52014DC0381

1. Inledning

Den europeiska konjunkturstatistiken beskriver den senaste utvecklingen i de europeiska ekonomierna på fyra områden: industri, byggnadsverksamhet, detaljhandel och vissa tjänstenäringar (men inte finansiella tjänster). För varje område ges en rad indikatorer, för bl.a. produktion, omsättning, producentpriser, antal sysselsatta, antal utförda arbetstimmar och bruttolöner. Den rättsliga grunden för konjunkturstatistiken är rådets förordning (EG) nr 1165/98[1] i dess senaste lydelse (nedan kallad förordningen om konjunkturstatistik).

I artikel 14.2 i förordningen föreskrivs följande:

Senast den 11 augusti 2008 och därefter vart tredje år skall kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om den statistik som har sammanställts i enlighet med denna förordning, särskilt om dess relevans och kvalitet samt om översynen av indikatorerna. Rapporten skall även specifikt behandla kostnaderna för det statistiska systemet och arbetsbördan för företagen till följd av denna förordning i förhållande till dess fördelar. Den skall innehålla en redovisning av bästa praxis för att minska företagens arbetsbörda samt ange hur arbetsbördan och kostnaderna kan minskas.

Föreliggande rapport är en uppföljning av de rapporter som lades fram i juni 2008 och i juni 2011 i enlighet med artikel 14.2[2].

I avsnitt 2 redogörs för användningen av konjunkturstatistik och dess relevans för de viktigaste europeiska politikområdena och styrningen av den europeiska penningpolitiken. Det redogörs också för de viktigaste nyheterna inom konjunkturstatistiken sedan den förra kvalitetsrapporten i juni 2011.

I avsnitt 3 beskrivs mer ingående de olika kvalitetsaspekterna av konjunkturstatistiken.

I avsnitt 4 redogörs för kostnaderna och arbetsbördan för att samla in och bearbeta uppgifter för konjunkturstatistik, samt för några exempel på hur medlemsstaterna har kunnat minska dessa.

I det sista avsnittet presenteras framtidsutsikterna för konjunkturstatistiken.

Överblick över konjunkturstatistiken och den viktigaste utvecklingen

Sammanställningen av konjunkturstatistik var en viktig faktor för att man skulle kunna skapa euroområdet och övervaka den europeiska penningpolitiken[3]. Av de ursprungliga tjugotvå europeiska ekonomiska huvudindikatorer[4] som har tagits fram för att övervaka den ekonomiska utvecklingen i EU och de enskilda medlemsstaterna och särskilt för att styra penningpolitiken i euroområdet, hämtas åtta från konjunkturstatistiken, nämligen industriproduktion, industrins producentpriser på hemmamarknaden, importpriser för industrin, produktion inom byggnadsverksamhet, volym i detaljhandel och reparation, omsättning inom tjänster (utom detaljhandeln), producentpriser för tjänster samt byggnadslov.

Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna är några av de största användarna av konjunkturstatistik. Andra viktiga användare är Europeiska kommissionen, nationella regeringar, forskningsinstitut, företag och näringslivsorganisationer. Pressmeddelanden om konjunkturstatistik får vanligtvis stor uppmärksamhet i medierna. Konjunkturstatistik bidrar också med viktiga indata till andra statistikområden, t.ex. nationalräkenskaperna.

Konjunkturstatistiken hör till den viktigaste statistiken som Europeiska unionens statistikkontor (Eurostat) sammanställer. Den används främst för ekonomiska trendanalyser, prognoser och modeller, men behövs också för att förbereda politiska beslut, i forskningssyfte, för kontroll och validering av andra källor och för att förbereda affärsbeslut (t.ex. vid marknadsundersökningar). Resultaten från konjunkturstatistiken kan också användas i näringslivet för många andra ändamål (t.ex. användning av producentprisindex vid indexreglering av entreprenadavtal).

