This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52014DC0403
Recommendation for a COUNCIL RECOMMENDATION on Bulgaria’s 2014 national reform programme and delivering a Council opinion on Bulgaria’s 2014 convergence programme
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Bulgariens nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Bulgariens konvergensprogram 2014
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Bulgariens nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Bulgariens konvergensprogram 2014
/* COM/2014/0403 final */
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Bulgariens nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Bulgariens konvergensprogram 2014 /* COM/2014/0403 final */
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Bulgariens nationella reformprogram 2014,
med avgivande av rådets yttrande om Bulgariens konvergensprogram 2014 EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT
DENNA REKOMMENDATION med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, med beaktande av rådets förordning (EG) nr
1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga
finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[1], särskilt artikel 9.2, med beaktande av Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och
korrigering av makroekonomiska obalanser[2],
särskilt artikel 6.1, med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation[3], med beaktande av Europaparlamentets
resolutioner[4], med beaktande av Europeiska rådets slutsatser, med beaktande av sysselsättningskommitténs
yttrande, med beaktande av yttrandet från ekonomiska och
finansiella kommittén, med beaktande av yttrandet från kommittén för
socialt skydd, med beaktande av yttrandet från kommittén för
ekonomisk politik, och av följande skäl: (1)
Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet
kommissionens förslag till en ny strategi för tillväxt och sysselsättning,
Europa 2020, som bygger på en ökad samordning av den ekonomiska politiken med
inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder behövs för att stärka
förutsättningarna för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i EU. (2)
Den 13 juli 2010 antog rådet på grundval av kommissionens
förslag en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och
unionens ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om
riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, vilka tillsammans utgör
de så kallade integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades att beakta
de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och
sysselsättningspolitik. (3)
Den 29 juni 2012 beslutade stats- och
regeringscheferna om en tillväxt- och sysselsättningspakt, som ger ett
enhetligt ramverk för insatser på nationell nivå, EU-nivå och euroområdesnivå
med hjälp av alla tänkbara medel, instrument och politiska åtgärder. De
beslutade om insatser som ska utföras på medlemsstatsnivå och uttryckte i
synnerhet sitt helhjärtade åtagande att uppnå målen i Europa 2020-strategin och
genomföra de landsspecifika rekommendationerna. (4)
Den 9 juli 2013 antog rådet en rekommendation om
Bulgariens nationella reformprogram för 2013 och avgav ett yttrande om
Bulgariens uppdaterade konvergensprogram för 2012–2016. (5)
Den 13 november 2013 antog kommissionen den årliga
tillväxtöversikten[5],
som inledde 2014 års europeiska planeringstermin för samordning av den
ekonomiska politiken. Samma dag antog kommissionen rapporten om
varningsmekanismen[6],
baserad på förordning (EU) nr 1176/2011, i vilken Bulgarien pekades ut som en
av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. (6)
Den 20 december 2013 godkände Europeiska rådet
prioriteringarna för att säkerställa finansiell stabilitet, budgetkonsolidering
och åtgärder för att främja tillväxt. Europeiska rådet betonade behovet av att
eftersträva differentierad och tillväxtvänlig budgetkonsolidering, återställa
en normal utlåning till ekonomin, främja tillväxt och konkurrenskraft, bekämpa
arbetslöshet och krisens sociala följdverkningar samt modernisera den
offentliga förvaltningen. (7)
Den 5 mars 2014 offentliggjorde kommissionen
resultatet av sin fördjupade granskning[7]
av Bulgarien, i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011. Av
analysen drog kommissionen slutsatsen att Bulgarien fortfarande har
makroekonomiska obalanser som kräver övervakning och politiska åtgärder.
