Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52014TA1210(29)

    Rapport om årsredovisningen för Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten för budgetåret 2013 med myndighetens svar

    EUT C 442, 10.12.2014, p. 247–259 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    10.12.2014   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 442/247


    RAPPORT

    om årsredovisningen för Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten för budgetåret 2013 med myndighetens svar

    (2014/C 442/29)

    INLEDNING

    1.

    Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (nedan kallad myndigheten) ligger i Paris och inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (1). Myndighetens uppgift är att förbättra EU:s inre finansmarknads funktion genom att säkerställa en hög grad av effektiv och konsekvent reglering och tillsyn, främja de finansiella systemens integritet och stabilitet och stärka den internationella samordningen av tillsyn för att säkerställa det finansiella systemets stabilitet och effektivitet (2). Myndigheten inledde sin verksamhet den 1 januari 2011.

    INFORMATION TILL STÖD FÖR REVISIONSFÖRKLARINGEN

    2.

    I revisionsrättens revisionsmetod ingår analytiska granskningsåtgärder, en direkt granskning av transaktioner och en bedömning av nyckelkontroller i myndighetens system för övervakning och kontroll. Detta kompletteras (vid behov) med revisionsbevis från andra revisorers arbete och en analys av uttalanden från ledningen.

    REVISIONSFÖRKLARING

    3.

    Revisionsrätten har i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt granskat

    a)

    myndighetens årsredovisning, som består av räkenskaperna (3) och rapporterna om budgetgenomförandet (4) för det budgetår som slutade den 31 december 2013,

    b)

    lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna.

    Ledningens ansvar

    4.

    Ledningen har ansvaret för att upprätta en årsredovisning för myndigheten som ger en rättvisande bild och för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta (5).

    a)

    I ledningens ansvar för myndighetens årsredovisning ingår att utforma, införa och upprätthålla de system för internkontroll som krävs för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel, välja och tillämpa ändamålsenliga redovisningsprinciper utifrån de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare (6) och göra uppskattningar i redovisningen som är rimliga med hänsyn till omständigheterna. Direktören godkänner myndighetens årsredovisning efter det att räkenskapsföraren har upprättat den på grundval av all tillgänglig information tillsammans med en not till årsredovisningen där han eller hon bland annat förklarar att han eller hon har uppnått rimlig säkerhet om att den ger en i alla väsentliga avseenden sann och rättvisande bild av myndighetens finansiella ställning.

    b)

    Ledningens ansvar när det gäller de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet och efterlevnaden av principen om sund ekonomisk förvaltning består i att utforma, införa och upprätthålla ett ändamålsenligt och effektivt system för internkontroll som innefattar en tillfredsställande övervakning och lämpliga åtgärder för att förebygga oriktigheter och oegentligheter och, vid behov, rättsliga förfaranden för att kräva tillbaka belopp som betalats ut eller använts felaktigt.

    Revisorns ansvar

    5.

    Revisionsrätten ska utifrån revisionen avge en förklaring till Europaparlamentet och rådet (7) om årsredovisningens tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Revisionsrätten utför sin revision i enlighet med IFAC:s internationella revisionsstandarder (International Standards on Auditing, ISA) och etiska riktlinjer och Intosais internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai). Enligt dessa standarder ska revisionsrätten planera och utföra revisionen så att rimlig säkerhet uppnås om huruvida myndighetens årsredovisning innehåller väsentliga felaktigheter och huruvida de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

    6.

    Revisionen innebär att revisorn genom olika åtgärder inhämtar revisionsbevis om belopp och annan information i räkenskaperna och om lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska vidtas, bland annat genom att bedöma riskerna för att det finns väsentliga felaktigheter i räkenskaperna och för att de underliggande transaktionerna i väsentlig utsträckning inte uppfyller kraven i Europeiska unionens rättsliga ram, vare sig det beror på oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av internkontrollen som krävs för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och de system för övervakning och kontroll som ska garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet och utformar granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna. Revisionen inbegriper också en utvärdering av redovisningsprincipernas ändamålsenlighet, rimligheten i uppskattningarna i redovisningen och den övergripande presentationen i räkenskaperna.