Flera ändringar har ägt rum sedan den senaste kvalitetsrapporten om konjunkturstatistiken antogs i juni 2011. I och med kommissionens förordning (EU) nr 461/2012 av den 31 maj 2012[5] upphörde insamlingen av uppgifter om orderingången i industrin, och det sista pressmeddelandet publicerades den 22 februari 2012 med uppgifter för december 2011. Denna typ av uppgifter var ursprungligen avsedd att fungera som en ledande indikator och ge en tidig fingervisning om industriproduktionens utveckling. Det visade sig dock att indikatorerna gav ganska begränsade möjligheter att förutsäga utvecklingen på europeisk nivå, och kommittén för det europeiska statistiksystemet beslutade därför att den obligatoriska insamlingen på europeisk nivå av uppgifter för variabler om industrins orderingång skulle avslutas.

I mars 2012 infördes en ny metod för säsongrensning av den europeiska konjunkturstatistiken. Syftet med säsongrensningen är att göra uppgifter för olika månader eller kvartal direkt jämförbara genom att man tar bort variationer som är normala för säsongen, t.ex. en minskad industriproduktion under sommarsemestern eller en ökad omsättning i detaljhandeln inför jul. Från och med referensåret 2012 gick Eurostat över till en metod med indirekt säsongrensning, där nationella dataserier först säsongrensas och sedan används som viktade medelvärden för att framställa europeiska aggregat. Tidigare använde Eurostat en direkt metod för konjunkturstatistiken, där orensade nationella data användes till aggregat på europeisk nivå som därefter säsongrensades. Med den nya metoden säkerställer man att de europeiska och nationella aggregaten överensstämmer, och den följer också riktlinjerna för säsongrensning i det europeiska statistiksystemet (ESS).

Sedan i oktober 2012 omfattas konjunkturstatistiken av ESS riktlinjer för översyn av statistiken. De europeiska aggregaten av de åtta konjunkturindikatorerna samt indikatorn för omsättning inom detaljhandel och reparation revideras och publiceras nu endast en gång i månaden. Publicering sker enligt en i förväg fastställd tidsplan[6]. Nationella data uppdateras fortfarande så fort nya uppgifter blir tillgängliga.

I början av 2013 ändrades konjunkturindexets basår från 2005 till 2010. Detta medförde att vikterna som används för att beräkna de europeiska aggregaten uppdaterades för att avspegla den ekonomiska strukturen för 2010 (ändring av basåret) och att det aritmetiska medelvärdet för referensåret ändrades (medelvärdet på 100 gäller 2010 i stället för 2005).

Från och med 2013 redovisas kvartalsvisa uppgifter om antal utförda arbetstimmar och bruttolöner för detaljhandel och reparation och för andra tjänster. Den rättsliga grunden för ändringen var kommissionens förordning (EG) nr 329/2009[7].

Konjunkturindikatorernas räckvidd och kvalitet

Räckvidd och överensstämmelse med förordningen om konjunkturstatistik

Var sjätte månad kontrollerar Eurostat hur väl medlemsstaterna uppfyller kraven i förordningen om konjunkturstatistik när det gäller tillförlitlighet, aktualitet, samanvändbarhet och jämförbarhet, och det framgår att kraven uppfylls i hög utsträckning och i allt större grad. Utifrån de olika kvalitetsaspekter som anges i Riktlinjer för europeisk statistik[8] görs en omfattande beräkning av kravuppfyllelsen för alla indikatorer för varje land. Den 1 oktober uppgick genomsnittet för EU-28 till 9,6 av 10, vilket var samma som den 1 april 2013. De flesta medlemsstaterna uppfyller nu kraven i förordningen antingen helt eller nästan helt.

Noggrannhet, tillförlitlighet, samanvändbarhet och jämförbarhet

Genom förordningen om konjunkturstatistik och relaterade rättsakter infördes gemensamma definitioner för konjunkturstatistiken, som tillämpas av alla medlemsstater. Eurostat och de nationella statistikbyråerna samarbetar för att säkerställa stor noggrannhet, tillförlitlighet och samanvändbarhet hos konjunkturindikatorerna. De metoder som fastställs i förordningen förbättras kontinuerligt genom samråd med tekniska experter och med specialiserade arbetsgrupper.