Särskilt den långdragna anpassningen av arbetsmarknaden kräver politiska
åtgärder, medan korrigeringen av utlandsställningen och minskningen av
företagens skuldsättning framskrider väl. (8)
Den 17 april 2014 lade Bulgarien fram sitt
nationella reformprogram 2014 och sitt stabilitetsprogram 2014. I syfte att
beakta deras inbördes samband har de båda programmen bedömts samtidigt. (9)
Målet med den finanspolitiska strategin i
konvergensprogrammet 2014 är att nå det medelfristiga budgetmålet om ett
strukturellt underskott på -1 % av BNP senast 2016. Det medelfristiga
budgetmålet är strängare än vad stabilitets- och tillväxtpakten kräver.
Bulgarien har utnyttjat möjligheten att tillfälligt avvika från det
medelfristiga budgetmålet med 0,6 % av BNP 2013 och med 0,1 % av BNP 2014
för samfinansierade projekt. Enligt programmet kommer det (omräknade)
strukturella saldot att avvika med 0,3 % av BNP 2014 och uppgå till
-1,3 % av BNP, samt förbättras med 0,3 % av BNP 2015 till -1,0 %
av BNP, då det medelfristiga målet uppfylls. Ökningen av de offentliga
utgifterna överstiger inte det medelfristiga referensvärdet enligt
utgiftsriktmärket 2014–2015. Budgetplanerna överensstämmer därför med kraven i
stabilitets- och tillväxtpakten. Skuldkvoten ligger klart under 60 % av
BNP och förväntas enligt konvergensprogrammet stiga något till 20,6 % av
BNP fram till slutet av programperioden. Det makroekonomiska scenario som
ligger till grund för prognoserna i konvergensprogrammet är optimistiskt för
perioden 2014–2015. Den årliga tillväxten förväntas nå 2,1 % 2014 och
2,6 % 2015 i stället för 1,7 % respektive 2,0 % som hade
fastställts i kommissionens vårprognos 2014. Enligt kommissionens prognos
kommer Bulgarien att avvika mer från det medelfristiga budgetmålet 2014 än vad
som tillfälligt är tillåtet för samfinansierade projekt, och landet kommer inte
att enligt kraven kunna återgå till det medelfristiga budgetmålet 2015. På
grundval av bedömningen av 2014 års konvergensprogram och kommissionens
prognos, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1466/97, anser rådet att det
finns en risk för avvikelse från det medelfristiga budgetmålet 2014–2015. (10)
Skattedisciplinen och kvaliteten på
skatteförvaltningen är fortsatt de viktigaste utmaningarna i Bulgarien.
Tillgängliga uppgifter tyder på att skuggekonomin är stor, något som bekräftas
av uppgifterna om odeklarerat arbete i Bulgarien. De administrativa kostnaderna
för skatteuppbörden och kostnaderna för att följa skattelagstiftningen är
relativt höga. Trots att ett flertal åtgärder vidtagits för att råda bot på
problemet saknar Bulgarien fortfarande en heltäckande strategi för uppfyllelse
av skatteskyldigheter som skulle omfatta verksamheten i samtliga
skattemyndigheter. I denna strategi skulle det även ingå en förhandsanalys av
de mest betydande riskerna för skatteuppbörden och en utvärdering av gällande
åtgärder, inklusive förenklingsåtgärder, samt förbättrade kontroller. (11)
År 2013 backade Bulgarien från tidigare åtaganden
om pensionsreformer. Fler system för förtida pension infördes, och den
planerade årliga höjningen av den lagstadgade pensionsåldern sköts upp. Inga
framsteg gjordes för att införa samma pensionsålder för kvinnor och män. Inga
åtgärder vidtogs för att skärpa kraven och öka kontrollerna för att begränsa
missbruket av invaliditetspensionerna. Bulgarien har en av de snabbast åldrande
befolkningarna i EU, något som har negativa effekter för arbetsmarknaden,
tillväxtpotentialen inom ekonomin och finansieringen av landets pensionssystem.