    7.

    Revisionsrätten anser att den har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis till stöd för sin revisionsförklaring.

    Uttalande om räkenskapernas tillförlitlighet

    8.

    Revisionsrätten anser att myndighetens årsredovisning i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av myndighetens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av det finansiella resultatet och kassaflödena för det budgetår som slutade detta datum i enlighet med bestämmelserna i myndighetens budgetförordning och de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare.

    Uttalande om lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna

    9.

    Revisionsrätten anser att de transaktioner som ligger till grund för årsredovisningen för det budgetår som slutade den 31 december 2013 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

    10.

    Kommentarerna nedan påverkar inte revisionsrättens uttalande.

    KOMMENTARER OM BUDGETFÖRVALTNINGEN

    11.

    Den övergripande andelen gjorda åtaganden ökade från 86 % år 2012 till 93 % år 2013, vilket visar att åtagandena gjordes utan alltför stora förseningar. Det var dock en stor andel gjorda åtaganden som fördes över till 2014 inom avdelning III (driftsutgifter), nämligen 3 6 88  487 miljoner euro (58 %). Det berodde på it-tjänster som levererades 2013 men som myndigheten ännu inte hade betalat för (0,8 miljoner euro), planerade it-tjänster i arbetsprogrammet för 2014 som myndigheten hade ingått kontrakt för i slutet av året (1,1 miljoner euro), vissa förseningar i it-upphandlingar (0,4 miljoner euro) och också att en del it-projekt löpte under flera år.

    12.

    Under 2013 gjorde myndigheten tolv budgetöverföringar på 5,1 miljoner euro eller 18 % av budgeten (2012: 22 överföringar som uppgick till 3,2 miljoner euro eller 16 % av budgeten), vilket tyder på fortsatta brister i budgetplaneringen.

    ÖVRIGA KOMMENTARER

    13.

    Cirka 27 % av de betalningar som gjordes 2013 för varor och tjänster var försenade. De sena betalningarna var i genomsnitt 32 dagar försenade. Den dröjsmålsränta som betalades 2013 uppgick till 3  834 euro.

    14.

    Enligt protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier (8) och EU:s momsdirektiv (9) är myndigheten befriad från indirekta skatter. Den moms som myndigheten betalade under perioden 2011–2013 uppgick till 3,3 miljoner euro. Efter utdragna diskussioner med värdmedlemsstaten började myndigheten begära att få momsen återbetald under det sista kvartalet 2012, men den hade endast begärt tillbaka 1,3 miljoner euro vid utgången av 2013.

    UPPFÖLJNING AV TIDIGARE ÅRS KOMMENTARER

    15.

    En översikt över de korrigerande åtgärder som har vidtagits som en reaktion på revisionsrättens kommentarer från tidigare år finns i bilaga I.

    Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning IV, med ledamoten Milan Martin CVIKL som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 1 juli 2014.

    För revisionsrätten

    Vítor Manuel da SILVA CALDEIRA

    Ordförande


    (1)  EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.

    (2)  I bilaga II sammanfattas myndighetens behörighet och verksamhet i informationssyfte.

    (3)  I årsredovisningen ingår balans- och resultaträkningen, kassaflödesanalysen, sammanställningen av förändringar i nettotillgångarna och en sammanfattning av de viktigaste redovisningsprinciperna och andra förklarande noter.

    (4)  Här ingår sammanställningen av resultatet av budgetgenomförandet med bilaga.

    (5)  Artiklarna 39 och 50 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 (EUT L 328, 7.12.2013, s. 42).

    (6)  De redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare bygger på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (Ipsas) som ges ut av Internationella revisorsförbundet IFAC eller, när så är lämpligt, på de internationella redovisningsstandarderna International Accounting Standards (IAS)/International Financial Reporting Standards (IFRS) som ges ut av International Accounting Standards Board (IASB).

    (7)  Artikel 107 i förordning (EU) nr 1271/2013.