Det bör noteras att metoderna inte måste se likadana ut i de olika medlemsstaterna. I enlighet med subsidiaritetsprincipen och för att ta hänsyn till skillnader mellan länderna, t.ex. när det gäller storlek, ekonomisk struktur och tillgång till administrativa uppgifter ger förordningen om konjunkturstatistik medlemsstaterna möjlighet att avgöra hur de på bästa sätt ska samla in och bearbeta uppgifter.

Eurostat samarbetar också med andra internationella organisationer, särskilt OECD, för att uppgifternas och metodernas jämförbarhet ska bli bättre även utanför Europeiska unionen.

Aktualitet och punktlighet

Det är mycket viktigt för konjunkturstatistiken att uppgifterna snabbt blir tillgängliga. Därför är de tidsfrister för inlämning av uppgifter till Eurostat som anges i förordningen om konjunkturstatistik relativt korta[9]. Tabell 1 visar nuvarande tidsfrister för inlämning av uppgifter till Eurostat (tredje kolumnen) och de måldatum som ekonomiska och finansiella kommittén har fastställt i sin senaste rapport om informationskrav i Ekonomiska och monetära unionen. I den sista kolumnen anges nuvarande tidsfrister för publicering (t.ex. genom pressmeddelanden).

I allmänhet levereras konjunkturstatistiken snabbt. Förseningar brukar bero på att leveransdagen infaller under ett veckoslut eller på en helgdag.

Användarna informeras om nya publikationsdatum i god tid genom tidsplanen på Eurostats webbplats[10]. Under de senaste åren har alla publiceringar skett i enlighet med tidsplanen.

Tabell 1: Aktualitet mätt i antal dagar mellan referensperiodens slut och tidsfristen för inlämning enligt förordningen om konjunkturstatistik, ekonomiska och finansiella kommitténs mål samt faktisk publicering av EU-aggregat (maj 2013)

Indikator || Frekvens || Tidsfrist enligt förordningen om konjunkturstatistik a) || Ekonomiska och finansiella kommitténs mål för 2013 b) || Publicering av värden för hela EU c)

Industriproduktion || Månatlig || 40 || 40 || 44

Industrins producentpriser på den inhemska marknaden || Månatlig || 35 || 35 || 33

Importpriser för industrin || Månatlig || 45 || 45 || 37

Produktion inom byggnadsverksamhet || Månatlig || 45 || 45 || 47

Byggnadslov || Kvartalsvis || 90 || 90 || 89

Omsättning inom detaljhandel och reparation || Månatlig || 30 || 30 || 36

Omsättning inom (andra) tjänster || Kvartalsvis || 60 || 60 || 65

Producentpriser i tjänstesektorn || Kvartalsvis || 90 || 90 || 91

a)   Tidfrister för inlämning av uppgifter till Eurostat enligt förordningen om konjunkturstatistik. För mindre länder är tidsfristen ofta längre.

b)   Målen ställs upp i ekonomiska och finansiella kommitténs Status Report on Information Requirements in EMU för 2013.

c)   Antal dagar mellan referensperiodens slut och publicering (t.ex. pressmeddelanden, publicering av data). Vissa förseningar orsakade av helgdagar i maj (referensmånaden).

Revidering av konjunkturindikatorerna

De första resultaten för konjunkturindikatorerna bygger delvis på preliminära, skattade och ofullständiga uppgifter. Efter att uppgifterna först publicerats förbättras ofta undersökningsresultaten, eftersom man kan lägga till indata från dem som svarat senare. Uppgifterna revideras också av många andra anledningar, t.ex. säsongrensning, skattning med mer fullständiga data, nya och/eller bättre datakällor samt felkorrigeringar eller metodändringar, men revideringarna är ofta relativt begränsade, särskilt när det gäller EU-aggregaten och för euroområdet.

För att bedöma kvaliteten på de första resultaten av de fyra konjunkturindikatorer som publiceras varje månad i ett pressmeddelande analyserades ändringarna mellan den första och den andra publiceringen av månatlig tillväxttakt för perioden 2011–2013.

