52014DC0425

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Sloveniens nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Sloveniens stabilitetsprogram 2014

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[1], särskilt artikel 5.2,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser[2], särskilt artikel 6.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation[3],

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner[4],

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

(1) Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet kommissionens förslag till en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, som bygger på en ökad samordning av den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder behövs för att stärka förutsättningarna för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i EU.

(2) Den 13 juli 2010 antog rådet på grundval av kommissionens förslag en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, vilka tillsammans utgör de integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik.

(3) Den 29 juni 2012 beslutade stats- och regeringscheferna om en tillväxt- och sysselsättningspakt, som ger ett enhetligt ramverk för insatser på nationell nivå, EU-nivå och euroområdesnivå med hjälp av alla tänkbara medel, instrument och politiska åtgärder. De beslutade om insatser som ska utföras på medlemsstatsnivå och uttryckte i synnerhet sitt fulla åtagande att uppnå målen i Europa 2020-strategin och genomföra de landsspecifika rekommendationerna.

(4) Den 9 juli 2013 antog rådet en rekommendation om Sloveniens nationella reformprogram 2013 och avgav ett yttrande om Sloveniens uppdaterade stabilitetsprogram för 2012–2016. Den 15 november 2013 avgav kommissionen i enlighet med förordning (EU) nr 473/2013[5] sitt yttrande om Sloveniens utkast till budget för 2014[6].

(5) Den 13 november 2013 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten[7], som markerar inledningen av 2014 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Samma dag antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, rapporten om varningsmekanismen[8], i vilken Slovenien identifierades som en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(6) Den 20 december 2013 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för att säkerställa finansiell stabilitet, budgetkonsolidering och åtgärder för att främja tillväxt. Europeiska rådet betonade behovet av att eftersträva differentierad och tillväxtvänlig budgetkonsolidering, återställa en normal utlåning till ekonomin, främja tillväxt och konkurrenskraft, bekämpa arbetslöshet och krisens sociala följdverkningar samt modernisera den offentliga förvaltningen.

(7) Den 5 mars 2014 offentliggjorde kommissionen resultatet av sin fördjupade granskning av Slovenien[9], i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011. Av analysen drog kommissionen slutsatsen att Slovenien fortfarande har alltför stora makroekonomiska obalanser som kräver övervakning och fortsatta kraftfulla politiska åtgärder. Även om obalanserna har minskat under 2013 på grund av en makroekonomisk anpassning och politiska åtgärder som Slovenien har vidtagit, gör storleken på den nödvändiga korrigeringen att det fortfarande finns betydande risker. Mer specifikt krävs mycket noggrann bevakning av den risk som följer av en ekonomisk struktur som kännetecknas av svagt företagsstyre, en hög grad av statlig inblandning i ekonomin, förluster i kostnadsrelaterad konkurrenskraft, den höga skuldsättningsnivån inom företagssektorn och en betydande ökning av den offentliga skulden. Även om betydande framsteg har gjorts för att reparera bankernas balansräkningar, krävs det fortfarande beslutsamma åtgärder avseende ett fullständigt genomförande av en övergripande strategi för banksektorn, däribland omstrukturering, privatisering och utökad tillsyn.

(8) Den 15 april 2014 lade Slovenien fram sitt nationella reformprogram 2014 och den 24 april 2014 sitt stabilitetsprogram 2014. I syfte att beakta deras inbördes samband har de båda programmen bedömts samtidigt.