    (8)  Protokoll (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier (EUT C 115, 9.5.2008, s. 266).

    (9)  Rådets direktiv 2006/112/EG (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1).


    BILAGA I

    UPPFÖLJNING AV TIDIGARE ÅRS KOMMENTARER

    År

    Revisionsrättens kommentar

    Genomförande av korrigerande åtgärder

    (Har genomförts/Pågår/Har inte genomförts/e.t.)

    2011

    Myndighetens åtaganden uppgick till 1 2 8 41  997 euro eller 76 % av budgeten för 2011. Åtagandegraden var låg särskilt inom avdelning III, driftsutgifter (47 %). Detta fick effekter på myndighetens it-mål som inte uppnåddes helt. Den låga budgetgenomförandegraden tyder på svårigheter med planeringen och verkställandet av budgeten.

    e.t.

    2011

    Myndighetens budget för budgetåret 2011 uppgick till 16,9 miljoner euro. I enlighet med artikel 62.1 i inrättandeförordningen finansierades 60 % av budgeten för 2011 med bidrag från medlemsstaterna och Eftaländerna och 40 % genom EU:s budget. Vid utgången av 2011 hade myndigheten ett positivt budgetutfall på 4,3 miljoner euro. I enlighet med myndighetens budgetförordning (1) bokfördes hela beloppet i räkenskaperna som en skuld till Europeiska kommissionen.

    Pågår

    2011

    Brister konstaterades när det gällde sex rättsliga åtaganden som hade ingåtts före budgetmässiga åtaganden (4 83  845 euro).

    Pågår (2)

    2011

    Revisionsrätten fann ett antal fall till ett totalt värde av 2 07  442 euro där betalningsbemyndiganden som hade förts över till 2012 inte motsvarade rättsliga åtaganden. Dessa överföringar var därför oriktiga och bör annulleras.

    Pågår

    2011

    Myndigheten behöver förbättra förvaltningen av anläggningstillgångar. När det gäller immateriella anläggningstillgångar som myndigheten har utvecklat var redovisningsrutinerna och informationen om kostnader inte tillförlitliga.

    Har genomförts

    2011

    Myndigheten behöver förbättra insynen i rekryteringsförfarandena: Antalet års erfarenhet som krävs för en viss tjänst respekterades inte, ansökningar som lämnades in efter tidsfristen godtogs, frågor till de muntliga och skriftliga proven hade inte fastställts innan uttagningskommittén gick igenom ansökningarna och det fanns inget beslut från tillsättningsmyndigheten om att en uttagningskommitté skulle utses.

    Har genomförts

    2012

    Myndighetens redovisningssystem har ännu inte godkänts av räkenskapsföraren.

    Har genomförts

    2012

    Under sitt andra verksamhetsår tog myndigheten ett viktigt steg i och med att den antog och genomförde baskraven för alla normer för intern kontroll. Normerna är dock inte helt genomförda.

    Pågår

    2012

    Upphandlingsförfarandena kan förbättras betydligt när det gäller dokumentering och tidsåtgång.

    Pågår

    2012

    Myndighetens totala anslag för 2012 var 20,3 miljoner euro, varav 2,8 miljoner euro (14 %) förföll och 4,2 miljoner euro (21 %) av de anslag för vilka det hade gjorts åtaganden fördes över till 2013.

    Den stora andelen förfallna anslag beror till största delen på att budgeten hade fastställts mot bakgrund av att tjänsteförteckningen skulle vara helt genomförd i början av 2012, men några rekryteringar gjordes inte förrän under året. Försenade upphandlingar av it gjorde också att anslag förföll.

    e.t.