Tabell 2: Revideringen av de fyra viktigaste konjunkturindikatorerna 2011–2013 a)

1 || 2 || 3 || 4 || 5

|| Genomsnittlig revidering b) || Genomsnittlig absolut revidering c) || Genomsnittlig absolut tillväxttakt || Relativ genomsnittlig revidering d)

Industriproduktion || 0,1 || 0,2 || 0,7 || 0,2

Industrins producentpriser på den inhemska marknaden || 0,0 || 0,0 || 0,4 || 0,1

Produktion inom byggnadsverksamhet || 0,0 || 0,7 || 1,5 || 0,4

Detaljhandelns försäljningsvolym || 0,0 || 0,2 || 0,6 || 0,4

a)   Säsongrensad tillväxttakt för indikatorer i euroområdet.

b)   Skillnader mellan tillväxttakt vid första och andra publiceringen, genomsnitt 2011–2013.

c)   Absoluta skillnader mellan tillväxttakt vid första och andra publiceringen, genomsnitt 2011–2013.

d)   Förhållande mellan absolut revidering (tredje kolumnen) och absolut tillväxttakt vid andra publiceringen (fjärde kolumnen, genomsnitt 2011–2013. Skillnader beror på avrundningsfel.

Tabell 2 visar den genomsnittliga omfattningen på revideringarna av tillväxttakten mellan den första och den andra publiceringen en månad senare (andra kolumnen) för aggregat för euroområdet av de fyra indikatorer som varit föremål för pressmeddelanden. Den är nära noll, vilket betyder att revideringar av tillväxttakten uppåt och nedåt nästan tar ut varandra. Det innebär att det inte skedde någon systematisk över- eller underskattning av resultaten.

I absoluta tal (tredje kolumnen) varierar de genomsnittliga revideringarna mellan nära noll för industrins producentpriser och 0,7 procentenheter för produktion inom byggnadsverksamhet. Skillnaderna mellan indikatorerna kan i första hand förklaras med metodologiska faktorer. Industrins producentpriser revideras ofta inte alls, medan produktionsindikatorer kan revideras flera år efter att de först publicerats.

Genomsnittlig tillväxttakt (i absoluta tal vid andra publiceringen) anges i kolumn 4. Den sista kolumnen visar förhållandet mellan revideringen av tillväxttakten och själva tillväxttakten (vid andra publiceringen). Det hjälper oss att fastställa revideringarnas storlek mer exakt, eftersom det gör skillnad om en revidering med t.ex. 0,2 procentenheter görs på en relativt hög eller relativt låg tillväxttakt.

Metadatas tillgänglighet och tydlighet

All konjunkturstatistik finns tillgänglig på Eurostats webbplats. Konjunkturstatistiken hittar man under temat Industry, trade and services eller med hjälp av sökfunktionen[11].

Eurostat publicerar 48 pressmeddelanden om konjunkturstatistik varje år, vilket innebär ett meddelande varje månad för de fyra huvudindikatorerna (industriproduktion, industrins producentpriser, produktion inom byggnadsverksamhet och försäljningsvolym i detaljhandeln). De senaste åren har alla pressmeddelanden publicerats enligt tidsplanen. Sedan den senaste kvalitetsrapporten om konjunkturstatistiken antogs 2011 har dessutom sju utgåvor av Statistics in focus publicerats, med inte bara kvantitativa uppgifter utan också utvalda metodfrågor och analyser av aktuella ekonomiska trender.

Omfattande, målgruppsanpassade och detaljerade förklaringar av metodfrågor (metadata) finns också tillgängliga, dels i Statistics in focus (se ovan), dels på Eurostats webbplats. Tydliga förklaringar av statistiska begrepp publiceras i Statistics Explained, en ny wikiliknande ordbok på nätet. Databasen STS sources innehåller närmare information om statistiska processer, juridiska frågor, sekretessregler, uppgifternas kvalitet och nationella metoder för uppgiftsinsamling. Det finns också rapporter med kompletterande detaljerade metodförklaringar för ett antal nyckelindikatorer (PEEIs in focus)[12].

