MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

På EU-nivå definieras odeklarerat arbete som ”varje betald verksamhet som till sin art inte är lagstridig men som inte anmälts till myndigheterna, med beaktande av de skillnader som förekommer i medlemsstaternas kontrollsystem”[1].

Det faktum att odeklarerat arbete varken övervakas eller registreras och att det definieras på olika sätt i olika länders nationella lagstiftning gör det svårt att göra tillförlitliga uppskattningar av hur utbrett fenomenet är i EU. Därför förekommer också kraftiga variationer i uppskattningarna av förekomsten av odeklarerat arbete[2].

I den senaste Eurobarometerundersökningen[3] från 2013[4] uppgav bara 4 % att de hade utfört odeklarerat arbete. Men 11 % medgav att de under det senaste året hade köpt varor eller tjänster som de på goda grunder ansåg hade producerats genom odeklarerat arbete. Skillnaderna är stora inom EU. En analys av förekomsten av odeklarerat arbete och de åtgärder som sätts in för att motverka fenomenet ges i kapitlet om den senaste tidens utveckling i rapporten Employment and Social Developments in Europe 2013[5].

Odeklarerat arbete får allvarliga budgetkonsekvenser på grund av minskade intäkter via skatter och sociala avgifter. Det inverkar negativt på sysselsättning, produktivitet, arbetsvillkor, kompetensutveckling och livslångt lärande. Dessutom leder det till sämre pensionsrättigheter och sämre tillgång till hälso- och sjukvård samt skapar orättvis konkurrens mellan företagen. Om informellt eller odeklarerat arbete omvandlas till reguljär sysselsättning kan det också bidra till uppnåendet av sysselsättningsmålen som en del av Europa 2020-strategin[6].

Ett närliggande fenomen är falskdeklarerat arbete eller falskt egenföretagande, som sker när en arbetstagare formellt deklareras som egenföretagare på grundval av ett tjänsteavtal men det arbete han eller hon utför uppfyller alla kriterier för ett anställningsförhållande enligt nationell lagstiftning och praxis. Falskt egenföretagande inverkar negativt på de berörda arbetstagarnas hälsa och säkerhet i arbetet och deras socialförsäkringsskydd samt på skatteintäkterna, dock vanligen i mindre utsträckning än odeklarerat arbete.

I kommissionens meddelande Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning[7] betonas att det krävs arbetsmarknadsåtgärder som skapar förutsättningar för nya jobb för att man ska kunna uppnå tillväxt med ökad sysselsättning, och att en övergång från informellt eller odeklarerat arbete till reguljär sysselsättning kan få positiva effekter på efterfrågan på arbetskraft.

I sysselsättningsriktlinje nr 7 om att öka kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden, minska den strukturella arbetslösheten och främja kvalitet i arbetet[8] uppmanas medlemsstaterna att intensifiera den sociala dialogen och ta itu med segmenteringen på arbetsmarknaden genom åtgärder som ska motverka otrygga anställningar, undersysselsättning och odeklarerat arbete.

Under 2012 och 2013 fick flera medlemsstater ta emot landsspecifika rekommendationer[9] om odeklarerat arbete, skuggekonomin, skatteundandragande och/eller uppfyllelse av skattskyldighet.

I Europaparlamentets resolution av den 14 januari 2014 uppmanas till ökat samarbete och förstärkta arbetsmiljöinspektioner för att motverka odeklarerat arbete[10].

Det nya genomförandedirektivet till direktivet om utstationering av arbetstagare kommer att bidra till bättre åtgärder mot bedrägerier och oegentligheter och vissa former av odeklarerat arbete.

Det är medlemsstaterna som har huvudansvaret för insatserna mot odeklarerat arbete. Odeklarerat arbete bekämpas främst via tre typer av tillsynsmyndigheter: a) arbetsmiljöinspektioner, när det gäller överträdelser som rör arbetsvillkor och/eller hälso- och säkerhetsnormer, b) socialförsäkringsinspektioner, som bekämpar socialförsäkringsbedrägerier och c) skattemyndigheter, när det handlar om skatteundandragande. I vissa medlemsstater medverkar även arbetsmarknadens parter[11] och ibland dessutom tullmyndigheterna, migrationsmyndigheterna, polisen och åklagarmyndigheten. Det har dock noterats att samarbetet mellan dessa olika organ på nationell nivå inte alltid är så strukturerat och effektivt som det behöver vara.

Eftersom det är mycket svårt att mäta odeklarerat arbete är det också svårt att utarbeta riktade åtgärder och förbättra inspektionen för att förebygga, minska eller åtminstone övervaka förekomsten av odeklarerat arbete. Den gemensamma utmaning som länderna står inför när det gäller att minska odeklarerat arbete och skapa förutsättningar för rimliga arbetsvillkor för odeklarerade arbetstagare kräver ökad samordning mellan regeringarna och de offentliga institutionerna. Man måste föra en politik som minskar både arbetsgivarnas och arbetstagarnas incitament för odeklarerat arbete.

Odeklarerat arbete kan förekomma inom en rad olika sektorer. En sektor som ofta är överrepresenterad när det gäller odeklarerat arbete är bygg- och anläggningssektorn[12]. Andra berörda sektorer är hushållssektorn, med bland annat städtjänster och barn- och äldreomsorg, personliga tjänster, privata säkerhetstjänster, industriell rengöring, jordbruk samt hotell, restaurang och catering.

Odeklarerat arbete förekommer på många olika slags arbetsplatser och berör arbetstagare med olika profil och bakgrund.  Denna mångfald gör att det är svårt att hantera problemet och kräva specifika strategier.

Att förebygga och motverka odeklarerat arbete bidrar till ett bättre genomförande av EU:s och medlemsstaternas lagstiftning, särskilt när det gäller arbetsmarknad, arbetsrätt, arbetsmiljö och samordning av social trygghet. Eftersom alla medlemsstater står inför samma utmaningar och fenomenet ofta har en gränsöverskridande dimension kan insatser på EU-nivå spela en viktig roll genom att stärka samarbetet mellan tillsynsmyndigheterna inom och mellan medlemsstaterna när det gäller att förebygga och motverka odeklarerat arbete. I dag finns ingen formell mekanism för alla berörda myndigheter i medlemsstaterna för att hantera frågor som rör gränsöverskridande aspekter på odeklarerat arbete.

Insatser på EU-nivå skulle därför hjälpa medlemsstaterna att vidta mer ändamålsenliga och resurseffektiva åtgärder mot odeklarerat arbete. Det skulle ge EU förutsättningar att på ett positivt och konstruktivt sätt hantera de utmaningar som arbetskraftens rörlighet för med sig, samtidigt som man värnar om fri rörlighet för arbetstagarna som en av EU:s grundläggande friheter.

Samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter bedrivs redan på EU-nivå, och flera kommittéers eller arbetsgruppers verksamhet har anknytning till odeklarerat arbete. Samarbetet är dock tillfälligt och begränsat – yrkesinspektörskommittén undersöker odeklarerat arbete ur arbetsmiljösynpunkt, expertkommittén om utstationering av arbetstagare sätter frågan i samband med kringgående av reglerna om utstationering av arbetstagare, sysselsättningskommittén undersöker hur sysselsättningspolitiken påverkar odeklarerat arbete, administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen granskar felaktigheter och bedrägerier inom ramen för samordning av social trygghet, medan arbetsgruppen för administrativt samarbete i fråga om beskattning syftar till att underlätta utbyte av information, erfarenheter och god praxis på området.