    2012

    Andelen gjorda åtaganden som fördes över är hög för avdelning II (administrativa utgifter) med 39 % och för avdelning III (driftsutgifter) med 52 %. När det gäller avdelning II beror detta främst på att ett stort kontrakt på byggarbeten vid myndighetens lokaler tilldelades i december 2012 (0,6 miljoner euro) och på att beställd it-hårdvara (0,5 miljoner euro), telefonutrustning (0,1 miljoner euro) och möbler (0,3 miljoner euro) inte var slutlevererade vid årets slut. Den höga andelen av gjorda åtaganden som fördes över beror, när det gäller avdelning III, på att flera stora projekt för it-utveckling är fleråriga till sin natur och att de tillhörande upphandlingarna var försenade.

    e.t.

    2012

    Under 2012 gjorde myndigheten 22 budgetöverföringar på 3,2 miljoner euro (16 % av den totala budgeten för 2012), vilket tyder på brister i budgetplaneringen.

    Pågår

    2012

    Myndigheten behöver förbättra insynen i rekryteringsförfarandena ännu mer. Vid ett granskat rekryteringsförfarande tillämpades exempelvis inte antalet år av erfarenhet för en viss tjänst och i tre granskade rekryteringsförfaranden fanns inga bevis för att minimikraven för att föras upp på förteckningarna över godkända sökande hade fastställts innan ansökningarna gicks igenom.

    Har genomförts


    (1)  Artiklarna 15.4 och 16.1.

    (2)  Liknande fall konstaterades 2013.


    BILAGA II

    Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Paris)

    Behörighet och verksamhet

    Unionens behörighetsområden enligt fördraget

    (Artikel 114 i EUF-fördraget)

    Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén, besluta om åtgärder för tillnärmning av sådana bestämmelser i lagar och andra författningar i medlemsstaterna som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera.

    Myndighetens behörighet

    (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009)

    Uppgifter

    Utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn.

    Utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande.

    Utfärda riktlinjer och rekommendationer.

    Utfärda rekommendationer om en nationell behörig myndighet inte har tillämpat sektorspecifika rättsakter eller om den har tillämpat dem på ett sätt som framstår som en överträdelse av unionsrätten.

    Fatta enskilda beslut riktade till behöriga myndigheter i vissa krissituationer och för att lösa tvister mellan behöriga myndigheter i gränsöverskridande situationer.

    Fatta enskilda beslut riktade till finansmarknadsaktörer, när det gäller direkt tillämplig unionsrätt, om i) en nationell behörig myndighet inte har tillämpat sektorspecifika rättsakter eller om den har tillämpat dem på ett sätt som framstår som en överträdelse av unionsrätten och om den nationella myndigheten inte har följt ett formellt yttrande från kommissionen, ii) om en behörig myndighet inte rättar sig efter myndighetens beslut som antagits i vissa krissituationer eller iii) för att lösa tvister mellan behöriga myndigheter i gränsöverskridande situationer om en behörig myndighet inte har rättat sig efter myndighetens beslut.

    Avge yttranden till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om alla frågor som har samband med dess behörighetsområde.

    Samla in nödvändiga uppgifter om finansmarknadsaktörer så att den kan fullgöra de verksamhetsuppgifter som den tilldelats.

    Utveckla gemensamma metoder för att utvärdera hur produktens särdrag och distributionsprocesserna inverkar på finansmarknadsaktörernas finansiella ställning och konsumentskyddet.

    Tillhandahålla en centralt tillgänglig databas med registrerade finansmarknadsaktörer inom sitt behörighetsområde, om detta specificeras i sektorspecifik lagstiftning.

    Utfärda varningar om en finansiell verksamhet allvarligt hotar dess mål.

    Tillfälligt förbjuda eller begränsa viss finansiell verksamhet som hotar finansmarknadernas funktion och integritet, eller stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system i de fall och på de villkor som anges i den sektorspecifika lagstiftningen eller om så krävs i en krissituation.

    Delta i tillsynskollegiernas verksamhet, däribland undersökningar på plats, som utförs gemensamt av två eller flera behöriga myndigheter.

    Hantera varje risk för störningar av det finansiella systemet som orsakas av en försämring av hela det finansiella systemet eller en del av det och som kan få allvarliga negativa konsekvenser för den inre marknaden och den reala ekonomin.