(9) Målet med den budgetstrategi som anges i stabilitetsprogrammet 2014 är att korrigera det alltför stora underskottet senast 2015 och att uppnå det medelfristiga budgetmålet senast 2017. I programmet bekräftas det tidigare medelfristiga budgetmålet om en balanserad budget, vilket är i linje med kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Den (omräknade) strukturella balansen förväntas dock inte uppnå det medelfristiga budgetmålet 2017. I programmet avses att sänka underskottet till under 3 % av BNP 2015, i linje med det mål som angavs i rekommendationen enligt förfarandet vid alltför stora underskott. Efter 2015 förutspår programmet en stadig nedgång av underskottet, tills det vänds i ett överskott på 0,3 % av BNP 2018. Prognosen i programmet visar att den offentliga skulden kommer att nå sin kulmen med 81,1 % av BNP 2015, innan den sjunker till 76 % 2016. Sammantaget är den budgetstrategi som anges i programmet i linje med kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Det makroekonomiska scenario som har framtagits av ett oberoende organ (institutet för makroekonomisk analys och utveckling) och som ligger till grund för budgetprognoserna i programmet är försiktigt. Den 5 mars 2014 riktade kommissionen en fristående rekommendation till Slovenien. I stabilitetsprogrammet anges vissa ytterligare åtgärder som kan minska gapet till den finanspolitiska ansträngning som behövs. På grundval av detta anses det att stabilitetsprogrammet delvis är ett svar på kommissionens fristående rekommendation. Trots detta kvarstår nedåtrisker eftersom de åtgärder som ligger till grund för programmet är otillräckligt detaljerade, och många av dem har ännu inte antagits. Eventuella ytterligare behov av att rekapitalisera banker, enligt 2013 års översyn av kvaliteten på tillgångarna och stresstest, skulle öka underskottet och skuldkvoten, medan eventuella inkomster från en framgångsrik privatisering av statligt ägda enheter eller banker som inte har räknats med i programmets prognoser skulle sänka skuldbördan. På grundval av kommissionens prognos missar de finanspolitiska åtgärderna under perioden 2013–2014 målet, med 1,4 % av BNP sett till den (korrigerade) förändringen av den strukturella balansen och med 0,5 % av BNP sett till mängden av de åtgärder som bedömdes som nödvändiga när rekommendationen enligt förfarandet vid alltför stora underskott gjordes. Medan underskottet 2015 i programmet beräknas vara i linje med rekommendationen enligt förfarandet vid alltför stora underskott, uppskattas det i kommissionens vårprognos 2014 till 3,1 % av BNP. På grundval av prognosen förväntas dessutom de finanspolitiska åtgärderna inte riktigt nå den nivå som rådet rekommenderat 2015, både mätt med den (korrigerade) förändringen av den strukturella balansen och med den underliggande mängden diskretionära åtgärder att genomföra. Baserat på en bedömning av programmet och kommissionens prognos, enligt förordning (EG) nr 1466/97, anser rådet att ytterligare åtgärder behövs under 2014 och därefter för att säkerställa att rekommendationen enligt förfarandet vid alltför stora underskott helt uppfylls, inbegripet de strukturella åtgärder som är nödvändiga.

(10) Med avseende på det finanspolitiska regelverket godkände parlamentet 2013 en konstitutionell grund för att införa en regel om att det strukturella saldot i de offentliga finanserna ska vara i balans eller överskott. Den nödvändiga genomförandelagstiftningen, en lag om den finanspolitiska regeln, som skulle ha funnits på plats i november 2013, har dock ännu inte antagits. Framför allt behöver den nödvändiga rättsliga grunden fastställas för att avgöra ett fungerande finanspolitiskt råds roll, ansvarsområde och oberoende. Att i god tid avsluta en omfattande översyn av utgifterna för alla budgetanvändare inom det centrala utgiftsområdet hälso- och sjukvård kan identifiera åtgärder som kan underbygga den finanspolitiska konsolideringen och alternativ för att öka effektivitet och kostnadseffektivitet.

(11) Slovenien rekommenderades 2013 att stärka den långsiktiga hållbarheten i pensionssystemet och förbättra effektivitet, kostnadseffektivitet och kvalitet inom vård och omsorg för personer med långvarigt vårdbehov. Slovenien har gjort begränsade framsteg för att efterkomma denna rekommendation. En utvärdering av pensionsreformen 2012 slutfördes i april 2014 och de första resultaten är positiva. Medan vissa finanspolitiska besparingar har gjorts förblev pensionsnivåerna oförändrade. Slovenien löper höga risker för den finanspolitiska hållbarheten på medellång och lång sikt, framför allt på grund av den ökning av de åldersrelaterade utgifterna som Sloveniens demografiska utveckling tyder på. Pensionssystemet och vården och omsorgen för personer med långvarigt vårdbehov kommer därför att behöva reformeras på medellång sikt om de totala utgifterna ska kunna stabiliseras på medellång och lång sikt, samtidigt som pensionernas tillräcklighet och tillgången på vård och omsorg för personer med långvarigt vårdbehov säkerställs. Myndigheterna avser att förbereda en vitbok för en omfattande pensionsreform. En plan för reform av vården och omsorgen för personer med långvarigt vårdbehov antogs i slutet av 2013 och den därmed sammanhängande lagstiftningen förväntas i slutet av 2014. Det finns dock risk att den försenas på grund av att den pågående omorganisationen av sjukvårdsförsäkringen ligger efter tidsplanen.

