Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52014IR2994

    Yttrande från Regionkommittén – ”En makroregional EU-strategi för Alpområdet”

    EUT C 19, 21.1.2015, p. 32–35 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    21.1.2015   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 19/32


    Yttrande från Regionkommittén – ”En makroregional EU-strategi för Alpområdet”

    (2015/C 019/07)

    Föredragande

    Herwig Van Staa (AT–EPP), ordförande för Tyrolens delstatsparlament

    REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

    1.

    Regionkommittén välkomnar Europeiska rådets slutsatser från december 2013, i vilka kommissionen uppmanades att i samarbete med medlemsstaterna fram till juni 2015 utarbeta en EU-strategi för Alpområdet.

    2.

    Detta uppdrag innebär också en kraftig förstärkning av regionernas roll i arbetet med att utarbeta och genomföra EU-strategin för Alpområdet. För att främja den fortsatta utvecklingen bör Europa därför erkänna och uppvärdera sin mångfald i stället för att försöka utjämna skillnaderna. De makroregionala strategierna är ett instrument som kan bidra konkret till en uppvärdering av utvecklingens särdrag i olika regioner med hänsyn tagen till deras naturliga potential och särart.

    3.

    Vi ställer oss positiva till de makroregionala strategierna som en integrerad ram som har godkänts av Europeiska rådet och stöds av Europaparlamentet, är avsedd för medlemsstater och tredjeländer i samma geografiska område samt syftar till att behandla gemensamma utmaningar och utnyttja det förstärkta samarbetet för social, ekonomisk och territoriell sammanhållning (1).

    4.

    Som vi redan förklarat i vårt yttrande om de makroregionala strategiernas mervärde tänker vi fortsätta att stödja utarbetandet och genomförandet av makroregionala strategier (2). Vi betonar att mervärdet med de befintliga makroregionala strategierna redan har fått politiskt och strategiskt erkännande (3).

    5.

    EU-strategin för Alpområdet kommer att bli den fjärde makoregionala strategin efter EU-strategierna för Östersjöområdet, Donauområdet samt området kring Adriatiska havet och Joniska havet. Mot bakgrund av de stora utmaningar som andra europeiska makroregioner står inför stöder vi inrättandet av fler makroregionala strategier.

    6.

    Vi ställer oss positiva till att fem EU-medlemsstater (Tyskland, Frankrike, Italien, Österrike och Slovenien) och två tredjeländer (Liechtenstein och Schweiz) kommer att samarbeta med varandra inom ramen för EU-strategin för Alpområdet och på så sätt kraftigt bidra till den europeiska integrationen. Integrationsaspekten ger denna makroregionala strategi ett särskilt mervärde (4).

    7.

    Det var Alpregionerna som tog initiativet till en gemensam strategisk positionering av Alpområdet på EU-nivå, och EU-strategin för Alpområdet utarbetades sedan i en verklig bottom up-process: från de deltagande regionerna, över Alpstaterna och upp till europeisk nivå.

    8.

    Vi ställer oss positiva till att kommissionen i samarbete med staterna och regionerna i Alpområdet i styrkommittén för EU-strategin för Alpområdet håller på att utarbeta en särskild handlingsplan för genomförandet av strategin.

    9.

    Det är glädjande att alla berörda parter och medborgare genom ett brett offentligt samråd om de prioriteringar som hittills har utarbetats för EU-strategin för Alpområdet har fått möjlighet att ta ställning till dessa prioriteringar, föreslå och förbereda andra och ytterligare teman samt identifiera berörda aktörer för att utforma målen och de mest lämpade verktygen, så att man når den höga utvecklings- och välfärdsnivå som alla lokala och regionala myndigheter i Alpområdet eftersträvar.

    10.

    Det gränsöverskridande samarbetet i Alpområdet har en lång historia och har sedan 1970-talet utmynnat i ett antal olika samarbetsinstrument, t.ex. Arge-Alp, Alpe-Adria, Alpkonventionen, EU-programmet för Alpområdet, bi- och multilaterala samarbetsstrukturer, t.ex. Euregio Alpes-Méditerranée eller de europeiska grupperingarna för territoriellt samarbete (EGTS) ”Senza Confini” och Euregio Tyrolen – Sydtyrolen – Trentino samt olika organisationer i det civila samhället.

    11.

    EU-strategin för Alpområdet grundar sig i avgörande utsträckning på en bottom up-strategi och ska fånga upp det substantiella arbete som sker inom ramen för de instrument för gränsöverskridande samarbete som finns i Alpområdet. Tanken är att samarbetsprojekten, som utmärker sig genom sin stora bredd, ska bli ännu mer effektiva genom att de placeras under ett och samma tak.