Kostnaderna för det statistiska systemet och företagens arbetsbörda

Kostnaden (för statistiksystemen för att samla in, bearbeta och publicera uppgifter) och arbetsbördan (för företagen för att tillhandahålla uppgifter) i samband med konjunkturstatistiken är svårt att mäta fullt ut. Urvalen organiseras på olika sätt i medlemsstaterna, vilket innebär att det är svårt att göra jämförelser. Det går inte heller helt att skilja arbetet med att fram konjunkturstatistik från annan statistik, och ofta finns det ingen tydlig metod för att hänföra kostnader och arbetsbörda till vissa specifika typer av statistik (t.ex. används uppgifter som samlats in vid en undersökning för konjunkturstatistiken också för nationalräkenskaperna). Dessutom skiljer sig metoderna för att samla in uppgifter om kostnader och arbetsbörda (t.ex. genom en separat undersökning, i kombination med befintliga undersökningar eller genom expertskattningar) mellan olika medlemsstater.

Ett försök till beräkning av arbetsbördan för genomsnittliga företag (främst för att besvara frågeformulär) återfinns i tabell 3 för de åtta berörda huvudindikatorerna. För att underlätta jämförelsen har arbetsbördan beräknats i minuter per månad, även för de kvartalsvisa indikatorerna.

Tabell 3 visar att det finns stora skillnader mellan länderna, med en tidsåtgång som varierar från nästan ingen till två timmar per månad för att fylla i ett formulär. När arbetsbördan är noll innebär det i allmänhet att inga uppgifter samlas in via formuläret för konjunkturstatistik, utan hämtas från andra källor (ofta från hanteringen av moms) eller framställs på annat sätt (t.ex. genom en kombination av annan statistik).

Tabell 3: Genomsnittliga, högsta och lägsta värden för arbetsbördan (minuter per månad) för ett företag som besvarar ett frågeformulär 2012 (EU-27).

|| Arbetsbörda 2012 (minuter/månad)

|| Genomsnitt, oviktad || Högsta värde || Lägsta värde

Industriproduktion || 20 || 76 || 0

Industrins producentpriser || 19 || 120 || 1

Importpriser för industrin || 16 || 65 || 3

Produktion inom byggnadsverksamhet || 21 || 115 || 0

Byggnadslov || 7 || 40 || 0

Detaljhandelns försäljningsvolym || 8 || 15 || 0

Omsättning inom (andra) tjänster || 5 || 13 || 0

Producentpriser i tjänstesektorn || 12 || 47 || 2

Tabell 4: Förändring i fråga om företagens arbetsbörda och de nationella statistikinstitutens kostnader (2009–2012)

|| Antal medlemsstater där

|| arbetsbördan ökade || arbetsbördan minskade || arbetsbördan var oförändrad || ingen jämförelse är möjlig

Industriproduktion || 6 || 10 || 3 || 8

Industrins producentpriser || 8 || 11 || 4 || 4

Importpriser för industrin || 4 || 4 || 2 || 17

Produktion inom byggnadsverksamhet || 3 || 13 || 6 || 5

Byggnadslov || 3 || 5 || 10 || 9

Detaljhandelns försäljningsvolym || 3 || 6 || 3 || 15

Omsättning inom (andra) tjänster || 5 || 13 || 4 || 5

Producentpriser i tjänstesektorn || 5 || 14 || 3 || 5

|| Antal medlemsstater där

|| kostnaderna ökade || kostnaderna minskade || kostnaderna var oförändrade || ingen jämförelse är möjlig