(12) Situationen på arbetsmarknaden har förvärrats. Arbetslösheten uppgick till 10,3 % 2013 och ungdomsarbetslösheten steg till 21,6 % 2013, medan andelen av ungdomar som varken arbetar eller studerar ökade med 2,1 procentenheter mellan 2011 och 2013. Utvärderingen av den arbetsmarknadsreform som antogs 2013 pekar på en minskad segmentering mellan tillsvidare- och visstidsavtal, som dock beror på en ökad användning av andra icke-permanenta avtalsformer, medan effekten av incitament för anställning av äldre arbetstagare och ungdomar fortfarande är oklar. Segmenteringen av arbetsmarknaden motarbetas också genom en bättre reglering av arbete för studerande. En ny rättsakt väntar på antagande, men farhågor kvarstår huruvida den i tillräcklig omfattning kan undanröja bristerna i de föregående reglerna. Regeringen har gjort begränsade framsteg när det gäller att genomföra förra årets rekommendation om minimilönen, vilken fortsätter att endast vara indexerad till inflationen medan lagen om minimilön tillåter en indexering till andra ekonomiska faktorer. Begränsade framsteg har gjorts med att utveckla effektiva individanpassade aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder och motarbeta kompetensglapp.

(13) Regeringen har gjort betydande framsteg när det gäller rekommendationerna om banksektorns stabilitet och har genomfört en trovärdig översyn av kvaliteten på tillgångarna och stresstest, skyndsamma rekapitaliseringar och en överföring av problemlån till förvaltningsbolaget för banktillgångar. Arbetet är dock långt ifrån avslutat och det krävs beslutsamma åtgärder för att slutföra och genomföra den övergripande strategi för banksektorn som presenterades i december 2013, omfattande omstrukturering, privatisering och utökad tillsyn. Andelen problemlån i banksystemet är fortfarande högt. Det är därför viktigt att bankerna bygger upp sin interna kapacitet att sanera problemlån, bland annat genom att stärka de interna enheterna för förvaltning av tillgångar och omstrukturering, i syfte att påskynda hanteringen av problemlån samtidigt som det återvunna värdet maximeras och livskraftiga företag bevaras. Eventuella ytterligare överföringar av problemlån till förvaltningsbolaget för banktillgångar måste utformas noggrant så att en skyndsam och effektiv omstrukturering av företagslån underlättas, särskilt när det är fråga om komplexa och sammanhängande koncernlån. En övergripande förvaltningsstrategi och affärsplan som underbygger inlösningsmålen för förvaltningsbolaget för banktillgångar väntas. Mot bakgrund av lärdomarna från översynen av kvaliteten på tillgångarna och stresstestet behövs ytterligare kraftfulla åtgärder för att förbättra styrning och övervakning för alla banker, och särskilt för de som förblir i statlig ägo, på grund av behovet att förbättra riskhantering, förfaranden för kreditbeviljande och uppgifters tillgänglighet och kvalitet, i syfte att minska andelen problemlån och begränsa framtida risker.