Givande erfarenhetsutbyten har också ägt rum, antingen inom ramen för programmet för ömsesidigt lärande i den europeiska sysselsättningsstrategin eller som en del av multilaterala projekt[13], vilket visar att medlemsstaterna är intresserade av samarbeta för att motverka odeklarerat arbete. Medlemsstaterna har också genomfört multilaterala projekt som handlat om vissa aspekter av odeklarerat arbete och ingått bilaterala avtal. Forumet kommer inte att hindra tillämpningen av bilaterala avtal eller överenskommelser om administrativt samarbete.

Erfarenheten har dock visat att det inte är alla medlemsstater som vill delta i sådana aktiviteter. Om det multilaterala samarbetet är frivilligt, har medlemsstaterna ingen skyldighet att delta, och det finns heller ingen mekanism för att göra deltagande obligatoriskt om andra medlemsstater anser att deltagandet är nödvändigt. Därför är samarbetet på EU-nivå inte heltäckande, vare sig när det gäller deltagande medlemsstater eller de frågor som behandlas.

Förekomsten av gemensamma utmaningar för berörda tillsynsmyndigheter i medlemsstaterna är ett annat incitament för dem att samarbeta på det här området. Inspektionsmyndigheterna har svårt att hantera gränsöverskridande situationer, särskilt när syftet är att identifiera eller vidta åtgärder i konkreta ärenden, eftersom deras traditionella mekanismer främst är avsedda att hantera inrikes aspekter på odeklarerat arbete. Att genom inspektion dra slutsatser om anställningsförhållanden och arbetsvillkor för migrerande arbetstagare kan vara svårt på grund av kommunikationssvårigheter, bristande kunskap om reglerna eller förekomsten av organiserade nätverk som håller sig i lagens utkanter och ofta använder komplexa juridiska konstruktioner med organ eller mellanhänder i flera medlemstater och ibland även falskt egenföretagande. Många medlemsstater har svårt att upprätthålla kontakterna och samarbetet mellan olika tillsynsmyndigheter, både inom medlemsstaterna och mellan dem när det gäller gränsöverskridande ärenden.

Dessutom anser många att höga skatter och en alltför komplex arbetsrätt kan bidra till förekomsten av odeklarerat arbete och att det kan finnas effektiva sätt att få arbetsgivarna att deklarera utfört arbete och följa lagen utan att ta till straffåtgärder.

Alla medlemsstater är generellt överens om odeklarerat arbete måste förebyggas och motverkas, men i praktiken kan både metoder och engagemang variera när det gäller att uppnå målet. Risken finns därför att frågan ges låg politisk prioritet och att man inte ser något akut behov av att vidta åtgärder mot odeklarerat arbete.

I meddelandet Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning betonades därför att samarbetet mellan medlemsstaterna behöver förbättras och aviserades dessutom samråd om inrättande av ett forum på EU-nivå mellan arbetsmiljöinspektioner och andra tillsynsmyndigheter för att motverka odeklarerat arbete. Syftet med forumet skulle vara att förbättra samarbetet, utbyta bästa praxis och fastställa gemensamma principer för inspektioner.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Detta förslag bygger på olika undersökningar och samråd som genomförts under den senaste tiden.

Under 2010 gjordes en extern genomförbarhetsstudie[14] om att inrätta ett europeiskt forum för samarbete mellan arbetsmiljöinspektionerna och andra relevanta tillsynsmyndigheter för att förebygga och motverka odeklarerat arbete. I samband med detta granskades nuvarande nationella institutioner och åtgärder, tillsynsmyndigheternas svårigheter på det nationella respektive det internationella planet, dagens samarbete över gränserna och bästa praxis, samt fastställdes olika möjligheter för ett europeiskt forum med syftet att förebygga och motverka odeklarerat arbete.

Den särskilda Eurobarometerundersökningen[15] om odeklarerat arbete och en aktuell rapport från Eurofound om åtgärder mot odeklarerat arbete i medlemsstaterna[16] har också använts som underlag för detta initiativ. Eurofound-rapporten åtföljdes av en uppdaterad databas[17] med åtgärder som vidtagits mellan 2008 och 2013. Databasen innehåller 186 fallstudier från EU:s alla medlemsstater och från kandidatländerna. Databasen kan användas för att söka åtgärder efter land, typ av åtgärd, målgrupp och sektor.

Samrådet med berörda parter genomfördes inom ramen för gruppen för generaldirektörer som har ansvar för arbetsmarknadsfrågor, yrkesinspektörskommittén och administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen. Generellt var medlemsstaternas företrädare eniga om att EU-insatser för att förebygga och motverka odeklarerat arbete skulle skapa ett mervärde och de såg positivt på kommissionens avsikt att öka sitt engagemang på det här området.

Arbetsmarknadens parter på EU-nivå fick lämna synpunkter i ett första samråd som pågick från den 4 juli 2013 till den 4 oktober 2013[18]. Kommissionen slog fast vilka de största svårigheterna är när det gäller att förebygga och motverka odeklarerat arbete, nämnde de åtgärder som vidtagits på senare tid och redogjorde för initiativets mål och planerade innehåll. Syftet med samrådet var att ge både arbetsgivare och arbetstagare möjlighet att lämna synpunkter på den möjliga inriktningen på EU:s åtgärder. Kommissionen fick 15 svar (två gemensamma svar, tre svar från arbetstagarorganisationer och tio svar från arbetsgivarorganisationer). Arbetsmarknadens parter höll med om den övergripande problemformuleringen och konstaterade att det är motiverat med åtgärder på EU-nivå eftersom det främsta syftet är att hjälpa nationella myndigheter, t.ex. arbetsmiljöinspektioner, socialförsäkringsmyndigheter och skattemyndigheter, att förebygga och motverka odeklarerat arbete. Generellt sett ansåg arbetsmarknadens parter att ett europeiskt forum skulle kunna bidra till att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna. Åsikterna bland arbetsmarknadens parter gick dock isär på denna punkt.

De flesta arbetsgivarorganisationer ansåg att ett forum bör inrättas. De tyckte däremot inte att det krävdes en separat, ny struktur. I stället föreslog de att man antingen skulle kunna skapa undergrupper till befintliga grupper eller samordna arbetet bättre i de grupper som redan finns. Alla de fackliga organisationerna och vissa arbetsgivarorganisationer ville helst ha ett nytt oberoende organ som skulle kunna se till att alla aspekter av odeklarerat arbete behandlas, vilket inte skulle ske om man utnyttjar befintliga strukturer. När det gäller deltagandet i forumet förespråkade de fackliga organisationerna och vissa arbetsgivarorganisationer ett obligatoriskt deltagande för medlemsstaterna, medan andra arbetsgivarorganisationer ansåg att deltagandet borde vara frivilligt. Arbetsmarknadens parter stödde kommissionens mål att lägga fram ett initiativ men ville inte inleda förhandlingar i frågan.