    Utarbeta ytterligare riktlinjer och rekommendationer för centrala finansmarknadsaktörer så att den systemrisk som de utgör beaktas.

    Undersöka en särskild typ av finansiell verksamhet, produkttyp eller typ av beteende för att bedöma potentiella hot mot finansmarknaders integritet eller stabiliteten i det finansiella systemet och rekommendera lämpliga åtgärder till de berörda behöriga myndigheterna.

    Utföra uppgifter och ansvar som delegerats av behöriga myndigheter.

    Avge yttranden till behöriga myndigheter.

    Genomföra inbördes utvärderingar av de behöriga myndigheternas verksamheter.

    Svara för samordningen mellan de behöriga myndigheterna, särskilt i situationer då en ogynnsam utveckling kan komma att äventyra finansmarknadernas korrekta funktion och integritet, eller stabiliteten i det finansiella systemet i unionen.

    Ta initiativ till och samordna unionsomfattande utvärderingar av finansmarknadsaktörernas förmåga att stå emot en ogynnsam utveckling på marknaden.

    Fatta beslut om ansökningar om certifiering och registrering av kreditvärderingsinstitut och om återkallande av sådan certifiering och registrering.

    Ingå samarbetsavtal med de behöriga tillsynsmyndigheterna i tredjeländer.

    Genomföra utredningar och kontroller på plats i kreditvärderingsinstitutens, de kreditvärderade enheternas och anknutna tredje parters lokaler.

    Om ett kreditvärderingsinstitut har gjort sig skyldig till en överträdelse besluta att återkalla registreringen av det, tillfälligt förbjuda det att utfärda kreditbetyg, tillfälligt upphäva användningen, i rättsligt reglerade sammanhang, av kreditbetyg som det har utfärdat, kräva att överträdelsen upphör och/eller utfärda offentliga underrättelser.

    Om ett kreditvärderingsinstitut har gjort sig skyldig till en överträdelse uppsåtligen eller av oaktsamhet, besluta att utdöma böter.

    Organisation

    Tillsynsstyrelsen

    Sammansättning

    Ordförande (utan rösträtt), varje medlemsstats chef för den nationella offentliga myndighet som är behörig att utöva tillsyn över finansmarknadsaktörer, en företrädare (utan rösträtt) för kommissionen, en företrädare (utan rösträtt) för Europeiska systemrisknämnden, en företrädare (utan rösträtt) för var och en av de båda andra europeiska tillsynsmyndigheterna.

    Uppgifter

    Ska ge myndigheten vägledning i dess arbete och ansvara för att fatta sådana beslut som avses i kapitel II i inrättandeförordningen.

    Förvaltningsstyrelsen

    Sammansättning

    Ordföranden och sex andra ledamöter av tillsynsstyrelsen som valts av och bland tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter. Verkställande direktören och en företrädare för kommissionen ska delta utan rösträtt i sammanträdena (företrädaren för kommissionen får dock rösta i budgetfrågor).

    Uppgifter

    Ska se till att myndigheten utför sitt uppdrag och de uppgifter som den tilldelas i enlighet med inrättandeförordningen.

    Ordförande

    Företrädare för myndigheten med ansvar för att förbereda arbetet i tillsynsstyrelsen och leda sammanträdena i tillsynsstyrelsen och förvaltningsstyrelsen. Utses av tillsynsstyrelsen efter att ha hörts av Europaparlamentet.

    Verkställande direktör

    Ska efter det att Europaparlamentet har tillstyrkt beslutet utses av tillsynsstyrelsen. Ska ansvara för förvaltningen av myndigheten och förbereda arbetet i förvaltningsstyrelsen.

    Intern revision

    Europeiska kommissionens tjänst för internrevision.

    Extern revision

    Europeiska revisionsrätten.

    Myndighet som beviljar ansvarsfrihet

    Europaparlamentet på rådets rekommendation.

