52014TA1210(32)

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52014TA1210(32) - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52014TA1210(32)

Rapport om årsredovisningen för Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2013, med institutets svar

EUT C 442, 10.12.2014, p. 275–281 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

10.12.2014

Europeiska unionens officiella tidning

C 442/275

RAPPORT

om årsredovisningen för Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2013, med institutets svar

(2014/C 442/32)

INLEDNING

Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (nedan kallad institutet) ligger i Dublin och inrättades genom rådets förordning (EEG) nr 1365/75 (1). Institutet ska bidra till planering och förverkligande av bättre levnads- och arbetsvillkor inom unionen genom att öka och sprida kunskap om detta område (2).

INFORMATION TILL STÖD FÖR REVISIONSFÖRKLARINGEN

I revisionsrättens revisionsmetod ingår analytiska granskningsåtgärder, direkt granskning av transaktioner och bedömning av nyckelkontroller i institutets system för övervakning och kontroll. Detta kompletteras (vid behov) med revisionsbevis från andra revisorers arbete och en analys av uttalanden från ledningen

REVISIONSFÖRKLARING

Revisionsrätten har i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt granskat

a)	institutets årsredovisning (3), som består av räkenskaperna och rapporterna om budgetgenomförandet (4) för det budgetår som slutade den 31 december 2013,

b)	lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna.

Ledningens ansvar

Ledningen har ansvaret för att upprätta en årsredovisning för institutet som ger en rättvisande bild och för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta (5).

I ledningens ansvar för institutets årsredovisning ingår att utforma, införa och upprätthålla de system för internkontroll som krävs för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel, välja och tillämpa ändamålsenliga redovisningsprinciper utifrån de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare (6) och göra uppskattningar i redovisningen som är rimliga med hänsyn till omständigheterna. Direktören godkänner institutets årsredovisning efter det att räkenskapsföraren har upprättat den på grundval av all tillgänglig information tillsammans med en not till årsredovisningen där han eller hon bland annat förklarar att han eller hon har uppnått rimlig säkerhet om att den ger en i alla väsentliga avseenden sann och rättvisande bild av institutets finansiella ställning.

Ledningens ansvar när det gäller de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet och efterlevnaden av principen om sund ekonomisk förvaltning består i att utforma, införa och upprätthålla ett ändamålsenligt och effektivt system för internkontroll som innefattar tillfredsställande övervakning och lämpliga åtgärder för att förebygga oriktigheter och oegentligheter och, vid behov, rättsliga förfaranden för att kräva tillbaka belopp som betalats ut eller använts felaktigt.

Revisorns ansvar

Revisionsrätten ska utifrån revisionen avge en förklaring till Europaparlamentet och rådet (7) om årsredovisningens tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Revisionsrätten utför sin revision i enlighet med IFAC:s internationella revisionsstandarder (International Standards on Auditing, ISA) och etiska riktlinjer och Intosais internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai). Enligt dessa standarder ska revisionsrätten planera och utföra revisionen så att rimlig säkerhet uppnås om huruvida institutets årsredovisning innehåller väsentliga felaktigheter och huruvida de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Revisionen innebär att revisorn genom olika åtgärder inhämtar revisionsbevis om belopp och annan information i räkenskaperna och om lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska vidtas, bland annat genom att bedöma riskerna för att det finns väsentliga felaktigheter i räkenskaperna och för att de underliggande transaktionerna i väsentlig utsträckning inte uppfyller kraven i Europeiska unionens rättsliga ram, vare sig det beror på oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av internkontrollen som krävs för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och de system för övervakning och kontroll som ska garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet och utformar granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna. Revisionen inbegriper också en utvärdering av redovisningsprincipernas ändamålsenlighet, rimligheten i uppskattningarna i redovisningen och den övergripande presentationen i räkenskaperna.

Revisionsrätten anser att den har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis till stöd för sin revisionsförklaring.

Uttalande om räkenskapernas tillförlitlighet

Revisionsrätten anser att institutets årsredovisning i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av institutets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av resultatet av transaktioner och kassaflöden för det budgetår som slutade detta datum i enlighet med bestämmelserna i institutets budgetförordning och de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare.

Uttalande om lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna

Revisionsrätten anser att de transaktioner som ligger till grund för årsredovisningen för det budgetår som slutade den 31 december 2013 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

10.	Kommentarerna nedan påverkar inte revisionsrättens uttalande.

KOMMENTARER OM RÄKENSKAPERNAS TILLFÖRLITLIGHET

11.