Ett andra samråd med arbetsmarknadens parter hölls från den 30 januari till den 13 mars 2014[19]. I detta samråd sammanfattade kommissionen slutsatserna från det första samrådet och beskrev det planerade initiativets innehåll. Syftet med samrådet var att inhämta parternas synpunkter på innehållet i det planerade initiativet för att förbättra medlemsstaternas samarbete när det gäller att förebygga och motverka odeklarerat arbete. Kommissionen fick 16 svar (ett gemensamt svar, fyra svar från arbetstagarorganisationer och elva svar från arbetsgivarorganisationer). Generellt stödde arbetsmarknadens parter EU-åtgärder för att förebygga och motverka odeklarerat arbete. Deras synpunkter på forumets mål, omfattning, uppgifter/initiativ och form samt deltagandet i det hade inte ändrats sedan det första samrådet.  Nya synpunkter gavs på parternas deltagande i forumet. De fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna höll med om att arbetsmarknadens parter på EU-nivå, både branschövergripande och inom de sektorer som är särskilt berörda av odeklarerat arbete, bör delta i forumet som observatörer. Vissa fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer föreslog att arbetsmarknadsparterna skulle ges status som medlemmar[20].

I konsekvensbedömningen ingick flera alternativ när det gäller att förbättra EU-samarbetet för att förebygga och motverka odeklarerat arbete. Det första alternativet var att inte vidta några nya åtgärder alls, utan att de befintliga arbetsgrupperna och initiativen var tillräckliga. Bättre samordning av arbetet i de olika arbetsgrupper och kommittéer som redan finns diskuterades också som ett alternativ.

Det tredje alternativet var inrättande av ett europeiskt forum för att förbättra samarbetet när det gäller att förebygga och motverka odeklarerat arbete. I fråga om forumet övervägdes flera delalternativ. Det diskuterades till exempel om deltagandet i forumet skulle vara frivilligt eller obligatoriskt och man övervägde möjligheten att ge Eurofound i uppdrag att samordna medlemsstaternas insatser mot odeklarerat arbete. Möjligheten att inrätta ett decentraliserat organ med ansvar för efterlevnaden av EU-lagstiftningen och för åtgärder mot odeklarerat arbete övervägdes.

Slutsatsen av analysen var att det bästa alternativet vore ett forum med obligatoriskt deltagande. Detta skulle betyda att alla relevanta myndigheter i samtliga medlemsstater deltar i insatser på EU-nivå, vilket skulle möjliggöra regelbundet, operativt samarbete på området. Ett frivilligt multilateralt samarbete ansågs inte vara ett optimalt alternativ eftersom värdet av EU-samarbetet för mer målmedvetna medlemsstater skulle minska betydligt om vissa medlemsstater vägrade att delta. En särskild anledning till att obligatoriskt deltagande ansågs nödvändigt var att det inte skulle gå att samarbeta kring gränsöverskridande aspekter på odeklarerat arbete om en del medlemsstater deltar (medlemsstater där dessa aspekter prioriteras högt, oftast för att de är mottagarländer) medan andra inte gör det. De gränsöverskridande aspekterna på odeklarerat arbete skulle också kunna inverka negativt på den inre marknaden, eftersom arbetsgivare som tillhandahåller tjänster i andra medlemsstater och som utnyttjar odeklarerad arbetskraft orsakar orättvis konkurrens. Dessa arbetsgivare kan tillhandahålla billigare tjänster eftersom de inte betalar skatt eller fullgör sina skyldigheter enligt bestämmelser om arbetsmiljö, arbetsvillkor m.m.

Mot bakgrund av detta, dvs. behovet av ett närmare samarbete inom EU, de gränsöverskridande aspekterna på odeklarerat arbete och följderna av dem för den inre marknaden, behöver det vara obligatoriskt för alla medlemsstater att delta i det förbättrade samarbetet så att alla aspekter av detta fenomen kan behandlas.

De andra alternativen skulle inte garantera att alla relevanta myndigheter i alla medlemsstater deltar, samarbetet skulle begränsas till utbyte av bästa praxis och det skulle inte vara möjligt att vidta tillräckliga åtgärder i fråga om tillsyn. De alternativen stöder därmed inte det helhetsgrepp som krävs för att ta itu med problemet. De andra alternativen skulle dessutom inte i lika hög grad bidra till att synliggöra och prioritera problemet på EU-nivå.

Olika tillsynsmyndigheter i alla medlemsstater skulle vara medlemmar i forumet. Andra berörda parter, särskilt arbetsmarknadsparterna på EU-nivå, relevanta decentraliserade EU-organ som Eurofound och Europeiska arbetsmiljöbyrån, internationella organisationer som Internationella arbetsorganisationen samt företrädare för EES-länderna kommer att delta som observatörer.

Forumets uppgifter kommer att fastställas senare och utföras i enlighet med godkända arbetsprogram. Det första praktiska steget i samarbetet skulle vara utbyte av bästa praxis. Detta skulle öka kunskaperna om fenomenet och skapa större förståelse för hur man löser problemet med odeklarerat arbete och vilka de viktigaste aktörerna i medlemsstaterna är. För att detta utbyte ska vara till så stor nytta som möjligt skulle man kunna skapa en kunskapsbank som bygger på Eurofounds databas. Kunskapsbasen skulle bland annat innehålla närmare information om tillsynsfrågor och användas som underlag när gemensamma riktlinjer och principer utarbetas. Tanken är att forumet gradvis ska utvecklas från utbyte av information och bästa praxis till mer avancerade former av samarbete, allt eftersom det ömsesidiga förtroendet ökar och erfarenheterna blir fler. På lång sikt skulle forumet kunna anordna gemensam utbildning och utbyte av personal samt samordna operativa insatser som gemensamma inspektioner och uppgiftsutbyte,

Förslaget kommer att förbättra utvecklingen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av unionens instrument och politik (att främja en hög sysselsättningsnivå med hållbara arbetstillfällen av hög kvalitet, garantera ett fullgott socialt skydd, motverka social utestängning och fattigdom samt förbättra arbetsvillkoren) samt av den relevanta lagstiftningen och att främja evidensbaserat beslutsfattande och sociala framsteg i samarbete med olika berörda parter.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

3.1.        Rättslig grund

EU har rätt att vidta åtgärder i fråga om odeklarerat arbete på grundval av artiklarna om socialpolitik i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.  Enligt artikel 151 i fördraget ska unionens och medlemsstaternas mål vara ”att främja sysselsättningen, att förbättra levnads- och arbetsvillkor [...] ett fullgott socialt skydd, [...] för att möjliggöra en varaktigt hög sysselsättning samt att bekämpa social utslagning”. I artikel 153 i fördraget anges de områden inom vilka unionen ska understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet, bland annat arbetsvillkor, integrering av personer som står utanför arbetsmarknaden och kampen mot social utslagning.

Förslaget till förbättrat EU-samarbete för att förebygga och motverka odeklarerat arbete bygger på artikel 153.2 a i fördraget, enligt vilken Europaparlamentet och rådet kan besluta om åtgärder som är avsedda att främja samarbetet mellan medlemsstaterna genom initiativ som syftar till att öka kunskapen, utveckla utbytet av information och beprövade erfarenheter, främja nyskapande tillvägagångssätt och utvärdera erfarenheter, med undantag av åtgärder som omfattar harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar.

De viktigaste målen för detta initiativ är att främja sysselsättningen och förbättra arbetsvillkoren (artikel 151 i fördraget). Eftersom åtgärderna mot odeklarerat arbete vidtas av olika typer av tillsynsorgan i olika medlemsstater (se kapitel 1) måste detta initiativ utvidgas till att gälla samtliga nationella myndigheter, även sådana som arbetar med sysselsättningsfrågor eller sociala frågor men som också är ansvariga, eller har en uppgift, när det gäller att förebygga eller motverka odeklarerat arbete, t.ex. skattemyndigheter, migrationsmyndigheter och tullmyndigheter.