    12.

    Ett viktigt mervärde med de makroregionala strategierna är att de gör det möjligt att ta itu med gemensamma utmaningar genom de målinriktade aktiviteter som berörda parter bedriver och genom bästa möjliga användning av lämpliga finansieringsinstrument, t.ex. offentlig-privata partnerskap.

    13.

    EU-strategin för Alpområdet kommer att ge gemensamma svar på de utmaningar som Alpområdet står inför. Till dessa utmaningar hör att upprätthålla livskvaliteten, en hög grad av miljöskydd och en blomstrande ekonomisk utveckling mot bakgrund av globaliseringen, klimatförändringarna och de demografiska förändringarna, framför allt de grundläggande strukturförändringarna inom jordbruk och turism, avindustrialiseringen, de digitala kunskapsklyftorna och den begränsade tillgången till tjänster av allmänt intresse i vissa områden.

    14.

    Strategin har bergsmassivet Alperna som referenspunkt. Alpområdet har, såsom fastställts i Alpkonventionen, sin kärna i bergsområdet men består också av området runt detta, däribland en rad storstäder. Dessa områden hänger samman med varandra genom tät växelverkan och funktionella relationer, som påverkar den ekonomiska, sociala och miljömässiga utvecklingen.

    15.

    Kommittén är medveten om att bergsområdena och deras omland med städer ofta står inför olika utmaningar och prioriteringar. Man måste stärka en jämbördig dialog mellan Alpområdets kärna och de omgivande områdena så att en balans uppnås mellan befolkningens intressen i de båda zonerna.

    16.

    Vi förespråkar en flexibel hantering av tillämpningsområdet för EU-strategin för Alpområdet, så att räckvidden för det strategiska samarbetet i varje enskilt fall fastställs utifrån de specifika kraven inom varje åtgärdsområde och med hänsyn till de funktionella relationerna mellan Alpområdets kärna och de omgivande områdena.

    EU-strategin för Alpområdet: målsättningar och teman

    17.

    Kommittén instämmer i att EU-strategin för Alpområdet måste leda till specifika och för Alpområdet avpassade bidrag till genomförandet av Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla, så att man på så sätt driver på Europas ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning.

    18.

    De strategiska prioriteringarna för EU-strategin för Alpområdet bör väljas på ett sådant sätt att hänsyn i första hand tas till intressena hos bergsområdena i Alpområdets kärna och lämplig hänsyn även tas till intressena hos de omgivande områdena och städerna, så att växelverkan mellan dessa områden kommer båda sidor till gagn.

    19.

    För att EU-strategin för Alpområdet ska lyckas måste det finnas innovativa metoder som gör det möjligt att förlika strategins utvecklingsinriktade komponenter och det miljöskydd som krävs. Detta är nämligen det enda sättet att bevara Alpområdet som ett levande område med människor, företag och natur mitt i Europa och att utnyttja dess resurser på ett hållbart sätt.

    20.

    Vi hänvisar till Europaparlamentets resolution av den 23 maj 2013 om en makroregional strategi för Alperna (2013/2549(RSP)) och framhåller också att innehållet i strategin bör harmoniseras med Alpkonventionen.

    21.

    Kommittén framhåller dessutom vikten av partnerskapssamarbete mellan alla territoriella aktörer vid utarbetandet och genomförandet av EU-strategin för Alpområdet och välkomnar det innehåll som styrkommittén för strategin i jämbördig samverkan med regionerna, staterna och kommissionen hittills kommit fram till i form av tre pelare: ”Hållbar tillväxt och främjande av full sysselsättning, konkurrenskraft och innovation genom konsolidering och diversifiering av ekonomiska aktiviteter i syfte att stärka den ömsesidiga solidariteten mellan bergsområden och stadsområden”, ”Främjande av markanvändning, med fokus på miljövänlig rörlighet, stärkt akademiskt samarbete, utveckling av tjänster, transport- och kommunikationsinfrastrukturpolitik” samt ”Främjande av hållbar energihushållning, natur- och kulturresurser, miljöskydd och bevarande av den biologiska mångfalden och av naturområden”.

    22.