Bulgarien måste därför fortsätta reformerna av sitt pensionssystem. Bulgarien
står också inför stora utmaningar när det gäller att rationalisera och förvalta
hälso- och sjukvården. Det råder brist på insyn i finansieringen av hälso- och
sjukvården och tjänsterna inom öppenvården är otillräckliga. Många lagliga
avgifter och svarta betalningar som patienterna själva måste betala lämnar
dessutom vissa befolkningsgrupper helt utan hälso- och sjukvård. Indikatorerna
för hälsotillstånd är sämre än i andra medlemsstater. En strukturellt sett
högre andel av de offentliga medlen måste därför eventuellt gå till hälso- och
sjukvård i framtiden. (12)
Arbetsmarknaden har inte fungerat tillfredsställande
under de senaste åren, och har därför begränsat ekonomins anpassningskapacitet
och försämrat dess tillväxtpotential. Arbetslösheten planade ut 2013, men
antalet ungdoms- och långtidsarbetslösa har fortsatt att stiga. Andelen unga
som varken arbetar eller studerar är en av de högsta i Bulgarien, vilket tyder
på att de mänskliga resurserna inte används eller har utvecklats i tillräckligt
hög grad. Framstegen för att stärka arbetsförmedlingens kapacitet har varit
mycket begränsade. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken måste också breddas och
bli mer effektiv. Bulgarien saknar effektiva åtgärder för att nå oregistrerade
unga, bl.a. romer, i enlighet med målen i ungdomsgarantin. Många arbetslösa
hamnar utanför de normala skyddsnäten (arbetslöshetsförmåner och socialbistånd)
och måste förlita sig på familjesolidaritet och informellt arbete. De
bulgariska medborgarna hör till de unionsmedborgare som löper störst risk för
att drabbas av fattigdom eller social utslagning i EU. Minimiavgifter för
socialförsäkringssystemet kan stoppa lågkvalificerade arbetstagare från att
delta fullt ut i den formella ekonomin. Vissa analyser har gjorts för att
bedöma den eventuella effekten, och dessa analyser måste utvärderas och följas
upp av lämpliga politiska insatser. Det finns inga klara riktlinjer för
transparenta minimilöner i Bulgarien. De lagstadgade minimilönerna har stigit
betydligt 2013, något som kan ha en negativ inverkan på sysselsättningen och
därför måste övervakas. (13)
Bulgarien har ännu inte antagit lagen om skolutbildning
som skulle ge en ram för genomförandet av de nödvändiga omfattande reformerna
av skolsystemet, bl.a. modernisering av läroplanerna och bättre utbildning för
lärarna. Kvaliteten på yrkesutbildningen måste förbättras i Bulgarien, och
yrkesutbildningen måste bättre integreras i den allmänna utbildningen, för att
öka utbildningsalternativen, minska andelen med enbart grundskoleutbildning och
förbättra tillgången till livslångt lärande. Inom den högre utbildningen består
utmaningen fortfarande av att anpassa utbildningen till arbetsmarknadens behov.
Den låga standarden på kvalitetscertifieringen bidrar till dåliga resultat. En
ny strategi för den högre utbildningen håller på att diskuteras. Bland annat
behöver universitetsförvaltningen omstruktureras så att berörda aktörer, såsom
näringslivet och studenter, direkt kan delta och universiteten bör förstärkas.
Dessutom krävs ett resultatbaserat tillvägagångssätt så att utbildningen bättre
kan anpassas till efterfrågan på arbetsmarknaden. En ständig utmaning är
utsatta, särskilt romska, barns tillgång till undervisning. Den tvååriga
obligatoriska förskolan är ett viktigt steg i rätt riktning och bör genomföras
fullt ut, liksom åtgärder för att minska andelen med enbart
grundskoleutbildning. Pågående initiativ för att förbättra lärarutbildningen
måste stärkas och segregationen i skolarna minskas. Bestämmelserna som kopplar
samman barnbidrag med deltagande i undervisningen har ännu inte genomförts på
ett effektivt sätt. (14)
Effekterna av de breda insatserna för att
modernisera den offentliga förvaltningen har varit begränsade på grund av ett
fragmentariskt upplägg och bristande åtagande till djupgående reformer.