3.2.        Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

Den valda regleringsformen – ett beslut av Europaparlamentet och rådet – är den lämpligaste med tanke på att initiativet enligt artikeln ska antas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Även om befogenheterna att vidta åtgärder mot odeklarerat arbete i huvudsak ligger hos medlemsstaterna så står de alla inför samma utmaningar, till exempel de negativa konsekvenserna för samhälle och ekonomi av odeklarerat arbete, svårigheterna att komma till rätta med gränsöverskridande former av odeklarerat arbete, kompromissen mellan en lämplig skattenivå/reglering och vikten av att inte uppmuntra arbetsgivare att utnyttja odeklarerat arbete samt bristen på samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter. EU-insatser som förbättrar samarbetet på EU-nivå skulle därför stödja medlemsstaternas åtgärder mot odeklarerat arbete och göra dem mer ändamålsenliga och resurseffektiva.  EU-insatser innebär därför ett mervärde jämfört med medlemsstaternas åtgärder. Det är de nationella tillsynsmyndigheterna som är bäst lämpade att ta itu med de problem som hör samman med odeklarerat arbete. De gränsöverskridande aspekterna kan däremot lösas bättre på EU-nivå. Förslaget är alltså förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Förslaget är även förenligt med proportionalitetsprincipen eftersom det syftar till att uppmuntra samarbete mellan medlemsstaterna utan att harmonisera deras lagar eller andra författningar. Man övervägde även att inrätta ett nytt decentraliserat EU-organ, men detta alternativ avslogs på grund av de administrativa kostnader det skulle medföra.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 inrättas ett program för sysselsättning och social innovation (EaSI) för perioden 2014–2020[21]. Medel för att finansiera forumet kommer att hämtas från Progress-delen. Ett vägledande belopp på 2,1 miljoner euro per år planeras för att utföra forumets uppgifter, till exempel skapande av konkreta verktyg, stöd från tjänsteleverantörer, publicering av gemensamma riktlinjer och principer samt anvisningar, utveckling av en permanent utbildningskapacitet och en gemensam ram för gemensamma utbildningar, ömsesidiga utvärderingar och EU-kampanjer. Dessutom kommer bidrag för att finansiera projekt som stöder uppnåendet av forumets mål att omfattas. Upp till 224 000 euro per år kommer att användas för att ersätta kostnader i samband med deltagande i forumets möten.       Europeiska socialfonden stöder också medlemsstaternas insatser för att förbättra den offentliga förvaltningen och styrningen och främjar därigenom även deras strukturreformer. Finansieringen kommer att ske inom den fleråriga budgetramen 2014–2020. Medlemsstaterna uppmanas att ta till vara de möjligheter som Europeiska socialfonden ger när det gäller att stärka de nationella myndigheternas kapacitet att motverka odeklarerat arbete.    Lagförslaget är budgetneutralt och kräver inga ytterligare personalresurser. Kommissionens personal – 2,5 heltidsanställda – vid Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering kommer att fungera som forumets sekretariat. Närmare uppgifter finns i den finansieringsöversikt som finns som bilaga till detta förslag.

Det faktum att Europeiska unionens decentraliserade organ, Eurofound och Europeiska arbetsmiljöbyrån, deltar i forumets arbete som observatörer innebär inte att deras nuvarande uppdrag utvidgas. Förslaget är budgetneutralt vad gäller dessa organ.

2014/0124 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om inrättande av ett europeiskt forum för att förbättra samarbetet när det gäller att förebygga och motverka odeklarerat arbete

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 153.2 a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[22],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[23],

efter samråd med Europeiska datatillsynsmannen,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       Kommissionen betonade i sitt meddelande av den 18 april 2012[24] att samarbetet mellan medlemsstaterna behöver förbättras och aviserade dessutom ett samråd om inrättande av ett forum på EU-nivå mellan arbetsmiljöinspektioner och andra tillsynsmyndigheter för att motverka odeklarerat arbete, i syfte att förbättra samarbetet, utbyta bästa praxis och fastställa gemensamma principer för inspektioner.

(2)       I enlighet med artikel 148.4 i fördraget antog rådet genom beslut 2010/707/EU[25] riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik[26]. Dessa integrerade riktlinjer ger medlemsstaterna vägledning när de utarbetar sina nationella reformprogram och genomför reformer. Sysselsättningsriktlinjerna utgör grunden för de landsspecifika rekommendationer som rådet utfärdar till medlemsstaterna enligt den artikeln. Under de senaste åren har dessa rekommendationer inkluderat landsspecifika rekommendationer om åtgärder för att motverka odeklarerat arbete.

(3)       Att främja sysselsättningen och förbättra levnads- och arbetsvillkoren tillhör målen för socialpolitiken enligt artikel 151 i fördraget. För att bidra till uppnåendet av dessa mål kan unionen stödja och komplettera medlemsstaternas åtgärder i fråga om hälsa och säkerhet i arbetet, arbetsvillkor, integration av personer som är utestängda från arbetsmarknaden och när det gäller att motverka social utestängning.

(4)       Europaparlamentet välkomnar i sin resolution om effektiva yrkesinspektioner för att förbättra arbetsförhållandena i Europa kommissionens initiativ att inrätta ett europeiskt forum och uppmanade till ökat samarbete på EU-nivå för att motverka odeklarerat arbete[27].

(5)       På europeisk nivå definieras odeklarerat arbete som ”varje betald verksamhet som till sin art inte är lagstridig men som inte anmälts till myndigheterna, med beaktande av de skillnader som förekommer i medlemsstaternas kontrollsystem”[28], och därmed utesluts all illegal verksamhet.

(6)       Missbruk av ställningen som egenföretagare, antingen inom det egna landet eller över gränserna, förknippas ofta med odeklarerat arbete. Falskt egenföretagande är när en person deklareras som egenföretagare men i själva verket uppfyller villkor som är typiska för ett anställningsförhållande, för att man ska kunna undvika vissa rättsliga skyldigheter och skyldighet att betala skatter och avgifter. Falskt egenföretagande är därför falskdeklarerat arbete och bör omfattas av forumets verksamhet.

(7)       Odeklarerat arbete får allvarliga budgetkonsekvenser på grund av minskade intäkter via skatter och sociala avgifter. Det inverkar negativt på sysselsättning, produktivitet, efterlevnaden av normer för arbetsvillkor, kompetensutveckling och livslångt lärande. Dessutom undergräver det de sociala trygghetssystemens långsiktiga stabilitet och leder till att arbetstagarna får otillräckliga sociala förmåner, sämre pensionsrättigheter och sämre tillgång till hälso- och sjukvård.

(8)       Medlemsstaterna har infört en rad olika strategier och åtgärder mot odeklarerat arbete. De har dessutom slutit bilaterala avtal och genomfört multilaterala projekt som rör vissa aspekter av odeklarerat arbete. Forumet kommer inte att hindra tillämpningen av bilaterala avtal eller överenskommelser om administrativt samarbete.

(9)       Samarbetet på EU-nivå är inte heltäckande, vare sig när det gäller deltagande medlemsstater eller de frågor som behandlas. Det finns ingen formell mekanism för samarbete mellan berörda myndigheter i medlemsstaterna i frågor som rör gränsöverskridande aspekter på odeklarerat arbete.