(14) Regeringen har gjort begränsade framsteg med att genomföra rekommendationerna om företagsstyrning av de statligt ägda företagen, vilket står för en sjättedel av det totala mervärdet och utgör en komplex knutpunkt av inhemska banker, försäkringskoncerner och icke-finansiella sammanslutningar med ett betydande korsvist ägande. Nivån på det statliga inflytandet skapar betydande, både direkta och indirekta, risker för de offentliga finanserna genom skulder från garantier. En sammanhängande strategi för förvaltning av de statligt ägda företagen tillsammans med en förbättrad företagsstyrning skulle skapa en miljö som var mer attraktiv för utländska direktinvesteringar. Även om de första stegen togs i maj 2013 genom upprättandet av en inledande förteckning på 15 företag aktuella för skyndsam privatisering har resultatet varit blandat och det finns en betydande risk att tidsfristerna inte kommer att hållas. I april 2014 infördes med försening den nya lagstiftning som ligger till grund för Slovenia Sovereign Holding som ska vara ett instrument för att konsolidera förvaltningen av det statliga ägandet. En övergripande strategi och en detaljerad uppdelning av vilka tillgångar som hör till respektive inte hör till kärnverksamheten, inbegripet de som ska öronmärkas för privatisering, väntas. Det finns behov av att kartlägga och genomföra lämpliga åtgärder för att trygga omstruktureringsprocessen och uppfyllandet av dess mål, inbegripet bland annat att maximera det återvunna värdet för kreditorerna och upprätta en förteckning över de mest akuta omstruktureringsfallen för skyndsam sanering.

(15) Ramverket för insolvenser ändrades 2013 i syfte att underlätta en skyndsam lösning när det gäller problemlån, men det nya ramverket är i stort sett oprövat.  En hög nivå av skuldsättning och finansiella svårigheter har begränsat företagssektorns möjligheter att investera i framtida projekt. Den akut nödvändiga finansiella och driftsmässiga omstruktureringen av företagssektorn här ännu inte påbörjats i stor skala. En konsoliderad översyn av banksystemets olika kreditexponeringar behövs för att påskynda saneringen av problemlån och underlätta förhandlingar om omstrukturering, framför allt i fråga om komplexa och sammankopplade koncernlån. En centraliserad arbetsgrupp med erfarna företrädare från alla berörda parter kan ta initiativet till att stödja och påskynda denna process. Under tiden är ett skyndsamt och effektivt avslutande av flera pågående brådskande fall inom förvaltningsbolaget för banktillgångar av största vikt.

(16) Trots sin potential har Slovenien en av de lägsta andelarna av utländska direktinvesteringar i EU (34,1 % av BNP gentemot 47,1 % av BNP i EU-genomsnitt 2012). Medan privatiseringar och företagsomstruktureringar erbjuder många nya möjligheter för privata investerare finns det belägg för att den otillräckligt utvecklade affärsmiljön hindrar Slovenien att utnyttja detta fullt ut. En process av avreglering av reglerade yrken inleddes 2012 och fram till nu har antalet reglerade yrken sjunkit från 323 till 262. Ytterligare avreglering av de reglerade yrkena skulle bidra till att öka antalet inhemska och utländska tjänsteleverantörer och därmed bidra till ökad konkurrenskraft. Det finns utrymme för att förbättra samstämmigheten mellan de åtgärder som utformats för att förbättra affärsmiljön och för entreprenörsverksamhet. I detta avseende kommer den kommande strategin för smart specialisering inom ramen för de europeiska investerings- och strukturfonderna 2014–2020 att erbjuda en möjlighet att fokusera på viktiga åtgärder som skapandet av innovativa produkter för handel.

(17) Slovenien har tagit de inledande stegen av förberedelser till förslag för en omfattande reform av den offentliga sektorn (som ska antas i januari 2015). Slovenien måste i detta sammanhang återställa den offentliga förvaltningens kvalitet och trovärdighet. Slovenien har gjort vissa framsteg när det gäller att förbättra rättssystemet och har minskat antalet oavslutade ärenden. En reform av ärendehanteringen inom affärs- och civilrätt har förbättrat domstolarnas funktion. Den på senare tid positiva utvecklingen när det gäller tvistemål av civil och kommersiell natur fortsätter.

(18) Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen gjort en omfattande analys av Sloveniens ekonomiska politik. Den har bedömt stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Slovenien utan också i vilken mån EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i Europeiska unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Kommissionens rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1–8.

(19) Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat Sloveniens stabilitetsprogram, och dess yttrande[10] återspeglas särskilt i rekommendation 1.

(20) Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning och denna bedömning har rådet granskat det nationella reformprogrammet och stabilitetsprogrammet. Dess rekommendationer enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 återspeglas i rekommendationerna 1–8.