    Medel till myndighetens förfogande 2013

    Slutlig budget

    Budget totalt: 28,189 miljoner euro, varav

    bidrag från unionen: 8,6 miljoner euro

    bidrag från nationella behöriga myndigheter: 12,9 miljoner euro

    avgifter från enheter som står under tillsyn: 6,53 miljoner euro (kreditvärderingsinstitut: 5,7 miljoner euro, transaktionsregister: 0,83 miljoner euro)

    Personalstyrka den 31 december 2013:

    Anställda som omfattas av tjänsteföreskrifterna: 106 tillfälliga tjänster godkända i tjänsteförteckningen, varav tillsatta: 102

    Kontraktsanställda: 25 tjänster för kontraktsanställda budgeterade, antal kontraktstjänster som faktiskt var tillsatta den 31 december 2013: 19

    Utstationerade nationella experter: 14 tjänster för nationella experter budgeterade, antal tjänster för nationella experter som faktiskt var tillsatta den 31 december 2013: 15

    Produkter och tjänster 2013

    Övervakning av finansiell stabilitet. Utfärdade flera regelbundna riskrapporter och sammanfattningar av trender på finansmarknaderna.

    Bedrev anpassad ekonomisk forskning och gjorde konsekvensbedömningar.

    Bidrog till Europeiska systemrisknämndens arbete med centrala motparter och systemrisker.

    Tog fram principer för och rekommendationer om riktmärkning tillsammans med Europeiska bankmyndigheten (EBA).

    Undersökte effekterna av förordningen om blankning.

    Gjorde flera översyner av saluföringen i EU. Publicerade en rapport om saluföring, dvs. försäljning av komplexa produkter till icke-professionella investerare.

    Utökade arbetet med övervakning av marknader och finansiell innovation. Införde en ram för finansiell innovation.

    Gjorde fördjupade analyser av innovativa finansiella produkter och processer. Analyserade nedskrivningssäkerheter och värdepapperisering. Gjorde enkäter hos nationella behöriga myndigheter om ämnen som interna placeringar och gräsrotsfinansiering.

    Övervakade och analyserade trender bland icke professionella investerare.

    Arbetade med investerarupplysning. Blev associerad medlem i OECD:s internationella nätverk för investerarupplysning.

    Tog fram ett stärkt system för skydd av investerare enligt direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID-direktivet). Förberedde sig inför det kommande arbetet med investerarskydd.

    Utfärdade riktlinjer om ersättning för investeringsföretag. Riktlinjerna gällde styrning, utformning och kontroll av betalningssystem.

    Varnade investerare för CFD-kontrakt (contracts for difference). Publicerade en gemensam varning med EBA för farorna med att investera i CFD-kontrakt.

    Utfärdade tillsammans med EBA riktlinjer för hantering av klagomål om värdepapper och banktjänster.

    Publicerade de tre europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma ståndpunkter om principer för tillverkares produkttillsyn och styrningsprocesser.

    Höll i de tre europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma konsumentskyddsdag i Paris.

    Stärkte sin tillsyn över kreditvärderingsinstitut. 22 kreditvärderingsinstitut registrerades, två certifierades.

    Efter tvärutredningen av kreditvärderingsinstitutens kreditvärderingsmetoder 2012 övervakade myndigheten hur de korrigerande åtgärder som utredningen ledde till 2013 genomfördes som ett led i den pågående tillsynen. Publicerade en rapport om utredning av kreditbetyg på statspapper. Gjorde en bedömning av 14 små och medelstora kreditvärderingsinstitut med inriktning på de system och kontroller som kreditvärderingsinstituten har infört för att garantera att förordningen följs.

    Bedömde hur kreditvärderingsinstituten uppfyllde de nya kraven med inriktning på upplysningar om kreditbetyg på statspapper och policy och förfaranden för prissättning.

    Stärkte sin ram för riskanalys av kreditvärderingsinstitut. Undersökte kreditvärderingsinstitutens genomförande av ändringar i lagstiftningen. Stärkte samarbetet mellan de europeiska tillsynsmyndigheterna och samarbetet med internationella myndigheter i frågor som rör kreditvärderingsinstitut.