Institutet gjorde en heltäckande fysisk inventering i slutet av 2013 och början av 2014. När revisionsrätten gjorde sin granskning i februari 2014 var rapporten om den fysiska inventeringen ännu inte klar. De tester som revisionsrätten gjorde visade att alla anläggningstillgångar inte hade streckkoder och inte ingick i förteckningen och räkenskaperna. Utrustning till ett värde av 2 09 843 euro (8) hade bokförts som utgifter i stället för som kapital. Felet korrigerades efter revisionsrättens granskning. Några tillgångar kunde inte spåras till leverantörernas följesedlar så det gick inte att se om startdatumet för beräkning av avskrivningen var korrekt.

KOMMENTARER OM INTERNKONTROLLER

12.

De uppgifter som presenteras i punkt 11 visar på stora brister i den interna kontrollen när det gäller registrering och bokföring av anläggningstillgångar.

KOMMENTARER OM BUDGETFÖRVALTNINGEN

13.

Under 2013 var den övergripande andelen gjorda åtaganden 99 %, vilket visar att åtagandena gjordes i tid. Andelen gjorda åtaganden som fördes över till 2014 var dock hög och uppgick till cirka 6 62 831 euro (35,6 %) för avdelning II (administrativa utgifter) och cirka 3 3 75 781 euro (48,6 %) för avdelning III (driftsutgifter).

14.

Överföringarna av anslag för vilka åtaganden hade gjorts inom avdelning II gällde upphandling av it-utrustning (hård- och mjukvara) (2 81 934 euro, varav inköp på 1 89 934 euro ursprungligen planerades till 2014), brådskande och oförutsedda reparationer (69 000 euro) och renoveringsarbeten för vilka kontrakt ska ingås och som planeras till början av 2014 (2 30 718 euro).

15.

Anslag på 2 6 25 543 euro för vilka åtaganden hade gjorts inom avdelning III fördes över och gällde fleråriga projekt för vilka åtgärder genomfördes och betalningar gjordes i enlighet med tidsplanen. Oplanerade överföringar på 7 50 238 euro gällde främst en ökning av budgeten för flera projekt för att man skulle utöka omfattningen av dem och förbättra deras kvalitet (65 %), översättningstjänster som beställdes i december 2013 men som ursprungligen var planerade till 2014 (14 %), förseningar i upphandlingsförfaranden (7 %), sen fakturering från leverantörer och andra händelser utanför institutets kontroll.

ÖVRIGA KOMMENTARER

16.

Institutet började sin verksamhet 1975 och dess arbete har fram till nu baserats på korrespondens och utbyten med värdmedlemsstaten. Men det finns ingen övergripande överenskommelse mellan institutet och medlemsstaten om ett säte. En sådan överenskommelse skulle ge ökad insyn i villkoren för institutet och dess personal.

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning IV, med ledamoten Milan Martin CVIKL som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 8 juli 2014.

För revisionsrätten

Vítor Manuel da SILVA CALDEIRA

Ordförande

(1) EGT L 139, 30.5.1975, s. 1.

(2) I bilaga I sammanfattas institutets behörighet och verksamhet i informationssyfte.

(3) I årsredovisningen ingår balans- och resultaträkningen, kassaflödesanalysen, sammanställningen av förändringar i nettotillgångarna och en sammanfattning av de viktigaste redovisningsprinciperna och andra förklarande noter.

(4) Här ingår sammanställningen av resultatet av budgetgenomförandet med bilaga.

(5) Artiklarna 39 och 50 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 (EUT L 328, 7.12.2013, s. 42).

(6) De redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare bygger på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (Ipsas) som ges ut av Internationella revisorsförbundet IFAC eller, när så är lämpligt, på de internationella redovisningsstandarderna International Accounting Standards (IAS)/International Financial Reporting Standards (IFRS) som ges ut av International Accounting Standards Board (IASB).

(7) Artikel 107 i förordning (EU) nr 1271/2013.

(8) Luftkonditioneringssystem och annan utrustning vid institutets konferenscentrum.

BILAGA I

Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Dublin)

Behörighet och verksamhet

Unionens behörighetsområden enligt fördraget

(Artikel 151 i EUF-fördraget)

Unionens och medlemsstaternas mål ska under beaktande av sådana grundläggande sociala rättigheter som anges i den europeiska sociala stadgan, som undertecknades i Turin den 18 oktober 1961, och i 1989 års gemenskapsstadga om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter, vara att främja sysselsättningen, att förbättra levnads- och arbetsvillkor och därigenom möjliggöra en harmonisering samtidigt som förbättringarna bibehålls, att åstadkomma ett fullgott socialt skydd, en dialog mellan arbetsmarknadens parter och en utveckling av de mänskliga resurserna för att möjliggöra en varaktigt hög sysselsättning samt att bekämpa social utslagning. [...]

