézeracq, Lagor, Lahontan, Laroin, Lée, Lescar, Livron, Lons, Maslacq, Mont, Nousty, Orthez, Os-Marsillon, Ousse, Pardies, Pau, Pontacq, Siros, Soumoulou, Tarsacq, Urcuit och Urt. För dessa kommuner finns kartor i kommunhuset. De flesta av kommunerna är belägna på vänstra stranden av Ousse och Gave de Pau, Gaves réunis och Adour efter deras sammanflöde, medan en del av kommunen Lons är belägen på högra stranden av Gave de Pau.

—	I departementet Hautes-Pyrénées som gränsar till Pyrénées-Atlantiques: Arbéost, Arrens-Marsous, Ferrières.

5.   Samband med det geografiska området

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området

Beteckningens geografiska område omfattar berg och bergssluttningar i de baskiska och bearnesiska delarna av Frankrike.

Naturförhållandena i det geografiska området, dess oceaniska klimat med regelbunden och omfattande nederbörd (minst 1 200 och upp till 1 800 mm/år), och relativt små temperaturskillnader främjar betet och därmed uppfödning av mjölkfår. Även topografin med kullar och låga och medelhöga berg samt höjdförhållandena har bidragit till ett jordbruk inriktat på extensiv uppfödning.

Fårraserna som används för att producera mjölken är traditionella. Det är de lokala raserna Manech tête noire, Manech tête rousse och Basco-Béarnaise, som är särskilt anpassade till förhållandena inom det geografiska området: foder baserat på gräs och hö, mycket regnigt klimat som de klarar tack var sin ”täta” ull. De betar varje dag, även på vintern, utom vid snö eller extrema förhållanden. De är anpassade för att växla betesområde, vilket tillämpas för tre fjärdedelar av besättningen. Dessa lokala raser producerar endast mjölk på vintern, våren och början av sommaren.

Produktionsmetoden är säsongsanpassad och därför är mjölkning och produktion förbjuden under september och oktober.

Fårmjölken från det geografiska området är särskilt fet och tillverkningsmetoden garanterar därför ett genomsnitt torrsubstans (fett + protein) på över 110 gram per liter mjölk.

Tillverkningen är anpassad till mjölkens höga fetthalt. Ostmassan är därför när den placeras i källare lämpad för de omvandlingsprocesser, lipolys och proteolys, som uppstår under mognadslagringen.

Tillverkarnas åtgärder vid mognadslagring (vändning, borstning, förbud mot antimögelmedel), bidrar till att ytan kan täckas av olika nyttiga floror som gör att aromerna utvecklas.

5.2   Specifika uppgifter om produkten

”Ossau-Iraty” är en ost av lätt sammanpressad fårmjölk. Den är rund med rak eller lätt konvex kant. Skorpan är hård, några millimeter tjock och färgen varierar mellan gulorange och grå. ”Ossau-Iraty” ska väga minst 2 kg, vilket möjliggör en lång mognadslagring, 80–120 dagar beroende på storlek.

Ostmassans färg varierar mellan elfenbensvit och bärnstensfärgad beroende på mognad. Strukturen är slät, fast och krämig till hård. Den kan innehålla små hål.

Doften är subtil och för ibland tanken till blommor eller frukt. Smaken är balanserad mellan syrlig och fet samt intensiv, osten är lagom salt och har ofta en arom av hasselnötter och frukt.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Det geografiska området består av berg och bergssluttningar i Frankrikes baskiska och bearnesiska delar som till största delen är täckta av naturliga eller tillfälliga gräsmarker, dels på sommarbetesmarker dit större delen av besättningen förflyttas varje sommar, dels på jordbruksföretagen där uppfödarna satsar på foderproduktion för bete och hö.

Växtligheten möjliggör produktion av foder från det geografiska området, huvudsakligen hö, efterslåtter och bete av olika arter.

Dessa foderresurser får ett ökat värde genom att enbart lokala raser föds upp (Manech tête noire, Manech tête rousse och Basco-béarnaise).

Användningen av dessa lokala raser, foder baserat på bete och hö samt uppfödningsförhållanden som begränsar intensifieringen, ger mjölk som lämpar sig väl för ostframställning.

Produktionen av fårost förekommer i den västra delen av Pyrenéerna åtminstone sedan medeltiden. Avtal om hälftenbruk under 1300-talet och notariatshandlingar från början av 1400-talet bekräftar tillverkningen av fårost i regionen.

De svåra transportförhållandena mellan sommarbetesmarkerna högt upp i bergen och dalarna, ledde redan tidigt till att herdarna började omvandla mjölken på plats till ost som kunde transporteras ned i dalen och säljas.

”Ossau-Iraty” hör till kategorin ”pressad ej upphettad ostmassa”: vikten på flera kilo, den pressade ostmassan, formen och den långa mognadslagringen ger den en relativt hård skorpa och gör den till en produkt som uppfyller målsättningen att vara lätt att transportera. Eftersom den passade för lagring hade herden och hans familj gott om proteinrik föda hela året.

Även om det i dag är lättare att transportera osten har traditionen med lång mognadslagring behållits och ostens karaktär med olika aromer åstadkoms genom de anpassade tillverkningsmetoderna, bland annat den långa mognadslagringen.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(Artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006 (4))

https://www.inao.gouv.fr/fichier/CDCOssau-Iraty.pdf

---

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.

(3)  Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.

(4)  Se fotnot 3.

---