(21) I samband med den europeiska planeringsterminen har kommissionen dessutom analyserat den ekonomiska politiken i euroområdet som helhet. På grundval av denna analys har rådet utfärdat särskilda rekommendationer till de medlemsstater som har euron som valuta. Slovenien bör också se till att de rekommendationerna genomförs fullt ut inom rimlig tid.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Slovenien att vidta följande åtgärder under perioden 2014–2015:

1.           Förstärka budgetstrategin med tillräckligt specificerade strukturella åtgärder för 2014 och därefter för att säkerställa att det alltför stora underskottet korrigeras på ett hållbart sätt senast 2015 genom uppfyllandet av den strukturella anpassning som anges i rådets rekommendation enligt förfarandet vid alltför stora underskott. En varaktig korrigering av de finanspolitiska obalanserna kräver ett trovärdigt genomförande av långtgående strukturreformer för att stärka anpassningsförmågan och öka tillväxt och sysselsättning. Efter att det alltför stora underskottet korrigerats, eftersträva en strukturell anpassning på minst 0,5 % av BNP varje år, och mer vid gynnsamma ekonomiska förhållanden eller för att säkerställa att skuldregeln uppfylls i syfte att få den höga offentliga skuldkvoten att varaktigt börja minska. För att öka finanspolitikens trovärdighet, slutföra antagandet av en allmän regel om att den statliga budgeten strukturellt sett ska vara i balans eller överskott, göra den medelfristiga budgetramen bindande, omfattande och öppen och anta den nödvändiga rättsliga grunden för ett fungerande finanspolitiskt råd med fastställande av dess befogenheter i budgetförfarandet och införa tydliga förfaranden för övervakning av budgetresultaten så snart som möjligt. Senast i slutet av 2014 inleda en övergripande översyn av utgifterna inom hälso- och sjukvården som omfattar statliga och lokala förvaltningsnivåer, direkta och indirekta budgetanvändare och kommunalt ägda leverantörer av allmännyttiga tjänster och tjänster i syfte att genomföra budgetbesparingar från och med 2015.

2.           På grundval av det offentliga samrådet komma överens om åtgärder för att säkerställa hållbarheten i pensionssystemet efter 2020, inbegripet ändringar av viktiga parametrar som att koppla den lagstadgade pensionsåldern till den ökade förväntade livslängden och uppmuntra till privata bidrag till den andra pelaren i pensionssystemet. Begränsa de åldersrelaterade utgifterna för vård och omsorg för personer med långvarigt vårdbehov genom att rikta förmåner till de som mest behöver dem och flytta fokus från institutionsvård till vård i hemmet.

3.           Efter samråd med arbetsmarknadens parter och i enlighet med nationell praxis, utveckla ett omfattande social överenskommelse senast i slutet av 2014 för att se till att löneutvecklingen, inklusive minimilönen, främjar konkurrenskraften, den inhemska efterfrågan och skapandet av arbetstillfällen. Göra om minimilönens sammansättning och se över systemet för dess indexering. Vidta åtgärder för att ytterligare minska segmenteringen, framför allt genom att öka effektiviteten av incitament till anställning av ungdomar och äldre arbetstagare och användningen av civilrättsliga kontrakt. Anta lagen om arbete för studerande. Prioritera att nå ut till ungdomar som inte är inskrivna på arbetsförmedlingen och säkerställa tillräcklig kapacitet hos den offentliga arbetsförmedlingen. Anpassa arbetsmiljön till ett längre yrkesliv och fokusera resurser på individanpassade aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, samtidigt som deras effektivitet förbättras, i syfte att öka sysselsättningen bland lågutbildad och äldre arbetskraft. Avhjälpa kompetensglapp genom att göra det mer attraktivt att delta i program för yrkesutbildning och fortbildning och vidareutveckla samarbetet med berörda aktörer för att kartlägga arbetsmarknadens behov.