    För en integrerad vidareutveckling av detta i handlingsplanen bör man ägna särskild uppmärksamhet åt följande teman: skapa ny sysselsättning, utveckla de alpina värdekedjorna, turismen och ett nätverk av alpina företag på makroregional nivå, stärka tjänsterna av allmänt intresse och den ömsesidiga solidariteten mellan invånarna i olika regioner i Alpområdet, förbättra sammankopplingarna och därmed överbrygga den digitala klyftan i mindre gynnade områden, stärka intermodaliteten och driftskompatibiliteten i transporterna samt koppla de lokala och regionala transportnäten till de överordnade europeiska transportvägarna, sträva efter att flytta över godstransporterna från väg till järnväg, öka energieffektiviteten och den hållbara produktionen av förnybar energi, framför allt användningen av vattenkraft, hållbar och effektiv hantering av natur- och kulturresurser samt vidareutveckling av hanteringen av naturkatastrofer med tanke på klimatförändringarna, varvid särskild vikt bör läggas vid bevarandet av den hydrogeologiska strukturen och miljön.

    23.

    Vi förväntar oss att handlingsplanen leder till samverkanseffekter mellan de olika befintliga programmen och inriktas på ett begränsat antal prioriteringar som möjliggör en kraftsamling av medlen.

    Flernivåstyre

    24.

    Kommittén har med intresse tagit del av kommissionens rapport om styrningen av makroregionala strategier (5) men anser inte att man har tagit tillräcklig hänsyn till regionernas roll som beslutsfattare.

    25.

    Kommittén framhåller de lokala och regionala myndigheternas roll. Dessa ser till att EU-strategin för Alpområdet genom sin utformning får den förankring i verkligheten som medborgarna förväntar sig. Förutsättningarna för att även lokala och regionala myndigheter ska kunna driva flaggskeppsprojekt måste förbättras.

    26.

    För att EU-strategin för Alpområdet ska bli framgångsrik måste man involvera de politiska aktörerna på regional och lokal nivå, däribland även de europeiska grupperingarna för territoriellt samarbete, i den politiska styrningen av denna flernivåprocess och följa subsidiaritetsprincipen, som har fastställts i EU-rätten. I anslutning till detta vore det också meningsfullt att uppmuntra andra sociala, ekonomiska och kulturella aktörer i området att delta.

    27.

    Man måste utarbeta metoder för att genomföra den strategi som innebär att den regionala nivån i linje med principen om flernivåstyre enligt Regionkommitténs stadga (6) involveras på samma villkor som den nationella nivån och i enlighet med sina respektive befogenheter.

    28.

    Den mellanregionala gruppen ”Makroregionen Alperna”, som kommittén inrättade i juni 2014, ska genom de nationella kontaktpunkterna stödja kommissionen och Alpstaterna vid utarbetandet och uppföljningen av en strategi för Alperna, bistå vid utarbetandet av handlingsplanen och ge denna en skarpare profil på regional, nationell och europeisk nivå genom att främja den gemensamma identiteten i området och på så sätt uppmärksamma dess stora potential.

    29.

    EU-strategin för Alpområdet bör ha ett roterande ordförandeskap som innehas av medlemsstaterna eller regioner i varje medlemsstat och som ska fastställa de huvudsakliga riktlinjerna i strategin. Varje medlemsstat i Alpområdet skulle inneha ordförandeskapet under ett år i enlighet med en rotationsprincip som man kommer överens om, så att de deltagande staterna och regionerna kan bidra till utformningen på ett balanserat sätt och delar lika på arbetet med att förvalta strategin. Ordförandeskapet skulle också kunna kopplas till arbetet med att organisera ett strategiforum och fastställa riktningen för detta.

    30.

    De regioner och medlemsstater som deltar i EU-strategin för Alpområdet bör, med de europeiska TEN-T-samordnarna som förebild, inrätta en funktion som samordnare för strategin, som under detta uppdrag inte får inneha någon politisk funktion eller verkställande makt, för att stödja kommissionen och ordförandeskapet och se till att strategin får en starkare förankring hos EU-institutionerna.

    31.

    Funktionen som samordnare för EU-strategin för Alpområdet bör utövas av en person med erfarenheter av mellanregionalt och gränsöverskridande samarbete i Alpområdet och som kommer från regionerna. Detta är framför allt av avgörande betydelse med tanke på strategins bottom up-inriktning.

    32.

    Genom en balanserad utformning av de politiska ledningsstrukturerna som helhet ser man till att staternas och regionernas intressen beaktas i lika stor utsträckning som kommissionens.

    33.

    Kommissionen spelar en viktig roll i den strategiska ledningen av EU-strategin för Alpområdet, framför allt genom att den värnar om samstämmigheten med EU:s politik och ståndpunkter och ser till att det makroregionala konceptet beaktas i EU:s åtgärder, särskilt i de europeiska finansieringsprogrammen och finansieringsinstrumenten.

    34.

    Styrningen av genomförandet av de strategiska prioriteringarna bör vara inriktad på en bred spridning av ansvaret för de olika prioriteringarna inom ”pelarna”. Framför allt för övergripande teman, som t.ex. klimatförändringarna, måste man utveckla särskilda organisationsformer.