    Utförde arbete avseende kreditvärderingsinstitutens policy. Publicerade riktlinjer och rekommendationer för att klargöra tillämpningsområdet för förordningen om kreditvärderingsinstitut och en förteckning över registrerade kreditvärderingsinstitut med deras marknadsandelar. Publicerade ett diskussionsunderlag om genomförandet av den tredje kapitalkravsförordningen och om tre förslag till tekniska standarder för reglering. Publicerade det första rådet avseende möjligheten att genomföra ett nätverk av mindre kreditvärderingsinstitut.

    Godkände sex transaktionsregister och utövade tillsyn.

    Deltog i centrala motparters tillsynskollegier. Slutförde ett skriftligt ramavtal avseende inrättandet av tillsynskollegierna och deras funktionssätt och en gemensam mall för riskbedömning. Inledde godkännandet av centrala motparter i tredjeländer – 35 centrala motparter i tredjeländer ansökte om godkännande.

    Publicerade fler råd om ekvivalensen mellan EU:s regelverk för kreditvärderingsinstitut och de respektive rättsliga ramarna och tillsynsramarna i Argentina, Brasilien, Mexiko, Hongkong och Singapore.

    Utfärdade genomförandebestämmelser till förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer (Emir). Publicerade frågor och svar för att främja en enhetlig tillämpning av Emir. I det arbetet ingick följande:

    Ta fram tekniska uppgifter för clearingkrav.

    Inleda granskningen av pensionssystemsarrangemang och transaktioner mellan grupper.

    Öka icke-finansiella motparters medvetenhet om skyldigheter.

    Utfärda tekniska standarder för reglering av centrala motparters kollegier.

    Publicera en slutrapport om riktlinjerna och rekommendationerna om samverkansöverenskommelser, såsom föreskrivs i Emir.

    Utfärda standarder för OTC-derivater som motparter utanför EU ingår.

    Ge kommissionen råd om ekvivalensen mellan tredjeländers regler och Emir.

    Förbereda för förordningen om värdepapperscentraler.

    Samordna dialogen om internationella derivater.

    Förberedde för kommande mandat avseende MiFID II (marknaderna för finansiella instrument).

    Överlämnade standarderna för förvärv och ökning av innehav i investeringsföretag enligt nuvarande MiFID till kommissionen. Gick igenom genomförandet av MiFID:s uppföranderegler.

    Gick igenom och klargjorde datarapporteringsregler ur ett tvärregleringsperspektiv.

    Förtydligade rapporteringen om börshandlade derivat. Tog fram uppgifter för rapportering av transaktioner, registrering av beställningar och referensdata.

    Gav kommissionen råd om översynen av förordningen om blankning.

    Fastställde genomförandebestämmelser för den kommande förordningen om marknadsmissbruk. Konsulterades om de politiska alternativen i förordningen om marknadsmissbruk när det gällde vissa genomförandebestämmelser.

    Stärkte ramen för investeringsfonder för icke-professionella investerare.

    Klargjorde vilken effekt Emir har på beräkningen av motpartsrisker när det gäller företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag).

    Fastställde formerna för tillsynssamarbetet när det gällde alternativa investeringsfonder med 46 myndigheter utanför EU.

    Fortsatte att klargöra reglerna för alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare). Publicerade en slutrapport om förslag till tekniska standarder för tillsyn av typer av AIF-förvaltare och överlämnade den till kommissionen för godkännande.

    Klargjorde tillämpningsområdet för direktivet om förvaltning av alternativa investeringsfonder. Publicerade en slutrapport om riktlinjer för centrala begrepp i direktivet om förvaltning av alternativa investeringsfonder. Antog riktlinjer om ersättning till förvaltare av alternativa investeringsfonder. Publicerade en slutrapport om riktlinjer för en sund ersättningspolicy enligt direktivet om förvaltning av alternativa investeringsfonder.

    Klargjorde rapporteringskraven för förvaltare av alternativa investeringsfonder. Gav ut riktlinjer om rapporteringskraven enligt direktivet om förvaltning av alternativa investeringsfonder. Tog itu med det sena införandet av direktivet om förvaltning av alternativa investeringsfonder. Utfärdade ett yttrande över de praktiska arrangemangen för det sena införandet av direktivet om förvaltning av alternativa investeringsfonder.