Bulgarien behöver en samordnad strategi för reformer av den offentliga
förvaltningen för att öka den offentliga förvaltningens och tillsynsorganens
yrkeskunnande och oberoende. Landet är även i behov av utnämnings- och
karriärutvecklingssystem för offentligt anställda som grundar sig på meriter
samt effektiva strukturer för att minska risken för korruption. Fortsatta
insatser är nödvändiga för att förbättra det allmänna företagsklimatet.
Förfarandena för att få tillstånd till och registrera ett företag ger upphov
till problem. Att reda ut insolvensfall tar i genomsnitt tre år och
återvinningsgraden är låg. De nya bestämmelserna om sena betalningar som antogs
2013 måste införas. Utvecklingen av e-förvaltningen har stagnerat. Samordningen
för att säkerställa driftskompatibilitet mellan systemen och för att inrätta en
central kontaktpunkt är otillräcklig. Insatserna för att öka insynen och minska
byråkratin har därför minskat. Inom den offentliga upphandlingen saknas en
enkel och kodifierad rättsram. Följden är ett komplicerat regelverk som skapar
osäkerhet för aktörerna. Domstolsväsendets oberoende är också en fråga som
väcker stor oro och har konsekvenser för företagsklimatet i Bulgarien.
Bulgarien har vidtagit vissa åtgärder för att minska korruptionen, men
framstegen har varit begränsade och vilar fortfarande på skör grund. Enhetliga
kontroller och avskräckande påföljder vid intressekonflikter behövs därför.
Samordningen måste också förbättras mellan de korruptionsbekämpande
institutionerna och de måste skyddas för politiskt inflytande. (15)
Konkurrensen inom el- och naturgassektorn är
fortfarande begränsad. Några särskilda problemområden när det gäller att
förbättra energimarknadernas funktion är avsaknaden av el- och naturgasbörser
och en öppen grossistmarknad. Den fria elmarknaden domineras av en enda
leverantör, och den snäva marknaden gör att konkurrensen inte kan garantera
kostnadseffektivitet. Det nationella tillsynsorganet är ännu inte tillräckligt
oberoende och effektivt. Importberoendet av ett begränsat antal leverantörer
och avsaknaden av infrastrukturutveckling ökar risken för utbudschocker. Ett
omfattande åtgärdspaket för att förbättra energieffektiviteten har föreslagits
få EU-stöd under den nya programperioden 2014–2020. (16)
Kommissionen har inom ramen för den europeiska
planeringsterminen gjort en omfattande analys av Bulgariens ekonomiska politik.
Den har bedömt konvergensprogrammet och det nationella reformprogrammet.
Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i
finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Bulgarien utan även i
vilken utsträckning EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av
behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i Europeiska unionen
genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på
EU-nivå. Kommissionens rekommendationer inom ramen för den
europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1–6 nedan. (17)
Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat
Bulgariens konvergensprogram, och dess yttrande[8]
återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan. (18)
Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning
och denna bedömning har rådet granskat det nationella reformprogrammet och
konvergensprogrammet. Dess rekommendationer enligt artikel 6 i förordning (EU)
nr 1176/2011 återspeglas i rekommendationerna 3, 4 och 5 nedan. HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Bulgarien att
vidta följande åtgärder under perioden 2014–2015: 1. Öka
de finanspolitiska åtgärderna 2014 i ljuset av den framväxande klyftan jämfört
med kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Stärka den finanspolitiska
strategin 2015 för att säkerställa att det medelfristiga budgetmålet nås och
fortsatt respekteras. Se till att det nya finanspolitiska rådet har
tillräckligt med kapacitet för att fullgöra sitt mandat. Införa en omfattande