    35.

    Kommittén är övertygad om att EU-strategier och EU-politik inte kan genomföras effektivt utan flernivåstyre. Man bör överväga att använda sig av de europeiska grupperingarna för territoriellt samarbete som genomförandeinstrument för strategierna inom deras respektive ansvarsområden.

    36.

    Vi hänvisar till Europaparlamentets resolution av den 23 maj 2013 om en makroregional strategi för Alperna (2013/2549(RSP)) och framhåller också att befintliga gränsöverskridande samarbeten och nätverk bör involveras vid genomförandet av EU-strategin för Alpområdet.

    37.

    Vi är medvetna om att resultat som är påtagliga för medborgarna endast kan uppnås genom konkreta projekt i samband med att handlingsplanen för EU-strategin för Alpområdet genomförs och anser att man måste undanröja de rättsliga och administrativa hinder som står i vägen för genomförandet.

    38.

    Makroregionala strategier är en lämplig ram för att involvera partner från det civila samhället i det politiska beslutsfattandet och uppnå samverkanseffekter med befintliga initiativ och bästa möjliga resursanvändning. I det sammanhanget bör man, för att göra ovannämnda deltagande så konkret som möjligt och för att se till att tillgången till och användningen av disponibla ekonomiska resurser blir mer effektiv, upprätta avtal och protokoll för samarbetet med dessa partner i det civila samhället, t.ex. branschorganisationer, handelskamrar, universitetet och andra ekonomiska och sociala intressenter i de relevanta regionerna.

    39.

    Europarådet, framför allt kommunalkongressen, bör involveras i den makroregionala Alpprocessen, i synnerhet som två av de stater som omfattas av denna makroregionala strategi – Schweiz och Liechtenstein – inte är medlemmar av EU men däremot av Europarådet.

    Finansiering

    40.

    Kommittén gläder sig över att förordningen med gemensamma bestämmelser och det europeiska territoriella samarbetet möjliggör stöd till makroregionala prioriteringar ur alla strukturfonder. Vi uppmanar kommissionen att fastställa hur dessa fonder kan användas i linje med partnerskapsavtalen och de regionala operativa programmen i Alpområdet.

    41.

    Vi medger att regeln om ”tre nej” (inga nya rättsföreskrifter, inga nya EU-institutioner och inga ytterligare medel) har bidragit till att de finansiella resurserna för det europeiska territoriella samarbetet använts mer effektivt i de regioner där det redan finns en makroregional strategi. Kommittén vill dock understryka vikten av mer långsiktig finansiering. Framför allt är de organisationer som får rollen att samordna strategins genomförande i behov av långsiktig finansering. Berörda medlemsstater och deras lokala och regionala myndigheter måste i enlighet med principen om flernivåstyre ta ett större ansvar och tillhandahålla tillräckliga resurser för genomförandet av den makroregionala strategin för Alpområdet.

    42.

    Kommittén bekräftar, i linje med sina yttranden om befintliga makroregionala strategier (7), att det också finns ”tre ja” som bör gälla (större avstämning vid användning av befintliga finansiella resurser, mer institutionell samordning och fler nya idéer och projekt).

    43.

    Vi ställer oss positiva till att en av prioriteringarna för samarbetsprogrammet ”Alpområdet 2014–2020”, kommer användas för att stödja innovativa styrningsmodeller.

    44.

    Vi ställer oss positiva till att EU:s program för Alpområdet under den innevarande programplaneringsperioden innehåller ”ett välförvaltat Alpområde” som centralt stödområde, där stöd kan ges till innovativa styrningsmodeller. ReK uppmanar därför framför allt kommissionen och dess tjänstegrenar som ansvarar både för de operativa program som ska tjäna EU:s struktur- och investeringsfonder och för de direkt förvaltade programmen, att inom ramen för sina befogenheter se till att målen för EU-strategin för Alpområdet och de åtgärder som ingår i instrument och program genomförs.

    Bryssel den 3 december 2014

    Regionkommitténs ordförande

    Michel LEBRUN


    (1)  COM(2013) 468 final.

    (2)  CDR5074-2013_00_00_TRA_AC.

    (3)  Se rådets slutsatser om de makroregionala strategiernas mervärde av den 22 oktober 2013.

    (4)  COM(2013) 468 final.

    (5)  COM(2014) 284 final.

    (6)  COR-2014-01728-00-00-RES-TRA.

    (7)  Som t.ex. i yttrande CDR1272-2012_00_00_TRA_AC om EU:s reviderade strategi för Östersjöområdet.


    Top