Industriproduktion || 5 || 13 || 3 || 6

Industrins producentpriser || 8 || 12 || 4 || 3

Importpriser för industrin || 8 || 4 || 3 || 12

Produktion inom byggnadsverksamhet || 8 || 11 || 4 || 4

Byggnadslov || 7 || 10 || 4 || 6

Detaljhandelns försäljningsvolym || 4 || 7 || 4 || 12

Omsättning inom (andra) tjänster || 6 || 13 || 3 || 5

Producentpriser i tjänstesektorn || 13 || 8 || 2 || 4

För vissa medlemsstater finns det en uppskattning av arbetsbördan för 2009 och 2012 I tabell 4 anges antal länder där den genomsnittliga månatliga rapporteringsbördan för företag ökade, minskade eller förblev oförändrad (i den sista kolumnen anges antalet länder för vilka uppgifter saknas för 2009 och/eller 2012). I den undre delen av tabellen anges motsvarande uppgifter när det gäller statistikinstitutens kostnader för att ta fram olika indikatorer. På det hela taget uppvägde de genomsnittliga minskningarna i arbetsbörda och kostnader eventuella än ökningar. Det var också så att de rapporterade minskningarna i arbetsbörda och kostnader i många fall var mer omfattande än ökningarna. Man kan därför förutsätta att situationen i EU förbättrades i sin helhet.

Den allmänna minskningen av företagens statistikbörda kan förklaras av mindre urval i en majoritet av medlemsstaterna för de flesta av konjunkturindikatorerna. Dessutom samlas de statistiska uppgifterna numera för det mesta in genom elektroniska undersökningar och internet, vilket innebär lägre kostnader och arbetsbörda jämfört med traditionella insamlingsmetoder, t.ex. undersökningar som skickas per post. Statistikbyråerna verkar förlita sig mer på administrativa uppgifter, dvs. uppgifter som redan finns tillgängliga från skatteförvaltningar, arbetsmarknadsorgan, socialförsäkringsorgan eller byggnadsmyndigheter.

Användningen av befintliga administrativa källor i statistiksyfte minskar visserligen företagens arbetsbörda, men kan leda till högre kostnader för statistikbyråerna eftersom uppgifterna kan behöva korrigeras. Eftersom de administrativa uppgifterna ofta inte överensstämmer direkt med definitionerna i konjunkturstatistiken måste det göras korrigeringar, vilket kan påverka uppgifternas kvalitet. Användningen av administrativa uppgifter ställer också krav på kontinuerlig samordning, särskilt i de fall där länderna har decentraliserade förvaltningar.

Slutligen är det en utmaning att använda administrativa uppgifter till konjunkturstatistiken, särskilt för månadsindikatorerna där kraven på aktualitet och korta tidsfrister är mycket höga. Administrativa uppgifter samlas ofta in för sällan för att kunna användas för konjunkturstatistik och/eller blir tillgängliga för sent. Ett projekt inom Meets-programmet[13] gav ekonomiskt stöd till analys och förbättrad användning av administrativa uppgifter för statistiska ändamål, inklusive företagens räkenskaper, och hjälp till medlemsstaterna så att de kan gå över från statistiska undersökningar till användning av administrativa uppgifter, samtidigt som uppgifternas kvalitet säkerställs. Projektet avslutades i mitten av 2013[14].

Framtidsutsikter för konjunkturstatistiken

Mellan 2000 och 2012 minskade industrins och byggnadsverksamhetens andel av ekonomin från 27,3 % till 24,7 %. Under samma period ökade andelen tjänster (exklusive bank- och försäkringstjänster) från 43,2 % till 45,5 %[15]. Tjänstesektorns stora och ökande betydelse avspeglas dock inte korrekt i den nuvarande konjunkturstatistiken. I allmänhet har indikatorerna för tjänster en mer begränsad täckning, är mindre detaljerade och publiceras mindre ofta än uppgifter för industri och byggnadsverksamhet (se bilaga).

För att öka samanvändbarheten hos olika slag av europeisk företagsstatistik och för att göra det mer kostnads- och arbetseffektivt att ta fram statistiken ska dessa statistikområden enligt planerna harmoniseras och knytas närmare varandra genom en ramförordning om att integrera företagsstatistik (Framework Regulation Integrating Business Statistics – FRIBS). En detaljerad översyn av konjunkturstatistiken planeras också.