Institutets behörighet

(Rådets förordning (EEG) nr 1365/75, ändrad genom förordning (EG) nr 1111/2005)

Mål

Institutets mål är att bidra till förverkligande av bättre levnads- och arbetsvillkor genom att öka och sprida kunskap som är relevant för detta område. Den ska särskilt behandla följande ämnen:

—	Villkoren på arbetsplatser.

—	Organisering av arbetet och särskilt arbetsutformning.

—	Problem som är specifika för vissa kategorier av arbetstagare.

—	Långsiktiga aspekter på förbättringar på miljöområdet.

—	Fördelning i tid och rum av mänsklig verksamhet.

Uppgifter

—	Främja utbyte av information och erfarenheter på dessa områden.

—	Underlätta kontakter mellan universitet, undersöknings- och forskningsinstitut, förvaltningsorgan och ekonomiska och sociala organisationer.

—	Genomföra undersökningar eller sluta avtal om studier och bidra till pilotprojekt.

—	Samarbeta så nära som möjligt med befintliga specialiserade institutioner i medlemsstaterna och på internationell nivå.

Organisation

Styrelse

—	Från varje medlemsstat: en ledamot som företräder regeringen, en företrädare för arbetsgivarorganisationerna och en företrädare för arbetstagarorganisationerna.

—	Tre företrädare för kommissionen.

—	Ett ordinarie sammanträde per år.

Styrelsens arbetsutskott

—	Består av elva ledamöter: tre ledamöter från varje arbetsmarknadspart och regeringarna, två från kommissionen.

—	Övervakar genomförandet av styrelsens beslut och vidtar alla nödvändiga åtgärder för institutets förvaltning mellan styrelsesammanträdena.

—	Sex ordinarie sammanträden per år.

Direktören och biträdande direktören utses av kommissionen från en kandidatlista som lagts fram av styrelsen. Direktören genomför styrelsens och arbetsutskottets beslut och förvaltar institutet.

Intern revision

Europeiska kommissionens tjänst för internrevision.

Extern revision

Europeiska revisionsrätten.

Myndighet som beviljar ansvarsfrihet

Europaparlamentet på rådets rekommendation.

Medel till institutets förfogande 2013 (2012)

Budget

20,6(21,4) miljoner euro.

Personalstyrka den 31 december 2013

Tjänstemän och tillfälligt anställda:

101 tjänster enligt tjänsteförteckningen, varav tillsatta: 99 (98) den 31 december 2013

Övrig personal:

Utstationerade nationella experter: 0 (0)

Kontraktsanställda: 13 (12)

Personalstyrka totalt: 112 (110)

Anställda med

uppgifter inom verksamheten: 78 (77)

administrativa uppgifter: 29 (28)

blandade uppgifter: 5 (5)

Produkter och tjänster 2013

Öka deltagande på arbetsmarknaden och bekämpa arbetslöshet genom att skapa arbetstillfällen, göra så att arbetsmarknaden fungerar bättre och främja integration

—	European Restructuring Monitor (ERM, omstruktureringsfrågor): 1 489 faktablad om omstrukturering, två jämförande analytiska rapporter.

—	European Restructuring Monitor: ERM åsrapport 2013 – Övervaka och förvalta omstrukturering under det 21:a århundradet.

—	Övriga rapporter: Omstrukturering av små och medelstora företag i Europa; Born global: om potentiellt jobbskapande i nya internationella företag; Om polarisering av sysselsättning och jobbkvalitet under krisen. European Jobs Monitor 2013.

—	Databasen om omstrukturering av lagstiftningen och databasen om stödinstrument vid omstrukturering har kontrollerats och uppdaterats.

Förbättra arbetsvillkor och göra arbetet hållbart i ett livslångt perspektiv

—	Europeiska observationsorganet för arbetsvillkor (EWCO): 100 uppdateringar av information, fyra jämförande analytiska rapporter, årsrapport om arbetsmarknadsrelationer och utveckling av arbetsvillkor i Europa 2012, sex enkätrapporter.