(10)     Att stärka medlemsstaternas samarbete på EU-nivå är nödvändigt för att medlemsstaterna ska kunna vidta mer ändamålsenliga och resurseffektiva åtgärder för att förebygga och motverka odeklarerat arbete.

(11)     Forumet har till syfte att underlätta utbytet av bästa praxis och information, tillhandahålla en ram på EU-nivå för att utveckla expertis och analys samt förbättra den operativa samordningen av insatser som vidtas av medlemsstaternas olika nationella tillsynsmyndigheter.

(12)     Forumet bör använda alla relevanta informationskällor, särskilt undersökningar, bilaterala avtal som slutits mellan medlemsstaterna och multilaterala samarbetsprojekt samt skapa synergieffekter mellan befintliga instrument och strukturer på EU-nivå för att se till att dessa åtgärder får en så stark avskräckande eller förebyggande effekt som möjligt. Den operativa samordningen av medlemsstaternas insatser kan ske i form av gemensamma utbildningar, ömsesidiga utvärderingar och lösningar för datadelning. EU-kampanjer eller gemensamma strategier kan öka medvetenheten om odeklarerat arbete.

(13)     Odeklarerat arbete bekämpas främst via tre olika tillsynsmyndigheter: arbetsmiljöinspektioner, socialförsäkringsinspektioner och skattemyndigheter. I vissa fall deltar också migrationsmyndigheterna, arbetsförmedlingen, tullmyndigheterna, polisen, åklagarmyndigheten och arbetsmarknadens parter.

(14)     För att hantera frågan om odeklarerat arbete på ett heltäckande sätt och med goda resultat behöver en kombination av politiska åtgärder vidtas i medlemsstaterna med stöd av ett strukturerat samarbete mellan berörda myndigheter. Samarbetet bör omfatta alla nationella myndigheter som leder eller deltar i arbetet med att förebygga och/eller motverka odeklarerat arbete.

(15)     För uppnå forumets mål bör det finnas en gemensam kontaktpunkt i varje medlemsstat som har befogenhet att upprätthålla kontakten med de nationella myndigheter som arbetar med frågor som rör olika aspekter av odeklarerat arbete.

(16)     Forumet bör sörja för medverkan av arbetsmarknadens parter på unionsnivå, både branschövergripande och inom de sektorer som är särskilt berörda av odeklarerat arbete, och bör samarbeta med relevanta internationella organisationer som Internationella arbetsorganisationen (ILO) och unionens decentraliserade organ, särskilt Eurofound och Europeiska arbetsmiljöbyrån. Det faktum att Eurofound och Europeiska arbetsmiljöbyrån deltar i forumets arbete som observatörer innebär inte att deras nuvarande uppdrag utvidgas.

(17)     Forumet bör anta en arbetsordning, arbetsprogram och regelbundna rapporter.

(18)     Direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter[29] och dess nationella genomförandeakter är tillämpliga på medlemsstaternas bearbetning av personuppgifter inom ramen för dessa beslut. Eftersom kommissionen deltar i det europeiska forumet är även förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter[30] tillämplig på den bearbetning av personuppgifter som sker inom ramen för detta beslut.

(19)     Forumet kan inrätta arbetsgrupper för att undersöka specifika frågor och bör kunna konsultera personer med särskild kompetens på området.

(20)     Forumet kommer att samarbeta med relevanta expertgrupper och kommittéer på EU-nivå vars verksamhet har anknytning till odeklarerat arbete.

(21)     Forumet och dess uppgifter bör finansieras via Progress-delen av programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) inom ramen för de anslag som fastställs av budgetmyndigheten.

(22)     Kommissionen kommer att vidta de administrativa åtgärder som är nödvändiga för att inrätta nätverket.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Inrättande av forumet

1.           Ett forum för att förbättra EU-samarbetet när det gäller att förebygga och motverka odeklarerat arbete (nedan kallat forumet) inrättas härmed.

2.           Forumet ska bestå av

a)      de nationella tillsynsmyndigheter som utnämns av alla medlemsstater, och

b)      kommissionen.

3.           Följande kan närvara vid forumets möten som observatörer på de villkor som anges i dess arbetsordning:

a)      Företrädare för de branschövergripande arbetsmarknadsparterna på unionsnivå samt arbetsmarknadens parter inom sektorer där odeklarerat arbete är vanligt förekommande.

b)      En företrädare för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (nedan kallad Eurofound) och en företrädare för Europeiska arbetsmiljöbyrån.

c)      En företrädare för Internationella arbetsorganisationen (ILO).

d)      Företrädare för EES-länderna.

Artikel 2

Mål

Forumet ska, i enlighet med artikel 1.1, bidra till bättre efterlevnad av unionslagstiftningen och den nationella lagstiftningen, till att minska förekomsten av odeklarerat arbete och skapa formella arbetstillfällen och på så sätt undvika en försämring av arbetets kvalitet, samt till att främja arbetsmarknadsintegration och social delaktighet genom att

a)      förbättra samarbetet på EU-nivå mellan medlemsstaternas olika tillsynsmyndigheter så att de kan vidta mer ändamålsenliga och resurseffektiva åtgärder för att förebygga och motverka odeklarerat arbete, inklusive falskt egenföretagande,

b)      stärka de nationella myndigheternas tekniska kapacitet att hantera de gränsöverskridande aspekterna på odeklarerat arbete, och

c)      öka allmänhetens medvetenhet om hur akut problemet är och uppmana medlemsstaterna att öka sina insatser mot odeklarerat arbete.

Kapitel II

Uppdrag och uppgifter

Artikel 3

Uppdrag

För att uppnå de mål som anges i artikel 2 ska forumet

a)      utbyta bästa praxis och information,

b)      utveckla expertis och analys, och

c)      samordna gränsöverskridande operativa insatser.

Artikel 4

Uppgifter

1.           För att fullgöra sitt uppdrag ska forumet i synnerhet utföra följande uppgifter:

a)      Öka kunskapen om odeklarerat arbete genom att införa gemensamma begrepp och mätverktyg och främja gemensamma jämförande analyser och därmed sammanhängande relevanta indikatorer.

b)      Utveckla analysen av hur verkningsfulla olika åtgärder mot odeklarerat arbete är, bland annat förebyggande åtgärder, straffåtgärder och allmänna avskräckande åtgärder.

c)      Utarbeta verktyg som en kunskapsbank med olika metoder/åtgärder som till exempel bilaterala avtal som används av medlemsstaterna för att förebygga och motverka odeklarerat arbete.

d)      Anta icke-bindande riktlinjer för inspektörer, anvisningar om god praxis och gemensamma principer för inspektioner i syfte att motverka odeklarerat arbete.

e)      Utveckla olika former av samarbete som utökar den tekniska kapaciteten att hantera gränsöverskridande aspekter på odeklarerat arbete genom att anta en gemensam ram för gemensamma insatser när det gäller inspektioner och personalutbyte.

f)       Undersöka olika sätt att förbättra datadelningen i enlighet med unionens bestämmelser om dataskydd, bland annat möjligheten att använda informationssystemet för den inre marknaden (IMI) och systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter (EESSI).

g)      Utveckla en permanent utbildningskapacitet för tillsynsmyndigheterna och anta en gemensam ram för gemensam fortbildning.

h)      Anordna ömsesidiga utvärderingar för att följa medlemsstaternas framsteg när det gäller att motverka odeklarerat arbete och stödja genomförandet av de landsspecifika rekommendationer om att motverka eller förebygga odeklarerat arbete som antas av rådet.

i)       Öka medvetenheten om problemet genom gemensamma insatser som europeiska kampanjer och regionala eller europeiska strategier, inklusive sektoriella strategier.