skattestrategi för att öka skatteuppbörden, vidta åtgärder mot skuggekonomin
och minska kostnaderna för att följa skattelagstiftningen. 2. Anta en långsiktig
pensionsstrategi, fortsätta med den planerade årliga ökningen av den
lagstadgade pensionsåldern och inrätta en mekanism för att koppla samman den
lagstadgade pensionsåldern med den förväntade livslängden på lång sikt och
samtidigt fasa ut systemet för förtida pension och införa samma lagstadgade
pensionsålder för kvinnor och män. Skärpa kraven och förfarandena för att få
invaliditetspension, till exempel genom att ta större hänsyn till de sökandes
kvarvarande arbetsförmåga. Säkerställa en effektiv hälso- och sjukvård, genom
att förbättra insynen i finansieringen av hälso- och sjukvården, optimera
hälso- och sjukvårdsnätet och utveckla öppenvården. 3. Förbättra arbetsförmedlingens
effektivitet genom ett resultatövervakningssystem och bättre inriktning på de
mest sårbara, såsom lågutbildade, äldre, långtidsarbetslösa och romer. Bredda
den aktiva arbetsmarknadspolitiken och göra den mer effektiv så att den är
förenlig med de arbetssökandes profiler och rikta in sig på oregistrerade unga
som varken arbetar eller studerar, i linje med målen i ungdomsgarantin. Förbättra
arbetslöshetsförmånernas och det sociala biståndets faktiska omfattning och
deras samband med aktiveringsåtgärder. Arbeta vidare med den omfattande
översynen av minimiavgifterna till socialförsäkringssystemet för att garantera
att systemet inte leder till att lågkvalificerade arbetstagare stängs ute från
arbetsmarknaden på grund av för höga kostnader. I samarbete med
arbetsmarknadens parter utarbeta transparenta riktlinjer för anpassning av den
lagstadgade minimilönen med hänsyn till följderna för sysselsättningen och
konkurrenskraften. Ytterligare förbättra de sociala transfereringarnas och
tjänsternas tillgänglighet och ändamålsenlighet, särskilt för barn och äldre, i
syfte att lindra fattigdomen. 4. Anta lagen om skolutbildning
och fortsätta reformen av yrkesutbildningen och den högre utbildningen för att
höja nivån på och ändamålsenligheten hos de kunskaper som krävs på alla nivåer
och samtidigt främja partnerskap mellan läroanstalter och näringslivet för att
bättre anpassa resultaten till arbetsmarknadens behov. Förbättra kvaliteten på
yrkesutbildningsinstitut och förbättra tillgången till livslångt lärande. Öka
ansträngningarna för att förbättra tillgången till högkvalitativ förskole- och
skolutbildning för utsatta barn, särskilt romer, och strikt tillämpa de
bestämmelser som kopplar samman barnbidrag med deltagande i undervisningen. 5. Fortsätta att förbättra
företagsklimatet, särskilt för de små och medelstora företagen, genom att
minska byråkratin, främja e-förvaltning, harmonisera insolvensförfarandena och
genomföra lagstiftningen om sena betalningar. Förbättra systemet för offentliga
upphandlingar genom att öka den administrativa kapaciteten, förbättra de
förhandskontroller som myndigheten för offentlig upphandling gör och vidta
konkreta åtgärder för att genomföra e-upphandling. Stärka domstolsväsendets
kvalitet och oberoende och intensifiera kampen mot korruption. 6. Trappa upp reformen av
energisektorn för att öka konkurrensen, marknadseffektiviteten, insynen och
energieffektiviteten, särskilt genom att undanröja marknadshinder, minska den
reglerade marknadens andel, öka insatserna för att inrätta en öppen
grossitmarknad för el och naturgas, fasa ut kvoter och stärka
energitillsynsmyndighetens oberoende och administrativa kapacitet. Påskynda
sammanlänkningsprojekt med EU-grannländer kandidatländer och öka kapaciteten
att klara störningar. Utfärdad i Bryssel den På
rådets vägnar Ordförande [1] EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. [2] EUT L 306, 23.11.2011, s. 25. [3] COM(2014) 403 final. [4] P7_TA(2014)0128 och
P7_TA(2014)0129. [5] COM(2013) 800 final. [6] COM(2013) 790 final. [7] SWD(2014) 76 final. [8] Enligt artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.