4.           Slutföra privatiseringen av NKBM 2014 som planerat, förbereda Abanka för privatisering 2015, fortsätta med det skyndsamma genomförandet av omstruktureringar av banker som mottar statligt stöd och den nödvändiga konsolideringen av banksektorn. På grundval av lärdomarna från översynen av kvaliteten på tillgångarna och stresstestet slutföra den omfattande handlingsplanen för banker i augusti 2014, omfattande särskilda åtgärder för att förbättra styrning, övervakning, riskhantering, förfaranden för kreditbeviljande och uppgifters tillgänglighet och kvalitet. Förstärka bankernas kapacitet att sanera problemlån genom att stärka de interna enheterna för förvaltning av tillgångar och omstrukturering. Klargöra det uppdrag som tilldelats förvaltningsbolaget för banktillgångar genom att offentliggöra en omfattande ledningsstrategi och affärsplan senast i september 2014 med en detaljerad beskrivning av bolagets roll vad gäller omstruktureringen av dess tillgångar, inlösningsmål, budgetar, planer för kapitalförvaltning och förväntade vinster, samtidigt som de nödvändiga resurserna ställs till förfogande.

5.           Fortsätta med genomförandet av de privatiseringar som meddelades 2013 inom de tidsfrister som fastställts. Anta en strategi för Slovenian Sovereign Holding med en tydlig klassificering av tillgångar enligt den tidsplan och de definitioner som ges i 2014 års lag om Slovenian Sovereign Holding. Senast i november 2014 förbinda sig till en kortsiktig (ett till två år) tidsram för avyttring av ett antal väl utvalda tillgångar med en tydlig tidsplan. Få Slovenian Sovereign Holding fullt verksamt som instrument för förvaltning av de tillgångar som kvarstår i statens ägo och avyttring av de tillgångar som öronmärkts enligt förvaltningsbesluten, inom den tidsram som anges i lagen. Senast i september 2014 anta och genomföra ett regelverk för företagsstyrning av statligt ägda företag för att säkerställa en professionell, öppen och oberoende ledning.

6.           Slutföra en översiktsplan över företagsomstruktureringar senast i slutet av 2014 med tydliga prioriteringar och ett effektivt genomförande. Inrätta en central arbetsgrupp för företagsomstruktureringar som övervakar och samordnar omstruktureringsprocessen som helhet och tillhandahåller expertis, vägledning och rådgivning, och underlättar förhandlingsförfarandet mellan alla berörda parter. Upprätta en förteckning över de mest akuta omstruktureringsärendena, samtidigt som det för kreditorerna återvunna värdet maximeras. Främja användningen av tillgängliga rättsliga mekanismer och internationell bästa praxis av alla berörda parter i omstruktureringen. Senast i september 2014 utvärdera de senare ändringarna i lagstiftningen om insolvenser med beredskap att införa eventuella ytterligare åtgärder efter behov. Ytterligare påskynda de juridiska förfarandena i första instans av tvistemål av civil och kommersiell natur enligt insolvenslagstiftningen och minska antalet oavslutade ärenden, i synnerhet ärenden som gäller verkställande och insolvens.

7.           Minska hindren för att göra affärer i Slovenien på områden som är viktiga för den ekonomiska utvecklingen och därigenom göra landet mer attraktivt för utländska direktinvesteringar, särskilt genom en snabbare liberalisering av de reglerade yrkena och en minskning av de administrativa bördorna, bland annat genom enklare tillståndsförfaranden. Säkerställa tillräcklig budgetautonomi för organet för konkurrensskydd och öka dess institutionella oberoende. Samordna prioriteringar och säkerställa samstämmighet mellan strategin för forskning och innovation från 2011 och strategin för industripolitik från 2013, och vad gäller de kommande strategierna för smart specialisering och transport se till att de skyndsamt genomförs och att deras verkan bedöms.

8.           Vidta effektiva åtgärder för att bekämpa korruption, öka insynen och ansvarstagandet, och införa externa resultatutvärderingar och förfaranden för kvalitetskontroll.

Utfärdad i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

[1]               EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.

[2]               EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.

[3]               COM(2014) 425 final.

[4]               P7_TA(2014)0128 och P7_TA(2014)0129.

[5]               EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.

[6]               C(2013) 8010 final.

[7]               COM(2013) 800 final.

[8]               COM(2013) 790 final.

[9]               SWD(2014) 88 final.

[10]             I enlighet med artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.