2.           Forumet kommer i samband med utförandet av sina uppgifter att använda alla relevanta informationskällor, inbegripet undersökningar och multilaterala samarbetsprojekt, och beakta relevanta unionsinstrument och unionsstrukturer samt erfarenheterna av relevanta bilaterala avtal. Forumet kommer att knyta lämpliga samarbetskontakter med Eurofound och Europeiska arbetsmiljöbyrån.

Kapitel III

Forumets funktionssätt

Artikel 5

Gemensam kontaktpunkt

1.           Varje medlemsstat ska utse en gemensam kontaktpunkt som medlem av forumet. Medlemsstaten får även utse en suppleant.

2.           När medlemsstaterna utser sina företrädare ska de sörja för medverkan av alla offentliga myndigheter som har en roll när det gäller att förebygga och/eller motverka odeklarerat arbete, till exempel arbetsmiljöinspektioner, socialförsäkringsmyndigheter, skattemyndigheter, arbetsförmedlingar och migrationsmyndigheter (nedan kallade tillsynsmyndigheter). De får också ge arbetsmarknadens parter möjlighet att delta.

3.           Medlemsstaterna ska se till att kommissionen får en förteckning med kontaktuppgifter till alla tillsynsmyndigheter som deltar i arbetet med att förebygga och/eller motverka odeklarerat arbete.

4.           De gemensamma kontaktpunkterna ska upprätthålla kontakten med alla tillsynsmyndigheter som deltar i arbetet med att förebygga och/eller motverka odeklarerat arbete när det gäller frågor som rör forumets verksamhet och ska garantera deras medverkan vid möten och/eller bidrag till forumets verksamhet eller dess arbetsgruppers verksamhet när de frågor som tas upp faller inom deras behörighetsområde.

Artikel 6

Företrädare för arbetsmarknadens parter

1.           Företrädare för branschövergripande arbetsmarknadsparter och för arbetsmarknadens parter inom sektorer där odeklarerat arbete är vanligt förekommande får delta i forumets möten som observatörer i enlighet med de förfaranden som fastställs av deras respektive organisationer.

2.           På grundval av förslagen från arbetsmarknadens parter på unionsnivå, både branschövergripande och inom sektorer där odeklarerat arbete är vanligt förekommande, ska denna grupp av observatörer bestå av

a)      högst åtta observatörer som företräder branschövergripande arbetsmarknadsparter (med jämn fördelning mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna), och

b)      högst tio observatörer som företräder arbetsmarknadens parter i sektorer där odeklarerat arbete är vanligt förekommande (med jämn fördelning mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna).

Artikel 7

Arbetssätt

1.           Kommissionen ska samordna forumets arbete och fungera som ordförande för dess möten.

2.           För att fullgöra sitt uppdrag ska forumet besluta om följande med majoritetsbeslut:

a)      En arbetsordning med bland annat forumets beslutsordning.

b)      Ett tvåårigt arbetsprogram med en beskrivning av dess uppgifter i detalj och regelbundna rapporter vartannat år.

c)      Inrättandet av arbetsgrupper för att undersöka särskilda frågor i forumets arbetsprogram. Dessa arbetsgrupper ska upplösas så snart som deras uppdrag är utfört.

3.           Experter med särskild kompetens i ett visst aktuellt ämne kan i enskilda fall bjudas in att delta i forumets eller den berörda arbetsgruppens möte, om detta är lämpligt och/eller nödvändigt.

4.           Forumet ska bistås av ett sekretariat som tillhandahålls av kommissionen. Sekretariatet ska förbereda möten samt forumets arbetsprogram och rapporter.

5.           Kommissionen ska lämna regelbundna rapporter till Europaparlamentet och rådet om forumets verksamhet.

Artikel 8

Samarbete

Forumet ska på lämpligt sätt samarbeta med andra relevanta expertgrupper och kommittéer på EU-nivå vars arbete har anknytning till odeklarerat arbete, särskilt yrkesinspektörskommittén, expertkommittén om utstationering av arbetstagare, administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen, sysselsättningskommittén, kommittén för socialt skydd och arbetsgruppen för administrativt samarbete i fråga om beskattning. Gemensamma möten kan också anordnas.

Artikel 9

Ersättning av utgifter

Kommissionen ska ersätta utgifter för resor och, om lämpligt, uppehälle för medlemmar, observatörer och inbjudna experter i samband med forumets verksamhet.

Medlemmar, observatörer och inbjudna experter ska inte få ersättning för sina tjänster.

Artikel 10

Finansiellt stöd

De sammanlagda medlen för genomförandet av detta beslut ska fastställas inom ramen för programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI), vars årliga anslag ska godkännas av budgetmyndigheten inom budgetramen.

Kapitel IV

Slutbestämmelser

Artikel 11

Översyn

Kommissionen ska överlämna en rapport om beslutets genomförande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén fyra år efter ikraftträdandet. Rapporten ska i synnerhet innehålla en bedömning av i vilken utsträckning forumet har bidragit till de mål som anges i artikel 2 och utfört de uppgifter som anges i artikel 3 och i forumets arbetsprogram.

Artikel 12

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Artikel 13

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                     På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett europeiskt forum för att förbättra samarbetet när det gäller att förebygga och motverka odeklarerat arbete

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[31]

Sysselsättning, socialpolitik och inkludering.

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

n Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[32]

¨ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Att bidra till Europa 2020-målen: – Främja ökat deltagande på arbetsmarknaden. – Utveckla en trygg, flexibel och rörlig europeisk arbetsmarknad. – Främja social delaktighet. – Främja social och ekonomisk sammanhållning.

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr 1

Stödja utvecklingen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av unionens instrument och politik (att främja en hög sysselsättningsnivå med hållbara arbetstillfällen av hög kvalitet, garantera ett fullgott socialt skydd, motverka social utestängning och fattigdom samt förbättra arbetsvillkoren) samt av relevant lagstiftning och att främja evidensbaserat beslutsfattande, social innovation och sociala framsteg i samarbete med arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer samt offentliga och privata organ.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen: Sysselsättning, socialpolitik och inkludering.

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Syftet med förslaget är att förbättra samarbetet på EU-nivå mellan medlemsstaternas olika tillsynsmyndigheter, t.ex. arbetsmiljöinspektioner, socialförsäkringsmyndigheter och skattemyndigheter, för att effektivare förebygga och motverka odeklarerat arbete.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Resultatindikatorerna kommer att fastställas i forumets tvååriga arbetsprogram. Dessutom kommer kommissionen varje år att rapportera om forumets arbete till rådet. I rapporten ska kommissionen i detalj redogöra för forumets arbetsprogram, beskriva de initiativ som forumet tagit samt ange hur ofta forumet har samlats. Fyra år efter det att beslutet har trätt i kraft ska forumets verksamhet utvärderas.