—

Femte undersökningen om arbetsvillkor i Europa – fem rapporter om sekundära analyser publicerades: om arbetstid och balansen mellan arbete och fritid i ett livslångt perspektiv, om hälsa och välbefinnande på jobbet, om arbetsmarknadsorganisationer och anställdas delaktighet i Europa, om kvinnor, män och arbetsvillkor i Europa, om kvaliteten på arbetsvillkor och arbetsförhållanden i Europa.

—	Tredje europeiska företagsundersökningen: fältarbete i 32 länder slutfört, sammanfattning av de första resultaten har publicerats.

—	Rapport om krisens inverkan på arbetsförhållandena i Europa.

Utveckla arbetsmarknadsrelationer för att säkra rättvisa och produktiva lösningar i ett förändrat politiskt sammanhang

—

Europeiska observationsorganet för arbetsmarknadsrelationer (EIRO). 247 uppdateringar av information, fyra representativitetsstudier, två årliga uppdateringar om löner och arbetstid, årsrapport: arbetsmarknadsrelationer och utveckling av arbetsvillkor i Europa 2012, fyra jämförande analytiska rapporter, två enkätrapporter.

—	Övriga rapporter: om de sociala parternas deltagande i pensionsreformen i EU, om nationell praxis om information och samråd i Europa, om den roll som regeringar och sociala parter spelar för att behålla äldre arbetstagare på arbetsmarknaden.

Förbättra levnadsstandarden och främja social sammanhållning vid ekonomiska skillnader och social ojämlikhet

—

Tredje europeiska undersökningen om livskvalitet:

—

Tre rapporter om sekundära analyser publicerades: om livskvalitet i Europa – kvaliteten på samhälleliga och offentliga tjänster, Tredje europeiska undersökningen om livskvalitet – om livskvalitet i Europa: social ojämlikhet; Tredje europeiska undersökningen om livskvalitet – livskvalitet i Europa: om subjektivt välbefinnande.

—	Två policydokument publicerades: om hushållens alltför stora skuldsättning i Europa: om informella skulders roll; om politiskt förtroende och samhällsengagemang under krisen.

—	Rapporter om livskvaliteten i utvidgningsländerna har publicerats.

—	Rapport och landstudier: fler och bättre jobb i hemtjänstsektorn.

—	Rapport om rörlighet och migration för vårdpersonal i Central- och Östeuropa.

Kommunikation och utbyte av idéer och erfarenheter

—	1 13 760 nedladdningar av rapporter från institutets webbplats. 2 0 60 195 besök av användare.

—	172 publikationer i pdf-format (671 språkversioner).

—	220 EU-policydokument som hänvisar till institutets resultat och expertkunskaper.

—	202 bidrag till evenemang på begäran.

Källa: Bilagan har tillhandahållits av institutet.

INSTITUTETS SVAR

11.

Rapporten om den fysiska inventeringen har nu blivit klar och offentliggjorts. Felen som gäller streckkoder och förteckning har åtgärdats. Då posterna i fråga har lågt värde betraktas de inte som tillgångar och felen har således inte påverkat räkenskaperna.

I vilket fall som helst har nu en kopia av följesedeln bifogats fakturan så att rätt startdatum för beräkning av avskrivningen kan spåras.

12.

Bristerna i fråga om registrering och bokföring av anläggningstillgångar berodde till stor del på att vi höll på att övergå till ett nytt system för bokföring av tillgångar. De har nu åtgärdats genom att vi fullständigt infört ABAC Assets-systemet och gjort omfattande förändringar i de interna arbetsflödena.

13–15.

Siffrorna och analyserna godtas och bekräftas. Den stora andelen överföringar avseende tjänster som ursprungligen planerats för 2014 (43 procent av alla oplanerade överföringar) beror på beslut om personalens löner för 2011 och 2012 som fattades sent under 2013 och ledde till att en del av budgeten inte användes. För att säkerställa hög grad av budgetgenomförande beslutades det att de tillgängliga medlen skulle förbrukas på kommissionens inrådan. Överföringarna (utom dem som rör verksamheter som planerats för 2014 och senarelagts) visar att mindre än 20 procent av dem var oplanerade och delvis låg utanför institutets kontroll.

16.

I över 30 år har institutet haft tämligen ingående överenskommelser med den irländska staten om tillämpningen av protokollet om privilegier och immunitet.

I början av februari inledde dock institutet förhandlingar i denna fråga för att nå en överenskommelse med den irländska staten i slutet av 2014.

Top

Choose the experimental features you want to try