    Utarbetade de första standarderna enligt prospektdirektivet. Förslaget till tekniska standarder för reglering och rapporten överlämnades till kommissionen. Uppdaterade ramen för ekvivalens när det gäller tredjeländers prospekt. Utarbetade standarder för insynskraven för större aktieföretag.

    Publicerade en rapport om system för skadeståndsansvar enligt prospektdirektivet.

    Klargjorde begreppet ”handla i samförstånd” för internationella investerare. Publicerade ett uttalande med information om aktieägares samarbete och handlande i samförstånd enligt prospektdirektivet.

    Verkade för en enhetlig tillämpning av förordningen om blankning.

    Färdigställde riktlinjerna för marknadsgarantfunktioner. Publicerade riktlinjer om undantaget för marknadsgarantfunktioner och primärmarknadsoperationer.

    Underlättade och samordnade genomförandet av tillfälliga förbud. Myndigheten spelade sin roll som samordnare vid åtta tillfällen 2013.

    Övervakade avvecklingsdisciplin och misslyckanden.

    Bidrog till en konsekvent tillämpning av de internationella standarderna för finansiell rapportering (IFRS) i EU. Konsulterades om förslag till riktlinjer om förstärkning av finansiell information. Publicerade ett underlag för samrådet om föreslagna riktlinjer för en förstärkning av finansiell information.

    Jämförde IFRS och EU-företags finansiella rapporter. Deltog i utarbetandet av IFRS. Utarbetade standarder för finansiell information. Övervakade föreslagna regler för revision.

    Underlättade utarbetandet av en uppförandekod för röstningsrådgivningsbranschen i EU.

    Undersökte medlemsstaternas tillämpning av EU-lagstiftningen. Ändrade metoden för sakkunnigbedömningar. Avslutade en sakkunnigbedömning av sina riktlinjer för penningmarknadsfonder.

    Källa: Bilagan har tillhandahållits av myndigheten.


    MYNDIGHETENS SVAR

    11.

    Den stora andelen överföringar beror på de finansiella skulder för it-kontrakt som ännu inte betalats och på att it-projekten som omfattas av dessa kontrakt är fleråriga till sin natur. Det går därför inte att få bort överföringarna helt, men vi fortsätter ändå att förstärka övervakningen av upphandlingsplanen för att minska andelen överföringar så långt det är möjligt.

    12.

    Vi noterar revisionsrättens kommentar om antalet budgetöverföringar. Man bör ha i åtanke att budgeten för 2013 utarbetades i slutet av 2011, dvs. när myndigheten varit verksam i mindre än ett år. Under 2013 infördes nya budgetplaneringsmetoder för att minimera behovet av budgetöverföringar under 2015 och senare. Under 2013 började vi också med periodisk budgetöversyn för att förbättra budgetgenomförandet.

    13.

    Vi är medvetna om problemet med sena betalningar och tog under 2013 flera initiativ för att ta itu med det. Vi har förstärkt övervakningen genom att införa rapportering varannan vecka och har tagit fram en kampanj för utbildning om betalningsgången. Slutligen stramade vi upp ekonomihanteringsprocessen i slutet av 2013 och har anpassat formulären för att processen ska fungera bättre tidsmässigt.

    14.

    På grund av de pågående diskussionerna om avtalet om huvudkontor genomförde vi inte processen för att återkräva moms från den franska staten förrän i slutet av 2012. Under 2013 var vi därför tvungna att ta itu med eftersläpande momsfordringar, varav den sista omgången skickades ut i maj 2014. Samtidigt som vi tog itu med eftersläpningen införde vi ett regelbundet kvartalsvist förfarande för momsfordringar i slutet av 2013. Genom ovannämnda åtgärder räknar vi med att kraftigt minska eller få bort utestående momsfordringar före slutet av 2014.


    Top