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Syftet med förslaget är att bidra till bättre efterlevnad av unionens lagstiftning, skapande av formella arbetstillfällen, förbättrade arbetsvillkor, arbetsmarknadsintegration och social delaktighet genom att a) förbättra samarbetet mellan medlemsstaternas olika tillsynsmyndigheter på EU-nivå så att de kan vidta mer ändamålsenliga och resurseffektiva åtgärder för att förebygga och motverka odeklarerat arbete, b) stärka de nationella myndigheternas tekniska kapacitet att hantera de gränsöverskridande aspekterna på odeklarerat arbete, och c) öka medlemsstaternas medvetenhet om hur akut problemet är och uppmuntra deras insatser mot odeklarerat arbete.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Att förebygga och motverka odeklarerat arbete bidrar till ett bättre genomförande av EU:s och medlemsstaternas lagstiftning, särskilt när det gäller arbetsmarknad, arbetsrätt, arbetsmiljö och samordning av social trygghet. I enlighet med målen i artikel 151 skulle insatser på EU-nivå för att motverka odeklarerat arbete bidra till skapandet av formella arbetstillfällen, förbättra arbetsvillkoren och bidra till ökad arbetsmarknadsintegration och social delaktighet. Med beaktande av artikel 153 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken medlemsstaterna och unionen har delade befogenheter, skulle EU-insatser som stärker samarbetet på EU-nivå stödja medlemsstaternas åtgärder mot odeklarerat arbete och göra dem mer ändamålsenliga och resurseffektiva. Detta skulle skapa ett mervärde jämfört med medlemsstaternas åtgärder.

1.5.3.     Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Hittills har det inte gjorts något heltäckande försök på EU-nivå att engagera alla berörda myndigheter i alla medlemsstater i åtgärderna mot odeklarerat arbete.

1.5.4.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Grundläggande rättigheter: Förslaget är förenligt med EU:s strategi när det gäller de grundläggande rättigheterna (KOM(2010) 573 slutlig). Europa 2020-strategin: Initiativet kommer att bidra till att skapa sysselsättning och till social delaktighet inom ramen för strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. (KOM (2010) 2020).

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

¨ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– ¨  Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

– ¨  Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

n Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande genomförandeperiod från och med dagen då beslutet antas

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad metod för genomförandet[33]

n Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– n genom dess avdelningar, inklusive personal vid unionens delegationer

– ¨  via genomförandeorgan

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Indirekt förvaltning genom delegering till

– ¨ tredjeländer eller organ som de har utsett

– ¨ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– ¨EIB och Europeiska investeringsfonden

– ¨ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

– ¨ offentligrättsliga organ

– ¨ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– ¨ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– ¨ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

– Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Fyra år efter det att beslutet har trätt i kraft ska forumets verksamhet utvärderas. Utvärderingen kommer att baseras på resultatindikatorer, t.ex. hur väl samarbetet med de andra medlemsstaterna fungerar, regelbundna rapporter och ytterligare undersökningar. Syftet är att bedöma i vilken utsträckning forumet har bidragit till måluppfyllelsen. Rapporten kommer att läggas fram för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats

Kompletterande åtgärder till Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI): inom detta program kommer den direkta förvaltningen att innebära att avtal och bidrag tilldelas för särskild verksamhet och att bidrag betalas till statliga och icke-statliga organisationer. Den största risken kommer att gälla (särskilt) mindre organisationers kapacitet att effektivt kontrollera utgifterna samt att säkerställa insynen i insatserna.

2.2.2.     Uppgifter om det interna kontrollsystemet

Kompletterande åtgärder till Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI): de kontrollåtgärder som anges i förordning (EU) nr 1296/2013 kommer att användas.

2.2.3.     Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Kompletterande åtgärder till Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI): de åtgärder för att motverka bedrägeri och oegentligheter som anges i förordning (EU) nr 1296/2013 kommer att användas.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning…...….] || Diff./ Icke-diff. ([34]) || från Efta-länder[35] || från kandidat-länder[36] || från tredje-länder || enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

1 || 04.03.02.01 EaSI || Diff. || JA || JA || NEJ || NEJ

1 || 04.01.04.02 EaSI || Icke-diff. || JA || NEJ || NEJ || NEJ

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 1 || Smart och hållbar tillväxt för alla

GD EMPL || || || År 2014[37] || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || ||

04.03.02.01 (EaSI) || Åtaganden || (1) || 0,150 || 2,100 || 1,200 || 1,800 || 1,100 || 1,800 || 1,000 || 9,150

Betalningar || (2) || 0 || 2,100 || 1,200 || 1,800 || 1,100 || 1,800 || 1,000 || 9,000

Budgetrubrik (nr) || Åtaganden || (1a) || || || || || || || ||

Betalningar || (2a) || || || || || || || ||

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[38] || || || || || || || ||

04.01.04.02 (EaSI) || || (3) || 0,115 || 0,224 || 0,224 || 0,224 || 0,224 || 0,224 || 0,224 || 1,459

TOTALA anslag för GD EMPL || Åtaganden || =1+1a +3 || 0,265 || 2,324 || 1,424 || 2,024 || 1,324 || 2,024 || 1,224 || 10,609

Betalningar || =2+2a +3 || 0,115 || 2,324 || 1,424 || 2,024 || 1,324 || 2,024 || 1,224 || 10,459

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 0,150 || 2,100 || 1,200 || 1,800 || 1,100 || 1,800 || 1,000 || 9,150

Betalningar || (5) || 0 || 2,100 || 1,200 || 1,800 || 1,100 || 1,800 || 1,000 || 9,000

Ÿ TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || 0,115 || 0,224 || 0,224 || 0,224 || 0,224 || 0,224 || 0,224 || 1,459

TOTALA anslag for RUBRIK <….> i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 0,265 || 2,324 || 1,424 || 2,024 || 1,324 || 2,024 || 1,224 || 10,609

Betalningar || =5+ 6 || 0,115 || 2,324 || 1,424 || 2,024 || 1,324 || 2,024 || 1,224 || 10,459

Betalningar || =5+ 6 || || || || || || || ||

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

GD EMPL || ||

Ÿ Personalresurser || 0,330 || 0,330 || 0,330 || 0,330 || 0,330 || 0,330 || 0,330 || 2,310

Ÿ Övriga administrativa utgifter || || || || || || || ||

GD EMPL TOTALT || Anslag || 0,330 || 0,330 || 0,330 || 0,330 || 0,330 || 0,330 || 0,330 || 2,310

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 0,330 || 0,330 || 0,330 || 0,330 || 0,330 || 0,330 || 0,330 || 2,310

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 0,595 || 2,654 || 1,754 || 2,354 || 1,654 || 2,354 || 1,554 || 12,919

Betalningar || 0,445 || 2,654 || 1,754 || 2,354 || 1,654 || 2,354 || 1,554 || 12,769

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– n  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ[39] || Genomsnittliga kostnader || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Totalt antal || Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1…[40] Stödja utvecklingen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av unionens instrument, politik och relevant lagstiftning samt främja evidensbaserat beslutsfattande, social innovation och sociala framsteg i samarbete med arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer samt offentliga och privata organ.