År 2011 inledde Eurostat ett omfattande samråd med alla viktiga användare och nationella producenter av konjunkturstatistik, för att bedöma olika sätt att förbättra konjunkturindikatorerna för tjänstenäringarna. Trots viss oro för en möjlig ökning av kostnader och arbetsbörda visade samrådet att det finns en bred samsyn kring behovet av förbättringar på området. Med hänsyn till användarnas och producenternas kommentarer planerar kommissionen att föreslå ändringar i den nu gällande förordningen, för att säkerställa att konjunkturstatistiken är relevant med tanke på den allt viktigare tjänstesektorn i de europeiska ekonomierna, samtidigt som man beaktar oron för ökade kostnader och arbetsbörda för att framställa statistiken.

[1]               EUT L 162, 5.6.1998, s. 1.

[2]               KOM(2008) 340 slutlig, 9.6.2008, och KOM(2011) 329 slutlig, 8.6.2011. År 2003 lades också en kvalitetsrapport fram: KOM(2003) 36 slutlig, 29.1.2003.

[3]               Europeiska centralbankens statistikkrav inom området allmän ekonomisk statistik, Europeiska centralbanken, augusti 2000.

[4]               Den ursprungliga förteckningen över huvudindikatorerna fastställdes 2002 (kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om statistik för euroområdet, 27.11.2002, KOM(2002) 661 slutlig).

[5]               EGT L 142, 1.6.2012, s. 26.

[6]               Tidsplanen för publicering av konjunkturstatistiken kan laddas ner från  http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/short_term_business_statistics/introduction.

[7]               EUT L 103, 23.4.2009, s. 3.

[8]               Riktlinjerna för europeisk statistik finns på

http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/quality/code_of_practice.

[9]               De ursprungliga tidsfristerna i förordning (EG) nr 1165/98 om konjunkturstatistik förkortades väsentligt genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1158/2005 av den 6 juli 2005 (EUT L 191, 22.7.2005, s. 1).

[10]             http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/release_calendars/news_releases. Publiceringskalendern omfattar många europeiska indikatorer, inte bara sådana som rör konjunkturstatistik.

[11]             http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/short_term_business_statistics/introduction.

[12]             STS sources och PEEIs in focus finns på http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/short_term_business_statistics/methodology.

[13]             Europaparlamentets och rådets beslut nr 1297/2008/EG av den 16 december 2008 om ett program för modernisering av den europeiska företags- och handelsstatistiken (Meets-programmet) (EUT L 340, 19.12.2008, s. 76).

[14]             Resultaten finns på http://www.cros-portal.eu/content/admindata-sga-3.

[15]             Bruttoförädlingsvärde till baspris, Eurostat, kod i nationalräkenskaperna: [nama_nace10_k].

Bilaga: Konjunkturindikatorer (europeiska ekonomiska huvudindikatorer i fetstil), Q – kvartalsindikator, M – månadsindikator

Industri               || Byggnadsverksamhet || Detaljhandel och reparation || Övriga tjänster

Industriproduktion (M) || Produktion inom byggnadsverksamhet (M/Q) Byggnadsarbeten Anläggningsarbeten || - || -

Industrins omsättning (M) Industrins omsättning på hemmamarknaden Industrins omsättning på exportmarknaden (inom och utanför euroområdet) || - || Omsättning inom detaljhandel och reparation (M) || Omsättning inom (andra) tjänster (Q)

- || Byggnadslov (Q) Antal bostäder Användbar golvyta i m² || - || -

Antal sysselsatta (Q) || Antal sysselsatta (Q) || Antal sysselsatta (Q) || Antal sysselsatta (Q)

Antal utförda arbetstimmar (Q) || Antal utförda arbetstimmar (Q) || Antal utförda arbetstimmar (Q) || Antal utförda arbetstimmar (Q)

Bruttolöner (Q) || Bruttolöner (Q) || Bruttolöner (Q) || Bruttolöner (Q)

Industrins producentpriser (M) Producentpriser på hemmamarknaden Producentpriser på exportmarknaden (inom och utanför euroområdet) || Producentpriser inom byggnadsverksamhet / byggnadskostnader (Q) || Detaljhandelns försäljningsvolym (M) || Producentpriser för (andra) tjänster (Q)

Importpriser för industrin (M) (inom och utanför euroområdet) || - || - || -