Utbyta bästa praxis och information, utbildning, uppbyggnaden av den tekniska kapaciteten för förbättrat samarbete och informationsspridning || Kunskapsbank, gemensamma riktlinjer m.m., gemensamma insatser, utbyte av personal, kurser, kampanjer, strategier, utvärdering. || 0,366 || 1 || 0,15 || 4 || 2,100 || 4 || 1,200 || 4 || 1,800 || 4 || 1,100 || 4 || 1,800 || 4 || 1,000 || 25 || 9,150

|| || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma för specifikt mål nr 1 || 1 || 0,150 || 4 || 2,100 || 4 || 1,200 || 4 || 1,800 || 4 || 1,100 || 4 || 1,800 || 4 || 1,000 || 25 || 9,150

TOTALA KOSTNADER || 1 || 0,150 || 4 || 2,100 || 4 || 1,200 || 4 || 1,800 || 4 || 1,100 || 4 || 1,800 || 4 || 1,000 || 25 || 9,150

3.2.3.     Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– n  Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014[41] || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 0,33 || 0,33 || 0,33 || 0,33 || 0,33 || 0,33 || 0,33 || 2,31

Övriga administrativa utgifter || || || || || || || ||

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Belopp utanför RUBRIK 5[42] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Andra utgifter av administrativ natur || 0,115 || 0,224 || 0,224 || 0,224 || 0,224 || 0,224 || 0,224 || 1,459

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

TOTALT || 0,445 || 0,554 || 0,554 || 0,554 || 0,554 || 0,554 || 0,554 || 3,769

Personalbehoven ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– n  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

|| || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020

|| Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) || ||

|| XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) (2AD+0,5 AST) || 2,5 || 2,5 || 2,5 || 2,5 || 2,5 || 2,5 || 2,5

|| XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || ||

|| XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| 10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[43] ||

|| XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget) || || || || || || ||

|| XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) || || || || || || ||

|| XX 01 04 yy[44] || – vid huvudkontoret || || || || || || ||

|| – vid delegationer || || || || || || ||

|| XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| 10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

|| TOTALT || || || || || || ||

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda (2AD + 0,5 AST) || AD1: Ha uppsikt över verksamhet som rör odeklarerat arbete, organisera arbetet som utförs av forumets sekretariat, arrangera forumets möten, bl.a. utarbeta preliminära dagordningar, diskussionsunderlag och utkast till mötesprotokoll. Samordna samarbetet. Samordna förslags-/anbudsinfordringar. AD2: Ha uppsikt över forumets operativa verksamhet, t.ex. kunskapsbanken, gemensam utbildning, inspektioner, personalutbyten, publicering av gemensamma dokument. Uppgifter som stöder samordningen av samarbetet. Uppgifter som stöder förslags-/anbudsinfordringar. 0,5AST: Tillhandahålla administrativt stöd till sekretariatet, bl.a. dokumenthantering, mötesarrangemang (bokningar, kallelser, ersättningsanspråk m.m.), utskick av möteshandlingar, allmän korrespondens.

Extern personal ||

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– n  Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[45].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– n Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– ¨ Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Totalt

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || ||

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– n  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨         Påverkan på egna medel

– ¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[46]

År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel …. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.        

[1]               Kommissionens meddelande Kraftfullare åtgärder mot odeklarerat arbete, KOM(2007) 628, http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:52007DC0628:SV:HTML.

[2]               Se bilaga II till konsekvensbedömningen av förslaget om inrättande av ett europeiskt forum för att förbättra samarbetet när det gäller att förebygga och motverka odeklarerat arbete.

[3]               Alla uppgifter har hämtats från direkta undersökningar baserade på personliga intervjuer med invånare i EU. Det betyder att medvetenhet, nationella definitioner, öppenhet när det gäller odeklarerat arbete och förtroende för intervjuaren är viktiga faktorer för att deltagarna ska kunna uppge att de har utfört eller låtit utföra odeklarerat arbete.

[4]               Special Eurobarometer 402 "Undeclared work in the European Union", 2013. http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_402_en.pdf.

[5]               Employment and Social Developments in Europe 2013, Europeiska kommissionen, Luxemburg, 2014.

[6]               Meddelande från kommissionen Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM(2010) 2020, 3.3.2010.                http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2010:2020:FIN:SV:PDF.   Meddelande från kommissionen En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen: EU:s bidrag till full sysselsättning, KOM(2010) 682, 23.11.2010.

[7]               Meddelande från kommissionen Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning, COM(2012) 173 final, 18.4.2012.

[8]               Rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik.

[9]               http://ec.europa.eu/europe2020/making-it-happen/country-specific-recommendations/index_en.htm.

[10]             http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=TA&language=SV&reference=P7-TA-2014-0012.

[11]             I Tyskland finns avtal mellan det federala finansministeriet och arbetsmarknadens parter för byggnads- och anläggningssektorn, måleribranschen och tjänster som rör industritextilier, i Bulgarien har ett nationellt centrum för företagsregler inrättats och i Luxemburg har id-kort införts för alla anställda vid byggarbetsplatser.

[12]             Special Eurobarometer 402, Undeclared work in the European Union, 2013.

[13]             Se tabell 1 i kapitel 3.2.2 i konsekvensbedömningen av förslaget om inrättande av ett europeiskt forum för att förbättra samarbetet när det gäller att förebygga och motverka odeklarerat arbete.

[14]             Joining up in the fight against undeclared work in Europe: Feasibility study on establishing a European platform for cooperation between labour inspectorates, and other relevant monitoring and enforcement bodies, to prevent and fight undeclared work, Regioplan 2010. http://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=6676&langId=en.

[15]             Special Eurobarometer 402, Undeclared work in the European Union, 2013.     http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_402_en.pdf.

[16]             Tackling undeclared work in 27 European Union Member States and Norway. Approaches and measures since 2008, Eurofound 2013. http://www.eurofound.europa.eu/publications/htmlfiles/ef13243.htm.

[17]             http://www.eurofound.europa.eu/areas/labourmarket/tackling/search.php.

[18]             Consultation of social partners under article 154 TFEU on enhancing EU cooperation in the prevention and deterrence of undeclared work, Samrådsdokument C(2013) 4145. http://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=10345&langId=en.

[19]             Second stage consultation of Social Partners under Article 154 TFEU on enhancing EU cooperation in the prevention and deterrence of undeclared work, C(2014) 452 final.     http://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=11424&langId=en.

[20]             Närmare uppgifter finns i bilaga I till konsekvensbedömningen av förslaget om inrättande av ett europeiskt forum för att förbättra samarbetet när det gäller att förebygga och motverka odeklarerat arbete.

[21]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet.

[22]             EUT C […], […], s. […].

[23]             EUT C […], […], s. […].

[24]             Meddelande från kommissionen Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning, COM(2012) 173 final, 18.4.2012.             http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=101&newsId=1270&furtherNews=yes.

[25]             Rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, EUT L 308, 24.11.2010, s.46.

[26]             Riktlinjerna gäller även för 2011, 2012 och 2013.

[27]             Europaparlamentets resolution av den 14 januari 2014 om effektiva yrkesinspektioner för att förbättra arbetsförhållandena i Europa (2013/2112(INI)). http://www.europarl.europa.eu/oeil/popups/ficheprocedure.do?lang=en&reference=2013/2112(INI).

[28]             Meddelande från kommissionen Kraftfullare åtgärder mot odeklarerat arbete,  KOM(2007) 628 slutlig, 24.10.2007.               http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:52007DC0628:SV:HTML.

[29]             Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

[30]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

[31]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[32]             I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

[33]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[34]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[35]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[36]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[37]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[38]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[39]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[40]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[41]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[42]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[43]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

[44]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[45]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet (avseende perioden 2007–2013).

[46]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.